Högerpopulismen hos Sverigedemokraterna
En idealtypsanalys av högerpopulism och en jämförande idéanalys av
Sverigedemokraterna
Frida Svensson
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap
Statsvetenskap
B Uppsats, 7,5 hp
Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap
Handledare: Magnus Lindh
Examinator: Malin Stegmann McCallion
Sammandrag
Högerpopulism är en ideologi som fått allt större spridning och väljarstöd runt om Europa. Även Sveriges parti Sverigedemokraterna har tillväxt och framgång de senaste åren inte gått obemärkt förbi. Vad som definierar högerpopulism och högerpopulistiska partier brukar man dock sällan tala om utan brukar för det mesta ge ett parti den stämpeln om partiet vill minska invandringen. Men det är mycket mer än bara invandringsfrågan som definierar ett
högerpopulistiskt parti. Därför är syftet med den här uppsatsen att skapa en definition och urskilja vissa kännetecken hos ett högerpopulistiskt parti. Detta utförs med hjälp av en idealtypsanalys för högerpopulism och en jämförande idéanalys med Sverigedemokraterna. Jag kommer att presentera tidigare forskning som gjorts inom området, populism och
högerpopulism för att på vi vis designa min idealtyp. I analysen jämför jag sedan resultatet av den tidigare forskningen med Sverigedemokraternas senaste dokument för att på detta vis kunna se om Sverigedemokraterna är ett högerpopulistiskt parti eller inte. I min slutsats plockar jag ut de viktigaste utmärkande dragen hos Sverigedemokraterna som stämmer bäst överens med idealtypen för högerpopulism. Resultatet av vad som kännetecknar
högerpopulism är att de vill bevara den nationella gemenskapen genom att bevara den nationella kulturen i landet, använder sig av anti-etablissemangsstrategin för att kunna ta avstånd från de andra etablerade partierna och själva försöka framstå som folkets försvarare samt förespråkar minskad invandring.
1. Inledning
Högerpopulism är ett ord som fått allt större uppmärksamhet under de senaste åren. Inte minst på grund av att allt fler högerpopulistiska partier fått allt mer väljarstöd samt även börjat vinna mer inflytande runt om i Europa1. Även Sveriges parti Sverigedemokraterna har framgången för partiet inte gått obemärkt förbi. Både inom valen till riksdag, kommun, landsting och Europaparlament. Högerpopulism används ofta när man talar om viss typ av partier som anser att en minskad invandring är en viktig fråga som behövs tas på allvar. Det är dock sällan man fastställer vad högerpopulism innebär och betyder. Det är oftast man bara nämner åsikten om minskad invandring och främlingsfientlighet. Men är det bara
invandringsfrågan som fastställer om ett parti är högerpopulistiskt eller inte? Frågorna är många, främst för att man i folkmun ofta avslutar diskussionen med att säga:
”Sverigedemokraterna är ett högerpopulistiskt parti’’. För att kunna bilda mig en uppfattning samt reda ut vad högerpopulism innebär ska jag i denna uppsats undersöka och analysera om Sverigedemokraterna stämmer överens med idealtypen för högerpopulism samt om de delar samma idéer. Jag genomför en idealtypsanalys av högerpopulism och sedan jämför dessa idéer med Sverigedemokraternas politik. Genom att jämföra dessa idéer ska jag försöka skapa en definition om vad högerpopulism innebär samt även se om Sverigedemokraterna
egentligen kan definieras som ett högerpopulistiskt parti eller inte.
1.1 Syfte
Syftet med denna uppsats är att undersöka vad begreppet högerpopulism är och vad
högerpopulistiska partier kännetecknas av genom att göra en idealtyp samt att sedan jämföra dessa drag med Sverigedemokraterna. Detta eftersom att Sverigedemokraterna anses vara ett högerpopulistiskt parti och genom att göra en idealtypsanalys kan det visa på en förklaring vad högerpopulism innebär samt se om Sverigedemokraterna kan klassas som ett
högerpopulistiskt parti eller inte. Idealtypen är dock lika grundläggande som om jag hade analyserat alla europeiska partier som kallas för högerpopulistiska eftersom denna kommer att ge en ökad förståelse för begreppet samt för dessa partier. Jag anser att detta ämne är intressant att undersöka eftersom att man sällan definierar vad högerpopulism innebär. Det är ofta man använder begreppet för att beskriva partier som vill minska invandringen och partier
som anses främlingsfientliga. Genom att analysera begreppet högerpopulism hoppas jag kunna definiera om Sverigedemokraterna är ett högerpopulistiskt parti eller om begreppet används felaktigt.
1.2 Problemformulering
Högerpopulism är ett begrepp som används ofta för att beskriva partier som är för en minskad invandring men som sällan förklaras mer. Detta kan skapa förvirring eftersom att politik ofta behöver förstås genom partiers olika åsikter och övertygelser. Om man då inte förstår vad högerpopulism innebär men ändå väljer att använda begreppet för att beskriva ett parti kan partiet komma att bli missuppfattade. På detta sätt kan det skapas en politisk problematik då man kanske grundlöst kallar ett parti för högerpopulistiskt.
Partier som anses högerpopulistiska finns i olika länder över hela världen, men det är sällan som man påpekar att de kan skilja sig från varandra i sina åsikter från land till land. Bara för att två partier klassas som högerpopulistiska partier betyder det inte att de är lika eller delar samma åsikter. Att anta att alla så kallade högerpopulistiska partier förhåller sig lika utan några faktiska bevis anser jag kan vara problematiskt. Genom att fastställa vad
högerpopulism är hoppas jag kunna bilda en bredare uppfattning om begreppet. Samtidigt som jag ska granska Sverigedemokraterna och deras åsikter kommer uppfattningen om partiet öka samt att man kommer tydligare kunna se om partiet kan klassas som högerpopulistiskt. På detta sätt kommer graden av högerpopulism i Sverigedemokraternas politik att
uppenbaras.
