Min studie begränsar sig till en skola och är därför inte generaliserbar. Det skulle vara intressant att göra undersökningen i en större utsträckning, framför allt lärarnas synpunkter skulle vara intressanta. Med tanke på att meritpoängen försvinner behöver man tänka om kring undervisning i moderna språk. Frågan är hur man kan motivera elever att läsa språk utan tvång av meritpoäng? Hur kan man skapa ett äkta intresse för språk, kan man förändra undervisningen på ett sätt som gör det mer lockande för elever, mer spännande? Det är frågor som jag som blivande lärare i ämnet tyska ställer mig inför framtiden.
Sida 51 av 68 Litteraturförteckning
Albayrak, Bahar. 2007. Mehrsprachigkeit – Definitionen, Typen und
wissenschaftliche Fragestellungen. München, GRIN Verlag,
https://www.grin.com/document/116891 (Hämtad 2021-04-28)
Bijvoet, Ellen. 2020. Attityder till spår av andra språk i svenskan. Rapporter från Språkrådet 15. Stockholm: Institutet för språk och folkminnen, 11-13.
https://www.isof.se/download/18.d7dd17917250a7462812a80/1591885869412/Att ityder_till_sprak.pdf (Hämtad 2021-04-29)
Bouchama, Nourredine. 2019. Welchen Einfluss hat die Mehrsprachigkeit auf
DaF-Schüler und auf die Förderung der Lernerautonomi? München, GRIN
Verlag, https://www.grin.com/document/491467 (Hämtad 2021-04-28) Butler, Yuko. 2012. Bilingualism/Multilingualism and Second-Language
Acquisition. The Handbook of Bilingualism and Multilingualism, 2. uppl. Tej K.
Bhatia and William C. Ritchie (red.) Blackwell Publishing Ltd. 2012 Blackwell Publishing Ltd.
https://www.researchgate.net/profile/Yuko- Butler/publication/287446419_BilingualismMultilingualism_and_Second-
Language_Acquisition/links/5ad4e2feaca272fdaf7c02f0/Bilingualism-Multilingualism-and-Second-Language-Acquisition.pdf (Hämtad 2021-04-28) Cardelús, Erik. 2016. Motivationer, Attityder och moderna språk. Diss.,
Stockholms universitet, 15-37.
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:886009/FULLTEXT03.pdf (Hämtad 2021-04-30)
Cenoz, Jasone. 2013. The Additive Effect of Bilingualism on Third Language
Acquisition: A Review. International Journal of Bilingualism 7(1):71-87
Dolgunsöz, Emrah. 2013. Benefits of Multilingualism in Foreign Language Learning: A Comparative Study of Bilingual and Multilingual Grammar
Strategies. International Online Journal of Education and Teaching Vol 1, 15-18.
https://www.researchgate.net/profile/Emrah-Dolgunsoz/publication/263654387_Benefits_of_Multilingualism_in_Foreign_Lan guage_Learning_A_Comparative_Study_of_Bilingual_and_Multilingual_Gramma r_Strategies/links/02e7e53b70b07bf517000000/Benefits-of-Multilingualism-in- Foreign-Language-Learning-A-Comparative-Study-of-Bilingual-and-Multilingual-Grammar-Strategies.pdf (Hämtad 2021-04-27) Gymnasieguiden. Meritpoäng. https://www.gymnasieguiden.se/informeras/meritpoaeng-meritkurser-omradeskurser (Hämtad 2021-04-29)
Sida 52 av 68 Hammarberg, Björn. 2016. Flerspråkighet och tredjespråksinlärning. Bardel, Camilla, Falck, Ylva, Lindqvist, Christina (red.) Tredjespråksinlärning. Lund: Studentlitteratur AB, 2016, s. 34, 49-52.
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:929047/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2021-04-27)
Hufeisen, Britta. 2010. Theoretische Fundierung multiplen Sprachenlernens – Faktorenmodell 2.0. Bogner, Andrea; Ehlich, Konrad; Eichinger, Ludwig M.; Kelletat, Andreas F.; Krumm, Hans-Jürgen; Michel, Willy; Reuter, Ewald; Wierlacher Alois; Dengel, Barbara (Dokumentation) (red.) Jahrbuch Deutsch als
Fremdsprache. München: Iudicium Verlag, 200-207.
https://edisciplinas.usp.br/pluginfile.php/4490247/mod_resource/content/2/Hufeise n%202010.pdf (Hämtad 2021-04-29)
Institut för språk och folkminnen.
https://www.isof.se/om-oss/for-dig-i-skolan/sprak-for-dig-i-skolan/spraken-i-sverige/manga-modersmal.html (Hämtad 2021-04-28)
Migrationsverket. Migration till Sverige, historik.
https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Migration-till-Sverige/Historik.html
(Hämtad 2021-04-28)
Lundgren, Ulf P.; Säljö, Roger; Liberg Caroline (red). 2018. Lärande skola
bildning, Grundbok för lärare. Stockholm: Natur och Kultur, 457.
