Examensarbete för ämneslärarexamen

(1)

Sida 1 av 68

Examensarbete för ämneslärarexamen

Grundnivå

Att äta kakan och ha den kvar

To eat the cookie and still have it

En studie om språkinlärning vid flerspråkighet och

meritpoängens påverkan på elevers språkval

Författare: Chantal Wahlen Handledare: Anneli Fjordevik Examinator: Maren Eckart

Ämne/huvudområde: Pedagogiskt arbete Kurskod: GPG22K

Poäng:

(2)

Sida 2 av 68 Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera examensarbetet i fulltext i DiVA. Publiceringen sker open access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av examensarbetet.

Open access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet. Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten open access.

Jag/vi medger publicering i fulltext (fritt tillgänglig på nätet, open access):

Ja ☒ Nej ☐

(3)

Sida 3 av 68 Abstract:

This paper examines language learning, specifically the German language, for students with another native language a Swedish. During my teaching I experienced that students with another native language than Swedish have more difficulties and less motivation to learn a fourth language. To find out the reason why I sent a questionnaire to the students learning German and I made interviews with language teachers at one senior high school. It turned out that multilingualism should rather be an advantage for the learning of a fourth language and not as I thought, a disadvantage. To get an answer to my problem formulation I had to continue my research. During the teacher interviews the Swedish merit point system came up. I sent a new questionnaire to all the students learning a third or fourth language and I made an interview with the study career counselor. The results showed clearly that the merit point system causes serious problems for the students and for the language teachers. Students mostly choose to study a modern language just to get the merit points and not because they are interested.

(4)

Sida 4 av 68

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 6 1.1. Syfte... 7 1.2. Frågeställningar ... 7 2. Bakgrund ... 7 2.1. Definition flerspråkighet... 7 2.2. Flerspråkighet i Sverige ... 8

2.3. Invandringens konsekvenser för utbildning ... 9

2.4. Moderna språk... 10

2.5. Inlärningsprocessen ... 10

2.6. Meritpoäng ... 11

2.6.1. Syftet med meritpoäng och meritpoängens framtid ... 11

2.6.2. Meritpoängens påverkan ... 12

3. Metod och material ... 12

3.1. Kompletterande material ... 13 3.2. Urval ... 13 3.3. Forskningsetiska principer ... 14 3.4. Reliabilitet ... 14 3.5. Validitet ... 14 4. Tidigare forskning ... 15

4.1. L3/L4 inlärning vid flerspråkighet ... 15

4.2. Attitydsforskning... 17

4.3. Beslutsteori ... 20

5. Resultat och analys ... 20

5.1. Enkät 1 ... 21

Flerspråkighetens påverkan på tredjespråksinlärning ... 21

5.1.1. Enkät 1 sammanfattning ... 30 5.2. Lärarintervjuer ... 31 5.2.1. Lärare 1 ... 31 5.2.2. Lärare 2 ... 34 5.2.3. Lärare 3 ... 36 5.2.4. Sammanfattning lärarintervjuer ... 38 5.3. Komplettering meritpoäng ... 39 5.3.1. Enkät 2 Meritpoäng ... 39 5.3.2. Enkät 2 sammanfattning ... 42

(5)

Sida 5 av 68

Hur påverkar meritpoäng elevers individuella val? ... 42

6. Diskussion ... 43

6.1. Elevernas språkliga bakgrund ... 44

6.2. Elevernas förutsättningar kring sin fjärdespråksinlärning ... 45

6.3. Eventuella svårigheter som eleverna har med fjärdespråksinlärningen . 45 6.4. Lärarnas erfarenheter inom moderna språk med flerspråkiga elever ... 46

6.5. Elevernas påverkan utav meritpoängen enligt dem själva och lärarnas och studie- och yrkesvägledarens syn kring det ... 47

7. Slutsats och sammanfattning ... 49

8. Förslag till vidare forskning ... 50

(6)

Sida 6 av 68

1. Inledning

Jag undervisar tyska på en gymnasieskola. Över 90% av eleverna har en invandrarbakgrund och har ett annat modersmål än svenska. Tidigare har jag undervisat tyska på två andra gymnasieskolor, där andelen elever med invandrarbakgrund och ett annat modersmål än svenska låg på ungefär 20%.

Enligt Hammarberg (2016:49) och Dolgunsöz (2013:15-18)) säger forskningen att flerspråkighet skall vara en tillgång vid språkinlärning. Som jag upplever det så finns det skillnad mellan elevgrupperna som har hög andel elever med ett annat modersmål än svenska (EAM elever med annat modersmål) och de grupperna som har en lägre andel elever med annat modersmål. Gruppen EAM som har läst tyska på grundskola har ofta sämre förkunskaper än elever som har svenska som modersmål. Undervisningen upplever jag svårare med fjärdespråkselever, det tar längre tid att förklara exempelvis grammatik, de har sämre resultat, progressionen för inlärning är sämre och motivationen är ofta låg. Eleverna har för det mesta ett sämre ordförråd på svenska vilket gör att de inte alltid förstår alla ord.

Jag ville undersöka om det stämmer att fjärdespråkselever har svårare med språkinlärning och vad det i så fall kan bero på. Min hypotes var att det kan vara svårt att hålla isär olika språk. Beroende på vilket modersmål eleven har, kan möjligtvis språkstrukturen av modersmålet försvåra inlärningen av ett nytt språk, i detta fallet tyska.

(7)

Sida 7 av 68 yrkesvägledaren. Min tilläggshypotes är att det är meritpoängen som föranleder elever att göra ett taktiskt val istället för ett val efter intresse, därav deras låga motivation för språkinlärning.

1.1. Syfte

Syftet från början var att ta reda på hur tre lärare inom moderna språk franska, italienska och spanska beskriver erfarenheter med inlärning av ett tredje språk för gymnasieelever med invandrarbakgrund och ett annat modersmål än svenska, vilka förutsättningar dessa elever anger att de har för att lära sig ett fjärde språk. Nu tillkommer att ta reda på varför elever med flerspråkig bakgrund inte uppvisar något intresse för språkinlärning av moderna språk, i detta fall det tyska språket inom åk 1 och 2 på gymnasiet.

1.2. Frågeställningar

• Vilken språklig bakgrund har eleverna i undersökningen?

• Vilka förutsättningar anser eleverna att de har kring deras fjärdespråksinlärning?

• Vilka eventuella svårigheter har eleverna med fjärdespråksinlärning? • Vilka erfarenheter har lärarna inom moderna språk med flerspråkiga elever? • Hur påverkade är eleverna utav meritpoängen enligt de själva och hur ser

lärarna och SYV på det?

2. Bakgrund

2.1. Definition flerspråkighet

(8)

Sida 8 av 68 hur mycket kunskap man behöver ha inom språken. (Butler 2012:111) Det finns många olika sätt av flerspråkighet, Albayrak (2007 kapitel 2) förklarar att uttrycket flerspråkighet är som ett skärmbegrepp. Bouchama skriver att man skiljer mellan tre typer av flerspråkighet, individuell, territoriell och institutionell. Ur perspektivet av flerspråkighetsförvärv skiljer man återigen två kategorier, den kontrollerade och okontrollerade flerspråkigheten. Det kontrollerade språk förvärvet syftar på inlärning genom undervisning (kan också ske i målspråkslandet) och den okontrollerade genom inlärning i målspråkslandet. (Bouchama 2019 kapitel 1.1)

2.2. Flerspråkighet i Sverige

Sverige har under de senaste decennierna blivit ett mångkulturellt och flerspråkigt samhälle. Enligt institutet för språk och folkminnen talas det ungefär 200 olika språk. Men flerspråkigheten är inget nytt fenomen. Det finns fem nationella minoritetsspråk, finska, samiska, romska, jiddisch, meänkieli (tornedalsfinska) i Sverige. (Institutet för språk och folkminnen)

(9)

Sida 9 av 68 Samtidigt finns det också en bakåtgående utveckling i flerspråkigheten påpekar Hammarberg. Anledningen till det är engelskans starka internationella dominans, vilket gör att de svenska skolelever inte ser samma behov av att lära sig ytterligare ett nytt språk. (Hammarberg (2016:34-35)

2.3. Invandringens konsekvenser för utbildning

Migrationen har ställt stora krav på förändring inom utbildningen. Enligt Skolverkets statistik så var 28,1 % av alla elever läsåret 2018/19 berättigade till modersmålsundervisning. (Lundgren, Säljö, Liberg 2018:457) Ökningen av berättigade elever för modersmålsundervisning betyder att fler barn har ett annat modersmål än svenska.

Det kan vara barn som tillhör en av de fem nationella minoritetsspråk, barn som har kommit hit som flyktingar eller som har föräldrar som har kommit hit som flyktingar, barn till svenska föräldrar som har bott en längre tid utomlands och har haft ett annat skol- och umgängesspråk, adoptivbarn som har sitt modersmål även om föräldrarna är svensktalande. Det kan även vara barn till föräldrar där båda föräldrarna har olika modersmål och väljer att kommunicera på ett tredje språk. (Skolverket 2002:6)

(10)

Sida 10 av 68 2.4. Moderna språk

I den första läroplanen (Lgr 62) är engelska det första och enda moderna språket som var obligatoriskt från årskurs 4 till årskurs 7. Idag är engelskan ett kärnämne på gymnasiet och separeras från de övriga moderna språken. (Malmberg 2000:7))

I Lgr 62 fick eleverna välja att läsa franska eller tyska vid sidan av engelska. Redan 1807 blev franskan och tyskan ett officiellt ämne i det svenska skolväsendet. Tyska är det största språket i Europa och hade en stark ställning i Sverige. Fram till 1946 läste eleverna tyska före engelska. (Malmberg 2000:10)

Med Lpo 94 tillkom även spanska som valbart B-språk. Man ansåg att det var viktigt med ytterligare ett stort europeiskt språk med tanke på ett större internationellt samarbete. Med Lpo 94 blev det för första gången möjligt att välja svenska, engelska, teckenspråk eller modersmål istället för B-språk. Genom de nya kursplanerna läste fler elever ett B-språk samtidigt som 20% hoppade av B-språket i grundskolan. Fördelningen på språken låg runt 50% för tyskan, runt 20% för franskan och runt 10% för spanskan. (Malmberg 2000:7-10) Idag har vi en helt annan fördelning. Enligt scb.se läste 2016/17 (gymnasiet) i genomsnitt 47% av eleverna spanska, 23% tyska, 18% franska och 12% övriga språk. (SCB 2018)

2.5. Inlärningsprocessen

(11)

Sida 11 av 68 det har lärt sig föräldrarnas modersmål kallas det för ”successiv tvåspråkighet” och ”andraspråksinlärning”. En viktig faktor är i vilken ålder barnet befinner sig när det kommer i kontakt med det svenska språket första gången. För det mesta så sker det ganska tidigt, men det kan hända att barn som växer upp i invandrartäta områden inte lär sig svenska förrän de börjar på förskolan eller i skolan. Engelska börjar redan vid skolstarten och moderna språk i årskurs 6 eller 7. (Viberg 2000:28) Barn som är flerspråkiga har samma rätt och behov att utveckla sitt modersmål med skolans hjälp som de barn som har svenska som modersmål. Ungefär hälften av alla barn som är berättigade modersmålsundervisning utnyttjar möjligheten. (Viberg 2000:29) Samtidigt så finns det ett stort antal tvåspråkiga barn som inte har tillräckliga svenskkunskaper som är grunden och basen för all ämnesundervisning i skolan. Svenska som andra språk är den möjligheten som finns för barnen att komma ikapp med svenskan. I undervisning i engelska och moderna språk är det viktigt att veta att tvåspråkiga elever inte automatiskt relaterar målspråket till svenskan, utan att det är en mängd andra modersmål som påverkar deras inlärning. (Viberg 2000:29-30)

2.6. Meritpoäng

Meritpoäng är extrapoäng som man kan tjäna på gymnasiet och som höjer meritvärdet med 2,5 poäng. När man söker en svensk högskoleutbildning är meritpoängen en stor fördel när man vill ha en utbildningsplats. Med meritpoäng kan man maximalt uppnå 22,5 poäng med A i alla andra gymnasiala kurser, utan meritpoäng kan man komma upp i högst 20 poäng. Meritpoäng kan man få för gymnasiekurser i moderna språk, engelska och matematik. Läser man moderna språk steg 3 med godkänt betyg får man 0,5 meritpoäng, steg 4 ger 1 meritpoäng och steg 5 0,5 meritpoäng. (Gymnasieguiden)

2.6.1. Syftet med meritpoäng och meritpoängens framtid

2004 förslog SOU (Staten för offentliga utredningar 2004:29) en tillträdesutredning

Tre vägar till den öppna högskolan. Förslaget innehöll ett system för den särskilda

(12)

Sida 12 av 68 Meritpoängsystemet skulle stimulera elever till studier i svårare kurser och deras prestationer premieras med extra poäng. Målet var att fler elever skulle läsa fördjupade kurser i matematik och språk. Meritpoängen infördes 2007.

2017 gjordes en ny tillträdesutredning (SOU 2017:20) som ska förenkla tillträde till högskolan, Tillträde för nybörjare – ett öppnare och enklare system för tillträde till

högskoleutbildning. Förslaget är att ta bort meritpoängen som urvalsmekanism från

och med antagningen hösten 2022. Den största anledningen till det beslutet är att det ska hittas andra utbildningsvägar för att få elever att läsa fördjupade kurser i matematik och språk.

2.6.2. Meritpoängens påverkan

Enligt Skolverket (2018) läser fler elever moderna språk efter införandet av meritpoängen. 2006/07 fick 46% av avgångseleverna på gymnasiet betyg i moderna språk, 2016/17 hade antal betyg ökat till 55%. Det är fler elever som väljer att läsa steg 3 och 4 medan steg 1 och 2 har minskat. (Skolverket 2018:6)

3. Metod och material

Jag har valt metodtriangulering vilket innebär en kombination av kvantitativ och kvalitativ forskning. Den kvalitativa forskningen består av lärarintervjuer med tre undervisande lärare i moderna språk och en intervju med en studie- och yrkesvägledare. Alla lärare och studie- och yrkesvägledare fick först alla intervjufrågor per e-post. Intervjuerna genomfördes digitalt och transkriberades sedan utav mig.

(13)

Sida 13 av 68 synsätt och upplevelse i tredje/fjärdespråksinlärning, frågorna i enkät 2 gäller meritpoängens påverkan ur elevernas synvinkel.

3.1. Kompletterande material

Jag började med att skicka ut den första enkäten till eleverna i tyska för att få en tydligare bild av situationen. Resultaten visade att eleverna inte alls uppfattade sitt modersmål som ett hinder i sin språkinlärning utan snarare tvärtom. Även språklärarnas svar tydde på att flerspråkighet snarare är en fördel för elever vid fjärdespråksinlärning. Den lästa forskningen bekräftade det ytterligare. Trots det så motsvarar elevgrupperna i ämnet tyska inte forskningen. Vidare studier av tidigare forskning (Skolverket) visar att det finns en problematik kring meritpoäng. Jag bestämde mig för att fördjupa min undersökning och komplettera den med en ny elevenkät med frågor kring meritpoängens påverkan på elevers individuella val. För att höja tillförlitligheten i min studie och för att kunna få en bredare bild över meritpoängens påverkan valde jag att skicka ut enkäten till alla elever som läser moderna språk steg 3 och 4 på gymnasiet där studien utfördes. Språklärarna fick kompletterande frågor och jag gjorde en intervju med studie- och yrkesvägledaren.

3.2. Urval

(14)

Sida 14 av 68 3.3. Forskningsetiska principer

Min forskning baserar på Vetenskapsrådets (2002) fyra huvudkrav, informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. För att få genomföra studien söktes först tillstånd av rektorn. Alla involverade elever och lärare fick ett informationsbrev (se bilaga 1) där de tillfrågades om sitt frivilliga och helt anonyma deltagande. De informerades om studiens syfte, innehåll och genomförande. Allt insamlat material faller under dataskyddslagen GDPR.

3.4. Reliabilitet

Reliabilitet handlar om tillförlitlighet. Tre faktorer är viktiga när man vill mäta om ett mått är reliabelt. Det första är stabilitet, vilket innebär att man kan förutsätta att resultatet inte skiljer sig i någon större utsträckning när mätningen görs om med samma respondenter. Intern reliabilitet handlar om att indikatorerna är pålitliga och följdriktiga och interbedömarreliabilitet uttrycker om det finns en överensstämmelse mellan olika observatörer eller bedömare. (Bryman 2016:72,208)

3.5. Validitet

(15)

Sida 15 av 68

4. Tidigare forskning

I följande avsnitt klargörs tre teoretiska utgångspunkter som är relevanta för studien. Först förklaras inlärning vid flerspråkighet enligt Cenoz, Hufeisen och Hammarberg, sedan attitydsforskning enligt Bijouvet och Cardelús och Kahneman och Tverskys beslutsteori.

4.1. L3/L4 inlärning vid flerspråkighet

Cenoz (2013) delar in tvåspråkighet i två grupper. Den ena gruppen har lärt sig två språk samtidigt och är ”riktigt tvåspråkig”. Den andra gruppen har lärt sig två språk fast ett språk i taget. Båda är alltså tvåspråkiga fast på olika sätt. Båda grupperna studerar ett tredje eller fjärde språk men användningen av L1 och L2 skiljer sig starkt. (Cenoz 2013:78)

Cenoz refererar till två exempel: Den ena personen är uppväxt i ett tvåspråkigt hem, hen talar båda språken dagligen. Redan som fyraåring har hen kommit i kontakt med engelska och hen har därefter fortsatt att lära sig engelska och använt språket regelbundet. När hen var 15 år gammal kunde hen tala 3 språk flyttande, L1 och L2 var dock starkast. Det kunde hända att hen blandade alla tre språk när hen chattade med kompisar (code-switching).

I exempel två är personen uppväxt i ett enspråkigt hem. Som tioåring lärde sig hen engelska och ytterligare två är senare franska. Men hens L1 är dominerande i alla lägen, hen använder bara L1 i skolan , med kompisar och på fritiden. Konsekvensen är att både L2 och L3 inte används i en daglig kontext och därav är sämre än L1. (Cenoz 2013:79)

(16)

Sida 16 av 68 som resurs i undervisningen). De har även en större metalingvistisk medvetenhet kring språket. (Cenoz 2013:80)

Cenoz har i sin studie undersökt huruvida flerspråkiga barn verkligen har en fördel framför enspråkiga barn vid inlärning av L3. Hon hänvisar till flera studier som har gjorts i Kanada, Bryssel och Spanien. Studierna visar att flerspråkiga barnen presterar bättre vid L3 inlärning än enspråkiga barn.(Cenoz 2013) Hon förklarar övertaget som de flerspråkiga barn har över de enspråkiga med tre faktorer: Metalingvistisk språkmedvetenhet, inlärningsstrategier och en bredare lingvistisk repertoar. L1 är som erfarenheten att gå, L2 som att lära sig att köra bil, L3 som en utmaning att köra bus säger Cenoz (2013:73-74).

Hufeisen (2010:200-205) är mer specifik när det gäller påverkan av L2,L3, L4 inlärning. Hennes ”Faktorenmodell 2.0” visar tydligt vilka faktorer som är relevanta. De ”Neurofysiologiska och lär externa faktorerna” är grundfaktorerna i språkinlärningen. Redan vid L2 inlärning tillkommer ”emotionala faktorer” som motivation, lär rädsla, den egna inställningen kring målspråket, livserfarenhet mm. Därefter tillkommer ”kognitiva faktorer” som metalingvistisk språkmedvetenhet och lärstrategier. ”Linguistiska faktorer” från L1 språket är sista faktorn. Vid L3, L4 och fler tillkommer faktorn ”erfarenhet av främmande språk”.

Enligt Hufeisen (2010) har det ingen betydelse på vilket sätt flerspråkigheten har uppstått.

(17)

Sida 17 av 68 Hammarberg (2016:51-52) säger att tredjespråksinlärning fortfarande är ett ganska nytt forskningsområde. Det som är nytt är man utgår från ett flerspråkighetsperspektiv och försöker se vilken påverkan en språklig komplex bakgrund har på inläraren.

4.2. Attitydsforskning

Attitydsforskning började redan på 1920-talet. Den nordamerikanska psykologen Gordon Allport har definierat attityd i flera av hans publikationer. Peter Garrett (2010), en brittisk sociolingvist, refererar till Allport när han definierar begreppet attityd:

”a learned disposition to think, feel an behave towards a person (or object) in a particular way”. Sarnoff (1970) uttrycker det snarlikt , “ a disposition to react favorably or unfavorably to a class of objects”, eller Fishbein & Ajzen (1975) “a learned predisposition to respond in a consistently favorable or unfavorable manner

2. Andra relevanta variabler

• Självuppfattning • Motivation • Risktagande

• Erfarenhetens uppfattade värde • Fokus på form

• Sökande efter regler • Fokus på målspråket 3. Inlärningsstrategier • Minnesstrategier • Kognitiva strategier • Kompensationsstrategier • Metakognitiva strategier • Affektiva strategier Sociala strategier 1. Erfarenhet av främmanespråksinlärning

• Antal tidigare inlärda främmande språk • Främmandespråksinlärningens tidslängd • Uppnådd färdighet i tidigare inlärda

språk

• Tid tillbringad i målspråksmiljö • Frekvens av användning av tidigare

inlärda

språk utanför klassrummet

(18)

Sida 18 av 68 with respect to a given object” (Bijouvet 2020:11). Det är inte förrän på 1960-talet som det började forskas om attityder till språk inom socialpsykologin, sociologi, dialektologi, sociolingvistik och sedan även inom tvåspråkighetsforskning och andraspråksinlärning. Attityd till språk och till språkets talare är svårt att skilja emellan, de hänger ihop säger Bijvouet (2020). Det handlar inte enbart om attityd till språket utan också hur man ser på den som talar språket, på landet och dess kultur och till andra språkliga variationer. Garretts citat om attityd innehåller tre viktiga aspekter:

- attityder är inlärda - attityder är inte flyktiga

- attityder har en komplex struktur

Attityder är inget som är medfött. Attityder är mentala konstruktioner och är därav svåra att mäta. De kan vara medvetna eller undermedvetna. För att kunna mäta finns det tre metoder, ”direkta angreppsätt, indirekta angreppssätt och en kartläggning av språkliga varieteters sociala ställning, behandling och användning i samhället genom direkta observationer, deltagandeobservationer och/eller etnografiska studier”. (Bijvouet 2020:11-13)

Erik Cardelús har gjort en studie om svenska elevers motivationsprocesser och attityder vid studier och lärande av moderna språk. Intresset för att läsa moderna språk är svagt, många hoppar av eller väljer att läsa andra ämnen som svenska eller engelska. Han hänvisar till en publikation knuten till Göteborgs universitet, språklig

enfald eller mångfald? (Studie 1) där 581 gymnasieelever och 65 lärare ingick i en

(19)

Sida 19 av 68 som viktiga men kopplar språkärandet mest till resor och inte till skolarbete. Här finns en möjlighet för att höja elevernas motivation genom att använda målspråket som medium för kontakt kulturellt och socialt. (Cardélus 2015:31-32)

Han jämför med en annan publikation som gjordes av Myndigheten för skolutvecklingen, Attitydundersökning om språkstudier i grundskolan och

gymnasium, (Studie 2) som publicerades samma år som studien ovan. Även den

studien visar ett stort antal avhopp bland eleverna. Studie 2 är bredare i sitt urval, utöver elever och lärare, ingår även föräldrar och skolledare. Alla fyra grupper anser att engelskan är det viktigaste främmande språket. Detta framkom även i den första studien. Gemensamt för båda studierna är också att eleverna tycker att det är avhopp. Lärare och elever har olika uppfattningar till den lingvistiska kompetensen som eleverna behöver uppnå, lärare anser att den borde vara högre. Eleverna säger att de ofta inte hänger med i undervisningen. Många elever tycker att det räcker med engelska. Det är lätt för elever att hoppa av och välja extra svenska eller engelska. Många föräldrar har ingen tilltro till sina barns förmåga att studera moderna språk. (Cardélus 2015:35-36)

(20)

Sida 20 av 68 4.3. Beslutsteori

Enligt Kahneman och Tversky tar vi beslut utifrån kontext, dvs om man exempelvis har kort tid på sig att ta beslut, eller om det finns låg eller hög risk till beslutets utfall, osv. Deras teori om ”The expected value principle” tenderar människan att välja det alternativet som ger ”säker” utdelning framför antingen större ansträngning eller osäker utdelning. Spelare kan välja mellan att ta ett säkert alternativ med låg vinst, eller ett alternativ med hög risk och hög vinst. En spelare som vill öka chansen att vinna (även om vinsten är liten) upplever en riskaversion och tar således det tryggare alternativet om liten risk och liten vinst, till skillnad mot spelare som är ”risk seekers” och väljer hög risk men med möjlighet till hög vinst.Tversky & Kahneman förklarar även med sin ”utility theory for decision making” att förluster upplevs känslomässigt starkare än vinster. Dvs att känslan att få restskatt om 1000 kr är starkare än glädjen över att få tillbaka 1000 kr på skatten. Om riskkalkyleringen i beslutsprocessen är högt konstaterad och kostnaderna eller förlusterna är mycket större än vinsterna, tenderar man att välja det som försäkrar oss mot de värsta förlusterna. Det betyder att den eventuella förlusten kan stressa vid beslutstagandet och leder till kognitiv begränsning och skapar förenklade val.

I det här fallet ställs eleverna inför valet om att antingen läsa ett ämne för att få högt betyg, eller att läsa ett ämne som bara ett E ger meritpoäng. Det leder till att eleven kommer att välja den enklaste vägen och välja meritpoängen och alltså slippa att kämpa för ett högre betyg. Eleverna gör en sannolikhetsbedömning om vilket alternativ som ger en bekväm och säker utdelning framför ett ansträngande och osäkert alternativ. (Smyth/Collins/Morris/Levy 1995:371-379)

5. Resultat och analys

(21)

Sida 21 av 68 gymnasiet där studien utfördes. Syftet med den enkäten var att undersöka hur mycket meritpoängen påverkar elevers individuella val i moderna språk. Elevernas svar är blandade årskurs 1 och 2 på gymnasium.

5.1. Enkät 1

Flerspråkighetens påverkan på tredjespråksinlärning

Fråga 1 och 2 är borttagna då de inte är relevanta för studien.

Fråga 3: Vad har du för modersmål?

Utav 23 svarande elever i årskurs 1 och 2 har 4 elever svenska som modersmål, 3 har albanska, 1 bosniska/kroatiska, 1 dari, 2 engelska, 1 finska/svenska, 1 kroatiska, 2 serbiska, 1 svenska/engelska, 1 arabiska, 1bosniska, 1 tigrinja, 1 turkiska, 3 tyska

(22)

Sida 22 av 68 Utav 23 svarande elever i årskurs 1 och 2 talar 6 elever enbart svenska hemma, 13 elever talar både sitt modersmål och svenska, 4 elever talar enbart sitt modersmål hemma.

Fråga 5: Hur ofta talar du ditt modersmål?

Fråga 6: Med vem talar du ditt modersmål?

(23)

Sida 23 av 68 Fråga 8: Hur lärde du dig svenska?

Fråga 9: Lärde du dig svenska samtidigt som ditt modersmål?

20 elever svarade på den frågan. Det innebär att resterande 3 elever har svenska som modersmål.

Fråga 10: Om inte, hur gammal var du när du lärde dig svenska?

vet inte riktigt men så fort jag började på förskolan så 2 år kanske jag var 2 eller 3 när jag lärde mig svenska

8år 0 år

Jag kunde bara mitt modersmål innan jag började förskolan. 6-7 år gammal

(24)

Sida 24 av 68 Fråga 11: Läser du SVE eller SVA på gymnasiet?

19 utav 22 svarande elever läser SVE, 3 elever läser SVA (Svenska som andra språk)

Fråga 12: Om du jämför dina kunskaper inom ditt modersmål och svenska, är dem:

(25)

Sida 25 av 68 Fråga 13: Har du fått modersmålsundervisning?

15 utav 21 svarande elever svarar att de har fått modersmålsundervisning, 6 elever svarar att de inte har fått modersmålsundervisning.

Fråga 14: Anser du att det är viktigt att lära sig ett modernt språk? Ja för att… nej för att…

Ja, det alltid bra att kunna ett extra språk så man förstår fler personer. Ja, det är viktigt med språk bredd och i framtiden kan man få mer jobb osv.

Ja, det är viktigt eftersom då kan man kommunicera med fler folk. Detta är viktigt kulturellt och kan hjälpa dig att hitta jobb.

Det kan alltid vara bra att lära sig andra typer av språk som är använt av flera miljoner människor. ja, utveckla och få bredare språkkunskaper som kan behövas i framtiden (t.ex. jobbrelaterat/resor osv)

Jag tycker det ska vara något som man själv väljer. Då vi redan lär oss engelska som talas över hela världen i princip, så tycker jag inte att ett "modernt språk" är lika viktigt.

Ja, för att det är bara mer kunskap och man har lättare att lära sig andra språk sen om man vill lära sig fel och det skadar inte att kunna ett extra språk.

ja, men det är inte lika viktigt som kärn ämnena.

Ja, det är en bra fördel för att kunna ett till språk öppnar upp flera värdefulla möjligheter i framtiden och är en fördelaktig kunskap i arbetsmarknaden.

vet inte ja

Ja för att de är en del av din identitet

Asså nja. Tycker det känns som att engelska räcker, men det kan vara skoj

Nej för att det aldrig är samma sak när du sedan ska till ett land som talar det språket. Ja för att det då är enklare att kunna få jobb.

(26)

Sida 26 av 68

Ja

nja. Egentligen räcker det med sitt modersmål samt engelska som talas över hela världen Ja, enligt mig är språk det viktigaste i hela världen. Att kunna prata flera språk och att lära sig nya ord är intellektualitet. Att i framtiden få flera jobbmöjligheter på grund av att man kan ett språk är något väldigt coolt enligt mig.

ja, för att kunna ha erfarenheter och kommunicera med andra folk

ja, det är något som alltid är bra att kunna t.ex på vissa jobb eller utomlands Det är viktigt då man kan ha stor användning av det i framtiden.

22 utav 23 elever svarade på den frågan.

Fråga 15: Varför har du valt tyska?

Jag var väldigt liten när jag gjorde mitt val så jag vet inte men jag ångrar inte mitt val Kul, har släkt i tyskland.Även varit där en del

Tyska är ett språk som har några likheter med svenska. Tyskland och Sverige har också en handel som är viktigt för mig att kanske jobba runt de områden.

Jag valde tyska eftersom att jag har ett par familjemedlemmar i Tyskland och att vi ibland brukar åka ner dit.

Tycker att det är ett viktigt språk inom många jobb och även andra situationer, roligt och intressant. Jag valde tyska då jag hade det i 7an,8an, 9an och om man valde det i gymnasiet med, så fick man mer poäng.

För att det var det språket som passade mig och var mest relevant. Jag har familj som talar tyska och tyska är allmänt ett viktigt språk att kunna inom affärer och handel vilket var den yrkes inriktningen jag ville gå när jag var yngre och valde tyska. Men jag tycker fortfarande att det är viktigt idag även fast jag inte vill bli affärskvinna längre.

ingen aning

Tyska är ett språk som används över hela världen, därför är det bra att kunna. Bra språk att kunna

Stort språk, välldigt industri riktat språk, kan användas mycket. Även som turist. kul med något nytt

Jag var tvungen Det blev så

För att det verkade roligt

Tyskland är ett stort handelsland.

Slumpmässigt, jag valde tyska för att jag ville få exra meritpoäng och slippa gå extra engelska. Det var också det ända språket som jag, då när jag valde språk, kände några kompisar som pratade tyska.

Tyckte det verkade som ett intressant språk att lära sig lät enkelt

(27)

Sida 27 av 68

trodde de skulle vara lätt

det lät mest intressant och min mamma kan tyska

Jag valde tyska i gymnaiset för att jag läste det i grundskolan.

Alla 23 elever svarade på frågan.

Fråga 16: Hur upplever du inlärningen av tyskan?

(28)

Sida 28 av 68 Fråga 18: Hur mycket tid i minuter lägger du ner varje vecka för att plugga tyska? (i genomsnitt)

Fråga 19: Är tyska ditt tredje eller fjärde språk?

14 utav 23 svarande elever svarar att tyska är deras fjärde språk, 9 elever svarar att tyska är deras tredje språk.

(29)

Sida 29 av 68 Fråga 21: Om det är ditt fjärde språk, händer det att du blandar ihop språken vid inlärning?

Fråga 22: Om det är ditt fjärde språk, vad skulle du vilja ha för att underlätta inlärningen?

Egentligen finns det ingenting som kan underlätta inlärningen förutom att jag själv behöver plugga mer.

Kan uttala ord lite enklare

Jag skulle vilja lära lite av allt. T.ex i skolan gör man mest grammatisk även om jag skulle vilja lära mig hörförståelsen. Jag skulle vilja ha en stabil grund till allt istället för att göra en del mer än de andra.

Jag vet inte

Det finns inte så mycket man kan göra och dessutom så är inte inlärningen så svår utan det gör det lättare när man redan lärt sig 3 språk innan.

jag vet faktist inte.

Min modersmål påverkar inte min inlärning av tyska. Däremot, påverkar svenskan inlärningen och har gjort det lättare för mig att lära mmig tyska, då det finns liknande ord i svenskan som i tyskan. vet ej

Jag tror inte att det påverkar min inlärning så mycket.

(30)

Sida 30 av 68 Fråga 23: Är moderna språk (tyska) lika viktigt för dig som de andra ämnena?

Fråga 24: Läser du tyska 2, 3 eller 4?

2 utav 23 svarande elever läser steg 2, 11 elever läser steg 3 och 10 elever läser steg 4.

5.1.1. Enkät 1 sammanfattning

(31)

Sida 31 av 68 sitt modersmål. 6 elever säger att de inte har fått modersmålsundervisning, den siffran är dock missvisande då vi inte vet hur många av de bara har svenska som modersmål. På frågan om eleverna tycker att det viktigt att lära sig ett modernt språk svarar 18 utav 22 elever med ja, 2 tycker att det räcker med modersmål och engelska. Fråga 23 ger svar på om eleverna anser att tyska är lika viktigt som de andra ämnen. Mer än hälften, nämligen 52,2% anser att tyska är ett mindre viktigt ämne. Totalt läser 47,8 % tyska steg 3, 43,5% steg 4 och 8,7% tyska steg 2.

5.2. Lärarintervjuer

Jag har gjort 3 semistrukturerade intervjuer med lärare inom moderna språk. Intervjun består av 18 frågor, vilka jag skickade till lärarna i förväg. Detta gav lärarna en möjlighet att bekanta sig med innehållet och förbereda sig. Under samtalet fick jag ibland flera svar samtidigt, vilket gör att jag hoppar över vissa frågor. Fördelen med en intervju är att jag som samtalsledare har möjlighet att förtydliga en fråga eller ställa en följdfråga. Lärarna i sin tur utvecklar delvis sina svar och jag får mer information. Jag kallar lärarna för lärare 1, lärare 2 och lärare 3.

5.2.1. Lärare 1 1. Vilka språk undervisar du i? 2. Vilka språk är du behörig i? 3. Hur länge har du arbetat som lärare?

4. Hur länge har du arbetat på din nuvarande skola? 5. Har du arbetat på en annan skola förut?

Hon undervisar i franska, italienska, engelska, behörig till sommaren 2021. Hon har arbetat som lärare sedan 2015, först ett läsår på ett gymnasium som fransklärare, sedan 2016 arbetar hon på sin nuvarande arbetsplats.

(32)

Sida 32 av 68 Det var ganska blandat, jag skulle vilja säga att större majoritet hade både svenska föräldrar.

7. Hur många elever har du i dina grupper som har ett annat modersmål än svenska?

majoritet utländska namn, 9 utav 10 i steg 4, 13 utav 15 i steg 3, samma fördelning på italienska, där har jag 16 elever blandad steg 2,3och 4

8. Hur upplever du elevernas inlärning i respektive språk?

franska 3 kommer från franska skolan eller har fransk bakgrund, de är jättebra, de som enbart har svenska som modersmål är sämre.

i spanska är de som bara har svenska som modersmål klart svagare, eleverna med annat modersmål är mer engagerade, på italienska märker jag ingen skillnad (annat modersmål eller svenska som modersmål)

9. Om du jämför med din förra skola, behövde du ändra/anpassa din undervisning på din nuvarande skola?

Hon har haft VFU på ett gymnasium med ett humanistiskt program där eleverna var väldigt motiverade, det gick inte att jämföra med de andra skolorna. Annars har hon inte behövt anpassa något i sin undervisning.

10. Om ja, på vilket sätt behövde du anpassa din undervisning?

11. Hur upplever du språkinlärningen? Kan du se någon skillnad mellan elever som har svenska som modersmål och elever med invandrarbakgrund?

(33)

Sida 33 av 68

12. Hur upplever du elevernas kunskapsnivå? (Ligger de lika i jämförelse med din förra skola?)

ungefär lika som på min förra arbetsplats, alltid låg i jämförelse med kunskapskraven, enligt hennes personliga uppfattning så är kunskapskraven för höga

13. Upplever du på något sätt att elever med invandrarbakgrund har svårare eller lättare att lära sig ett tredje/fjärde språk?

14. Hur upplever du elevernas kunskaper i svenska? Förstår de alltid dina instruktioner?

De har ett smalare ordförråd för att de inte läser, så ja ibland kan det vara så att de inte förstår alla ord, framförallt när det handlar om vissa lite mer specifika områden

15. Upplever du att elever med ett annat modersmål har svårare, lättare eller ingen skillnad med uttalet av målspråket?

lättare, generellt när man har ett annat modersmål har man flera ljud med sig

16. Anser du att moderna språk kan ha en positiv/negativ effekt på fjärdespråkselevers utveckling i svenska? Om ja i vilka delar i så fall, uttal, ordförråd, läs- och hörförståelse, syntax, grammatik?

Ja absolut det tror hon

17. Anser du att fjärdespråkselever har en bättre allmän språkförståelse och har därför lättare i moderna språk än elever som har svenska som modersmål? I vilka delar i så fall? Uttal, ordförråd, läs- och hörförståelse, syntax, grammatik?

18. Vilken status har moderna språk enligt dig hos eleverna och på din skola?

många tycker det är jobbigt, men steg 1 spanska/italienska tycker de ofta är kul. De elever som läser steg 3 och ändå har kämpat på högstadiet gillar hon att de ändå är kvar, de har en annan sorts vilja att ändå klara språket som hon uppskattar.

(34)

Sida 34 av 68 ju ändå språkvecka (för prov) och rektorn har varit mån om att vi har italienska på skolan så hon tycker inte att hon känner så generellt.

5.2.2. Lärare 2 1. Vilka språk undervisar du i?

Spanska och SVA

2. Vilka språk är du behörig i?

I båda

3. Hur länge har du arbetat som lärare?

Olegitimerad sedan 2015 i spanska och SVA och sedan augusti 2020 som legitimerad lärare

4. Hur länge har du arbetat på din nuvarande skola? 5. Har du arbetat på en annan skola förut?

Ja i korta perioder

6. Hur var sammansättningen av elever på din förra skola? (Andel elever med invandrarbakgrund)

ungefär 50/50

7. Hur många elever har du i dina grupper som har ett annat modersmål än svenska?

De flesta elever har invandrarbakgrund, hennes största grupp i spanska består av 25 elever, den minsta är på 18 elever

de har ganska lätt för sig förutom när det kommer till vissa grammatiska moment, tex verbformer på spanska, de flesta har lätt för inlärning

(35)

Sida 35 av 68 Hon kan inte riktigt svara på den frågan, den gruppen hon hade då låg på steg 1

Hon har inte behövt ändra något, det som har funkat innan funkar nu också

Ja definitivt. Hon brukar alltid uppmana eleverna att jämföra med sitt eget språk och ibland blir det jättetydligt för dem, hon tror att det alltid är en fördel att jämföra med det språk man kan sen innan, men man måste uppmana de att göra det för annars är de inte medvetna om det. Det finns inget negativt att dra en jämförelse med de språk man kan förutom när det kommer till uttal, även om det är tvärtom i det språket som du kan så kan man även lära sig det, att det är tvärtom

oftast har elever med fler språk högre betyg

ja det gör de, men hon har märkt att det kan vara svårt när det kommer till grammatik, när de inte kan grammatiken på svenska så kan de inte den på spanska heller, alltså grammatik ja men inte ord

16. Anser du att moderna språk kan ha en positiv/negativ effekt på fjärdespråkselevers utveckling i svenska? Om ja i vilka delar i så fall, uttal, ordförråd, läs- och hörförståelse, syntax, grammatik?

absolut inte, bara fördelar med detta förutom när det kommer till uttal

(36)

Sida 36 av 68

Uttal, ordförråd, läs- och hörförståelse, syntax, grammatik?

Ja i alla delar

Inte så hög status, de väljer det pga. meritpoängen, de måste läsa det, inget kärnämnen, har allmänt låg status bland elever och lärare

5.2.3. Lärare 3 1. Vilka språk undervisar du i?

SVA, italienska, franska

2. Vilka språk är du behörig i?

Tyska årskurs 6, italienska gymnasiet, franska årskurs 9, engelska årskurs 9, SVA årskurs 9

3. Hur länge har du arbetat som lärare?

4 år som modersmålslärare, 3 år som SVA- och moderna språklärare

4. Hur länge har du arbetat på din nuvarande skola?

Tredje året på detta gymnasiet (första gymnasium)

5. Har du arbetat på en annan skola förut?

Ja som vikarie i många olika grundskolor

6. Hur var sammansättningen av elever på din förra skola? (Andel elever med invandrarbakgrund)

Ibland 100% svenska barn, ibland 95% barn med invandrarbakgrund, det är en extrem varierande situation i denna stad

(37)

Sida 37 av 68 moderna språk franska 50/50, italienska 80 - 90% elever med annat modersmål

stor brist i kunskapsnivå steg 3, Ofta många olika lärare på grundskolan, ibland har de inte haft nån grammatikundervisning ens på svenska, ibland har de inte haft en enda seriös lektion, mycket passiva kunskaper

9. Om du jämför med din förra skola, behövde du ändra/anpassa din undervisning på din nuvarande skola?

Det hon märkte när hon hade modersmålsundervisning på italienska är att de tvåspråkiga eleverna som också läste moderna språk spanska (för att det är nära italienska) ofta blandar ihop språken. när hon hade studiehandledning med elever från Marocko talar de en dialekt, de kan prata ganska bra franska men de kan inte skriva det, de har aldrig haft nån utbildning i det. På grundskolan var de genier, men de har väldigt svårt med att skriva. I Grundskolan har de ofta inte haft en bra språklärare, undervisningen skiljer sig starkt. Med engelskan kommer de in kontakt med hela tiden. Många har inte haft en riktig grammatikundervisning på svenska och det ställer till det. Eleverna har ingen struktur med sig hur man lär sig språk.

de kommer med väldigt olika kunskaper, delvis med extremt bristfälliga kunskaper

De brister ofta i den svenska grammatiken

(38)

Sida 38 av 68

syntax, grammatik?

Ja absolut, alla språk som man har lärt sig hjälper sen att förstå sitt eget språk bättre för att man måste reflektera på språket, för att kunna översätta något tex från franska till svenska så är de tvungna att reflektera på svenska vad orden betyder, vad är skillnad på söt och gullig. Sen går det ju aldrig att översätta rakt av, det går inte på nåt språk

17. Anser du att fjärdespråkselever har en bättre allmän språkförståelse och har därför lättare i moderna språk än elever som har svenska som modersmål? I vilka delar i så fall? Uttal, ordförråd, läs- och hörförståelse, syntax, grammatik?

Det lägsta som finns, våra elever är tvungna att läsa moderna språk, mod språk kommer alltid sist, även på grundskolan får de den känslan, man blandar klasser tex. meritpoäng skapar fler problem för oss, de läser bara att de vill ha poäng. Det funkar på gymnasium där de har humanistiska program. Vi har elever som har E på steg 3 och vill fortsätta på steg 4 och vi kan inte neka dem, trots att vi vet att de knappast har en chans att klara sig på steg 4.

5.2.4. Sammanfattning lärarintervjuer

(39)

Sida 39 av 68 5.3. Komplettering meritpoäng

Syftet med mina enkät- och intervjufrågorna var att ta reda på om och i så fall hur ett annat modersmål än svenska påverkar tredje/fjärdespråksinlärning.

Både enkätsvaren från eleverna och lärarintervjuerna har visat att ett annat modersmål än svenska är en fördel vid tredje/fjärdespråksinlärning, den lästa forskningen visar samma resultat. När ett annat modersmål än svenska inte försvårar elevers språkinlärning måste det finnas en annan anledning till deras låga intresse för tyska. För att kunna fördjupa min undersökning utförde jag en intervju med studie- och yrkesvägledaren på gymnasiet där studien utfördes ang. meritpoängen. Jag genomförde även en kort undersökning med en ny enkät bland alla elever som läser moderna språk på det utvalda gymnasiet med frågor kring meritpoängen.

5.3.1. Enkät 2 Meritpoäng

Enkäten innehåller fem frågor och skickades till alla elever som läser moderna språk på gymnasiet där jag arbetar. Syftet med den enkäten var att undersöka hur mycket meritpoängen påverkar elevers individuella val i moderna språk. 55 elever svarade på frågorna.

Fråga 1 är borttagen då den inte är relevant för studien.

Fråga 2: vilket språk läser du?

(40)

Sida 40 av 68 30 utav 54 svarande elever läser spanska, 6 elever läser franska och 18 elever läser tyska.

Fråga 3: Hur mycket påverkade meritpoängen dig i ditt val av kurs?

Mycket Vet inte mycket Mycket Inte mycket

Väldigt mycket. Har svårt för franska men kände för mycket press angående meritpoängen Mycket.

det påvekade lite Varken mycket eller lite

Det påverkade mycket eftersom att franska är ett ganska svårt men roligt språk. Att jag får meritpoäng för att läsa kursen är en stor anledning till varför jag har fortsatt att läsa vidare. De e jobbigt att man alltid måste tänka på de för framtiden. Ändå om man inte vet vad man vill läsa till framtiden så kan de vara jobbigt

Spanska 3 = 0,5 merit, spanska 4 = 1 merit Vet inte än.

Ganska mycket. Om inte merit spelade en så pass stor roll i utbildningssystemet skulle jag förmodligen valt något annat språk i 1:an.

mycket. Inget mycket? inget

Mycket, beroende på vad man vill läsa vidare med. Jag valde spanska för att kunna få massa poäng

Inte så mycket Ingenting

Mycket, då det är anledningen varför jag valde det. Inte jätte mycket, läste tyska innan.

Ganska mycket. Jag valde franska 4 eftersom jag inte ville läsa matte 5 i 3:an men jag vill fortfarande få full meritpoäng, dvs 2,5.

En del, viktigt med betyg för mig då jag vill plugga vidare Sådär

med 10 p

Mycket, det var det enda som gjorde att jag valde sett språk då jag egentligen inte var intresserad av språk när jag skulle välja.

Ingen aning Inte jätte mycket

(41)

Sida 41 av 68

Inget, gjorde inte det som aktivt val, tvungen att gå två år franska

100% om meritpoäng inte hade funnits hade jag förmodligen valt annorlunda. Lite

Ganska mycket men inte jätte. Meritpoängen var enda faktorn

Inte speciellt mycket, jag läser spanska för jag läste det i grundskolan. Inte så mycket.

Inte så mycket. Jag valde tyska förut så jag tänkte att jag ska fortsätta med det.

det påverkade väldigt mycket. Hade helst valt italienska men hade inte fått full merit för det inte mycket

Det påverkade mig såklart positivt för merit är alltid ett plus, men jag har ändå intresset för att lära mig språk så det hade egentligen kvittat.

Ganska mycket fast åt de positiva hållet

Fråga 4: Har du valt ditt språk pga meritpoängen eller för att du vill förbättra dina kunskaper i språket?

(42)

Sida 42 av 68 Fråga 5: Om du inte hade fått meritpoäng, hade du valt att läsa moderna språk ändå?

40 utav 54 svarande elever hade inte valt moderna språk om de inte hade fått meritpoäng och 14 elever hade valt språk även utan meritpoäng.

5.3.2. Enkät 2 sammanfattning

Utav 51 svar på frågan om hur mycket meritpoängen hade påverkat deras individuella språkval svarade hela 24 elever att det har påverkat de mycket. Några svarade att det hade haft en liten betydelse och sex säger att det inte hade påverkat deras beslut. Nästan 54% valde moderna språk på grund av meritpoängen och nästan 43% valde det båda för meritpoängen och för att de ville förbättra sina språkkunskaper. 74,1% hade inte valt moderna språk utan meritpoäng.

5.4. Intervju med studie- och yrkesvägledaren

(43)

Sida 43 av 68 väljer att fortsätta med moderna språk eller sitt modersmål. och det är inte för att de är jätteintresserade av sina moderna språk. Det är ju inte bra för eleverna att de väljer nåt de inte är intresserade av. Dessutom om de får ett F så får de inga meritpoäng heller det är de inte riktigt medvetna om. Samma gäller också matte 3, 25 elever vill läsa matte 3 och hälften kan klara det med en stor ansträngning men den andra halvan måste lägga ner extremt mycket tid för att klara det.

Jag tycker inte det här systemet är bra. Jag förstår tanken att de som läser språk eller matte ska premieras och att de ska vara värda mer än bild men samtidigt slår det ju så himla fel just när det blir det jagandet på poäng , vi har ett gäng studiemotiverade elever som vill bli jurister eller läkare och har du inte fulla meritpoäng så är det kört. Eleverna måste göra ett taktiskt val om de vill ha en chans att komma in. jag skulle gärna vilja att de fortsätter läsa sina språk för att de vill och inte för att de måste. Det slår så hårt mot elever också, de kanske hade haft mycket bättre förutsättningar att nå högt betyg i ett kreativt ämne och sen är det mycket mindre värt”.

Det framgår tydligt av hennes svar att hon tycker att meritpoängen förstör för eleverna. I nuläget väljer elever som ligger på en E nivå i steg 3 att fortsätta läsa på steg 4 trots att det extremt svårt för de att få godkänt på steg 4. Systemet är uppbyggt att en elev tjänar på att få ett E och merit i ett ämne istället för ett A i ett annat ämne. Hon tycker att det blir fel när elever måste välja strategiskt och inte efter deras intresse. Det är så pass alvarligt att vissa populära kurser inte blir av bara för att elever väljer moderna språk eller modersmål.

6. Diskussion

(44)

Sida 44 av 68 En första analys av det empiriska materialet visade att alla svar, både från elever och lärare, tyder på att flerspråkighet är en fördel vid språkinlärning. Detta innebär att jag inte fick svar på min forskningsfråga, varför eleverna med ett annat modersmål än svenska inte uppvisar något intresse för vidare språkinlärning av det tyska språket inom åk 1 och 2 på gymnasiet. Vidare studier visar att meritpoäng är kontroversiella. För att ta reda på om det kan vara orsaken till elevers bristande intresse för det tyska språket gjorde jag en ny enkät till alla elever inom moderna språk med enbart frågor som rör meritpoäng och en intervju med studie- och yrkesvägledaren på skolan.

6.1. Elevernas språkliga bakgrund

(45)

Sida 45 av 68 6.2. Elevernas förutsättningar kring sin

fjärdespråksinlärning

En elev anser att modersmålet försvårar inlärning av tyska, 75% upplever att det är varken en fördel eller nackdel och nästan 20% säger att det underlättar vid fjärdespråksinlärning.

Cenoz (2013:72) förklarar att språkinlärare till ett tredje/fjärde språk har tillgång till en bredare språklig repertoar. De kan relatera nya språkstrukturer, nytt ordförråd eller nya vägar till att uttrycka sig till sina L3/L2/L1 språk. Språkinlärare som har gått igenom processen att lära sig ett andra språk har större erfarenhet och har utvecklat strategier och en viss skicklighet för att lära sig ett nytt språk. De strategierna kan återanvändas vid inlärning av det nya språket. Hon jämför det med att kunna köra bil för att sedan lära sig att köra bus. Erfarenheterna av att köra bil är användbara för att köra bus. (Cenoz 2013:73)

Trots det så upplever enbart 20% av eleverna att de har en fördel av sitt modersmål vid inlärning av ett nytt språk. Det kan finnas flera anledningar till det låga resultatet. En möjlighet är att eleverna inte är medvetna om fördelen och därmed inte upplever det som en fördel, de har aldrig reflekterat över det heller. En annan orsak kan vara att ingen har uppmuntrat dem att jämföra med sitt modersmål. Både lärare 1 och lärare 2 säger i intervjun, att de ofta påminner eleverna om sitt modersmål. De frågar eleverna vad det heter på deras modersmål, ber dem att jämföra strukturen mm. Detta gör att eleverna blir medvetna om det och lär sig att jämföra med sitt modersmål.

6.3. Eventuella svårigheter som eleverna har med fjärdespråksinlärningen

(46)

Sida 46 av 68 6.4. Lärarnas erfarenheter inom moderna språk med

flerspråkiga elever

Alla tre lärare har själva ett annat modersmål än svenska. De är överens om att språkinlärning är lättare när man redan är flerspråkig. Andel elever med invandrarbakgrund är hög i allas klasser.

Lärare 1 har en elevgrupp i franska där flera har fransk bakgrund eller kommer från franska skolan. Dessa elever är språkligt duktiga, eleverna som bara har svenskan är tydligt sämre. Hon märker ingen skillnad i gruppen som har italienska, både de flerspråkiga och de som bara har svenska är ungefär lika bra.

Lärare 2 upplever att eleverna har ganska lätt för sig i spanskan, förutom när det kommer till vissa grammatiska moment. Hon uppmanar alltid eleverna att jämföra med det språket man kan sedan innan förutom när det kommer till uttal. Men även det kan vara en fördel när uttalet skiljer sig starkt, då vet de att det är tvärtom jämfört med det de är vana vid.

Lärare 3 syftar i sitt svar mer på elevernas kunskapsnivå i steg 3. Hon menar att den är väldigt låg överlag och att det ofta brister i en grundläggande grammatikundervisning i svenska på grundskolan. Detta försvårar den fortsatta språkinlärningen på gymnasiet och det har inte med flerspråkigheten att göra. Däremot ser hon svårigheter hos elever som har ett modernt språk som modersmål. Dessa elever har ofta väldigt goda muntliga kunskaper och är överlägsna sina klasskamrater, men de har svårigheter när det gäller att skriva och även med grammatiken. Om språken är nära varandra, exempelvis spanska och italienska, finns en risk att de blandar ihop språken.

(47)

Sida 47 av 68 Lärare 2 upplever att de har svårare att förstå grammatiken, framför allt när de inte kan den tillräckligt bra på svenska. Men för övrigt förstår de alla ord på svenska. Lärare 3 delar uppfattningen med lärare 2.

Alla 3 lärare är överens om att flerspråkighet är en fördel vid tredje/fjärdespråksinlärning. Lärare 3 säger att alla språk som man har lärt sig hjälper att förstå sitt eget språk bättre för att man måste reflektera på språket. När man ska översätta från målspråket till svenska behöver man veta vad orden betyder, tex skillnaden på söt och gullig, det går aldrig att översätta rakt av.

Svaren på frågan kring status av ämnet moderna språk hos elever och skolan skiljer sig lite bland lärarna. Lärare 2 anser att eleverna som börjar på steg 1 med ett nytt språk oftast tycker att det är roligt. Hon tycker om att elever i årskurs 1 på gymnasiet väljer att fortsätta läsa sitt moderna språk även om det har varit kämpigt på grundskolan, enligt henne är meritpoängen positiv för att det tvingar elever att fortsätta läsa sina språk. Ämnets status på skolan ser hon inte som lägre än andra ämnen, skolan har sett till att kunna erbjuda italienska och har även vissa veckor som är reserverade till moderna språk för prov.

Lärare 1 och 3 ser det på ett annat sätt. Båda upplever att moderna språk har lägre status både bland eleverna och även på skolan. De ser meritpoängen som en huvudanledning till att elever läser språk, vilket innebär att eleverna gör det för att de måste och inte för att de har ett intresse. Därav prioriteras ämnet oftast bort när de har uppgifter i ett kärnämne. Även statusen på skolan anser de är låg, moderna språk kommer alltid sist, det finns inte tillräckligt med tid för gemensam planering eller sambedömning.

6.5. Elevernas påverkan utav meritpoängen enligt dem själva och lärarnas och studie- och yrkesvägledarens syn kring det

(48)

Sida 48 av 68 själva ser på det. För att få en bredare syn på området valde jag att skicka ut en ny enkät till alla elever på skolan som läser moderna språk.

Meritpoängens påverkan framgår tydligt i elevernas svar i enkäten. Hälften svarar att det har påverkat dem mycket, några få säger att det inte har påverkat deras val. Svaret på frågan om de hade valt att läsa språk även utan meritpoäng talar sitt tydliga språk. Hela 74% svarar nej.

Studie- och yrkesvägledaren anser att meritpoängen förstör för eleverna. De är tvungna att göra ett taktiskt val istället för att läsa ett ämne som de är intresserade av. Även om de ligger på ett E i steg 3 väljer de att fortsätta med steg 4, vilket innebär extremt mycket arbete för eleverna. Dessutom är risken att de inte klarar kursen stor, konsekvensen är att de inte får den efterlängtade meritpoängen.

Tommy Sandebring (före detta gymnasiechef på Lidingö) yttrar sig i Dagens Samhälle (2019) angående meritpoängen.

”Meritpoängssystemets ursprungliga vällovliga syfte var att stimulera elever att läsa mer matematik och språk, men i sin nuvarande ut formning är det i stället ett oerhört kraftigt styrsystem som är katastrofalt för gymnasisternas språkkunskaper”

(49)

Sida 49 av 68 Att över huvud taget ha med tre ”rätta” kurser, det vill säga merit-poänggivande bara de är godkända, i sitt examensbevis ger lika många tillskott av poäng till jämförelsetalet (vilket är vad som rangordnar stu-denterna inför antagningen till högskolan) som om eleven skulle höja sitt betyg ett steg i 24 kurser – det vill säga samtliga kurser i en gymna-sieutbildning – alternativt höja betyget från ett godkänt E till det högsta betyget A i sex av kurserna. (Sandebring 2019)

Det finns ingen motivation för eleverna att nå bra resultat, de får meritpoäng oavsett om de får ett E eller ett A i betyg. Det är inte heller intressant för dem att läsa ett nybörjarspråk. (Sandebring 2019)

Skolverket har 2018 i regeringens uppdrag gjort ett ställningstagande med titeln

Redovisning av uppdrag om förslag på åtgärder i händelse av att meritpoängen avskaffas. Utredningen föreslår att meritpoängen som urvalsmekanism avskaffas

från och med antagningen till höstterminen 2022. Universitets- och högskolerådet (UHR) skriver den 13 Juni 2019 att meritpoäng tas bort till antagning till utbildningar som startar efter maj 2022. Nuvarande regler gäller fram till dess.

7. Slutsats och sammanfattning

(50)

Sida 50 av 68 Under lärarintervjuerna kom meritpoängen på tal. Efter ytterligare läsning av forskning kring meritpoängen bestämde jag mig för att komplettera min studie med en till enkät till alla elever som läser moderna språk på gymnasiet studien gjordes, en kompletterande fråga till lärarna och en intervju med studie- och yrkesvägledaren.

Resultaten visar tydligt att meritpoängen påverkar elevers val i stor utsträckning. De allra flesta väljer inte språk för intressets skull utan bara för att de vill ha poängen. De behöver bara klara en E nivå för att få poängen. Konsekvensen av det systemet är att eleverna inte prioriterar ämnet, utan gärna väljer bort det när de har uppgifter i ett kärnämne. Det som jag ansåg som inlärningssvårigheter är istället brist på intresse och motivation, de behöver inte prestera för mer än ett E. Eleverna måste välja taktiskt och får inte välja ett ämne som de är intresserade av för att inte förlora viktiga meritpoäng. För oss språklärare är situationen frustrerande, vi kämpar med att lära ut ett språk som bara få är intresserade av att lära sig. Till de eleverna som har ett genuint intresse kan vi ofta inte ge den undervisning som de borde få, för att de andra eleverna ligger efter i kunskapsnivå.

Det positiva är att meritpoängen enligt UHR kommer att avskaffas till höstterminen 2022.

8. Förslag till vidare forskning

(51)

Sida 51 av 68 Litteraturförteckning

Albayrak, Bahar. 2007. Mehrsprachigkeit – Definitionen, Typen und

wissenschaftliche Fragestellungen. München, GRIN Verlag,

https://www.grin.com/document/116891 (Hämtad 2021-04-28)

Bijvoet, Ellen. 2020. Attityder till spår av andra språk i svenskan. Rapporter från Språkrådet 15. Stockholm: Institutet för språk och folkminnen, 11-13.

https://www.isof.se/download/18.d7dd17917250a7462812a80/1591885869412/Att ityder_till_sprak.pdf (Hämtad 2021-04-29)

Bouchama, Nourredine. 2019. Welchen Einfluss hat die Mehrsprachigkeit auf

DaF-Schüler und auf die Förderung der Lernerautonomi? München, GRIN

Verlag, https://www.grin.com/document/491467 (Hämtad 2021-04-28) Butler, Yuko. 2012. Bilingualism/Multilingualism and Second-Language

Acquisition. The Handbook of Bilingualism and Multilingualism, 2. uppl. Tej K.

Bhatia and William C. Ritchie (red.) Blackwell Publishing Ltd. 2012 Blackwell Publishing Ltd.

https://www.researchgate.net/profile/Yuko- Butler/publication/287446419_BilingualismMultilingualism_and_Second-

Language_Acquisition/links/5ad4e2feaca272fdaf7c02f0/Bilingualism-Multilingualism-and-Second-Language-Acquisition.pdf (Hämtad 2021-04-28) Cardelús, Erik. 2016. Motivationer, Attityder och moderna språk. Diss.,

Stockholms universitet, 15-37.

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:886009/FULLTEXT03.pdf (Hämtad 2021-04-30)

Cenoz, Jasone. 2013. The Additive Effect of Bilingualism on Third Language

Acquisition: A Review. International Journal of Bilingualism 7(1):71-87

Dolgunsöz, Emrah. 2013. Benefits of Multilingualism in Foreign Language Learning: A Comparative Study of Bilingual and Multilingual Grammar

Strategies. International Online Journal of Education and Teaching Vol 1, 15-18.

(52)

Sida 52 av 68 Hammarberg, Björn. 2016. Flerspråkighet och tredjespråksinlärning. Bardel, Camilla, Falck, Ylva, Lindqvist, Christina (red.) Tredjespråksinlärning. Lund: Studentlitteratur AB, 2016, s. 34, 49-52.

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:929047/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2021-04-27)

Hufeisen, Britta. 2010. Theoretische Fundierung multiplen Sprachenlernens – Faktorenmodell 2.0. Bogner, Andrea; Ehlich, Konrad; Eichinger, Ludwig M.; Kelletat, Andreas F.; Krumm, Hans-Jürgen; Michel, Willy; Reuter, Ewald; Wierlacher Alois; Dengel, Barbara (Dokumentation) (red.) Jahrbuch Deutsch als

Fremdsprache. München: Iudicium Verlag, 200-207.

https://edisciplinas.usp.br/pluginfile.php/4490247/mod_resource/content/2/Hufeise n%202010.pdf (Hämtad 2021-04-29)

Institut för språk och folkminnen.

https://www.isof.se/om-oss/for-dig-i-skolan/sprak-for-dig-i-skolan/spraken-i-sverige/manga-modersmal.html (Hämtad 2021-04-28)

Migrationsverket. Migration till Sverige, historik.

https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Migration-till-Sverige/Historik.html

(Hämtad 2021-04-28)

Lundgren, Ulf P.; Säljö, Roger; Liberg Caroline (red). 2018. Lärande skola

bildning, Grundbok för lärare. Stockholm: Natur och Kultur, 457.

Sandebring, Tommy. 2019. Meritpoäng är förödande för språkkunskaper. Dagens

samhälle. [Debattartikel] 7. Mars.

https://www.dagenssamhalle.se/opinion/debatt/meritpoang-ar-forodande-for-sprakkunskaperna/ (Hämtad 2021-04-29)

SCB. 2018. Drygt hälften läser moderna språk på gymnasiet.

https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2018/drygt-halften-laser-moderna-sprak-pa-gymnasiet/ (Hämtad 2021-04-28)

Skolverket. 2002. Flera språk – fler möjligheter - utveckling av modersmålsstödet

och modersmålsundervisningen. S. 6-7.

https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a654837/15539577648 95/pdf1019.pdf (Hämtad 2021-04-28)

Skolverket. Malmberg, Per. 2000. Språk Grundskola och gymnasieskola. S. 7, 9-10.

https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65c538/15539670253 61/pdf682.pdf (Hämtad 2021-04-29)

(53)

Sida 53 av 68 Skolverket. 2018. Redovisning av uppdrag om förslag på åtgärder i händelse av

att meritpoängen avskaffas. Dnr U2017/05023/BS, U2017/05037/S

https://www.skolverket.se/getFile?file=3966 (Hämtad 2021-04-29)

Smyth, Mary M.; Collins Alan F.; Morris Peter E.; Levy Philip. 1995. Cognition in

Action. 2. uppl. Hove (East Sussex U.K.) Lawrence Erlbaum Associates Ltd.,

(54)

Sida 54 av 68 Bilaga 1 + 2

Enkät 1 ”Flerspråkighetens påverkan på fjärdespråksinlärning”

https://docs.google.com/forms/d/1v8F6PzY22JVxqg2jCEDLyXGjoM1BPvLf SbSRedbfao/edit?usp=sharing

Enkät 2 ”Meritpoäng