1.3 Avgränsning
högerpopulistiska och att det är intressant att undersöka detta med tanke på
Sverigedemokraternas ursprung som tidigare var en samlingspunkt för extremhögern och nazister med relativt lågt väljarstöd. Men som idag lyckats nå relativt stora valframgångar under de senaste åren.
1.4 Frågeställning
Frågeställningen som uppsatsen bygger på är: Är Sverigedemokraterna ett högerpopulistiskt parti?
1.5 Material
Materialet i min uppsats kommer framförallt bestå av böcker och artiklar samt även Sverigedemokraternas senaste dokument från valet 2018. I avsnittet Tidigare forskning kommer jag att använda mig av böcker och artiklar som beskriver populism och
högerpopulism för att reda ut vad forskare tidigare har kommit fram till i sina studier. Målet med detta är att definiera vad högerpopulism är och sedan jämföra detta med
Sverigedemokraternas politik som anses vara ett högerpopulistiskt parti. För att kunna genomföra denna definition bör analysen vara neutral och därför kommer jag att endast använda mig av Sverigedemokraternas senaste dokument i min analys. Med detta bör en god reliabilitet uppnås eftersom att jag då kan genomföra en neutral jämförelse mellan partiet och den tidigare forskningen för att på så vis kunna definiera vad begreppet högerpopulism kännetecknar samt för att kunna se om Sverigedemokraterna idag kan klassas som ett högerpopulistiskt parti.
1.6 Sverigedemokraternas bakgrund
Sverigedemokraterna bildades 1988 efter den rasistiska kampanjorganisationen Bevara Sverige svenskt (BSS) som till en början bestod av en liten grupp människor som hade bakgrund i den svenska extremhögern2. 1987 beslutade BSS och det främlingsfientliga populistpartiet Framstegspartiet att förenas och bildade ett parti som kom att heta
Sverigepartiet. Denna sammanslagning kom dock att misslyckas och ledde till att BSS gruppen bildade Sverigedemokraterna 1988.
Sverigedemokraterna kom att bli en samlingspunkt för olika typer av aktivister i den svenska extremhögern och nazister. Många av partiets lokala företrädare var aktiva i både
Sverigedemokraterna och nazistiska grupperingar. 1995 ersattes den tidigare partiledaren Anders Klarström som var aktiv och hade bakgrund i det nationalsocialistiska partiet Nordiska Rikspartiet med den före detta centerpartisten Mikael Jansson. I och med partiledarebytet började Sverigedemokraterna att reformeras till ett mer anständigt parti. Reformeringen innebar att partiet försökte bli av med de nazistiska medlemmarna som gett partiet ett dåligt rykte.
Under 2001 splittrades partiet då en grupp inte gillade den mjukare tonen, även kallad ”liberaliseringen’’ i partiet, samt att Tor Paulsson som utfört en framgångsrik valkampanj i valet 1998 kom att uteslutas ur partiet då han anklagades för att ha bedrivit partiskadlig verksamhet. Detta ledde till att en liten grupp ur Sverigedemokraterna istället bildade partiet Nationaldemokraterna. Splittringen kom att medföra stora problem för Sverigedemokraterna. Dock så lyckades partiet med marginal samla ihop tillräckligt med namnunderskrifter för att kunna delta i kyrkovalet 2001 vilket gjorde att partiet fick nytt liv.
Under valet 2002 började Sverigedemokraterna rikta sitt intresse mot lokala skånska missnöjespartier i jakt på nya anhängare. Samtidigt som partiet tampades med interna
konflikter inom partiet. Efter de påfrestande konflikterna valdes partiets nuvarande partiledare Jimmie Åkesson till den nya partiledaren 2005. Detta partiledarbytet innebar ett maktskifte inom partiet då Jimmie Åkesson utsåg hans närmaste krets till partiets viktigaste poster3. Under valet 2006 lyckades partiet få 2,93% i riksdagsvalet. Denna framgång kom att medföra ett stort genombrott för partiet då de fick möjlighet att synas betydligt mer i media samt att de fick möjlighet att möta flera av riksdagspartierna i olika debatter. Framgången innebar dock samtidigt problem för partiet då Sverigedemokraterna tappade flera av sina mandat i landets kommuner.
I valet 2010 blev fokuset större på att ta sig in i riksdagen. Resultatet blev att efter 22 år efter att partiet bildades så lyckades partiet få 5,7% av väljarstödet och gav partiet en vågmästarroll med 20 mandat i riksdagen4.
Sverigedemokraternas hjärtefråga är invandringen och har ofta uppmärksammats för detta inom media. Partiet har de senaste åren talat om en ”ansvarsfull invandringspolitik” där partiet vill minska asyl- och anhöriginvandringen med 90%. Sverigedemokraterna anser att det mångkulturella samhället i Sverige ska avvecklas då de anser att en viktig faktor i ett tryggt och solidariskt samhälle är den gemensamma identiteten. Detta uppfylls genom en hög grad av etnisk och kulturell samhörighet hos befolkningen.
Andra frågor som är viktiga för Sverigedemokraterna är äldrepolitik och kriminalpolitik då de vill lägga mer resurser på landets pensionärer samt kräver skärpt lag och ordning inom
rättssystemet5.
1.7 Disposition
Efter denna introduktion kommer ett metod-kapitel. Där kommer jag att presentera vilken analysmetod jag valt att använda i undersökningen. Kapitel 3 är ett teori-kapitel där börjar jag med att presentera tidigare forskning inom populism och högerpopulism för att på så vis bygga min idealtyp. Kapitel 4 är ett analys-kapitel där jag gör en jämförelse med
Sverigedemokraterna och högerpopulismens idealtyp för att på så vis reda ut om
Sverigedemokraterna kommer att kunna klassas som ett högerpopulistiskt parti eller inte. Jag kommer alltså att utföra en idéanalys och en jämförelse med idealtypen. Avslutningsvis följer ett kapitel där jag sammanfattar min undersökning och drar slutsatser.
