Elstation Stockholm C : användares erfarenheter

VTI notat 21 -2018

Utgivningsår 2018

Elstation Stockholm C

Användares erfarenheter

Kelsey Oldbury

Karolina Isaksson

VTI notat 21-2018

Elstation Stockholm C

Användares erfarenheter

Kelsey Oldbury

Karolina Isaksson

Författare: Oldbury, Kelsey, VTI, (www.orcid.org/0000-0002-5397-2511) Isaksson, Karolina, VTI, (www.orcid.org/0000-0002-3613-7039)

Diarienummer: 2017/0676-7.3 Publikation: VTI notat 21-2018

Omslagsbilder: Roland Lundgren och Syda Productions Utgiven av VTI, 2018

Förord

Den nya definitionen på kollektivtrafik: ”Persontransporter med delade resurser” gör att både den traditionella kollektivtrafikbranschen och den traditionella bilbranschen kommer att genomgå en omfattande omdaning under de närmaste åren. Genom att koppla ihop olika trafikslag och affärs-upplägg kan en kombinerad resa bli ett relevant och konkurrenskraftigt alternativ till privatbilism. Nya bilkoncept med olika former av delade fordon, pooler, samåkning med mera och kollektivtrafik med flexibel anropsstyrning möjliggör att gränserna suddas ut och den gemensamma nämnaren för alla parter är ett fungerande alternativ till behovet eller önskan av att äga en egen bil. Samtidigt håller fordonsindustrin på att snabbt ställa om från förbränningsmotorer till elmotorer. Båda dessa trender leder till ett behov av att tänka nytt och prova nya koncept.

I syfte att visa vad kombinerad mobilitet kan innebära enades Jernhusen, Samtrafiken, Trafikförvaltningen Stockholms läns landsting, Stockholms stad, Vattenfall, DriveNow och

MoveAbout om att samverka för att initiera ett pilotprojekt i form av en bilpoolshubb vid Stockholms Centralstation – El-station Stockholm C. Senare anslöt även Sunfleet till projektet. Att tillgängliggöra både flytande och fasta elpoolsbilar i anslutning till stationen var ett sätt att visa att individuella fordon som körs av resenären själv kan vara en del av den nya kollektivtrafiken, eftersom dessa fordon är delade resurser.

Syftet med pilotprojektet var att på ett konkret sätt visa att den nya kollektivtrafiken finns tillgänglig redan idag, samt att förstå hur en gemensam elpoolsstation fungerar utifrån ett användarperspektiv. Viktiga lärdomar har också dragits när det gäller vad för typ av samverkansprocesser som krävs för att få denna typ av initiativ på plats. Inom ramen för projektet har två enkäter genomförts med syfte att utvärdera användarnas synpunkter. Resultatet av dessa enkäter finns på Samtrafikens hemsida. Som komplettering till enkäterna har forskare från VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut) genomfört två fokusgruppsintervjuer som presenteras i denna rapport. Arbetet har genomförts med finansiellt stöd från samverkansgruppen bakom El-station Stockholm C samt forskningsprogrammet Mistra SAMS.

Stockholm, juni 2018

För projektgruppen bakom Elstation Stockholm C

Paul von Donick Reidar Larsson

Kvalitetsgranskning

Intern peer review har genomförts den 25 juni 2018 av Malin Henriksson. Karolina Isaksson har genomfört justeringar av slutligt rapportmanus. Forskningschef Åsa Aretun har därefter granskat och godkänt publikationen för publicering 24 oktober 2018. De slutsatser och rekommendationer som uttrycks är författarnas egna och speglar inte nödvändigtvis myndigheten VTI:s uppfattning.

Quality review

Internal peer review was performed on 25 June 2018 by Malin Henriksson. Karolina Isaksson has made alterations to the final manuscript of the report. The research director Åsa Aretun examined and approved the report for publication on 24 October 2018. The conclusions and recommendations expressed are the authors’ and do not necessarily reflect VTI’s opinion as an authority.

Innehållsförteckning

Sammanfattning ...7

Summary ...9

1. Introduktion ...11

2. Metod och material ...12

2.1. Två fokusgruppsintervjuer ...12

2.2. Rekrytering av intervjupersoner ...12

2.3. Fokusgruppernas sammansättning ...13

2.4. Fokusgruppernas genomförande ...13

2.5. Bearbetningen av materialet ...14

3. Fokusgruppernas sammansättning och resultat ...15

3.1. Deltagarnas bakgrund ...15

3.2. Olika sätt att nyttja bilpool ...17

3.2.1. Sunfleet och Move About ...17

3.2.2. DriveNow ...18

3.3. Erfarenheter av Elstation Stockholms C ...19

3.3.1. Sunfleet och Move About ...19

3.3.2. DriveNow ...20

3.4. Att kombinera kollektivtrafik och bilpool ...21

3.4.1. Sunfleet och Move About ...21

3.4.2. DriveNow ...22

3.5. Utvecklingsområden ...24

3.5.1. Utvecklade bilpoolserbjudanden ...24

3.5.2. Att stärka kopplingen mellan bilpool och kollektivtrafik ...24

3.5.3. Fler elbilar ...24

3.5.4. Frågan om bilbarnstolar ...25

3.5.5. Appar, hemsidor, bokning och betalning ...25

4. Diskussion: lärdomar av Elstation Stockholm C ...26

4.1. Bilpool gör det möjligt för fler att avstå från att äga bil ...26

4.2. Bilpool kan minska bilanvändningen – men mer kunskap behövs ...26

4.3. Ett flexibelt och situationsanpassat sätt att resa ...27

4.4. Platser som främjar bilpool och kombinerad mobilitet ...28

4.5 Slutord ...28

Källor ...29

Bilaga 1: Inbjudan till fokusgruppsintervju ...31

Läsanvisning

Föreliggande rapport är resultatet av ett avgränsat forskningsuppdrag som har tillkommit på initiativ av de aktörer som stått bakom Elstation Stockholm C: Jernhusen, Samtrafiken, Stockholms stad, Trafikförvaltningen SLL (Stockholms läns landsting), Vattenfall, samt de tre bilpoolsföretagen DriveNow, Move About och Sunfleet. Syftet med forskningsuppdraget var att med hjälp av

fokusgruppsintervjuer fördjupa insikterna om användares erfarenheter av Elstation Stockholm C. Den tid och de resurser som fanns till förfogande gjorde det möjligt att genomföra två kvalitativa

fokusgruppsintervjuer med bilpoolsanvändare som har använt sig av Elstation Stockholm C. Resultaten från studien bör läsas med insikt om att den bygger på ett begränsat empiriskt material. Med tanke på att det är ett fåtal personer som har medverkat i studien, finns det inga möjligheter att dra generella slutsatser. Men även om materialet är begränsat, har det ett värde eftersom det ger en djup inblick i ett antal unika användares specifika erfarenheter. Resultatet kan med fördel användas som grund för att identifiera frågor för vidare analys och fördjupning som då bör vila på en mer omfattande empiriinsamling.

Sammanfattning

Elstation Stockholm C – användares erfarenheter av Kelsey Oldbury (VTI) och Karolina Isaksson (VTI)

I den samtida diskussionen om hållbart resande framhålls ofta betydelsen av delad och kombinerad mobilitet. Under senare år har olika typer av projekt och initiativ sjösatts, vars syfte har varit att främja utvecklingen av sådana lösningar, inte minst i städer. Ett aktuellt exempel är Elstation Stockholm C, som är namnet på en plats för parkering och laddning av bilpoolsbilar som har funnits i direkt närhet till Stockholms Centralstation under perioden oktober 2016 till december 2017. Vid denna plats har det varit möjligt att hämta och lämna både så kallade ”fasta” och ”flytande” elpoolsbilar.

En viktig fråga, som avgör vilken betydelse som denna typ av initiativ kan spela för att uppnå mål om hållbart resande, är hur de upplevs av användarna. I föreliggande rapport redovisas resultaten av en intervjustudie som har genomförts med ett urval personer som har använt bilpoolsbil vid Elstation Stockholm C. Syftet med intervjustudien var att fördjupa insikterna om användares perspektiv och erfarenheter av bilpoolstjänster i stort, samt specifikt hur de har upplevt Elstation Stockholm C. Resultaten från studien bekräftar en ofta återkommande målsättning med utvecklade bilpoolstjänster, nämligen att denna typ av tjänster gör det möjligt för människor att avstå från att själv äga en bil. Resultaten indikerar dock att det fortfarande finns en del praktiska problem som försvårar för specifika grupper, t.ex. småbarnsfamiljer, att använda bilpool. Detta är något som behöver ses över om man vill främja en ökad användning av bilpool och bildelningstjänster.

Färdmedelsval brukar framhållas som en fråga som i hög grad styrs av vanor och rutiner. Ett resultat från denna studie är dock att flera av intervjupersonerna ger uttryck för ett uttalat flexibelt och situationsanpassat sätt att resa. Allra tydligast är detta hos de som använder så kallad ”flytande” bilpool, men det framkommer även hos de övriga deltagarna. I intervjupersonernas berättelser

framkommer att de tenderar att välja det resealternativ som är tids- och kostnadsmässigt optimalt, samt mest bekvämt och smidigt för dem i stunden. Väl utvecklade digitala hjälpmedel – t.ex. appar för trafikinformation, bokning, betalning – är en viktig del av detta.

En lärdom från denna studie är att specifika platser, som den som Elstation Stockholm C är exempel på, kan spela en betydande roll för att underlätta bilpoolsanvändning och kombinerad mobilitet, där bilpool kan vara en specifik del i en resekedja med fler färdmedel. Av stor vikt är dock att inte bara titta på bilpoolers lokalisering med fokus på t.ex. avstånd från centrum eller kollektivtrafiknod, utan också att dessa platser behöver vara trygga och säkra under hela dygnet.

Denna studie visar sammantaget på behovet av initiativ som främjar användningen av bilpool på ett sätt som bidrar till ett långsiktigt hållbart transportsystem. Det behövs dock mer omfattande analyser av hur olika bilpoolskoncept och satsningar på kombinerad mobilitet fungerar i praktiken, för specifika användare på olika typer av platser, samt på kort och lång sikt, för att få ett mer stabilt kunskaps-underlag i frågan.

Summary

Electric car sharing at Stockholm central station – user experiences by Kelsey Oldbury (VTI) and Karolina Isaksson (VTI)

Current discussions concerning the development of sustainable transport often focus on the importance of shared and combined mobility options. In recent years, various types of initiatives have been launched with the intention of promoting the development of such ideas. Urban carpools are one such mode of transport and in Stockholm the electric carpool parking station, directly adjacent to

Stockholm’s central train station, has been used as a parking and charging location for the collection and drop-off of both “fixed” and “floating” carpool vehicles during the period October 2016 to December 2017.

One question of specific importance is how carpools are perceived by users when trying to understand the role this type of initiative plays in achieving sustainable mobility. This report presents the results of a focus group interview study conducted with a selection of people who have used various carpool services at the Stockholm Central electric carpool station.

The purpose of the study was to gain a deeper the insight into the users' perspectives and experiences of carpool services in general, and more specifically how they experienced the electric carpool station at Stockholm’s Central station.

The results from this study confirm a common aim for the development of carpool services, namely that this type of service should allow people to refrain from owning a car. However, our material also indicates that there are still practical barriers that make it difficult for specific groups to use a carpool, such as families with small children. These practical challenges need to be developed and overcome in order to encourage increased usage of carpools and car sharing services.

Transport choices are often perceived as decisions that are largely governed by habits and routines. In this study several of the focus group participants express a flexible and situational approach to their everyday travel choices. This is most obviously the case with participants from the so-called "floating" carpool, but it is also apparent amongst other participants. Narratives from carpool users show that they often choose travel options that are optimal in terms of time, cost, comfort and flexibility but that the dimensions of these choices often differ based on the situation they find themselves in. Well-developed digital devices such as traffic information, booking, payment, etc. also play a key role in these services.

Another finding from this study shows that specific locations, such as the electric carpool station explored here, can play a significant part in facilitating carpool usage and combined mobility. It is important, however, not only to look at the location of the car pool, such as its distance from the city center or public transport nodes, but also that these spaces need to be experienced as safe and secure. This report highlights the need for initiatives that promote the use of carpooling in a way that

contributes to sustainable transport systems in the long-term. Further comprehensive studies of how different carpool concepts and combined mobility initiatives work in practice, where they are implemented, the people using them, and short and long-term effects, are crucial for developing a knowledge base on carpooling.

1.

Introduktion

I den samtida diskussionen om hållbart resande framhålls ofta vikten av att främja delad mobilitet, och betydelsen av kombinerade mobilitetstjänster. Det finns en förhoppning om att delningstjänster och nya, smidiga sätt att kombinera olika färdmedel ska möjliggöra minskade vägtrafikvolymer, ökad effektivitet och minskade utsläpp av exempelvis klimatpåverkande gaser (Trafikanalys 2016, Samtrafiken 2017, se även Docherty et al 2017). I kölvattnet av dessa förhoppningar sjösätts kontinuerligt olika typer av projekt och initiativ med syfte att främja användningen av delade och kombinerade mobilitetstjänster. Ett aktuellt exempel är Elstation Stockholm C, som är namnet på en plats för parkering och laddning av bilpoolsbilar som har funnits i direkt närhet till Stockholms Centralstation under perioden oktober 2016 till december 2017. Vid Stockholms centralstation möts både fjärrtåg, pendeltåg, tunnelbana och bussar. Idén med Elstation Stockholm C var att tillgänglig-göra främst eldrivna bilpoolsbilar i direkt anslutning till kollektivtrafikens stora nod i centrala Stockholm. De aktörer som har stått bakom Elstation Stockholm C är Samtrafiken, Stockholms stad, Trafikförvaltningen SLL, Jernhusen, Vattenfall samt de tre bilpoolsföretagen DriveNow, Move About och Sunfleet. De ville med hjälp av denna satsning förstå mer om hur bilpoolsbilar kan fungera som en integrerad del av framtidens hållbara, delade mobilitet.

Initiativet med Elstation Stockholm C pågick under 15 månader. Aktörerna som står bakom initiativet har uttryckt intresse för att gå vidare med el-stationskonceptet på andra platser, men vill först följa upp hur denna första el-station har fungerat. Två korta enkätstudier har genomförts med de som har nyttjat el-stationen; den ena gjordes i april 2017 och den andra i november 2017. I aprilenkäten riktade sig enkäten till användare av DriveNow och Move Abouts bilpoolstjänster, i november 2017 var även Sunfleet med. Enkäterna var mycket kortfattade, och gav endast en översiktlig bild av hur Elstation Stockholm C har fungerat utifrån användarnas perspektiv. För att komplettera enkätstudien gjordes bedömningen att det även behövdes en kvalitativ analys av användares erfarenheter.

I föreliggande rapport redovisas resultaten av en intervjustudie som har genomförts med personer som har använt Elstation Stockholm C i samband med att de har nyttjat DriveNow, Move About och/eller Sunfleet. Syftet med intervjustudien var att fördjupa insikterna om användares perspektiv och erfaren-heter av Elstation Stockholm C. Eftersom studien bygger på ett begränsat empiriskt underlag är det viktigt att de resultat som presenteras här tolkas med försiktighet. Materialet ger inte underlag för att dra några generella slutsatser om vare sig bilpoolsanvändning eller hur användare i stort har uppfattat Elstation Stockholm C. Men trots att materialet är begränsat, är det värdefullt eftersom det ger en djup inblick i ett antal unika användares specifika erfarenheter av att nyttja bilpoolstjänster i stort, samt just el-stationen. Resultatet kompletterar de genomförda enkätundersökningarna och ger en grund för fortsatt analys och fördjupning.

Rapporten är disponerad på följande sätt: I kapitel 2 beskrivs hur arbetet har genomförts (metod och material). I kapitel 3 redovisas resultaten från de båda fokusgruppsintervjuerna. I kapitel 4 följer en avslutande diskussion som bl.a. innehåller förslag på frågor för fortsatt forskning.

2.

Metod och material

2.1.

Två fokusgruppsintervjuer

Studien har grundats i en önskan att få en fyllig bild av människors erfarenheter av bilpoolsanvänd-ning generellt, samt specifikt deras upplevelser av Elstation Stockholm C. Projektets inriktbilpoolsanvänd-ning och upplägg har utformats i nära dialog mellan aktörerna bakom Elstation Stockholm C och forskare verksamma vid VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut) och forskningsprogrammet Mistra SAMS som drivs av KTH i nära samarbete med VTI och flera andra partners (www.sams.kth.se). Studien har genomförts med en kvalitativ metodansats, närmare bestämt fokusgruppsintervjuer. Denna intervjumetod valdes eftersom projektgruppens önskan var att få fram ett fylligt empiriskt underlag som bottnade i användares faktiska erfarenheter. Eftersom fokusgruppen samlar flera personer samtidigt är det en lämplig forskningsmetod i situationer där man vill få insikter om människors föreställningar, erfarenheter och värderingar av en specifik fråga eller ett visst ämne (Wibeck 2000). Ordet fokus indikerar att diskussionen ska röra en fråga eller ett ämne som är angivet på förhand. I rapporten sammanfattas resultat av två fokusgruppsintervjuer. Dessa utformades bland annat mot bakgrund av resultaten av två kortfattade enkäter som hade genomförts under april och november 2017. Enkäterna gav en översiktlig bild av det generella nyttjandet av Elstation Stockholm C, och indikerade även vissa skillnader mellan hur DriveNows, Move Abouts och Sunfleets kunder använde stationen. Att det finns skillnader är inte förvånande, med tanke på att de olika bilpoolstjänsterna skiljer sig åt i flera avseenden. Medan DriveNow är en så kallad flytande bilpool, där bilen kan hämtas och lämnas vart som helst inom ett avgränsat område, är Sunfleet och Move About fasta bilpooler, där användare hämtar och lämnar bilpoolsbilen vid specifika bilpoolsstationer. Det finns även andra skillnader; i Move Abouts bilpool ingår t.ex. endast elbilar, medan DriveNow och Sunfleet har en blandning av elbilar och bilar som körs på konventionellt bränsle.

Enkätresultaten ledde sammantaget till en önskan att få mer fördjupade insikter om olika användares attityder och erfarenheter, både av bilpoolsanvändning generellt, men också specifikt av Elstation Stockholm C. Initialt var uppdraget att genomföra föreliggande studie formulerat som att det handlade om att göra en fokusgruppsintervju med ett urval personer som hade använt el-stationen. Men med tanke på skillnaden mellan de olika bilpoolskoncepten, gjordes i stället två fokusgruppsintervjuer. I den ena medverkade DriveNow-användare och i den andra medverkade personer som använde både Move About och Sunfleet.

2.2.

Rekrytering av intervjupersoner

Deltagarna rekryterades direkt från det urval av personer som hade besvarat enkäterna i april och november 2017, och där markerat att de kunde tänka sig att ställa upp i ytterligare studier. Rekryte-ringen gick till på följande sätt: först formulerades ett brev med en inbjudan att medverka vid en fokusgruppsintervju (se Bilaga 1). Detta brev formulerades av forskarna, men skickades ut till

användarna med bilpoolsföretagen som avsändare. Av brevet framgick syftet med undersökningen, det fanns lite kort information om upplägget, förslag på möjliga datum samt även information om vilken typ av ersättning som deltagarna skulle få – det sistnämnda formulerades av varje bilpoolsföretag och utgjordes av fri eller kraftigt prisreducerad körtid att nyttja vid tillfälle framöver.

Efter ett första utskick inkom ett antal svar. När det gäller DriveNow var intresset att medverka så stort att vi fick göra ett urval som baserades på en ambition att få viss variation i ålder och

boknings-frekvens. För Sunfleet och Move About kompletterades brevutskicket med telefonsamtal med

förfrågningar om medverkan. Dessa telefonsamtal genomfördes av anställda på bilpoolsföretagen, med något enstaka undantag då det i stället var forskarna som ringde upp. När vi hade fått ett tillräckligt antal deltagare till de båda fokusgrupperna sände forskarna ut ett bekräftelsemejl med ytterligare information om fokusgruppens fokus och upplägg.

2.3.

Fokusgruppernas sammansättning

Inför fokusgruppsintervjuerna hade vi åtta bekräftade deltagare från DriveNow och sex bekräftade deltagare från Sunfleet och Move About (tre vardera). Därmed fanns det även marginal för ett visst bortfall: i litteratur om fokusgruppsmetodik framhålls ofta grupper med fyra till sex medverkande som lämpligt (se t.ex. Wibeck 2000). I detta fall fick dock ett oväntat stort antal personer förhinder i sista stund, och i slutändan dök endast tre personer upp till varje fokusgruppstillfälle. Tre personer anses vara något i underkant i fokusgruppssammanhang. Samtidigt kan framhållas att intervjuer med tre personer också har en del fördelar, eftersom de som medverkar snabbt får en känsla av inflytande och samhörighet. Det blir dessutom mer tid för varje person att utveckla sina resonemang, vilket är kan vara fördelaktigt om syftet är fördjupning (ibid.).

En faktor som bör beaktas i denna studie är att samtliga deltagare vid fokusgruppsintervjuerna utgörs av män. Bilpoolsföretagen försökte rekrytera även kvinnor till fokusgrupperna, men det visade sig svårt eftersom det finns en mansdominans bland kunderna totalt sett, även om det skiljer sig lite mellan olika bilpoolsföretag. Som exempel kan nämnas att av alla DriveNows användare i Sverige så är det 73 procent män och 27 procent kvinnor. För Move About är fördelningen jämnare – deras användare i Stockholm utgörs till 57 procent av män medan kvinnorna motsvarar 43 procent. Av de som i enkäten hade tackat ja till att medverka i en fortsatt studie, fanns endast ett fåtal kvinnor. En av dessa (en av Move Abouts kunder) tackade ja till att medverka, men fick ställa in i sista stund, på grund av sjukdom. Utifrån vårt perspektiv vore det på flera sätt angeläget att fördjupa kunskapen om varför könsfördelningen ser ut på detta sätt, men det är inget som har legat inom ramen för denna studie. Vi konstaterar att mansdominansen bland fokusgruppsdeltagarna ligger i linje med hur det ser ut bland användarna i stort. Överlag uppfattade vi fokusgruppsdeltagarna som lika varandra även i andra avseenden, inte bara kön. Som exempel kan nämnas att alla hade en anställning, de arbetade i liknande bransch (IT, finans och i ett fall HR). Ytterligare en gemensam nämnare, som vi ska återkomma till, är att flera av dem beskrev sig själva som så kallade ”early adopters”. Dock finns det en variation i ålder och familjesituation (mer information följer i avsnitt 3.1 nedan).

2.4.

Fokusgruppernas genomförande

Fokusgrupperna genomfördes i mitten av januari 2018, på kvällstid. Tanken var att det skulle vara möjligt för deltagarna att komma direkt efter jobbet. Intervjuerna genomfördes i Samtrafikens lokaler i Kollektivtrafikens hus i Stockholm, alldeles i närheten av Elstation Stockholm C. Under

fokus-gruppernas genomförande hade vi tillgång till ett mötesrum där själva intervjun kunde genomföras, samt till loungen och övriga faciliteter. Personal från Samtrafiken hjälpte också till att ordna med kaffe/te och ett enkelt kvällsmål. Eftersom fokusgruppsintervjuerna genomfördes på kvällstid var det i övrigt tyst och lugnt i huset, vilket bidrog till en avspänd atmosfär.

Fokusgrupperna genomfördes med en relativt strukturerad ansats, vilket innebar att det fanns en tydlig frågeguide med olika teman (se bilaga 2). Fokusgruppsdeltagarna hade fått ta del av frågorna i förväg, och vi märkte att flera av dem hade förberett sig genom att tänka igenom vad de ville ta upp på varje punkt. Vi var dock noga med att betona att frågorna främst var tänkta att ge en grund för samtalet, och att de var välkomna att ta upp även andra saker.

Vi som höll i fokusgruppsintervjun var noga med att inte styra samtalet och interaktionen i gruppen i alltför hög grad. En av oss hade rollen som moderator, vilket handlar om att inleda och hålla ihop samtalet. I moderatorns uppgift ingick även att leda vidare samtalet på nya frågor vid några tillfällen, samt fördela ordet vid behov. Den andra av oss hade som främsta uppgift att föra anteckningar, hjälpa moderatorn att uppmärksamma t.ex. om någon i gruppen inte kom till tals, samt uppmärksamma om

Wibeck 2000). Men det finns även fördelar. Strukturerade fokusgrupper kan vara relevant t.ex. när syftet är att göra en utvärdering (ibid). I detta fall bedömde vi att en tydlig frågeguide skulle underlätta för oss att få svar på de frågor som låg till grund för studien, som hade formulerats i samråd med de aktörer som stod bakom Elstation Stockholm C. Att arbeta med en strukturerad ansats skulle också öka chansen att få ett likvärdigt material i de båda fokusgruppsintervjuerna. Vi kan konstatera att

frågeguiden blev ganska styrande, men tack vare att det var relativt få deltagare så fanns det goda möjligheter för dem att ta upp andra saker och att utveckla sina resonemang betydligt mer än vad frågorna egentligen förutsatte.

Samtalen utvecklades vid båda tillfällen till innehållsrika diskussioner, med stort engagemang från samtliga deltagare. De medverkande var nyfikna på studien i stort, och flera av dem nämnde att de hade tackat ja till att medverka för att de vill bidra till kunskapsutvecklingen på området. Här finns intressanta kopplingar till frågor som diskuteras i bl.a. innovationsforskning där betydelsen av så kallade ”early adopters” och sociala nätverkseffekter framhålls som en viktig faktor i utveckling och spridning av nya teknologier och tjänster (se t.ex. Huétink et al 2017).

2.5.

Bearbetningen av materialet

Direkt efter att fokusgruppsintervjuerna var genomförda gjorde vi korta sammanställningar av våra omedelbara intryck från samtalen. Vi skrev helt enkelt ned, i enkel form, vad vi tyckte hade kommit fram under intervjuerna både gällande de medverkandes förhållningssätt och erfarenheter till bilpool och Elstation Stockholm C, men även annat – t.ex. hur de medverkande hade kommit till tals, och om det hade väckts andra frågor under samtalet som vi bedömde viktiga i analysen.

Båda fokusgruppsintervjuerna har transkriberats i fullängd, i princip ordagrant. Vi har läst igenom intervjutranskriptionerna noga och gjort en manuell tematisering av de olika perspektiv och erfaren-heter som kommer fram i samtalen. Konkret har vi arbetat så att vi har läst igenom transkriptionerna noga och identifierat teman som har aktualiserats under diskussionen, och lyft fram det som har framkommit allra tydligast i intervjupersonernas svar. Det har handlat både om sådant som har utgjort svar på intervjufrågor men också om sådant som har framkommit på annat sätt, t.ex. att det visar sig att de intervjuade återkommande resonerar på ett visst sätt eller tar vissa saker för givna. Vi har riktat särskild uppmärksamhet mot sådant som sägs ofta (frekvens), sådant som deltagarna talar mycket om och av flera personer (omfattning), samt sådant som på annat sätt framstår som särskilt viktigt för dem (intensitet) (jmf Wibeck, 2000). Det är främst denna bearbetning av de utskrivna intervjuerna som ligger till grund för rapporten, men våra första anteckningar har också varit en viktig del av analys-processen.

Som nämnts ovan är det är viktigt att notera att denna rapport bygger på ett begränsat empiriskt underlag. Tolkning och slutsatser bör således göras med stor försiktighet. Sammantaget har arbetet emellertid lett fram värdefulla insikter om både bilpoolsanvändning i stort, samt – mer specifikt – vad som är viktigt, utifrån användarperspektiv, när det gäller nya koncept för kombinerad mobilitet, där Elstation Stockholm C är ett aktuellt exempel.

Customer Segmentation

31%

33%

20%

16%

Heavy Average Occasional Infrequent

3.

Fokusgruppernas sammansättning och resultat

3.1.

Deltagarnas bakgrund

DriveNow-användarna utgjordes av tre män i åldrarna 26–35 år. Två av dem har jobb inom finans/IT och den tredje arbetar inom HR. Alla tre lever tillsammans med en maka/sambo i en bostad relativt centralt i Stockholm – inom ca 3–5 km från T-Centralen. Ingen av dem äger bil. De fäste själva viss uppmärksamhet vid sina inbördes likheter, och återkom till det vid flera tillfällen under intervjun. En av deltagarna har DriveNow som en löneförmån via jobbet – vilket inte gällde för de andra två. Alla deltagarna från DriveNow nyttjar bilpool ofta. Utifrån DriveNows egen kundsegmentering (se figur 1 nedan), som bygger på totalt drygt 33 000 registrerade användare i Stockholm, kan vi

konstatera att alla tre fokusgruppsdeltagarna tillhör gruppen ”heavy users”, och att de har klart mer än 10 körningar vardera per månad. De är alltså inte representativa för DriveNow-användare i stort.

Figur 1. DriveNow kundsegmentering.

Heavy Personer med mer än 10 körningar per månad Average Personer med omkring 5 körningar per månad Occasional Personer med färre än 5 körningar per månad Infrequent Personer som kör mer sällan än 1 gång per månad Källa: DriveNow 2018

Fokusgruppsdeltagarna från Sunfleet och Move About var inbördes mer heterogena. Yrkesmässigt fanns stora likheter – alla tre arbetar inom IT, men i övrigt har de olika livssituation. Den ene av Sunfleet-användarna har småbarn, till skillnad från de andra två, och bor med partner och barn i en närförort till Stockholm, med bra utbud av kollektivtrafik. Move About-användaren bor i en förort på något längre avstånd från Stockholms innerstad, men med bra pendeltågsförbindelser. Dessa två personer nyttjade bilpool endast privat. Den tredje personen (den andre Sunfleet-användaren) är bosatt i södra Sverige, men tillbringar ca 80 % av sin arbetstid i Stockholmsområdet. Privat äger han en bil, men i jobbet är det kollektivtrafik och bilpool som gäller.

När det gäller deltagaren från Move About så kan vi konstatera att han i nuläget använder Move About relativt sällan. Han har gått med ganska nyligen och hittills nyttjat tjänsten ett fåtal gånger. Enligt Move Abouts kundsegmentering är han en så kallad ”occasional” user (se figur 2). Till saken hör att

Personer med 10–20 körningar totalt under bilpoolens

Heavy historia

Average Personer med 5–9 körningar Occasional Personer med 3–4 körningar Infrequent Personer med 1–2 körningar Källa: Move About 2018

När det gäller Sunfleet har vi inte fått ta del av någon kundsegmentering och kan därmed inte säga vilken användarkategori som fokusgruppsdeltagarna utgör exempel på.

Figur 2. Move About kundsegmentering.

Samtliga deltagare – i båda grupperna – är klart intresserade av ny teknik. I fokusgruppen med deltagare från Sunfleet och Move About märktes ett stort intresse för elbilar. En hel del av diskussionerna i fokusgruppen med deltagare från DriveNow handlade om användargränssnittet i appen, och därutöver återkom deltagarna i denna grupp kontinuerligt till specifika detaljer gällande olika bilmodellers funktionalitet, snabbhet, särskilda egenskaper vid körning och parkering osv. Vidare noterades att nästan alla deltagare (alla utom en) hade erfarenhet av flera olika typer av bilpoolstjänster. Alla som medverkade i DriveNow-gruppen var även medlemmar i Sunfleet och Car2Go,1 _{som dock inte finns i Stockholm längre. I den andra fokusgruppen var en av deltagarna från}

Sunfleet, mannen med småbarn, även med i DriveNow. Av samtalen blev på olika sätt tydligt att de här personerna, som samtliga är vana bilpoolsanvändare, har mycket kunskap om de olika koncepten och prismodellerna och vet precis vilket koncept som är smidigast och mest prisvärt beroende på vad för typ resa de behöver göra. Han som var med i Sunfleet och även hade småbarn berättade exempel-vis att han sällan nyttjar DriveNow när hela familjen ska iväg, men däremot om han själv ska uträtta något kort ärende. Under intervjuerna kom de här personerna återkommande in på olika aspekter av de olika företagens appar, hemsidor, bokningssystem och supporttjänster.

1 _{Car2go är en ”flytande” bilpools/bildelningstjänst som lanserade sin tjänst i Stockholm under 2014. De hade ca}

250 små Smart-bilar i sin verksamhet (Stockholms stad 2015). De lade ned sin verksamhet i Stockholm 2016 pga. problem med lönsamheten. Enligt tidningsartiklar som har skrivits om detta handlade en del av problemen för deras del om problem med tillgång till parkering (se t.ex. Berglund 2016).

3.2.

Olika sätt att nyttja bilpool

3.2.1. Sunfleet och Move About

För de som använde Sunfleet och Move Abouts tjänster framkom två olika sätt att använda bilpool. Två av de medverkande – den ene av de två som använde Sunfleet samt Move About-användaren – beskrev sitt resande så att de i livet i stort, för merparten av sina vardagliga resor, allra oftast använder kollektivtrafik. Sunfleet-användaren beskrev att de som familj har bestämt sig för att hålla sig till kollektivtrafik så långt det går.

Bilpoolsbil är för dem ett tydligt komplementärt sätt att resa. Att vara med i bilpool är ett sätt för dem att få tillgång till ett tidseffektivt, smidigt och flexibelt resande för särskilda ändamål, framför allt på kvällar och helger, utan att för den skull behöva äga en egen bil. Den deltagare från Sunfleet som använder bilpool i tjänsten har en annan situation. Han veckopendlar och tillbringar mycket tid i Stockholm under arbetsveckan. I sitt hem i södra Sverige har han en privatbil, men i veckorna använder han Sunfleet i kombination med fjärrtåg och lokal kollektivtrafik, som han har tillgång till via SJ:s årskort.

Ett viktigt tema i fokusgruppen med Sunfleet och Move About handlar om miljö och klimat. Detta var inget vi frågade om explicit, men alla i denna grupp framhöll att valet att använda bilpool grundas i en vilja att resa mer hållbart. De framhåller samtliga att de upplever att bilpoolsbil är en viktig pusselbit för dem att som privatpersoner eller i tjänsten kunna minska sina klimatutsläpp. Deltagarna från Sunfleet konstaterar att de av detta skäl gärna skulle se ett högre utbud av elbilar i Sunfleets

fordonsflotta. Deltagaren från Move About, som tidigare har haft egen bil, förklarar att även om han mestadels åker kollektivt, så är det viktigt för honom att ha tillgång till bil när behov uppstår. Han har även startat en egen bilpool privat, tillsammans med en granne, och har därmed tillgång till en bilpoolsbil på mycket nära håll. Att han nu även har gått med i Move About handlar om att han inte längre tycker att det är ”etiskt försvarbart” att använda fossildriven bil. Genom att vara med i Move About kan han få konkret erfarenhet av hur det funkar med elbil innan han köper en sådan till sin privata bilpool. Han använder bilpoolsbil främst för längre resor över helgen, t.ex. om han ska åka och hälsa på vänner i andra städer/delar av landet, och det kanske inte går att boka upp den privata

bilpoolsbilen för en fullt så lång period. Sunfleet-användaren som har småbarn konstaterar att han och hans sambo aktivt har valt att avstå från att äga bil – eftersom de helt enkelt inte ser något större behov av det:

”/Jag har/ alltid åkt kollektivtrafik. Har tyckt att det har funkat bra. För fem år sen skaffade vi barn och även sen dess konstaterat att liksom, så länge vi bor nära kollektivtrafiken och liksom är resonabelt nära och har, det går tillräckligt ofta och sådant, så kommer vi aldrig behöva skaffa någon bil...” (SF1)

Den tredje personen i Sunfleet/Move About-gruppen, som använder Sunfleet mycket i jobbet, berättar att han tidigare har flugit mycket i tjänsten. Han framhåller att han är mycket mer nöjd med sitt resande idag jämfört med vad han har varit tidigare. Det handlar dels om miljöskäl, och dels om att han kan använda restiden bättre genom att åka tåg de långa distanserna, och sedan ta bilpoolsbil när han väl är framme på den ort där han ska arbeta. Ett viktigt skäl till att han använder bilpool idag är att företaget där han arbetar, och som han är delägare i, har det som en del i sin miljöpolicy. Anledningen är främst att de tycker att det är viktigt, men det handlar också om att det är en konkurrensfördel när de söker uppdrag. Han beskriver sina jobbresor på följande sätt:

”Så det funkar jättebra arbetsmässigt. Jag har jobbat för en annan konsultfirma för 10 år sen, när jag flög hela tiden, och jag tycker det är smidigare med tåget, man slipper allt det här med check-in med grejer och /…/, det är mycket bättre när man går på tåget, sätter sig, på med lurarna och sen kopplar man bort liksom. Och får man då sitta vid fönstret i en egen stol”” (SF2)

Sunfleet/Move About-användarnas nyttjande av bilpool varierar utifrån vad det är för tid i veckan, tid på dygnet, vilket specifikt ärende/typ av resa som de vill och behöver göra – och hur snabbt det behöver gå. För de som använder bilpool privat är det framför allt ”sällanresor” på helgen, t.ex. besök hos släktingar eller vänner som bor i någon annan stad, eller stora inköp, som gör att de bokar en bilpoolsbil. Detta gäller inte minst Sunfleet-användaren med småbarn. Han menar att det för lite längre resor blir ganska krångligt att åka kollektivt, med tanke på alla byten och alla saker som de behöver ha med sig. Han förhåller sig också till den stora fördelen med att komma ända fram dit de ska, ifall de t.ex. ska hälsa på någon som bor i en annan stad och inte bor så centralt.

Fokusgruppsdeltagaren som använder Sunfleet i tjänsten beskriver bilpool som ett funktionellt sätt att resa i tjänsten eftersom han ofta har uppdrag en bra bit utanför centrala Stockholm, i vissa fall så långt som 3–4 mil bort. För honom är bilpoolsbilen ett bra sätt att möjliggöra att snabbt och effektivt komma från kontoret och ändra fram till kunden eller platsen för ett jobbmöte, ibland på egen hand och ibland tillsammans med kollegor. När han befinner sig i Stockholm bor han ofta på hotell en bit ut från innerstaden, och då spar det honom mycket tid att ha bilpoolsbil med sig. Han betonar faktorer som flexibilitet och tidsvinst i sina resonemang.

3.2.2. DriveNow

Fokusgruppsdeltagarna från DriveNow har ett annat sätt att använda bilpoolsbil jämfört med del-tagarna från Sunfleet och Move About. På grund av det stora bortfallet av intervjudeltagare slumpade det sig så att de tre personer som deltog från DriveNow samtliga utgör ”höganvändare”, dvs. mycket flitiga användare av DriveNows bilpoolsbilar. De berättar alla tre att DriveNow är ett mycket vanligt sätt att resa för dem. Två av dem beskriver DriveNow som det allra vanligaste sättet för dem att ta sig fram i Stockholm. Den tredje deltagaren cyklar vanligen, i alla fall under den tid på året då det är enkelt att cykla. Under vintermånaderna blir DriveNow det vanligaste alternativet även för honom. DriveNow-deltagarnas vanligaste bilpoolsresa utgörs av den dagliga resan till och från jobbet. Alla tre samåker ofta tillsammans med sin partner. Ett återkommande tema i denna fokusgruppsintervju handlade också om hur de använder DriveNow som ett sätt att ta sig till eller från Bromma och Arlanda flygplats, i samband med längre resor i jobbet eller privat. Ytterligare ett användningsområde för DriveNows är i samband med utekvällar på stan. Två av de totalt tre intervjupersonerna nämnde hur de i princip alltid använder DriveNow för att komma till restauranger och uteställen. Intressant nog framkom det också att DriveNow för dem spelar en viss roll för i vilken mån de väljer att dricka alkohol eller inte under dessa kvällar. Om de efter en stund på kvällen kollar appen och ser att det finns DriveNow-bilar i närheten, så menar de att det kan väga ganska tungt för dem i valet att dricka alkohol eller ej. Om det inte finns någon DriveNow-bil i närheten, så menar de att det blir mer sannolikt att de tar ett glas och sedan tar en taxi hem (DN2, DN3). Alla tre konstaterar att taxi-branschen borde bli mycket mer medveten om vilken konkurrens de kommer få, ifall flytande bilpool blir ett vanligare koncept i framtiden.

Det framkom tydligt just hos DriveNow-användarna, men i viss mån även hos de andra deltagarna, att de gärna vill testa nya saker direkt när de kommer, vara först med det senaste och ligga i framkant med sådant som är nytt. Deltagarna från DriveNow framhöll sig själva som typiska ”early adopters” – ett uttryck som de själva introducerade under intervjusamtalet. De beskrev alla tre hur de alltid såg till att söka efter och vara först med det senaste och delade erfarenheter av att vara de personer som vänner och släktingar vänder sig till för att få reda på hur nya saker fungerar. Detta gällde alltifrån nya telefoner och andra IT-produkter, till nya bilpoolskoncept.

De intervjuade DriveNow-användarna hade samtliga varit med i andra bilpooler innan de gick med i DriveNow, och var fortfarande med i flera bilpooler. De framhöll dock att de generellt upplever andra koncept som lite krångliga, med i deras mening omständliga boknings-, upphämtnings- och

betalningssystem. En av dem beskriver sin övergång till DriveNow på följande sätt:

”Jag började med Sunfleet, gick in i Car2Go och har haft DriveNow och Uber egentligen sen de kom till Sverige. Från första dagen. Det var till och med att jag skickade mail till DriveNow när jag fick höra talas om dem. Jag vill ha det här nu. Se till att få in det. Det enda som gjorde att jag inte hade det från första dagen det var att jag behövde gå dit och regga mitt körkort.” (DN2)

DriveNow-användarna resonerade mycket om specifika detaljer i konceptet – zonens gränser, vilka områden som är ”rödmarkerade”, tillgången till DriveNow i olika delar av stan och på Arlanda, samt prismodeller, skatteregler, smarta tips i samband med bokning av bil, och hur man kommer snabbare fram i kön till supporten om något skulle krångla. Av deras diskussion framkom att de sätter ett stort värde vid den flexibilitet och bekvämlighet som bilpoolsbilarna ger. Samtidigt konstaterar de att det gäller att vara medveten om att det kan sticka iväg prismässigt ganska snabbt om det t.ex. är mycket trafik – eftersom betalningen sker per minut (även om det också går att använda deras paketerbjudan-den, där prismodellen är lite annorlunda). Sammantaget framkommer att de har ett stort intresse för konceptet och dess möjliga vidareutveckling – under intervjun nämndes flera situationer då de har tagit direktkontakt med någon på DriveNow för att ge feedback, ställa frågor och komma med förslag, t.ex. om det periodvis har varit svårt att få tag på bilar i vissa områden.

En annan sak som framkommer i fokusgruppsintervjun med DriveNow-användarna är att de samtliga ger tydligt uttryck för att de, även om de är bilintresserade, inte har någon önskan om att själva äga en bil – åtminstone inte så länge de bor i Stockholm. De hänvisade bl.a. till allt krångel som det innebär att hitta parkering, att flytta bil vid städdagar, samt de höga kostnaderna för parkering. I slutändan blir det, som de ser det, mest ett sätt att förstöra kapital. För dem är bilpool alltså en mycket intressant lösning eftersom det ger dem tillgång till bil när de önskar, men de slipper själva ta hand om den och ordna med varaktig parkering m.m.

3.3.

Erfarenheter av Elstation Stockholms C

3.3.1. Sunfleet och Move About

Fokusgruppsdeltagarna från Sunfleet och Move About hade ganska skilda erfarenheter av att använda Elstation Stockholm C. Den deltagare som använde Sunfleet i tjänsten var den som hade haft mest direkt nytta av just den här bilpoolsstationen, bl.a. för att den är centralt belägen. Sammanlagt bedömer han att han har använt Elstation Stockholm C ca 25–30 gånger. En fördel som framhålls av både honom och de andra är att bilarna står betydligt mer lättillgängligt där än om de hade stått i något låst garage, vilket annars är det vanliga för Sunfleets bilpoolsbilar i centrala Stockholm. Både han och den andre personen som använder Sunfleet berättar att det har hänt vid flera tillfällen, då de ska hämta eller lämna bilar i garage, att det är trassel med koder och passerkort. Det har inte varit något problem vid Elstation Stockholm C. I stora parkeringsgarage behöver man också lära sig exakt var bilpools-bilarna står för att det ska gå smidigt. Sunfleetanvändaren framhåller det som en fördel att det är enkelt och går snabbt att bara svänga in och parkera bilen vid Stockholms C där då han kommer in mot stan efter något jobbärende och vill byta snabbt till tåget eller annat kollektivt färdmedel. För honom är det alltså en stor fördel att den ligger nära kollektivtrafiken:

Den andre intervjuade Sunfleetanvändaren har bara använt Elstation Stockholm C vid ett enda tillfälle, då han och hans familj skulle åka till Uppsala för att hälsa på goda vänner. Att det blev just denna bilpoolsstation berodde helt enkelt på att det inte fanns någon bil någon annanstans. För hans del har det alltså inte varit någon avgörande faktor med läget just där, men han konstaterar att han förstår att det för många andra kan vara en fördel att ”bara liksom kunna gå direkt av tåget och sen hoppa på bilen.” (SF1)

När det gäller Move About är utbudet av bilpoolsstationer inte lika stort som för Sunfleets användare. Stationen vid Stockholms C är den ena av totalt två i Stockholmsområdet. Att den ligger där den ligger innebär att det är enkelt för honom att hämta upp den när han kommer med pendeltåget. Användaren från Move About använder bilpoolsbil framför allt i samband med helger. Han nämner att Elstation Stockholms C inte är någon särskilt trevlig plats att befinna sig på en mörk fredagskväll och konstaterar att han vid två av de totalt tre gånger som han har nyttjat platsen, har börjat tänka på sin personliga säkerhet när han är där.

De båda deltagarna från Sunfleet har inte samma erfarenheter, men har inte heller hämtat och lämnat bil vid liknande tidpunkter som personen som använder Move About. De nämner dock att de har haft lite problem med laddningskablarna vid Stockholm C, och att det i viss mån har gjort resan lite krånglig.

3.3.2. DriveNow

Fokusgruppsdeltagarna från DriveNow framhöll flera positiva saker med Elstation Stockholm C. Trots att de i övrigt är mycket positiva till det ”flytande” bilpoolskonceptet som DriveNow är ett exempel på, så framstår det som att det för dem som att det ändå är fördelaktigt med en särskild plats i centrala Stockholm där de kan hitta, eller lämna ifrån sig, en bil. I annat fall kan det vara svårt att hitta

parkering i innerstan, där de rör sig mest med bilpoolsbilarna. En av fokusgruppsdeltagarna framhåller hur skönt det är att det finns de här små bilpoolsplatserna i innerstaden, eftersom det gör resandet så mycket enklare. Han konstaterar:

”Bilpoolerna som varit här ikring /…/ har jag använt ganska flitigt. /…/ Den här och NK-poolen har varit perfekt att bara köra in. Ska man hyra en /bil från Sixt/, /då har man bara/ parkerat, sprungit över, stuckit iväg på en längre resa eller ska man in till stan, ja, plocka den på NK-huset” (DN2)

En annan person i fokusgruppen spinner vidare på resonemanget:

”Ja, det har varit tillräckligt centrala noder för att det ska funka och täcka in resten av stan. Parkerar du här så är det ändå rätt mycket här omkring som funkar. Och parkerar du på NK-huset så är det rätt mycket där omkring som funkar. Då behöver du inte så mycket mer.” (DN3)

En av de som använt Elstation Stockholm C allra mest framhåller det som en fördel att han kan vara säker på att det finns laddningsmöjligheter om han är ute och kör med den elbilsmodell som

DriveNow har i sitt utbud. Att veta att det finns tillgång till parkering, bilar och laddningsmöjligheter gör det enkelt för honom (DN2).

Den tredje personen använder inte Elstation Stockholm C lika mycket som de andra, eftersom han sällan har ärenden i närheten av centralstationen. De gånger som han ska åka någonstans med tåg så har denna plats dock varit smidig för honom. Han nämner också att han i vissa fall då han har kommit med flyg till Arlanda och ska ta sig hem, och det kanske har saknats DriveNow-bilar på Arlanda, har tyckt att det har varit bra att ta sig med annat färdmedel in till Stockholms C och sedan byta till DriveNow för att ta sig hela vägen hem (DN1).

För en av personerna i DriveNow-gruppen har det också funkat bra att använda Elstation Stockholm C när han ska åka iväg med flyg från Arlanda och det är rusningstid. Han beskriver att han, för att slippa bilköerna på vägen ut från stan, vid flera tillfällen har tagit DriveNow till centralen och bytt till Arlanda Express där (DN3). Han har också uppskattat smidigheten i att kunna köra med DriveNow direkt från jobbet, ställa bilen vid Stockholms C och sedan snabbt och enkelt promenera till perrongen och ta tåget om han t.ex. ska iväg på någon jobbresa. Han har använt el-stationen också när han ska ta sig till eller från möten inne i stan och menar att han föredrar att promenera en extra bit för att komma åt en DriveNow-bil framför att ta bussen. Från tunnelbanan har han endast åtta minuters promenad till sitt jobb, men han tar ändå relativt ofta en DriveNow-bil denna sträcka, eftersom det är mer bekvämt (DN3). Vilket färdmedel han väljer för sina olika resor beror dock ytterst på vilken tid på dagen det är och vilken trafiksituation som råder. Liknande resonemang framkommer hos alla tre medverkande DriveNow-användare. De är alla tre helt eniga om att de vill ha tillbaka Elstation Stockholm C, eftersom det har varit en smidig plats för dem. De konstaterar dock att platsen i sig skulle kunna förbättras, eftersom det är lite ”off”, under en bro och med lite pelare och stängsel.

3.4.

Att kombinera kollektivtrafik och bilpool

Ytterligare ett tema som diskuterades under fokusgrupperna handlade om deltagarnas erfarenheter av att kombinera bilpoolsbil med kollektivtrafik, med fokus på både fjärrtåg, pendeltåg, tunnelbana och buss. I sammanhanget kom vi också in på olika sätt att kombinera bilpoolsbil med andra färdmedel, t.ex. cykel och hyrbil. Som framkommit ovan var kombinationen av bilpoolsbil och flyg också ett tema som diskuterades, framför allt hos DriveNow-medlemmarna. Eftersom detta har redovisats ovan uppmärksammar vi dock inte det särskilt i denna del.

3.4.1. Sunfleet och Move About

Som framgått ovan använde en av deltagarna från Sunfleet bilpool i tjänsten. Han var också den som hade den mest utvecklade erfarenheten av att använda bilpool i kombination med kollektivtrafik. Han framhöll att en av fördelarna med bilpool, för hans del, är att bilpoolsbilarna finns tillgängliga på strategiska platser nära kollektivtrafiknoder på flera ställen i landet:

”det finns en i Helsingborg och Malmö, Göteborg, Sundsvall, Umeå, Luleå, alla sådana här större städer som man kommer till…” (SF2)

Under intervjun beskrev han hur han kombinerar bilpool med både fjärrtåg och lokal och regional kollektivtrafik i princip varje vecka. I dessa situationer värdesätter han att bilpoolsbilarna finns nära tågstationen eller någon annan kollektivtrafiknod, eftersom det blir mest tidseffektivt på så vis. Elstation Stockholm C har på så vis varit idealisk för honom.

Den andre deltagaren från Sunfleet har också erfarenhet av att kombinera bilpoolsbil med kollektiv-trafik, men i andra typer av situationer. Eftersom han och hans partner har två relativt små barn, kan bytet mellan kollektivtrafik och bilpool ofta kännas lite bökigt. En specifik aspekt som han åter-kommer till flera gånger under intervjun handlar om montering av bilbarnstolar, vilket han bedömer tar ca 20 minuter vid varje enskilt tillfälle som han och hans familj använder en bilpoolsbil. Även om bilpoolsbilen ofta kan göra hela resan smidigare om de ska iväg på en längre tur, t.ex. till en annan stad eller till någon plats som inte är så tillgänglig med kollektivtrafik, så blir det alltid en avvägning som delvis handlar om det omak som det också innebär med montering av bilbarnstolar med mera. Samtidigt, konstaterar han, så är det här något som han och hans partner har vant sig vid. Han ser det som en naturlig konsekvens av deras val att inte äga en egen bil, och konstaterar att de inte ifrågasätter det särskilt mycket. Om några år, då barnen är stora nog att sitta på en bilkudde som inte kräver

vad de hade gjort annars. Detta bygger på resonemanget att bilpoolsmedlemskapet gör det möjligt för dem att avstå från att äga en egen bil. Om de hade ägt en egen bil, resonerar de, så hade de med största sannolikhet åkt betydligt mer bil än vad de gör i dagsläget. Resonemanget är hypotetiskt, men ändå intressant att reflektera över. Inte minst utifrån perspektivet vad ett ökat utbud av bilpoolsbilar i Stockholmsregionen skulle kunna innebära om det kombineras med styrmedel riktade mot privatbilism.

En fråga som aktualiserades under fokusgruppssamtalen rör i vilka situationer personerna väljer att ta bilpoolsbil och i vilka situationer de väljer att ta kollektivtrafik. Tidsfaktorn tycks vara den viktigaste aspekten här, även om kostnaden också är en viktig fråga. Om det är likvärdigt mellan kollektivtrafik och bilpool så kan tiden på dagen eller tiden i veckan också avgöra vilket alternativ det blir.

Kollektivtrafik är det färdmedel som väljs i högre grad om det t.ex. är rusningstid, medan bilpoolsbil blir extra fördelaktigt i lågtrafik, på helger samt om det är ganska långa avstånd eller krånglig rutt med flera byten. En av de intervjuade resonerar kring en hypotetisk valsituation där han föreställer sig att han ska åka till Ikea och ska välja mellan bilpoolsbil eller buss:

”visst, jag kan ta bussen dit, men det är ett jävla strul liksom, och vad kan jag bära? Det är ju mycket bättre att bara ta bilen liksom. Men det blir ju också en kombination där för då tänker man bara, vad är klockan? Hur mycket trafik är det nu? Jag vill ju inte, då tar jag ju bilen dit när liksom det går snabbt, så man tittar ju liksom på totala restiden. /…/ hur pass effektivt blir det?” (MA1)

3.4.2. DriveNow

Att kombinera bilpoolsbil med kollektivtrafik är vanligt också hos de intervjuade

DriveNow-användarna. I linje med vad som framkommit tidigare är det snabbhet och smidighet i hela resan som är en viktig faktor för dem. Den ena av dem säger:

”Jag kombinerar ganska ofta olika typer av kollektivtrafik. Jag tar en buss nånstans och sen tar jag DriveNow vidare eller att jag tar DriveNow sista biten för att komma absolut dörr till dörr.” (DN3)

Han konstaterar att benägenheten att kombinera DriveNow med kollektivtrafik är högre om han ska ta sig någonstans där det inte finns DriveNow. Det är inte värt att låta bilen stå och kosta varje minut om man hamnar utanför den zon där det går att ställa ifrån sig bilen och avsluta bokningen. Men om han har varit utanför DriveNow-zonen, t.ex. på ett jobbmöte och sedan ska tillbaka hem eller till kontoret, så blir det ändå ofta DriveNow sista biten av sträckan ”för att komma antingen direkt hem eller direkt till jobbet för att spara lite tid på det” (DN3). På så vis blir det ofta en kombination av färdmedel. Flera av DriveNow-användarna tycks ha ett ganska spontant sätt att välja mellan sina olika rese-alternativ. De nämner situationer där de kanske ha planerat att åka med kollektivtrafik, men någon form av störning har uppstått – då kollar de snabbt om det finns tillgång till en DriveNow-bil i närheten, och ändrar sina planer. Utifrån det de berättar om under fokusgruppsintervjun framstår det som att de har ett mycket flexibelt förhållningssätt till färdmedelsval: det är tiden på dagen, resans ändamål samt trafiksituationen i stort som avgör vilket alternativ det blir. Även bekvämligheten är en viktig faktor, särskilt om de är i sällskap med någon annan.

En av deltagarna i DriveNow-fokusgruppen hade också en del erfarenhet av att kombinera bilpool med lånecykel. Det koncept som fungerar bäst för honom är lånecykeltjänsten Obike, som är en ”flytande” lånecykeldelningstjänst, som påminner om DriveNow på så vis att man kan parkera cyklarna var som helst och hämta dem var som helst inom ett angivet område. Om han har långt till bilen så tar han en cykel, och cyklar till bilen. Han framhåller detta som mycket praktiskt, särskilt med tanke på att det kan vara svårt med bilparkering inne centrala Stockholm. För honom skulle ett ökat utbud av ”flytande” lånecykeltjänster innebära nya möjligheter:

”Vi vet att i princip runt NK kan jag inte ställa bilen på en kilometers radie. Det går inte. Och då kanske jag ska en kilometer från NK. Och då skulle jag gärna bara plocka en cykel och cykla sista biten. Så det skulle finnas en cykelpool där också skulle det vara /bra/…” (DN1)

Intervjupersonerna resonerar alla tre om att de återkommande hamnar i situationer då de egentligen har planerat att förflytta sig med kollektivtrafik, men ändå tar en bil om det råkar stå en utanför dörren:

“Det är en stor faktor till varför man också väljer bort kollektivtrafiken. Alltså om det står en bil, jag har tänkt ta kollektivtrafiken men det står en bil exakt utanför dörren. Då är det ju oundvikligt att ta den.” (DN1)

De båda andra spinner vidare på resonemanget:

”Verkligen. Om jag går ut från jobbet och ser en på gatan. Då kommer jag ta den även om jag är på väg mot tunnelbanan. För att det är lite skönare. De där tjugo minuterna att sitta i bilen hem. Och kunna ringa nån och lyssna på nånting istället för att stå i

tunnelbanan och trängas.” (DN3)

”Det är så enkelt. Jag gjorde det senast i går. Min fru kom till mitt jobb. Vi skulle dra hem. Istället för att ta kollektivtrafiken stod det en DriveNow utanför. Åker hem med den.” (DN2)

Av resonemangen kan det framstå som att tillgång till flytande bilpool riskerar att konkurrera ut kollektivtrafiken. Huruvida det är ett sannolikt scenario beror dock ytterst på hur förmånliga de olika färdmedlen görs i relation till varandra. Här är kostnad en av flera viktiga faktorer. Den ene av

deltagarna från DriveNow berättar att han just nu är inne i en period då han aktivt försöker minska sitt resande med DriveNow, eftersom det helt enkelt har blivit alldeles för dyrt. Han har nyligen skaffat ett månadskort på SL för att göra det alternativet mer fördelaktigt för sig själv igen (DN2). Som

framkommit ovan finns det också situationer då DriveNow-deltagarna de aktivt väljer kollektivtrafik framför bilpoolsbil. Trafiksituationen är en viktig faktor, t.ex. om det är eftermiddagsrusning och det kommer vara svårt att både ta sig fram snabbt med bilen och även vara svårt att hitta parkering (DN3). Samma sak om det är morgonrusning, eftersom det gör att resan blir mycket dyrare än vad den skulle ha blivit annars, i vissa fall kanske dubbelt så dyr (DN1).

Sammantaget konstaterar fokusgruppsdeltagarna att DriveNow till viss del har kommit att ersätta kollektivtrafik för dem – de åker ofta centralt i staden och relativt korta sträckor. En av dem säger att han ibland reflekterar över att det inte är så positivt att välja att köra bil i stället för att åka kollektiv-trafik. Samtidigt, konstaterar han, hade han kanske valt att köpa en egen bil om inte DriveNow hade funnits. I så fall hade han, enligt sin egen bedömning, kört ännu mer. Han lyfter fram en rad kollektiva fördelar med ökad bildelning i jämförelse med privatbilism, och menar att koncept som DriveNow eller liknande tjänster skulle kunna ersätta ännu mer av privatbilismen i städers centrala delar:

”/Jag/ brukar argumentera för mig själv att om varenda bil som stod på gatorna inne i stan skulle vara en DriveNow så skulle det behöva finnas 90 % mindre bilar i

Stockholm.”(DN1)

Alla tre är inne på att även om medlemskapet i DriveNow har inneburit att de kör en hel del bil, så är deras bilresande i dagsläget med stor sannolikhet lägre än vad det hade varit om de hade ägt en egen bil. De framhåller det också som positivt att det med en bilpoolsbil blir väldigt tydligt att även korta

om det fortfarande är väldigt smidigt så är det fortfarande sådär att då kan jag lika gärna promenera istället för att ta DriveNow. Nånstans där är den nyttiga tröskeln i det. Det är en kostnad. Det är ändå nånting man är medveten om.” (DN3)

3.5.

Utvecklingsområden

Under fokusgruppsamtalen framkom att det finns några saker som upplevs som lite krångliga eller på annat sätt problematiska, när det gäller användning av bilpoolstjänster. I detta avsnitt ges en samlad bild av ett både generella och specifika problem – samt förslag på vidareutveckling – som kom upp under fokusgruppsintervjuerna, gällande bilpoolsanvändning generellt och specifikt Elstation Stockholm C.

3.5.1. Utvecklade bilpoolserbjudanden

Fokusgruppsdeltagarna återkom samtliga till att de gärna skulle se en utbyggnad av fler bilpools-stationer och en allmän utveckling av bilpoolstjänster så att bilpool och bildelning kan bli ännu mer tillgängligt än vad det är idag. Ett specifikt förslag som kom upp i fokusgruppen med DriveNows användare är att bilpoolsföretag skulle kunna samarbeta med företag och andra organisationer som äger mark, även lite längre ut från staden, som skulle kunna användas för liknande koncept som vid Stockholms C. Detta, och andra sätt att utöka utbudet av dedikerade parkeringsytor för just bilpools-bilar var över huvud taget en idé som DriveNow-användarna återkom till vid flera tillfällen. En närliggande idé rörde utveckling av de ”drop-off funktioner” som redan finns i t.ex. Drive Nows erbjudande. Det innebär att den som kommer till sin slutdestination helt slipper parkeringsmomentet, utan lämnar över bilen direkt till nästa användare.

Några av de intervjuade föreslog också att fler arbetsgivare skulle kunna erbjuda bilpoolstjänster som löneförmån till sina anställda – som ett sätt att främja minskad privatbilism men ändå underlätta resor till och från arbetet samt i tjänsten. Därutöver framkom även en del andra idéer, t.ex. att utveckla bil-poolskoncepten så att mer samåkning främjas (t.ex. genom ekonomiska incitament/prismodeller/analy-sera resmönster). Ett annat förslag, som kom från en av DriveNow-användarna, handlade om att testa olika former av tilläggstjänster såsom frakt av varor även åt andra personer – både matkassar och sällanköpsvaror (lättare möbler etc). Detta skulle kunna främjas genom t.ex. prisreduktion till den som kör något åt någon annan.

3.5.2. Att stärka kopplingen mellan bilpool och kollektivtrafik

Som framkommit ovan har samtliga intervjupersoner omfattande erfarenhet av att kombinera bilpool och kollektivtrafik. De menade samtliga att det finns ytterligare steg att ta för att stärka kopplingen mellan bilpool och kollektivtrafik, och att nästa steg handlar om att etablera bilpool på fler platser än just i Stockholms innerstad. Konkreta idéer som diskuterades var att identifiera fler noder runtom i Storstockholm, både kranskommuner men även större städer som Uppsala och även andra stora och medelstora städer runtom i landet, och se över hur erbjudandet bilpool i kombination med kollektiv-trafik kan utvecklas där. I Storstockholm skulle det kunna handla om större pendeltågs eller tunnel-banestationer, där bilpoolsbil kan utgöra den ”sista länken” fram till slutdestinationen. För att få det att fungera krävs dock även en utveckling av specifika affärsmodeller, genomtänkt prissättning samt smidig bokning och betalning så att det blir attraktivt att både utforma/erbjuda och använda den sortens tjänster.

3.5.3. Fler elbilar

I båda fokusgrupperna framhölls att det borde finnas fler elfordon i både Sunfleets och DriveNows bilpoolserbjudanden. Bilpoolsanvändarna menade att de som använder bilpoolsbil sannolikt har ett intresse för hållbar utveckling och/eller effektivt resursutnyttjande. De framhåller att det vore bra om

företagen skulle prioritera elbilar ännu mer i då de sätter samman de bilmodeller som ingår i utbudet hos respektive bilpoolsaktör.

3.5.4. Frågan om bilbarnstolar

En av de frågor som diskuterades allra mest som en utvecklingsfråga, handlar om bilbarnstolar och möjligheten för familjer med småbarn att få en enklare upplevelse av bilpoolsbil. Detta kom upp som ett tema i fokusgruppen med Sunfleet och Move About, där en av de medverkande själv har småbarn. Han återkom flera gånger till hur frakt och montering av två bilbarnstolar är något som tar en del tid och som kan kännas lite krångligt. Han framhöll samtidigt att eftersom detta är något som han och hans partner är vana vid, så upplever de inte detta som ett jättestort problem. Men sannolikt kan det vara något som avskräcker andra, och självklart är det en konkurrensnackdel för bilpoolsbil jämfört med de som har en egen bil. I den fokusgruppen där han medverkade diskuterades olika möjligheter att lösa bilbarnstolsfrågan på ett smidigare sätt. En konkret idé är att göra tillgång till bilbarnstol till en sorts tilläggstjänst. Kanske kunde det gå att lösa så att det fanns möjlighet att boka, hämta och lämna barnstolar i låsta skåp vid bilpoolsstationerna, alternativt betala extra för att få dem förinstallerade.

3.5.5. Appar, hemsidor, bokning och betalning

Ett återkommande tema i fokusgrupperna var frågor som rör appar, hemsidor, bokning och betalning. Som nämnts ovan så fanns det hos fokusgruppsdeltagarna ett uttalat intresse för, och kunskap om, ny teknik. Inte minst DriveNows användare hade många gemensamma erfarenheter av olika appar, hemsidor, boknings- och betalningssystem och jämförde fördelar, nackdelar och hur dessa har utvecklats över tid. I deras resonemang läggs fokus på snabba, smidiga boknings- och betalnings-lösningar samt behovet av att få rätt information på kort tid. De vill inte själva behöva gå in på en detaljerad hemsida och göra omfattande sökningar för att hitta tillgängliga alternativ. Hos samtliga användare framkom att boknings- och betalningstjänsternas smidighet och användbarhet utgör en viktig dimension av användningen. Samtliga deltagare gav uttryck för att det ska vara lätt att hitta olika sökalternativ på en hemsida och jämföra mellan ett antal valmöjligheter. Sammantaget var det tydligt att den digitala tekniken kring bilpooler utgör en viktig del för att underlätta användningen av bilpoolstjänsten och att det finns möjligheter att utveckla dessa aspekter ytterligare.