Sandebring, Tommy. 2019. Meritpoäng är förödande för språkkunskaper. Dagens
samhälle. [Debattartikel] 7. Mars.
https://www.dagenssamhalle.se/opinion/debatt/meritpoang-ar-forodande-for-sprakkunskaperna/ (Hämtad 2021-04-29)
SCB. 2018. Drygt hälften läser moderna språk på gymnasiet.
https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2018/drygt-halften-laser-moderna-sprak-pa-gymnasiet/ (Hämtad 2021-04-28)
Skolverket. 2002. Flera språk – fler möjligheter - utveckling av modersmålsstödet
och modersmålsundervisningen. S. 6-7.
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a654837/15539577648 95/pdf1019.pdf (Hämtad 2021-04-28)
Skolverket. Malmberg, Per. 2000. Språk Grundskola och gymnasieskola. S. 7, 9-10.
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65c538/15539670253 61/pdf682.pdf (Hämtad 2021-04-29)
Skolverket. Viberg, Åke. 2000. Språk Grundskola och gymnasieskola. S. 28-30. https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65c538/15539670253 61/pdf682.pdf (Hämtad 2021-04-29)
Sida 53 av 68 Skolverket. 2018. Redovisning av uppdrag om förslag på åtgärder i händelse av
att meritpoängen avskaffas. Dnr U2017/05023/BS, U2017/05037/S
https://www.skolverket.se/getFile?file=3966 (Hämtad 2021-04-29)
Smyth, Mary M.; Collins Alan F.; Morris Peter E.; Levy Philip. 1995. Cognition in
Action. 2. uppl. Hove (East Sussex U.K.) Lawrence Erlbaum Associates Ltd.,
Sida 54 av 68 Bilaga 1 + 2
Enkät 1 ”Flerspråkighetens påverkan på fjärdespråksinlärning”
https://docs.google.com/forms/d/1v8F6PzY22JVxqg2jCEDLyXGjoM1BPvLf SbSRedbfao/edit?usp=sharing
Enkät 2 ”Meritpoäng
https://docs.google.com/forms/d/1EP7Z2tjZb3c8LiktIiyzIgRbT7C6DvZDEnx t17bha3s/edit?usp=sharing
Sida 55 av 68 Bilaga 3:
Lärarintervju 1
Lärare 1
Transkribering lärarintervju
Intervjufrågor till lärarna:
1. Vilka språk undervisar du i? franska italienska engelska 2. Vilka språk är du behörig i? snart till sommaren
3. Hur länge har du arbetat som lärare? 2016 på gymnasiet
4. Hur länge har du arbetat på din nuvarande skola?
Jag började 2016 på min nuvarande arbetsplats, 2015 ett läsår franska på ett gymnasium
5. Har du arbetat på en annan skola förut? Ja, 2015 ett läsår franska på ett gymnasium
6. Hur var sammansättningen av elever på din förra skola? (Andel elever med invandrarbakgrund)
Det var ganska blandat, jag skulle vilja säga att större majoritet hade både svenska föräldrar.
7. Hur många elever har du i dina grupper som har ett annat modersmål än svenska?
majoritet utländska namn 9 utav 10 steg 4, steg 3 15 elever 2 utav 15, italienska samma fördelning 16 i gruppen, steg 2,3,4
8. Hur upplever du elevernas inlärning i respektive språk?
franska 3, kommer från franska skolan eller har har fransk bakgrund, jättebra, de som enbart har svenska som modersmål är sämre.I spanska är de som bara har svenska som modersmål klart svagare, de med annat modersmål är mer
Sida 56 av 68 engagerade, på italienska märker jag ingen skillnad (svenska som modersmål eller annat modersmål)
9. Om du jämför med din förra skola, behövde du ändra/anpassa din undervisning på
din nuvarande skola?
Jag gjorde min VFU på ett gymnasium med humanistisk inriktning, där var studiemotivationen hög, det går inte att jämföra
10. Om ja, på vilket sätt behövde du anpassa din undervisning?
11. Hur upplever du språkinlärningen? Kan du se någon skillnad mellan elever som har
svenska som modersmål och elever med invandrarbakgrund? jag tänker på att elever som talar mest arabiska hemma inte blir lika bra på
arabiska om man inte går i arabisk skola och inte lika bra på svenska heller, att det kan isf påverka tredjespråksinlärning för att de inte har ett språk att luta sig tillbaka till, att det kan vara svårare att översätta när man inte är säker på svenskan. jag brukar också uppmärksamma eleverna att de kan jämföra med sitt modersmål, de kan ta väldigt mycket därifrån, det är därför det kan gynna dem, jag brukar säga att såhär säger man på spanska, italienska osv, då hr man plötsligt öppnat upp, då kan de använda sig utav de andra språk
12. Hur upplever du elevernas kunskapsnivå? (Ligger de lika i jämförelse med din förra
skola?)
ungefär lika som i Vårgårda, alltid låg i jämförelse med kunskapskraven, enligt min personliga uppfattning så är de för höga
13. Upplever du på något sätt att elever med invandrarbakgrund har svårare eller
lättare att lära sig ett tredje/fjärde språk?
14. Hur upplever du elevernas kunskaper i svenska? Förstår de alltid dina instruktioner?
De har ett smalare ordförråd för att de inte läser, så ja ibland kan det vara så att de inte förstår alla ord, instruktioner ja, vissa områden kan vara svårare
15. Upplever du att elever med ett annat modersmål har svårare, lättare eller ingen
skillnad med uttalet av målspråket?
lättare, generellt när man har ett annat modersmål har man flera ljud med sig 16. Anser du att moderna språk kan ha en positiv/negativ effekt på fjärdespråkselevers
Sida 57 av 68 utveckling i svenska? Om ja i vilka delar i så fall, uttal, ordförråd, läs- och hörförståelse, syntax, grammatik?
ja absolut, det tror jag
17. Anser du att fjärdespråkselever har en bättre allmän språkförståelse och har därför
lättare i moderna språk än elever som har svenska som modersmål? I vilka delar i så
fall? Uttal, ordförråd, läs- och hörförståelse, syntax, grammatik?
18. Vilken status har moderna språk enligt dig hos eleverna och på din skola? många tycker det är jobbigt, men steg 1 spanska/italienska tycker de ofta är kul, de eleverna som läser steg 3 och ändå har kämpat på högstadiet jag gillar att de ändå är kvar, de har en annan sorts vilja att ändå klara språket som jag uppskattar På skolan gjorde meritpoängen nåt bra att tvinga eleverna att försöka med sina språk, de klarar oftast mer än vad de tror. Nej jag kan inte säga att jag tycker att moderna språk har en lägre status på skolan, vi har ju ändå språkvecka och rektorn har varit mån om att vi har italienska på skolan så jag tycker inte att jag känner så generellt
Sida 58 av 68 Bilaga 4:
Lärarintervju 2 Lärare 2
Transkribering lärarintervju Intervjufrågor till lärarna:
1. Vilka språk undervisar du i? spanska, SVA
2. Vilka språk är du behörig i? i båda
3. Hur länge har du arbetat som lärare?
olegitimerad 2015 spanska och SVA på olika skolor, sedan i augusti 2020 som legitimerad
4. Hur länge har du arbetat på din nuvarande skola? 5. Har du arbetat på en annan skola förut?
ja korta perioder
6. Hur var sammansättningen av elever på din förra skola? (Andel elever med invandrarbakgrund)
50/50 ungefär
7. Hur många elever har du i dina grupper som har ett annat modersmål än svenska?
de flesta har invandrarbakgrund, i min största grupp har jag 25 elever , 18 i den minsta gruppen
8. Hur upplever du elevernas inlärning i respektive språk?
de har ganska lätt för sig förutom när det kommer till vissa grammatiska moment, tex verbformer på spanska, de flesta har lätt för inlärning
9. Om du jämför med din förra skola, behövde du ändra/anpassa din undervisning på
din nuvarande skola? svårt att säga, de låg på steg 1
Sida 59 av 68 aldrig ändrat något
11. Hur upplever du språkinlärningen? Kan du se någon skillnad mellan elever som har
svenska som modersmål och elever med invandrarbakgrund? ja definitivt
Jag brukar alltid uppmana elever att jämföra med sitt egna språk och ibland blir det jättetydligt för dem, jag tror att det alltid är en fördel att jämföra med det språk man kan sen innan, men man måste uppmana de att göra det för annars är de inte medvetna om det
det finns inget negativt att dra en jämförelse med de språk man kan förutom när det kommer till uttal, även om det är tvärtom i det språket som du kan så kan man även lära sig det, att det är tvärtom
12. Hur upplever du elevernas kunskapsnivå? (Ligger de lika i jämförelse med din förra
skola?)