2. Metod
Metoden jag har valt att använda mig av i denna uppsats är en idealtypsanalys. Varför jag valt att använda mig av en idealtypsanalys är för att se hur så kallade högerpopulistiska partier såsom Sverigedemokraterna förhåller sig till idealtypen. Jag har utformat idealtypen genom att fördjupa mig i tidigare forskning om högerpopulism och vad de har för kännetecken. Sverigedemokraternas inriktningsprogram kommer att granskas för att på så vis kunna ta reda på hur de förhåller sig till idealtypen.
Varför jag valt att använda mig av en idéanalys är för att jag vill fastställa de politiska idéerna för högerpopulism. Idéanalys är bra att använda när de ideologiska aspekterna av debatter eller andra textsammanhang undersöks6. Med idéanalysen kan man hantera relationen mellan aktör och idé. Aktören är Sverigedemokraterna och idéerna är de analysenheter som jag väljer att analysera i partiets partiprogram. Jag utformar en idealtyp av högerpopulism för att sedan utföra min analys. Idealtyper används för att renodla vissa utmärkelser och utifrån dessa ska man kunna formulera hypoteser7. Med denna information som grund redogör jag om
Sverigedemokraterna är högerpopulistiska och vad som i så fall utmärker det. Vad är det man egentligen syftar på när man kallar ett parti för högerpopulistiskt? Genom denna analys hoppas jag kunna utmärka vad högerpopulism innebär samt öka förståelsen för begreppet. Detta genom att jämföra resultaten från min idealtypsanalys på Sverigedemokraternas politik. Eftersom att jag har utformat min idealtyp av tidigare forskning inom områdena populism och högerpopulism anser jag att min uppsats kommer att uppnå en god validitet, eftersom att idealtypen är något som flera forskare kommit fram till att populistiska och främst
högerpopulistiska partier kännetecknas av. Dessutom kommer god reliabilitet att uppnås då idealtypen utgår ifrån tidigare forskning8. Om flera forskare eller studenter kommer att utföra en liknande uppsats baserad på idealtyper kring högerpopulism kommer deras idealtyper att likna de som jag använder, vilket gör att de kommer att få fram liknande resultat som jag.
3. Teori
I detta kapitel presenteras det teoretiska ramverk som min studie kommer att bygga på samt en del av den tidigare forskning kring vad som kännetecknar högerpopulism och populism som har gjorts inom området. Slutligen redogör jag den idealtyp som jag kommit fram till som kommer ligga till grund för min analys.
3.1 Tidigare forskning
Populism
Under de senaste åren har en ny politisk parti-familj vuxit fram samt fått ett ökat väljarstöd i stora delar av Europa. Dessa partier är de högerpopulistiska partierna9. Populism betraktas som en ideologi där vissa forskare hävdar att populism är ett centralt kännetecken för den nya radikala högern10. Detta på grund av att dessa partier ser samhället som uppdelat i två
homogena grupper. Den första gruppen är folket och det andra är den korrupta politiska eliten11. När man syftar på det rena folket så menar man att den politiska eliten samt
invandrare och minoriteter är uteslutna från det rena folket. Ett parti som försöker ta avstånd från etablissemanget och den politiska eliten försöker framställa sig själva som att de är i motstånd med den politiska eliten, samtidigt som de försöker att inte framstå allt för korrupta eller antidemokratiska. Detta på grund av att så länge majoriteten av folket är för en
demokrati så kommer ett antidemokratiskt parti stigmatiseras och inte nå någon framgång. För att kunna skapa avstånd från den politiska eliten, alltså de andra etablerade politiska partierna, försöker populistiska partier förändra den politiska rymden till att själva framstå som den enda homogena politiska klassen. Ett sätt att uppnå detta är att framställa regeringen och de andra etablerade partierna som oväsentliga. Enligt de nya radikala högerpartierna så tävlar de andra etablerade partierna inte om mest väljarstöd utan samverkar med varandra mest. De etablerade partierna anses mest diskutera och fokusera på gamla och uttjatade frågor medans frågor angående den nationella identiteten och multikulturalism ignoreras. Den populistiska anti-etablissemanget gör det möjligt för de nya radikala högerpartierna att framställa sig själva som de enda partierna som verkligen vet vad sann demokrati är och hur
9 Fryklund, Saveljeff, 2019 10Rydgren, 2007
det ska hanteras. Detta genom att framställa sig själva som de enda som tar vanliga människors oro och intressen på allvar. Enligt populismen ska all politik vara styrd från folkets vilja och inte det politiska etablissemanget12. De förespråkar ofta fler folkomröstningar som ger tydligare ja eller nej svar, samtidigt som det ska förhindra kompromisser.
Populismen anses vara ett karaktäristiskt drag för den nya radikala högern men ändå inte ett kännetecken. Då flera olika partier av olika politiska nyanser kan sägas vara populistiska på ett eller annat sätt13. Populismen har en lättviktig kärna som till skillnad från andra ideologier med tunga kärnor såsom konservatism, socialism och liberalism kan förhålla sig till andra ideologier för att på så vis förstärkas. På detta sätt kan populism anses kameleontiskt eftersom det anpassar sig till sin omgivning och förändras inom olika ideologier.
Populistiska partier förnekar ofta klasser och klasskillnader och vill gärna framstå som klasslösa och som de enda försvararna av folkets vilja, till skillnad från de andra partierna som enbart sägs främja olika samhällsklassers intressen. Populistiska partier uppmärksammar ofta att andra partier bidrar till att skapa ett samhälle där olika klasstillhörigheter låter styra samhällets intressen och att det går före det ”vanliga folkets’’ intressen.
Begreppet Folket har en stor betydelse när det gäller den populistiska ideologin14. Även också de folkliga traditionerna som till största del syftar till nation, etnicitet, kultur, religion, politik, demokrati, arbete, familj, moral och social solidaritet, där alla dessa är djupt rotade i varje enskild nation. När de andra etablerade politiska partierna börjar blanda olika folkliga traditioner kan populistiska partier ta tillfället att kunna konkurrera om väljarna samt rikta kritik mot de andra partierna.
Nationalism som antingen är politisk eller etniskt inriktad är nära ansluten med den populistiska ideologin15. Demokratin har enligt populismen en etnisk nationell omfattning som handlar om en kamp mellan folket och en otydlig elit. Huvudsakligen handlar kampen om hur den sociala välfärden fördelas, samt hur människor med annan etnisk bakgrund än majoritetsbefolkningen är uteslutna från välfärdens medel.
Populistiska partier legitimerar sina mål och metoder genom att framställa sig själva som folkets försvarare mot den korrupta eliten och det politiska etablissemanget. En viktig faktor i den populistiska ideologin och retoriken är att framföra de hot som den politiska eliten riktar mot folket och förklara hur de ska hanteras. De andra etablerade partierna är enligt
populistiska partier en del av den politiska eliten som är en viktig del för den politiska diskussionen för de populistiska partiernas agerande. För att kunna förstå sig på populistiska partier måste man alltså förstå deras motståndare, alltså den politiska eliten16.
Högerpopulism
Högerpopulism är en term som används för att beskriva partier som är populistiska och som bedriver högerinriktad politik. Högerpopulistisk ideologi kännetecknas ofta av
socialkonservatism, auktoritetstro, och nationalism17.
Högerpopulistiska partiers tillväxt och framgång hör ofta ihop med perioder av politiska och kulturella kriser snarare än enstaka ekonomiska och sociala kriser. Tillväxten och framgången för dessa partier har skett över hela Europa på grund av att högerpopulistiska partier har kritiserat och ifrågasatt ökningen av ett mer mångkulturellt samhälle och även att de förespråkar ett välfärdssystem där utländska medborgare utesluts ur systemet. Högerpopulistiska partier inriktar sig ofta på frågor med socialkonservativa och
nationalistiska grunder och tar ofta på sig rollen som folkets försvarare mot den politiska eliten och etablissemanget. Framgångarna för dessa högerpopulistiska partier kan ses som en slags opposition från väljarna som beror på den samhällsutvecklingen vi har präglad av
globalisering och den internationella migrationen. Oavsett om vi pratar om Sverige eller andra europeiska länder har vissa väljargrupper valt att visa sitt missnöje genom att fler röstar på högerpopulistiska partier för att på så vis visa missnöjet för de andra etablerade partierna som en slags opposition mot förändringarna i samhället. På detta sätt växer förtroendet för de högerpopulistiska partierna då det politiska etablissemanget kan upplevas som att de är i otakt med väljarna och folkets vilja18. För att kunna förklara varför högerpopulistiska partier har fått en ökad tillväxt uppger många att de etablerade partierna ibland har upplevts som inkapabla eller ovilliga att möta de nya förändrade opinionerna i samhället och att det har bidragit till att partier med olika nischer kunnat uppstå i flera europeiska länder och deras politiska system. Detta har gjort det möjligt för högerpopulistiska partier att uppmuntra folket till missnöje och politisk protest. I situationer där de etablerade partierna väljer att samarbeta med högerpopulistiska partier har det samarbetet ökat de högerpopulistiska partiernas
legitimitet i det politiska systemet. Om ett etablerat parti antar en åsikt som ett
högerpopulistiskt parti var först med kan det göra att det högerpopulistiska partiets åsikter legitimeras och visar på det som partiet tidigare velat hävda, att eliten hade fel och inte lyssnat på folkets åsikter som det högerpopulistiska partiet företräde. Bilden av det politiska systemet blir därför ett medgivande från de etablerade partierna att det högerpopulistiska partiet hade rätt från början och därmed påvisar att det är ett parti som man bör lyssna på och ge mer politiskt spelrum. Det är ofta som de etablerade partierna i ett land brukar trycka undan och ignorera de högerpopulistiska partierna för att på så vis visa att det är ett parti som har udda åsikter som man inte bör ge något politiskt spelrum. Detta resulterar dock ofta i en bild av att de etablerade partierna förtrycker de högerpopulistiska partierna. Förtrycket kan på så vis ge det högerpopulistiska partiet precis vad de är ute efter då det förverkligar bilden som partiet försöker få fram; att det politiska systemet behöver en ordentlig förändring och att eliten är korrupt. Högerpopulistiska partier strävar efter att ge bilden av att de företräder folket och att ett förtryck mot dem från den politiska eliten även är ett förtryck mot folkets vilja. Detta tenderar att uppfattas odemokratiskt från väljarnas sida då den politiska eliten vägrar samarbeta med ett demokratiskt valt parti19. Detta kan då leda till att partiet sätts i en
offerställning och kan på så vis vinna sympatiröster från väljarna. Dock kan det även bli så att förtrycket istället leder till stigmatisering av partiet och därmed bidrar till en utfasning av partiet ur det politiska systemet.
Mudde menar att högerpopulism och extrem högerpopulism kännetecknas av nationalism, nativism, auktoritarism och populism.
Nationalism innebär att man strävar efter att uppnå en monokulturell stat där det egna landet ska befolkas av människor med ”rätt” tillhörighet, det vill säga infödda grupper med en tillhörande särskild etnicitet och religion. Grupper som inte är infödda eller som tillhör ”fel” etnicitet och religion anses hota den nationella och homogena gemenskapen. Även idéer utifrån kan anses vara ett hot. Det finns olika typer av nationalism såsom politisk,
medborgerliga, kulturell och etnisk. I praktiken inkluderar nationalism alltid en kombination av etnisk och statlig nationalism20.
Nativism är en typ av nationalism som innebär att man har en negativ inställning till
människor med främmande kultur och där man vill att makten i samhället endast ska tillhöra de infödda. När nationalismen övergår till nativism blir det också en slags pluralism21. Nativism innebär alltså främlingsfientlighet och nationalism. Detta kan definieras som en
19 Fryklund, Saveljeff, 2019 20 Mudde, 2007
ideologi som anser att stater bör bebos av infödda medborgare med samma etnicitet och religion som på så sätt inte kan hota den homogena nationalstaten. Till skillnad från nationalism kan nativism utesluta liberala former av nationalism22.
Auktoritarism innebär att man strävar efter att ha ett strikt ordnat samhälle där man ska underkasta sig auktoriteter. Lag och ordning är viktigt och man förespråkar ofta strängare straff om man bryter mot de uppsatta normerna23.
Populism innebär att man ser samhället som uppdelat i två olika grupper; folket och eliten. Där politiken ska styras med sunt förnuft och av folkviljan istället för den korrupta eliten24.
3.2 Idealtyp
Sammanfattningsvis har den tidigare forskningen om högerpopulism påvisat de ovannämnda kriterierna för ett högerpopulistiskt parti som kommer ligga till grund för min idealtyp:
● Populism. Man anser att det finns en politisk elit i samhället som styr och att den inte tar hänsyn till folkets vilja. Eliten består ofta av de andra etablerade politiska partierna och de anklagas ofta för att ha stulit makten från folket. Genom detta så försöker högerpopulistiska partier att påvisa att det behövs ett nytt politiskt parti vid makten som utgår från folket vilja och intressen.
● Folkets vilja och intressen är viktiga, det är dock oklart vilka som tillhör folket. ● Nativism. Invandrare och invandring är något negativt för samhället samt att
invandrare och invandring ofta pekas ut som grunden till många problem i samhället. ● Auktoritarism, lag och ordning är viktiga komponenter i samhället och strävar efter att
ha ett strikt ordnat samhälle där man ska underkasta sig auktoriteter. Man förespråkar ofta strängare straff om man bryter mot de uppsatta normerna
● Nationalism, den nationella etniciteten och den nationella kulturen är viktiga och bör värnas om.
4. Analys
I detta kapitel utför jag min analysmetod samt granskar Sverigedemokraternas dokument för att kunna se om de stämmer överens med idealtypen av högerpopulismen och för att på så vis ta reda på om Sverigedemokraterna kan anses som ett högerpopulistiskt parti eller inte. Jag börjar med att redogöra vilken typ av analysverktyg jag kommer att använda. Sedan kommer jag att selektera de drag hos Sverigedemokraternas dokument som stämmer överens med idealtypen.
4.1 Analysverktyg
Jag använder mig av en så kallad idealtypsanalys vilket innebär att man utformar en eller flera idealtyper som man sedan granskar innehållet i texten. En idealtyp är en
tankekonstruktion där man renodlar vissa drag hos till exempel en ideologi. Idealtypen finns inte i exakt form ute i verkligheten, utan är bara utformad som ett analytiskt ramverk för att lättare kunna avläsa och analysera en text25.
Uppbyggandet av en idealtyp innebär att man plockar ut det som är utmärkande för en, i det här fallet en ideologi, och skapar en sorts modell. Jag har plockat ut viktiga drag hos
högerpopulism med hjälp av tidigare forskning och utifrån det skapat en idealtyp. Sedan analyserar jag de utvalda dokumenten från Sverigedemokraternas inriktningsprogram och försöker identifiera den information som kan kopplas ihop med min idealtyp. Beroende på hur mycket Sverigedemokraternas dokument stämmer överens med min idealtyp kommer det att visa på om dem kan klassas som ett högerpopulistiskt parti. Desto starkare
överensstämmelse innebär att Sverigedemokraterna kan klassas som ett högerpopulistiskt parti och tvärtom.
Fördelen med att använda sig av en idealtypsanalys är att den är bra på att sortera och organisera i ett material. När idealtypen väl är färdig och i ordning blir analysen relativt lätt att genomföra. Det ger även bra möjligheter till att jämföra olika material i en studie26.
4.2 Analysen
I Sverigedemokraternas Sammanhållningspolitiska inriktningsprogram skriver de att; ‘‘Den nationella samhörigheten skapar band mellan de döda, levande och ofödda generationerna liksom mellan unga och gamla, olika samhällsklasser, politiska läger och geografiska
regioner’’. De fortsätter med att utveckla vad nationen innebär och vad den innefattar, det vill säga; demokratins grunder och det solidariska välfärdssystemet. De poängterar också att den nationella gemenskapen är viktig för att ett samhälle ska fungera. Där beskrivs även hur de uppfattar en nation och vad den bygger på. De menar att en nation definieras med lojalitet, gemensam identitet, ett gemensamt språk och en gemensam kultur. De skriver även att människors nationstillhörighet kan ändras under livets gång, vilket uppfattas som en ganska oklar mening vilka de syftar på. Sverigedemokraterna menar att för att kunna behålla ett starkt band mellan människors medborgarskap, nationstillhörighet och delaktighet i samhället bör krav på språkkunskap, ett hederligt levnadssätt och en längre vistelsetid i Sverige ställas för att kunna få ett medborgarskap i Sverige27.
De fortsätter även med att beskriva hur den nordiska samhörigheten med de nordiska länderna bör värnas om då det nordiska kulturarvet och det ideella idéutbytet är viktigt för att på så vis kunna bevara den nordiska identiteten och fördjupa den nordiska sammanhållningen28. Den sociala tilliten i ett samhälle är något som Sverigedemokraterna beskriver som en viktig resurs för samhället. Den sociala tilliten bygger på tilliten mellan medborgare och det
juridiska och politiska systemet i samhället. Allt detta anser de bidra till en starkare
gemenskap, minskad kriminalitet och stärkande av den individuella självkänslan. De menar att ju större skillnader det är mellan människors ekonomiska och sociala jämlikhet bidrar det till att den sociala tilliten skadas. Sverigedemokraterna anser att den sociala tilliten är en del av samhällskontraktet och att följden av en minskad sammanhållning i samhället innebär konsekvenser som att viljan till att betala skatt minskar, missbruk av bidragssystemet, brott mot lagar och regler samt en högre acceptans till korruption skulle vara resultatet. Allt detta anser de skapa en försämrad samhällsekonomi, ökad kriminalitet och en ökad otrygghet i samhället. De menar att detta bidrar till minskat förtroende för myndigheter, politiker samt det
mediala och kulturella etablissemanget. Detta genom att samhället på så vis glider isär och att den demokratiska grundstenen blir allt svårare att upprätthålla29.
Sverigedemokraterna hävdar att samhället idag kännetecknas av splittringar och segregation som beror på mångkulturalism och polarisering. Detta på grund av att andra partier provat samma integrationspolitik i decennier utan någon framgång. Därför vill Sverigedemokraterna skärpa regelverket så att det blir lika för alla medborgare. Klyftorna i Sverige kan påvisas i stads och landsbygdsbor, unga och äldre samt invandrare och inrikes födda medborgare. Detta är en konflikt som Sverigedemokraterna anser ska lösas genom att konstruktivitet ska belönas och destruktivitet ska straffas. De uppmärksammar även att det krävs en kulturell
sammanhållning i samhället där Sverige ska präglas av gemenskap, ömsesidigt ansvarstagande och solidaritet för ett väl fungerande samhälle30.
Sverigedemokraterna skriver att för att kunna få ett svenskt medborgarskap bör man ha tydliga krav och kunskapsprov för att på så vis öka medborgarskapets betydelse och för att lättare kunna se det som en bekräftelse på samhörighet för att på så vis kunna uppskatta det mer. Där alla svenska medborgare bör ha förståelse för svenska lagar och regler samt även behärska det svenska språket. Man bör även behärska kunskap om Sveriges historia, seder och kultur för att på så vis kunna bilda sig en djupare förståelse av Sverige som nation och samhälle. De värdesätter också normer och värderingar och anser att detta bör vara en central del för att bli/vara en svensk medborgare. De ser medborgarskapet som ett ömsesidigt ansvar mellan individ och stat där rättigheter och skyldigheter bör vara obligatoriskt och en del av medborgarskapsprocessen31.
Sverigedemokraterna skriver i sitt kriminalpolitiska inriktningsprogram att ett brott alltid ska innebära ett straff som står i proportion med brottets allvarlighet och överensstämmer med det allmänna rättsmedvetandet. Då poängterar även att rättvisa alltid bör skipas, detta för att upprätthålla respekten för lagen samt för att avskräcka gärningsmän och allmänheten från att begå brott. Personer som döms till brott bör erbjudas stöd och hjälp för att bli hederliga medborgare men det bör alltid vara tydligt att det är just ett straff. De menar att det bör finnas möjlighet till rättvisa straff och en möjlighet att kunna återanpassas till ett laglydigt liv. Ungdomar som hamnat snett i livet behöver främst hjälp att hamna i rätt riktning igen, men om en minderårig skulle begå ett grovt brott menar Sverigedemokraterna att de inte kan behandlas som oskyldiga. De anser att samhället tydligare måste visa ungdomar skillnaden
mellan rätt och fel. En person under 18 år bör inte få ett lägre straff på grund av sin låga ålder. De skriver även att om en utlänning inte respekterar Sveriges lagar bör denne inte få stanna i Sverige. De anser att när en utlänning begår ett brott i Sverige borde livstids utvisning vara obligatorisk32.
Sverigedemokraterna skriver; ‘‘Att medborgare ska vara lika inför lagen är en av rättsstatens viktigaste principer’’. De menar att för att kunna upprätthålla respekten för lagen bör
lagöverträdelser bestraffas snabbt och konsekvent och att lagarna är i överensstämmelse med den folkliga rättsuppfattningen. Alla människor i Sverige bör känna trygghet för rättsväsendet och att de är plikttrogna och opartiska där alla brott utreds och att gärningsmän döms till straff.
De beskriver även att tidigare regeringar har skadat förtroendet för rättsväsendet med
konsekvenser av att poliser säger upp sig på grund av en växande hotbild och att brandkår och ambulanser inte kan åka till invandringsdominerande områden utan beväpnad eskort. De skriver även att de få gärningsmän som straffas för sina brott får i Sverigedemokraternas mening för låga straff och att brottsoffren lämnas utan upprättelse. De skriver att följden av Sveriges okontrollerade invandring gör att terrorister går fritt på gatorna och utnyttjar
Sveriges välfärdssystem och att samhällskontraktet är på väg att brytas. Sverigedemokraterna påpekar återigen att Sverige är ett land präglat av solidaritet, lojalitet och tillit gentemot varandra och att straff bör vara i rimlig proportion till brottet33.
I sin valmanifest 2018 redogör de även att de vill skärpa straffen samt höja minimistraffen för upprepade och grova brott. De vill även införa ‘‘riktiga’’ livstidsstraff för de särskilt farliga brottslingarna34.
Sverigedemokraterna skriver även i sin valmanifest 2018 enligt första paragrafen i
regeringsformen; ‘‘All offentlig makt i Sverige utgår från folket’’ där de försöker poängtera att medlemskapet i den Europeiska Unionen gör att denna regel försvagas genom EUs
överstatlighet. De menar att EU har tagit över beslutanderätten och att dess budget tar svenska skattekronor. Sverigedemokraterna förespråkar då att lämna medlemskapet i EU för att på så vis kunna upprätta det demokratiska självbestämmandet. Samtidigt vill Sverigedemokraterna istället samarbeta mer med de nordiska grannländerna men även fortfarande ingå ett
europeiskt samarbete som värdesätter svenska arbetstagare och skattebetalare först35.
32 Sverigedemokraternas kriminalpolitiska inriktningsprogram, 2018 33 Sverigedemokraternas kriminalpolitiska inriktningsprogram, 2018 34 Sverigedemokraternas valmanifest, 2018
Med allt detta i beaktning kan vi konstatera att Sverigedemokraterna stämmer överens med många punkter ur min designade idealtyp. De värdesätter högt den nationella etniciteten och kulturen och ett återkommande begrepp är den nationella gemenskapen i deras
inriktningsprogram. Där värdesätts den nationella lojaliteten, identiteten, språket och kulturen för att på så vis kunna klassas som svensk medborgare. Även länder som ligger Sverige nära, det vill säga de nordiska länderna, som delar samma kultur anses vara viktiga
samarbetspartners för att kunna bevara det nordiska arvet och etniciteten. De anser att en social tillit till medborgare och myndigheter bidrar till en ökad trygghet i samhället och där en minskad tillit bidrar ökad kriminalitet och otrygghet, missbruk av bidragssystemet samt viljan att betala skatt minskar. När samhället på så vis glider isär menar Sverigedemokraterna att det beror på det mångkulturella samhället vi idag har och att det främst beror på de andra
partiernas misslyckade integrationspolitik. Detta i sig påvisar att Sverigedemokraterna tar avstånd från de andra etablerade partiernas politik och försöker framställa sig själva som folkets föreståndare genom att peka ut de andra partierna som vållande.
De menar även att för att kunna få ett medborgarskap i Sverige ska man ha goda kunskaper om Sveriges historia, seder och kultur där man ska förstå sig på svenska normer och
värderingar för att kunna klassas som svensk medborgare. Detta för att kunna öka den nationella gemenskapen och samhörigheten. Man bör även kunna behärska det svenska språket och ha god förståelse för lagar och regler.
Auktoritarism är även det något som kan påvisas i Sverigedemokraternas dokument eftersom att de förespråkar strängare straff samt värnar om att man upprätthåller starkt rättsväsende. De påstår även här att tidigare regeringar skadat förtroendet för rättsväsendet och belyser även att blåljuspersonal har problem med att åka till invandringsdominerade områden. Samt att den okontrollerade invandringen bidragit till att terrorister går fritt på gatorna och att de utnyttjar Sveriges välfärdssystem.
Sverigedemokraterna är även emot den överstatliga Europeiska Unionen på grund av att de tagit över beslutanderätten över Sverige. De vill istället satsa på ett samarbete med mer likasinnade nordiska länder då vi mer delar samma kultur och normer samt att de anser att det blir lättare att upprätthålla det demokratiska självbestämmandet.
Detta gör att Sverigedemokraterna påvisar tydliga drag från nationalism, nativism,
5. Slutsats
I detta avslutande kapitel kommer jag att sammanfatta och diskutera kring det resultat jag har kommit fram till samt anknyta till teorin. Därefter kommer min frågeställning att besvaras. Högerpopulism är en term som används för att beskriva partier som är populistiska och som bedriver högerinriktad politik. Högerpopulistisk ideologi kännetecknas ofta av
socialkonservatism, auktoritetstro, och nationalism. Deras tillväxt och framgång beror till största del på perioder av politiska och kulturella kriser. Detta på grund av att
högerpopulistiska partier har kritiserat och ifrågasatt ökningen av ett mer mångkulturellt samhälle och även att de förespråkar ett välfärdssystem där utländska medborgare utesluts ur systemet. Högerpopulistiska partier inriktar sig ofta på frågor med socialkonservativa och nationalistiska grunder och tar ofta på sig rollen som folkets försvarare mot den politiska eliten och etablissemanget. Deras framgång kan ses som en slags opposition från väljarna som beror på den samhällsutvecklingen vi har präglad av globalisering och den internationella migrationen. Detta på grund av att väljargrupper valt att visa sitt missnöje genom att fler väljer att rösta på högerpopulistiska partier. Genom detta växer förtroendet för de
högerpopulistiska partierna då det politiska etablissemanget kan upplevas som att de är i otakt med väljarna och folkets vilja och intressen.
På deras hemsida skriver de; ‘‘Vi varnade tidigt, men de andra partierna valde att inte
lyssna’’36. Där beskriver de hur de försökt att varna de andra partierna om de problem som de andra partierna skapat. Det vill säga utanförskap i samhället, ökningen av brott/sexualbrott, människohandel, hedersvåld, religiös extremism samt skenande migrationskostnader. Detta har enligt Sverigedemokraterna resulterat i att välfärden har havererat. De beskriver hur de försökt varnat de andra partierna tidigt men att ingen, oavsett politiskt block, har valt att lyssna och istället ignorerat deras varning och prioriterat fel. Sverigedemokraterna påstår att de är det enda partiet som på riktigt kan genomföra en annan utveckling för Sverige. De pekar även ut de två större partierna, socialdemokraterna och moderaterna som inkapabla till att bidra till denna förändring av samhället då de endast tycks ändra politik när opinionssiffrorna viker. Samt att Sverigedemokraterna målar upp sig själva som det enda partiet som vågar ifrågasätta den nuvarande samhällssituationen då de inte styrs av allianser fackförbund eller journalister37. Detta är ett tydligt exempel på hur Sverigedemokraterna arbetar med den så
kallade anti-etablissemangstrategin för att kunna skapa avstånd från den politiska eliten och försöker själva framstå som de enda som tar vanliga människors oro och intressen på allvar. Detta genom att framställa regeringen och de andra partierna som oväsentliga samt att de bara samverkar med varandra. Detta visar även tydligt på att Sverigedemokraterna uppfyller kriterier som är klassiskt för högerpopulistiska partier då de själva vill framstå som de enda som är villiga att möta de förändringar som sker i samhället och att de andra partierna målas ut som inkapabla. Detta gör det möjligt för Sverigedemokraterna att uppmuntra folket till missnöje och politisk protest. Genom att i situationer som detta påvisa att de andra etablerade partierna antar en åsikt som Sverigedemokraterna redan var först med gör det att
Sverigedemokraternas åsikt legitimeras och visar på att eliten hade fel och inte lyssnat på folkets åsikter som Sverigedemokraterna redan företräde. Resultatet av detta blir därför ett medgivande från de etablerade partierna och påvisar att Sverigedemokraterna hade rätt från början och att de är ett parti som man bör ge mer politiskt spelrum. De andra partierna i Sverige motsätter sig dock att samarbeta med Sverigedemokraterna än idag vilket dock ofta kan resultera i en bild av att de andra partierna förtrycker Sverigedemokraterna. Förtrycket kan således ge Sverigedemokraterna precis vad de är ute efter; att det politiska systemet behöver en förändring och att eliten är korrupt. Enligt den tidigare forskningen så strävar högerpopulistiska partier efter att ge bilden av att de företräder folket och att ett förtryck mot dem från den politiska eliten även förtrycker folkets vilja. Vilket ofta resulterar i att uppfattas odemokratiskt från väljarnas sida då den politiska eliten vägrar samarbeta med ett
demokratiskt valt parti. Detta kanske kan förklara varför Sverigedemokraterna fått ett ökat väljarstöd eftersom att partiet sätts i en offerställning och kan på så vis vinna sympatiröster men även också på grund av att de är ett missnöjesparti.
Det nationalistiska draget hos partiet går inte heller obemärkt förbi eftersom att de ofta i sina dokument talar om nationell gemenskap som bygger på att en nation definieras med lojalitet, gemensam identitet, gemensamt språk och en gemensam kultur. Detta uppfyller kravet som nationalism kännetecknas av, det vill säga; att man strävar efter att uppnå en monokulturell stat där landet till största del befolkas av människor med samma etnicitet, kultur och religion. Detta verkar vara extra viktigt när människor från andra länder ska ansöka om svenskt
medborgarskap då Sverigedemokraterna anser att man bör utföra specifika kunskapskrav som ska öka samhörigheten. De anser att kunskaper om Sveriges historia, seder och kultur bör vara obligatoriska kunskaper för att kunna bli svensk medborgare.
auktoriteter. Där strängare straff förespråkas samt att man värnar om att upprätthålla ett starkt rättsväsende. De påstår som tidigare nämnt att tidigare regeringar skadat förtroendet för rättsväsendet och belyser även att blåljuspersonal har problem med att åka till
invandringsdominerade områden. Samt att den okontrollerade invandringen bidragit till att terrorister går fritt på gatorna och att de utnyttjar Sveriges välfärdssystem. Allt detta
sammantaget visar på att Sverigedemokraterna till stor del stämmer överens med idealtypen. Men inte fullständigt på grund av att en idealtyp endast är en tankekonstruktion där man renodlar vissa drag och att idealtypen inte finns i exakt form ute i verkligheten.
Är Sverigedemokraterna ett högerpopulistiskt parti?
Sverigedemokraterna hävdar själva att de är ett socialkonservativt parti med en nationalistisk grundsyn38. Jämförelsen med deras dokument och idealtypen visar tydligt på att de har nationalistiska drag. Men även också drag av auktoritarism, populism och nativism. Detta på grund av att de tydligt i sina dokument beskriver att de förespråkar strängare straff, tar avstånd från de andra etablerade partierna samt pekar ut invandrare och invandring som grunden till vissa problem i samhället.
Högerpopulism och extrem högerpopulism kännetecknas ofta av nationalism, nativism, auktoritarism och populism. Där man värnar om den gemensamma kulturen i sitt land och att kulturen inte ska påverkas av andra kulturer så att den på så vis ändras. Man förespråkar ofta minskad invandring och förutsätter att invandrare ska anpassa sig efter den kulturen som finns i landet samt så fort som möjligt behärska språket i landet. Lag och ordning är viktiga för ett väl fungerande samhälle och man förespråkar ofta strängare straff om man bryter mot de uppsatta normerna.
Som avslutande del kan man påstå att Sverigedemokraterna har goda anledningar till att kunna klassas som ett högerpopulistiskt parti. Eftersom att Sverigedemokraterna påvisar hög grad av högerpopulism på grund av att många av idealtypens kriterier till stor del stämmer överens med Sverigedemokraternas dokument och idéer. Att anta att ett parti som endast har en specifik högerpopulistisk fråga på sitt partiprogram gör det automatiskt inte till ett
högerpopulistiskt parti. I Sverigedemokraternas fall är flertalet av idealtypens kännetecken ett drag hos Sverigedemokraternas dokument, vilket resulterar i att Sverigedemokraterna kan definieras som ett högerpopulistiskt parti.
Källförteckning
Bergström, G. & Boréus, K. Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur. 2018.
Expo, Fakta om Sverigedemokraterna. Hämtad från: https://expo.se/2010/12/fakta-sverigedemokraterna (2010)
Expo, Sverigedemokraterna. Hämtad från: https://expo.se/2003/04/sverigedemokraterna (2003). Fryklund, B. & Saveljef, S. Det politiska etablissemangets strategier gentemot högerpopulistiska partier. ARKIV. Tidskrift för samhällsanalys. (10):33-70. DOI: 10.13068/2000-6217.10.2. Hämtad från: http://du.diva-portal.org/smash/get/diva2:1297489/FULLTEXT01.pdf(2019)
Hjerm, M., Lindgren, S. & Nilsson, M. Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. 2. uppl. Gleerups. 2014.
Mudde, C. Populist radical right parties in Europe. Cambridge: Cambridge University Press. 2007. Nationalencyklopedin om Sverigedemokraterna. Hämtad från:
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sverigedemokraterna
Rydgren, J. The Sociology of the Radical Right. Hämtad från:
https://www.annualreviews.org/doi/pdf/10.1146/annurev.soc.33.040406.131752 (2007).
Sverigedemokraternas kriminalpolitiska inriktningsprogram. (2018). Hämtad från: https://sd.se/wp-content/uploads/2018/05/Kriminalpolitiskt-inriktningsprogram.pdf
Sverigedemokraternas sammanhållningspolitiska inriktningsprogram. (2018). Hämtad från:
https://sd.se/wp-content/uploads/2018/08/Sammanh%C3%A5llningspolitiskt-inriktningsprogram.pdf
Sverigedemokraternas valmanifest 2018. Hämtad från: https://sd.se/wp-content/uploads/2018/08/Valmanifest-2018-1.pdf
Sverigedemokraterna. Vår syn på dagens politiska läge. Hämtad från: https://sd.se/vilka-vi-ar/
Weiand, D. & Swahn, I. Välfärdsoro grogrund för högerpopulism i Sverige. Hämtad från:
