Det ursprungliga syftet med min studie har varit att undersöka om ett annat modersmål än svenska påverkar språkinlärningen för gymnasielever och vilka förutsättningar dessa elever anger att de har för att lära sig ett fjärde språk. 23 elever i tyska fick svara på en enkät gällande modersmål och språkinlärning. I en intervju beskriver 3 språklärare sina erfarenheter med inlärning av ett tredje språk för gymnasielever med ett annat modersmål än svenska.
Sida 44 av 68 En första analys av det empiriska materialet visade att alla svar, både från elever och lärare, tyder på att flerspråkighet är en fördel vid språkinlärning. Detta innebär att jag inte fick svar på min forskningsfråga, varför eleverna med ett annat modersmål än svenska inte uppvisar något intresse för vidare språkinlärning av det tyska språket inom åk 1 och 2 på gymnasiet. Vidare studier visar att meritpoäng är kontroversiella. För att ta reda på om det kan vara orsaken till elevers bristande intresse för det tyska språket gjorde jag en ny enkät till alla elever inom moderna språk med enbart frågor som rör meritpoäng och en intervju med studie- och yrkesvägledaren på skolan.
6.1. Elevernas språkliga bakgrund
I elevgrupperna (23elever) finns en stor variation av totalt 11 olika språk. Förutom 5 elever talar alla både modersmålet och svenska hemma. Mer än hälften lärde sig modersmålet och svenska samtidigt, resterande lärde sig svenska på förskolan. Över 80% talar sitt modersmål dagligen, framför allt med familjen. Runt 86% läser SVE och inte SVA på skolan. Det är bara knappt 10% av eleverna som själva säger att deras svenska är sämre än modersmålet, alla andra anger att de talar lika bra eller bättre svenska än sitt modersmål. Jessner säger att L1 språket är normalt sett är dominant och L2 är svagare. Men vid inlärning av ett tredje eller fjärde språk kan L3 och L2 byta plats. När man utsätts dagligen för L3 språket genom att exempelvis bo i det landet där L3 språket talas, kan man bli bättre på L3 språket än L2 språket. Detta kan förklara varför eleverna upplever att de är bättre på L2 (svenska) än sitt L1 språk. Lärare 1 bekräftar detta, hon, säger i intervjun att hon är uppväxt med både italienska och spanska, men att hon är mycket bättre på svenska, både muntligt och skriftligt. (Jessner 2006:17)
Sida 45 av 68 6.2. Elevernas förutsättningar kring sin
fjärdespråksinlärning
En elev anser att modersmålet försvårar inlärning av tyska, 75% upplever att det är varken en fördel eller nackdel och nästan 20% säger att det underlättar vid fjärdespråksinlärning.
Cenoz (2013:72) förklarar att språkinlärare till ett tredje/fjärde språk har tillgång till en bredare språklig repertoar. De kan relatera nya språkstrukturer, nytt ordförråd eller nya vägar till att uttrycka sig till sina L3/L2/L1 språk. Språkinlärare som har gått igenom processen att lära sig ett andra språk har större erfarenhet och har utvecklat strategier och en viss skicklighet för att lära sig ett nytt språk. De strategierna kan återanvändas vid inlärning av det nya språket. Hon jämför det med att kunna köra bil för att sedan lära sig att köra bus. Erfarenheterna av att köra bil är användbara för att köra bus. (Cenoz 2013:73)
Trots det så upplever enbart 20% av eleverna att de har en fördel av sitt modersmål vid inlärning av ett nytt språk. Det kan finnas flera anledningar till det låga resultatet. En möjlighet är att eleverna inte är medvetna om fördelen och därmed inte upplever det som en fördel, de har aldrig reflekterat över det heller. En annan orsak kan vara att ingen har uppmuntrat dem att jämföra med sitt modersmål. Både lärare 1 och lärare 2 säger i intervjun, att de ofta påminner eleverna om sitt modersmål. De frågar eleverna vad det heter på deras modersmål, ber dem att jämföra strukturen mm. Detta gör att eleverna blir medvetna om det och lär sig att jämföra med sitt modersmål.
6.3. Eventuella svårigheter som eleverna har med fjärdespråksinlärningen
74% av eleverna upplever inlärningen av tyska som svår, resten svarar att det är varken svår eller lätt. Det är framför allt grammatik och hörförståelse som de tycker är svåra. Ungefär en tredjedel säger att de ibland blandar ihop språken och en tredjedel säger att det är mer sällan att de blandar språken. Utöver det så finns det inget uttalat från eleverna kring svårigheter kring inlärning. Några uttrycker att svårigheten är att de inte pluggar tillräckligt, men det har inget med modersmålet att göra.
Sida 46 av 68 6.4. Lärarnas erfarenheter inom moderna språk med
flerspråkiga elever
Alla tre lärare har själva ett annat modersmål än svenska. De är överens om att språkinlärning är lättare när man redan är flerspråkig. Andel elever med invandrarbakgrund är hög i allas klasser.
Lärare 1 har en elevgrupp i franska där flera har fransk bakgrund eller kommer från franska skolan. Dessa elever är språkligt duktiga, eleverna som bara har svenskan är tydligt sämre. Hon märker ingen skillnad i gruppen som har italienska, både de flerspråkiga och de som bara har svenska är ungefär lika bra.
Lärare 2 upplever att eleverna har ganska lätt för sig i spanskan, förutom när det kommer till vissa grammatiska moment. Hon uppmanar alltid eleverna att jämföra med det språket man kan sedan innan förutom när det kommer till uttal. Men även det kan vara en fördel när uttalet skiljer sig starkt, då vet de att det är tvärtom jämfört med det de är vana vid.
Lärare 3 syftar i sitt svar mer på elevernas kunskapsnivå i steg 3. Hon menar att den är väldigt låg överlag och att det ofta brister i en grundläggande grammatikundervisning i svenska på grundskolan. Detta försvårar den fortsatta språkinlärningen på gymnasiet och det har inte med flerspråkigheten att göra. Däremot ser hon svårigheter hos elever som har ett modernt språk som modersmål. Dessa elever har ofta väldigt goda muntliga kunskaper och är överlägsna sina klasskamrater, men de har svårigheter när det gäller att skriva och även med grammatiken. Om språken är nära varandra, exempelvis spanska och italienska, finns en risk att de blandar ihop språken.
På frågan om eleverna alltid förstår instruktionerna på svenska svarar lärare 1att de oftast har ett smalare ordförråd på svenska för att de inte läser tillräckligt på svenska. Det medför att de ibland inte förstår alla ord på svenska.
Sida 47 av 68 Lärare 2 upplever att de har svårare att förstå grammatiken, framför allt när de inte kan den tillräckligt bra på svenska. Men för övrigt förstår de alla ord på svenska. Lärare 3 delar uppfattningen med lärare 2.
Alla 3 lärare är överens om att flerspråkighet är en fördel vid tredje/fjärdespråksinlärning. Lärare 3 säger att alla språk som man har lärt sig hjälper att förstå sitt eget språk bättre för att man måste reflektera på språket. När man ska översätta från målspråket till svenska behöver man veta vad orden betyder, tex skillnaden på söt och gullig, det går aldrig att översätta rakt av.
Svaren på frågan kring status av ämnet moderna språk hos elever och skolan skiljer sig lite bland lärarna. Lärare 2 anser att eleverna som börjar på steg 1 med ett nytt språk oftast tycker att det är roligt. Hon tycker om att elever i årskurs 1 på gymnasiet väljer att fortsätta läsa sitt moderna språk även om det har varit kämpigt på grundskolan, enligt henne är meritpoängen positiv för att det tvingar elever att fortsätta läsa sina språk. Ämnets status på skolan ser hon inte som lägre än andra ämnen, skolan har sett till att kunna erbjuda italienska och har även vissa veckor som är reserverade till moderna språk för prov.
Lärare 1 och 3 ser det på ett annat sätt. Båda upplever att moderna språk har lägre status både bland eleverna och även på skolan. De ser meritpoängen som en huvudanledning till att elever läser språk, vilket innebär att eleverna gör det för att de måste och inte för att de har ett intresse. Därav prioriteras ämnet oftast bort när de har uppgifter i ett kärnämne. Även statusen på skolan anser de är låg, moderna språk kommer alltid sist, det finns inte tillräckligt med tid för gemensam planering eller sambedömning.
6.5. Elevernas påverkan utav meritpoängen enligt dem själva och lärarnas och studie- och yrkesvägledarens syn kring det
I lärarintervjun kom meritpoängen till tals och bidrog till min kompletterande sista frågeställning, meritpoäng och dess påverkan. Syftet var att undersöka hur eleverna
Sida 48 av 68 själva ser på det. För att få en bredare syn på området valde jag att skicka ut en ny enkät till alla elever på skolan som läser moderna språk.
Meritpoängens påverkan framgår tydligt i elevernas svar i enkäten. Hälften svarar att det har påverkat dem mycket, några få säger att det inte har påverkat deras val. Svaret på frågan om de hade valt att läsa språk även utan meritpoäng talar sitt tydliga språk. Hela 74% svarar nej.
Studie- och yrkesvägledaren anser att meritpoängen förstör för eleverna. De är tvungna att göra ett taktiskt val istället för att läsa ett ämne som de är intresserade av. Även om de ligger på ett E i steg 3 väljer de att fortsätta med steg 4, vilket innebär extremt mycket arbete för eleverna. Dessutom är risken att de inte klarar kursen stor, konsekvensen är att de inte får den efterlängtade meritpoängen.
Tommy Sandebring (före detta gymnasiechef på Lidingö) yttrar sig i Dagens Samhälle (2019) angående meritpoängen.
”Meritpoängssystemets ursprungliga vällovliga syfte var att stimulera elever att läsa mer matematik och språk, men i sin nuvarande ut formning är det i stället ett oerhört kraftigt styrsystem som är katastrofalt för gymnasisternas språkkunskaper”
Han hänvisar till SvD (22/7 2017) där man kan läsa att många studenter väljer att hoppa av grundkurserna redan i början för att de kräver förkunskaper från gymnasiet. De tre universitetslärarna som intervjuades i den artikeln säger att det finns en låg korrelation mellan förkunskaper och betyg, elever kan ha höga betyg från gymnasiet och har begränsade kunskaper medan andra elever med sämre betyg kan betydligt mer. Han säger att meritpoängsystemet är orsak till många av problemen med moderna språk på gymnasieskolorna. Även enligt Skolverket har meritpoängen starkt styrt elevernas val. Den lättaste vägen för eleverna att få de åtråvärda meritpoängen är att läsa två kurser i moderna språk (steg 3 och 4) i årskurs 1 och 2. De behöver bara vara godkända i kursen för att få meritpoäng.
Sida 49 av 68 Att över huvud taget ha med tre ”rätta” kurser, det vill säga merit-poänggivande bara de är godkända, i sitt examensbevis ger lika många tillskott av poäng till jämförelsetalet (vilket är vad som rangordnar stu-denterna inför antagningen till högskolan) som om eleven skulle höja sitt betyg ett steg i 24 kurser – det vill säga samtliga kurser i en gymna-sieutbildning – alternativt höja betyget från ett godkänt E till det högsta betyget A i sex av kurserna. (Sandebring 2019)
Det finns ingen motivation för eleverna att nå bra resultat, de får meritpoäng oavsett om de får ett E eller ett A i betyg. Det är inte heller intressant för dem att läsa ett nybörjarspråk. (Sandebring 2019)
Skolverket har 2018 i regeringens uppdrag gjort ett ställningstagande med titeln
Redovisning av uppdrag om förslag på åtgärder i händelse av att meritpoängen avskaffas. Utredningen föreslår att meritpoängen som urvalsmekanism avskaffas
från och med antagningen till höstterminen 2022. Universitets- och högskolerådet (UHR) skriver den 13 Juni 2019 att meritpoäng tas bort till antagning till utbildningar som startar efter maj 2022. Nuvarande regler gäller fram till dess.