13. Upplever du på något sätt att elever med invandrarbakgrund har svårare eller
lättare att lära sig ett tredje/fjärde språk? oftast har elever med fler språk högre betyg
14. Hur upplever du elevernas kunskaper i svenska? Förstår de alltid dina instruktioner?
ja det gör de, men jag har märkt att det kan vara svårt när det kommer till
grammatik, när de inte kan grammatiken på svenska så kan de inte den på spanska heller, alltså grammatik ja men inte ord
15. Upplever du att elever med ett annat modersmål har svårare, lättare eller ingen
skillnad med uttalet av målspråket?
16. Anser du att moderna språk kan ha en positiv/negativ effekt på fjärdespråkselevers
utveckling i svenska? Om ja i vilka delar i så fall, uttal, ordförråd, läs- hörförståelse,
syntax, grammatik?
absolut inte, bara fördelar med detta förutom när det kommer till uttal
17. Anser du att fjärdespråkselever har en bättre allmän språkförståelse och har därför
lättare i moderna språk än elever som har svenska som modersmål? I vilka delar i så
Sida 60 av 68 ja i alla delar
18. Vilken status har moderna språk enligt dig hos eleverna och på din skola? inte så hög status, de väljer det pga meritpoängen, de måste läsa det , inget
Sida 61 av 68 Bilaga 5:
Lärarintervju 3 Lärare 3
Transkribering lärarintervju
Intervjufrågor till lärarna:
1. Vilka språk undervisar du i? SVA italienska, franska
2. Vilka språk är du behörig i?
tyska årskurs 6, italienska gymnasiet, franska 9, engelska 9 SVA 9 3. Hur länge har du arbetat som lärare?
4 år modersmållärare, 3 år SVA och moderna språk 4. Hur länge har du arbetat på din nuvarande skola? tredje året på detta gymnasium (första gymnasium) 5. Har du arbetat på en annan skola förut? vikarie grundskolan många olika
6. Hur var sammansättningen av elever på din förra skola? (Andel elever med invandrarbakgrund)
ibland 100 % svenska, 95% invandrare, extrem varierande situation i denna stad 7. Hur många elever har du i dina grupper som har ett annat modersmål än svenska?
moderna språk franska 50/50, italienska 80 - 90%
8. Hur upplever du elevernas inlärning i respektive språk?
stor brist i kunskapsnivå steg 3, Ofta många olika lärare på grundskolan, ibland har de inte haft nån grammatikundervisning ens på svenska, ibland har de inte haft en enda seriös lektion, mycket passiva kunskaper
9. Om du jämför med din förra skola, behövde du ändra/anpassa din undervisning på
din nuvarande skola?
Sida 62 av 68 11. Hur upplever du språkinlärningen? Kan du se någon skillnad mellan elever som har
svenska som modersmål och elever med invandrarbakgrund? Det jag märkte när jag hade modersmålsundervisning italienska är att de
tvåspråkiga eleverna som också läste moderna språk spanska (för att det är nära italienska) ofta blandar ihop språken. när jag hade studiehandledning med elever från Marocko talar de en dialekt, de kan prata ganska bra franska men de kan inte skriva det, de har aldrig haft nån utbildning i det. På grundskolan var de genier, men de har väldigt svårt med att skriva. I Grundskolan har de ofta inte haft en bra språklärare, undervisningen skiljer sig starkt. Engelska kommer de i kontakt med hela tiden. Många har inte haft en riktig grammatikundervisning på svenska och det ställer till det. Eleverna har ingen struktur med sig hur man lär sig språk (9.42) 12. Hur upplever du elevernas kunskapsnivå? (Ligger de lika i jämförelse med din förra
skola?)
de kommer med väldigt olika kunskaper, delvis extremt bristfälliga kunskaper 13. Upplever du på något sätt att elever med invandrarbakgrund har svårare eller
lättare att lära sig ett tredje/fjärde språk?
14. Hur upplever du elevernas kunskaper i svenska? Förstår de alltid dina instruktioner?
ofta brister i den svenska grammatiken
15. Upplever du att elever med ett annat modersmål har svårare, lättare eller ingen
skillnad med uttalet av målspråket?
16. Anser du att moderna språk kan ha en positiv/negativ effekt på fjärdespråkselevers
utveckling i svenska? Om ja i vilka delar i så fall, uttal, ordförråd, läs- och hörförståelse, syntax, grammatik?
ja absolut, alla språk som man har lärt sig hjälper sen att förstå sitt eget språk bättre för att man måste reflektera på språket, för att kunna översätta något tex från franska till svenska så är de tvungna att reflektera på svenska vad orden betyder, vad är skillnad på söt och gullig.
Sen går det ju aldrig att översätta rakt av, det går inte på nåt språk
17. Anser du att fjärdespråkselever har en bättre allmän språkförståelse och har därför
lättare i moderna språk än elever som har svenska som modersmål? I vilka delar i så
Sida 63 av 68 18. Vilken status har moderna språk enligt dig hos eleverna och på din skola? Det lägsta som finns, våra elever är tvunga att läsa moderna språk, mod språk kommer alltid sist, även på grundskolan får de den känslan, man blandar klasser tex.
meritpoäng skapar mer problem för oss, de läser bara för att de vill ha poäng. Det funkar på gymnasium där de har humanistiska program. Vi har elever som har E på steg 3 och vill fortsätta på steg 4 och vi kan inte neka dem, trots att vi vet att de knappast har en chans att klara sig på steg 4.
Sida 64 av 68 Bilaga 6:
Intervju med studie- och yrkesvägledare Meritpoäng
De senaste 3 åren har det skett en stor förändring med elever som väljer att fortsätta med sitt moderna språk även på ekonomi och natur när de inte måste. (Steg 4) även om de har låga resultat på gränsen till E och ändå väljer de att fortsätta. Även om jag som SYV eller ni som lärare pratar med de så vill de ändå fortsätta. Och det är för att meritpoängen slår så hårt när man inte får dem. du tjänar på att få ett E och merit istället att få A i ett annat ämne. och det påverkar j jättemycket.
I år kommer det att vara så att de kurser som alltid har varit mest populärt som Bild, Webbutveckling och Idrott 2 de blir inte av i år. För att det är så många elever väljer att fortsätta med moderna språk eller sitt modersmål. och det är inte för att de är jätteintresserade av sina moderna språk.
Det är ju inte bra för eleverna att de väljer nåt de inte är intresserade av. Dessutom om de får ett F så får de inga meritpoäng heller det är de inte riktigt medvetna om. Samma gäller också matte 3, 25 elever vill läsa matte 3 och hälften kan klara det med en stor ansträngning men den andra halvan måste lägga ner extremt mycket tid för att klara det.
jag tycker inte det här systemet är bra jag förstår tanken att de som läser språk eller matte ska premieras och att de ska vara värda mer än bild men samtidigt slår det ju så himla fel just när det blir det jagandet på poäng , vi har ju ett gäng
studiemotiverade elever som vill bli jurister eller läkare och har du inte fulla meritpoäng så är det kört. Eleverna måste göra ett taktiskt val om de vill ha en chans att komma in. jag skulle gärna vilja att de fortsätter läsa sina språk för att de vill och inte för att de måste. det slår så hårt mot elever också, de kanske hade haft mycket bättre förutsättningar att nå högt betyg i ett kreativt ämne och sen är det mycket mindre värt.
Sida 65 av 68 Bilaga 7: Informationsbrev elever
2021-03-08
Informationsbrev
Förfrågan om deltagande
Jag skriver nu under vårterminen 2021 mitt examensarbete på VAL (kompletterande lärarutbildning) vid Högskolan Dalarna. Min undersökning kommer att handla hur och om modersmålet påverkar inlärningen av ett fjärde språk, i det här fallet tyska. Jag kommer att använda mig av en enkät med öppna och slutna frågor som metod för min datainsamling. Du tillfrågas härmed om deltagande i denna undersökning. Undersökningens syfte och innehåll
Syftet med min undersökning är att ta reda hur gymnasieelever med ett annat modersmål än svenska själva ser på sina förutsättningar för att lära sig ett fjärde språk. Området är viktigt att undersöka för att i framtiden kunna anpassa och förbättra språkundervisningen. Jag ser fram mot ditt deltagande.
Genomförande
Jag har planerat att alla tyskaelever på vårt gymnasium ska delta i undersökningen. Ditt deltagande kommer att innebära att du ska svara på ca 20 frågor (slutna och öppna frågor) i ett Google formulär. Det tar ungefär 15 minuter att svara på alla frågor. Undersökningen kommer att presenteras i form av en uppsats som ventileras i sedvanlig ordning vid Högskolan Dalarna. Du kommer att kunna ta del av undersökningens resultat.
Det insamlade materialet kommer att bearbetas konfidentiellt och avidentifierat och kommer endast att hanteras av mig och min handledare. All insamlad data kommer att förstöras när examensarbetet är godkänt och klart. Examensarbeten faller under dataskyddsförordningen, GDPR.
Ditt deltagande i undersökningen är helt frivilligt. Du kan när som helst avbryta ditt deltagande utan närmare motivering.
Ytterligare upplysningar lämnas av nedanstående ansvariga: