Sjuksköterskors och patienters upplevelse av faktorer som påverkar patientdelaktighet– en litteraturstudie

Sjuksköterskors

och

patienters

upplevelse av faktorer som påverkar

patientdelaktighet– en litteraturstudie

Nurses and patients' perceptions of factors influencing patient participation - a

literature review

Anna Tangen

Malin Werme

Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Omvårdnad / Sjuksköterskeprogrammet

Grundnivå / 15 hp

Handledare: Anders Johansson

Titel: Sjuksköterskor och patienters upplevelse av faktorer som påverkar patientdelaktighet– en litteraturstudie

Nurses and patients' perception of factors influencing patient participation - a literature review

Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskaper Institution: Institutionen för hälsovetenskaper

Ämne: Omvårdnad

Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå Författare: Anna Tangen och Malin Werme

Handledare: Anders Johansson

Sidor: 20

Nyckelord: Patientdelaktighet, vårdrelation, sjuksköterske-patient interaktion

Introduktion: Sjuksköterskan yrkesutövning regleras av lagar och förordningar som ska säkerställa patientens delaktighet i sin egen omvårdnad, trots detta visar aktuella studier att ett betydande antal patienter upplever motsatsen i sin kontakt med hälso- och sjukvården därför är det meningsfullt att undersöka både sjuksköterskans och patientens upplevelser av patientdelaktighet och faktorer som påverkar detta. Syfte: Att belysa sjuksköterskor och patienters upplevelse av faktorer som påverkar patientdelaktigheten. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie utifrån Polit och Becks (2012) niostegsmodell. Databassökningar genomfördes i Cinahl och Pubmed vilket genererade 14 kvalitativa artiklar som bedömdes relevanta utifrån syftet vars data bearbetades och sammanställdes.

Innehållsförteckning Inledning ... 4 Bakgrund ... 4 Delaktighet ... 4 Vårdrelation ... 5 Problemformulering ... 5 Syfte ... 5 Metod ... 6

Inklusions och exklusionskriterier ... 6

Databassökning ... 6 Urval ... 7 Databearbetning ... 8 Etiska ställningstaganden ... 8 Resultat ... 9 Sjuksköterske-patient interaktion ... 9 Organisatoriska faktorer ... 11

Patientens situations påverkan ... 12

Diskussion ... 13

Resultatdiskussion ... 13

Metoddiskussion ... 15

Klinisk betydelse ... 16

Förslag på fortsatt forskning ... 16

Slutsats ... 16

Referenslista ... 17

4

Inledning

Som legitimerad sjuksköterska regleras de krav som ställs på yrkesutövningen av olika lagar så som Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) samt patientlagen (SFS 2014:821), där står att ”En patients medverkan i hälso- och sjukvården genom att han eller hon själv kan utföra vissa vård- eller behandlingsåtgärder ska utgå från patientens önskemål och individuella förutsättningar” (SFS 2014:821). Här framhålls och stärks patientens ställning vilket också främjar dennes integritet, autonomi och delaktighet i hälso- och sjukvårdsverksamheter vilket utformningen syftar till. Det framkom ur en rapport från Myndigheten för vårdanalys (2014) där 7206 patienter deltog i en undersökning att 63 % av dessa upplevde att vårdpersonalen inte lyckats skapa goda förutsättningar för dem att aktivt delta i sin egen vård. Vikten av patientens delaktighet kan belysas i en studie gjord av Weingart et al. (2011) som visar att patientens delaktighet i den egna vården påverkar hur patienten upplever vårdens kvalitet, patienter som aktiv deltagit i den egna vården löpte minskad risk att utveckla olika typer av ohälsa som krävde kontakt med akutmottagning och påverkade också patientens tillit till den egna förmågan att skydda sig mot medicinska komplikationer.

Bakgrund Delaktighet

Nationalencyklopedin (2015) definierar delaktighet som aktiv medverkan, med tonvikt på känslan att vara till nytta, ha medinflytande. Delaktighet finns som ett centralt begrepp i WHO:s klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (Socialstyrelsen 2003) där begreppet ses som en persons engagemang i en livssituation. I International Council of Nurses ([ICN] 2012) etiska kod för sjuksköterskor lyfts sjuksköterskans ansvar för att ge patienten korrekt, lämplig och tillräcklig information för att patienter skall kunna ge samtycke till vård och behandling. Utifrån en studie gjord av Sahlsten et al. (2007) där begreppet belyses ur ett sjuksköterskeperspektiv, beskrivs patientdelaktighet som en interaktion som bygger på ömsesidighet där det fokuseras på möjligheter och resurser. Patienters rätt till delaktighet uppmärksammades 1978 av World Health Organization (WHO 1978), då fastslogs att människan både har rättigheter och skyldigheter till att delta i planeringen av sin egen vård. Eldh et al. (2004) menar att dagens patienter förväntas vara aktiva och mer delaktiga i beslut kring sin vård. Eldh et al. (2010) definierar att patientdelaktighet innebär att bli lyssnad på, respekteras samt att få information om sin situation, patienterna i studien kände delaktighet när de fått den information de sökte, blivit informerade om vad som komma skall samt vart de kunde vända sig för att få hjälp.

5

Vårdrelation

Björck & Sandman (2007) som studerat begreppet inom en vårdvetenskapligt kontext beskriver begreppet som en relation mellan människor i en vårdverksamhet som karakteriseras av roller som professionell vårdare och patient. Det finns dock minst tre olika sätt där vårdrelation som begrepp används, vilket författarna beskriver som värdeneutralt, ett förhållande mellan patient och vårdare där närmare egenskaper på relationen saknas bortsett från att betona lagstadgat ansvar, värdepositivt, där vårdrelationen har en positiv och önskvärd effekt för patienten eller vårdrelation som synonym till vårdande relation vilket skapar en glidning mellan begreppen. Vårdandet är enligt Eriksson (1987) ett mänskligt beteendemönster som finns i varje människas grund där miljön påverkar förmågan och förutsättningarna för vårdandet. Vårdandet har ett syfte som är hälsofrämjande och kännetecknas av att ”dela” och ”hela”, inte bara kropp utan också själ och ande. Eriksson (2000) beskriver även relationen mellan vårdgivare och vårdtagare som en förbindelse mellan dessa parter där utrymmes ges för ett ömsesidig givande och tagande gällande identifiering av upplevda problem samt att hitta lösningar på dessa, patienten ska i sin relation med vårdaren erhålla utrymme för att ge uttryck för sina önskemål, behov och problem. Även Lindahl et al. (2010) framhåller i sin studie att skapandet av en vårdrelation är en aktiv handling som kräver att sjuksköterskan och patienten som utgör vårdrelationen anstränger sig för att skapa en kontakt mellan varandra. I en studie av Segaric och Hall (2015) beskrivs hur vårdrelationen är något som konstrueras mellan sjuksköterska och patient, den påverkades av hur båda parter upplevde relationen, över tid kan sjuksköterskans och patientens upplevelse variera beroende på hur interaktionen mellan de båda parter fortlöper. Vidare beskriver Eriksson (2000) hur vårdrelationen grundar sig i ett professionellt förhållande vars funktion är att stödja patienten i dennes hälsoprocess, kärnan i vårdprocessen är en god vårdrelation och utan denna reduceras vårdprocessen endast till utförandet av en rad olika handlingar. Eriksson (2000) belyser även vikten av kontinuitet i vårdrelationen vilket understödjer utvecklingen mot en god interaktion mellan patient och vårdare, vilket även finns stadgat i patientlagen (SFS 2014:821) ”Patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet ska tillgodoses”. I förhållande till patienten regleras vårdpersonalens förhållningssätt även av Hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 1982:763) på så vis att vården varje enskild patient erhåller ska grunda sig i respekt och aktning för självbestämmande och integritet samt att främja skapandet av god kontakt mellan patenten och hälso- och sjukvårdspersonalen.

Problemformulering

Utifrån Hälso- och sjukvårdslagen samt Patientlagen som styr sjuksköterskans yrkesutövande beskrivs delaktighet som grundläggande rättighet för patienten, trots detta visar aktuella studier att patienter ändå upplever bristfällig delaktighet i sin egen vård. Detta indikerar att det fanns ett behov av att finna faktorer som kan möjliggöra för patienten att anta en mer aktiv roll i den egna vården. Tidigare forskning fanns angående begreppet patientdelaktighet, då främst ur patientens perspektiv av upplevelsen, vilket motiverade att även redogöra för sjuksköterskans upplevelse tillsammans med patientens för att få en gemensam bild av vilka faktorer som påverkade patientdelaktigheten.

Syfte

6

Metod

Metoden som använts var en litteraturstudie. En litteraturstudie är grundad på tidigare forskning inom valt problemområde som sedan sammanställs till ett sammanvägt resultat med mål att besvara studiens syfte. Litteraturen, som skall vara vetenskaplig och aktuell, genererades med hjälp av databassökning i databaser relevanta för omvårdnad och granskades sedan med ett kritiskt förhållningssätt (Polit & Beck 2012). Vidare användes Polit & Becks (2012) niostegsmodell vilken är en modell som visar på hur en litteraturstudie skall vara uppbyggd.

Figur 1. Polit och Becks (2012) niostegsmodell, fritt översatt. Inklusions- & exkusionskriterier

Artiklarna skulle innefatta patientdelaktighet utifrån patientens eller sjuksköterskans perspektiv och skulle vara genomförd med kvalitativ metod samt beröra allmänsjuksköterskans kompetensområde. Artiklarna skulle även vara publicerade på svenska, norska, eller engelska, vara peer reviewed och publicerade mellan 2010-01-01 till 2015-08-21. Patienter under 18år, artiklar som fokuserade på anhörigas perspektiv av patientdelaktighet och review-artiklar exkluderades.

Databassökning

Initialt identifierades ett problemområde, steg 1, i enlighet med steg 2 utsågs sökord som författarna ansåg som lämpliga utifrån syftet.

Patientdelaktighet, som var en grundläggande komponent i syftet, ansåg som ett relevant sökord, det översattes till patient participation och söktes som MeSH-term i Pubmed

Formulering av syfte samt eventuella frågeställningar Utarbera en sökstrategi, val av databaser samt aktuella sökord Databassökning för att finna vetenskapliga källor Granskning av artiklar i förhållande till syftet Artiklarna granskas

7

medan Consumor participations användes som Headings i Cinahl. För att säkerställa att sökresultatet skulle innefatta sjuksköterskan och patientens perspektiv utsågs patient-sjuksköterske relation som relevant sökord, det översattes till nurse-patient relations och söktes som MeSH-term och Headings i valda databaser. I Pubmed valdes ytterligare ett sökord, sjuksköterskor som översattes till nurses och söktes som MeSH-term i kombination med patient participation, detta gjordes för att tillse att artiklar som innefattade sjuksköterskans ansvarsområde, omvårdnad, och patientdelaktighet skulle innefattas då tidigare sökningar i Pubmed innehållit rikligt med artiklar som avvikit från inklusions- och exklusionskriterier på denna punkt.

Databassökningen gjordes som tredje steg i modellen och i tabellerna nedan ses ett överskådligt resultat av denna sökning samt de kombinationer som gjorts gällande valda sökord.

Urval

Sökresultat i Cinahl

Sökord Urval 1 Urval 2 Urval 3

[MH] Consumor participation 863 [MH] Nurse-patient relations 1182 [MH] Consumor participation AND [MH] Nurse-patient relations 24 14 11 11 Sökresultat i PubMed

Sökord Urval 1 Urval 2 Urval 3

[MH] Patient participation 5064 [MH] Nurse-patient relations 5341 [MH] Patient participaton AND [MH] Nurse-patient relations 60 8 3 2 [MH] Patient participaton AND [MH] Nurses 24 7 (2) 2 1

Sökningen i databaserna genererade totalt 108 artiklar, 24 i Cinahl och 84 i Pubmed, varav två externa dubbletter.

8

användbara. De 12 artiklarna som förkastades avvek från syftet på så sätt att de hamnade inom specialistsjuksköterskans kompetensområde, fokuserade på anhörig-sjuksköterskerelationen, var review-artiklar eller publicerade på annat språk än de som angivits i inklusionskriterierna.

Det sjunde steget bestod av en kvalitetsgranskning av de artiklar som bedömts svara mot studiens syfte. I urval 3 granskades de 16 artiklarnas innehåll utifrån Polit och Becks (2012) granskningsmall för kvalitativ forskning, ”Guide to an overall critique of a Qualitative research report”. Som resultat av detta uteslöts två artiklar då resultatet var vagt beskrivet, hade ett otydligt formulerat syfte i förhållande till de kriterier som beskrivs i tidigare angiven granskningsmall samt avsaknad av etisk granskning eller motsvarande avväganden. De 14 artiklarna som bedömdes uppfylla de kvalitetskrav utgör grunden för litteraturstudiens resultat.

Databearbetning

Artiklarna som bildade studiens resultat sifferkodades för att uppnå ett strukturerat arbetssätt under databearbetningen. Det insamlande materialet bearbetades efter urval 3 av båda författarna med ett induktivt förhållningssätt först individuellt genom upprepad läsning av artiklarna med markering av ord och meningar som var av relevans men också gemensamt för att säkerställa tillförlitligheten. Därefter fördes en gemensam diskussion kring markerad data för att sedan identifiera övergripande teman och underliggande faktorer. I enlighet med Polit och Beck (2012) granskades materialet i sin helhet för att sedan brytas ner i mindre enheter, dessa mindre enheter byggdes sedan samman till nya teman för att representera den sammanlagda datans innehåll. Forsberg och Wengström (2013) beskriver hur det induktiva angreppssättet baseras på mönster och teman utifrån data som sedan byggs samman. Vidare bearbetades återigen materialet av författarna individuellt och sedan tillsammans. Relevanta stycken, meningar och ord markerades och sorterades utifrån likheter och skillnader för att tillslut skapa tre övergripande teman med en mängd underteman. För att säkerställa att all information relevant utifrån syftet inkluderats lästes artiklarna igenom ytterligare en gång efter att resultatet sammanställts. Som nionde och sista steg sammanfattades det valda materialet och en matris utformades för att artiklarna som legat till grund för resultatet skulle presenteras överskådligt.

Forskningsetiska ställningstaganden

9

Resultat

Resultatet baserades på 14 artiklar som har använt sig av kvalitativ metod, resultatet är en sammanställning som grundar sig ur patienters och sjuksköterskors upplevelser av faktorer som påverkar patientdelaktigheten. De tre övergripande teman som framkom var sjuksköterske-patient interaktionen, organisatoriska faktorer som speglar sjukvården som organisation och hur patientens situation påverkar. Dessa tre teman hade alla underliggande faktorer vilka ansågs påverka patientdelaktigheten, underliggande faktorer presenteras i löpande text under respektive tema enligt figur 2. Resultatet presenteras med patientens och sjuksköterskans upplevelse i förhållande till undertemat gemensamt beskrivet men separeras där upplevelserna avviker från varandra för att säkerställa att den data som ligger till grund för resultatet presenteras utan risk för feltolkning.

Figur 2. Resultatets teman och underteman.

Sjuksköterske-patient interaktionen

Förmedlandet av kunskap och information upplevdes som framstående faktorer (Larsson et al. 2011; Latimer et al. 2014; Swenne & Skytt 2014). Patienterna upplevde att information var väsentligt för att de skulle kunna delta i beslutsfattning kring sin egen vård (Jonasson & Berterö 2010; Larsson et al. 2011; Swenne & Skytt 2014), kvalitén på informationen upplevdes också som viktig och skulle vara ärlig, rak och tydlig (Cypress 2014; Swenne & Skytt 2014), brist på information påverkade även det patienten vilket kunde leda till passivitet (Aasen et al. 2012a) eller missförstånd (Jonasson och Berterö 2010; Larsson et al. 2011; Sørensen et al. 2012). Sjuksköterskans funktion som informationskälla för patienten var av stor vikt för att förbereda och säkerställa patientens kännedom om vårdandet och dess

Sjuksköterske-patient

interaktionen

Organisatoriska

faktorer

Tidsbrist och stress

10

funktion med syfte att uppnå delaktighet (Aasen et al. 2012a; Jangland et al. 2011), ytterligare kunskap och utbildning efterfrågades, då delaktighet upplevdes sammanfalla med ökad medvetenhet (Latimer et al. 2014). Information som är bristfällig eller ej anpassad utifrån patientens förmåga kunde upplevas som en faktor som hämmar förmågan att vara delaktig (Larsson et al 2011), informationsförståelsen underlättades när patienten hade en högre utbildning (Aasen et al. 2012a). När sjuksköterskan brister i att ge tillräckligt med information påverkades upplevelsen av delaktighet negativt (Aasen et al. 2012a). Sjuksköterskorna upplevde säkerställandet av att informationen som givits uppfattats korrekt av patienten vilket påverkade patientens förmåga att vara delaktig (Jangland et al. 2011), det framkommer även att sjuksköterskor upplevde frustration när patienten inte förstått den information som givits, i en studie gjord av Aasen et al. (2012b) beskriver en informant: ”It is to explain and explain and explain” (Aasen et al. 2012b, s. 423).

I skapandet av en relation beskrevs sjuksköterskans förhållningssätt och bemötande som en viktig komponent i upplevelsen av delaktighet (Jonasson och Berterö 2010; McMurry et al. 2011; Norhem & Guttormsen 2012; Swenne & Skytt 2014) öppenhet, respekt och att bli sedd som en partner i vårdandet påverkade patienternas upplevelse (Cypress 2013; Jangland et al. 2011; Jonasson och Berterö 2010; McMurry et al. 2010; Swenne & Skytt 2014). När patienten upplevde att denne möttes med en nedlåtande attityd eller med ointresse påverkades relationen mellan sjuksköterska och patient negativt vilket påverkade upplevelsen av delaktighet (Aasa et al. 2012; Cypress 2013; Jangland et al. 2011; Larsson et al. 2011; Sørensen et al. 2012). Individens behov av att ses som en unik människa (Jangland et al. 2011) istället för att reduceras till en patient eller grupp påverkade upplevelsen av delaktighet (Aasen et al. 2012a), även sjuksköterskorna upplevde att ett ogynnsamt bemötande eller en negativ attityd från annan sjukvårdspersonal påverkade patientens upplevelse (Aasen et al. 2012b). Sjuksköterskornas inställning till patientdelaktighet påverkade även den upplevelsen av patientdelaktighet (Lindberg et al. 2013a; Norhem & Guttormsen 2012). I Lindberg et al. (2013a) studie framkom att sjuksköterskor upplevde situationer där hen behövde argumentera för patientens delaktighet och att det i dessa situationer låg ett stort ansvar på den sjuksköterska som var med patienten att se till att denne upplevde delaktighet. Att patienten gavs utrymme i relationen för känslomässigt utbyte med sjuksköterskan ansågs vara positivt (Larsson et al. 2011; Lindberg et al. 2013a) och ledde till en ökad självkänsla hos patienten vilket patienterna upplevde påverkade delaktigheten positivt (Jonasson & Berterö 2010). En annan faktor som påverkade patientens upplevelse av delaktighet var inverkan av anhöriga i omvårdnaden, när sjuksköterskan vände sig till anhöriga istället för patienten påverkades upplevelsen av delaktighet (Larsson et al. 2011), när sjuksköterskan bedömde att patienten inte borde tillhandahållas viss information lämnades patienten utestängd vilket påverkade upplevelsen av delaktighet (Aasen et al. 2012b; Norhem & Guttormsen 2012; Soleimani et al. 2010). Dock beskrev även patienterna anhörigas medverkan som positiv och det upplevdes som värdefullt för patienten att kunna diskutera med anhöriga när sjuksköterskan inte fanns till hands (Aasa et al 2012).

11

Patienternas uppfattning av sjuksköterskans erfarenhet kunde påverka delaktigheten då det skapade osäkerhet hos patienten (Jonasson & Berterö 2010).

Sjuksköterskans stödjande och motiverande funktion för patienten upplevdes vara en faktor som påverkade upplevelsen av patientdelaktighet, vikten av att bjuda in patienten till delaktighet beskrevs som central, passivitet och en känsla av exklusion kunde annars förekomma (Aasen et al. 2012b; Jangland et al. 2011; Jonasson och Berterö 2010; Larsson et al. 2011; Latimer et al. 2014; Lindberg et al. 2013a; McMurray et al. 2010; Swenne & Skytt 2014), patienterna beskrev att verbalt stöd i förhållande till den egna handlingen var en motiverande faktor (Soleimani et al. 2010). Genom motivation och stöd skapades känslan av eget ansvar och kontroll för patienten vilket påverkade upplevelsen av delaktighet (Jangland et al. 2011; Lindberg et al. 2013a), dock upplevde sjuksköterskor att det i denna del av vårdprocessen finns marginal för förbättring (Lindberg et al. 2013a). Sjuksköterskan upplevde att deras funktion syftade till att främja patientdelaktigheten genom uppmärksammande och utvecklande av patientens styrkor (Jangland et al. 2011), sjuksköterskan motiverades av att se patientens vilja att delta och hjälpte då till genom att uppmuntra detta (Aasen et al. 2012b; McMurray et al. 2010). Sjuksköterskans närvaro och tillgänglighet påverkade också upplevelsen av patientdelaktighet (Aasa et al. 2013; Lindberg et al. 2013a).

Organisatoriska faktorer

Tidsbrist identifierades som en faktor som påverkade upplevelsen av delaktighet negativt (Aasa et al. 2013; Aasen et al. 2012a; Cypress 2014; Lindberg et al. 2013a; McMurray et al. 2010; Soleimani et al. 2010; Swenne & Skytt 2014; Sørensen et al. 2012), sjuksköterskan upplevde att möjligheten att involvera patienten påverkades av stress och tidsbrist (Sørensen et al. 2012), patienterna beskrev vikten av att sjuksköterskan inte förmedlade detta till patienten utan istället betedde sig på ett sådant sätt att patienterna inte upplevde att sjuksköterskan inte hade tid för dem (Swenne och Skytt 2014).

12

Patientens situation

Patientens egen inställning till delaktighet i omvårdnaden påverkade upplevelsen av patientdelaktighet (Aasa et al. 2012; Latimer et al. 2014; McMurray et al. 2010; Norhem & Guttormsen 2012; Soleimani 2010; Swenne & Skytt 2013; Sørensen et al. 2012), de tre inställningar som beskrevs var patienten som önskade vara aktiv, patienten som önskade vara passiv (Latimer et al. 2014; Leo Swenne & Skytt 2013; McMurray et al. 2010) samt patienten som var passiva men deltog aktivt vid direkt förfrågan (McMurray et al. 2010).

Patienternas tidigare erfarenhet av ohälsa och den kunskap som genererats som resultat av sin sjukdom påverkade upplevelsen av patientdelaktighet, dessa patienter visade ofta ett större intresse för sin egen omvårdnad och var själv med i utarbetandet av mål i omvårdnadsarbetet (Aasa et al. 2013; Jangland et al. 2011; Latimer et al. 2014; Soleimani et al. 2010; Swenne & Skytt 2013).

Sjukdomens påverkan beskrevs som en faktor som inverkade på upplevelsen av patientdelaktighet (Aasen et al. 2012a; Aasen et al. 2012b; Latimer et al. 2014; Lindberg et al. 2013a; Soleimani et al. 2010), likaså hög ålder (Aasen et al. 2012b). Informationen och möjligheten att vara delaktig påverkades av hur akut sjukdomen var och hur snabbt behandlingen behövde påbörjas (Aasen et al. 2012a; Lindberg et al. 2013a). Patientens svaghet och hög ålder beskrevs som argument av sjuksköterskor för att ej involvera patienten kring sin vård och behandling (Aasen et al. 2012b), vilket också påverkade den information som patienten fick av sjuksköterskan i förhållande till sjukdom och behandling (Aasen et al. 2012a). Aasen et al. (2012b) beskriver hur en sjuksköterska upplevde att de ibland inte ger patienten alla valmöjligheter utan ger dem bara dem som ur sjuksköterskans uppfattning var de mest fördelaktiga, sjuksköterskorna skyddade sig bakom det biomedicinska synsättet och ansåg att de gör detta för patientens bästa.

13

Diskussion

Denna litteraturstudies syfte var att belysa sjuksköterskors och patienters upplevelse av faktorer som påverkade patientdelaktigheten. Tre övergripande teman framkom i databearbetningen, sjuksköterske-patient interaktionen, organisatoriska faktorer och patientens situations påverkan. I varje huvudtema fanns underteman som information – och kunskapsförmedling, respekt, attityd, involverande av anhörig, sjuksköterskans yrkeserfarenhet, stöd och motivation, tidsbrist och stress, struktur, rutin och makt, inställning och vilja till delaktighet, tidigare erfarenhet och kunskap, hög ålder, sjukdomens påverkan och starka känslor. Författarna till denna litteraturstudie anser att patientdelaktighet är komplext och att det krävs ett gemensamt ansvar både ur sjuksköterskans och patientens perspektiv. Utifrån vårt resultat framgår det att många faktorer kunde påverka upplevelsen av delaktighet, författarna anser att ingen av ovanstående faktorer ensamt kan skapa upplevelsen eller har en större vikt för upplevelsen av patientdelaktighet utan ett samspel mellan olika faktorer krävs. Resultatdiskussion

I litteraturstudiens resultat framkommer att sjuksköterskans informations- och kunskapsförmedlande var en grundläggande del för att patienten skulle få möjlighet att delta i sin egen vård, detta styrks av Lindberg et al. (2013b) som i sin studie om patientdelaktighet vid rehabilitering vid ryggmärgsskada beskriver för att patienterna skulle kunna ta ansvar för sin vård och rehabilitering måste de vara välinformerade, vidare beskrevs att information var en viktig förutsättning för deltagande. Tobeano et al. (2015) beskrev i sin studie som publicerats efter avslutat databassökning att utbytet av information var en form av deltagande och fann i sin studie att patienter upplevde delaktighet när de visste vad som pågick och inte undanhölls från information. Sahlsten et al. (2005) beskrev hur patientdelaktigheten påverkades av sjuksköterskans teoretiska och praktiska kunskaper, brist på eller bristande användning av denna kunskap påverkar patientdelaktigheten negativt. I sin yrkesutövning har sjuksköterskan som ansvar att tillhandahålla patienten med information för att denne ska kunna samtycka till vård och behandling, informationen ska vara anpassad utifrån varje patients behov och skall presenteras på ett sådant sätt att patienten kan fatta informerade beslut (ICN 2012).

Litteraturstudiens resultat visade även att patientens egen inställning till delaktighet påverkade upplevelsen av patientdelaktighet, Malmgren et al. (2014) beskrev i sin studie hur patienter med höftfraktur upplevt patientdelaktigheten, där redogjordes det för olikheter i patientens egen önskan till delaktighet och att vissa patienter inte önskade vara delaktiga utan föredrog att lämna över detta ansvar till personalen. I Florin et al. (2008) studie där 428 patienter tillfrågats framkom att många patienter föredrog att anta en passiv roll i beslutsfattandet kring sin vård. I samma studie framkom även att flera livsstilsrelaterade faktorer spelade in så som exempelvis utbildning, yrke, livsstil. Kunskapsnivån påverkade upplevelsen av patientdelaktighet och skapade handlingskraft hos patienten samt reducerade passivitet och missförstånd i omvårdnaden. Eldh et al. (2006) framhöll att kunskap uppnåddes när patienten erhöll information anpassad utifrån dennes egna behov, delaktighet uppnåddes när patienten kunde hantera och förstå informationen som givits av sjuksköterskan.

14

patients individuella förmåga till deltagande och inte begära av patienten mer än vad denne känner att den klarar av.

Litteraturstudiens resultat visade att exempelvis hög ålder, sjukdomens påverkan, patientens egen inställning till att vara delaktig hade en stor betydelse för upplevelsen av patientdelaktighet. I förhållandet till sjuksköterskans informations- och kunskapsförmedlande kan detta visa att även om sjuksköterskans information är tydlig och korrekt uppnås inte patientdelaktighet om patienten inte är mottaglig för informationen.

Litteraturstudiens resultat visade att tiden som fanns disponibel och stressen som sjuksköterskan upplevde påverkade hur mycket tid som kunde avsättas för att fokusera på att säkerställa patientens upplevelse av delaktighet, vikten av att inte visa tidsbrist och stress för patienten framkom också då det kunde påverka patientens upplevelse negativt. Freeney & Tiernan (2009) beskrev hur arbetsbelastningen påverkade sjusköterskans förmåga att engagera sig i patienterna och arbetet kring dem, detta styrks ytterligare av Healy & McKay (2000) där sjuksköterskans arbetsbelastning och otillräcklig tid för utförande av omvårdnadsrelaterade arbetsuppgifter betecknades som stressorer. En sjuksköterskeinformant beskrev i Olofsson et al. (2003) studie att hon inte kände sig delaktig i omvårdnadsarbetet och beskrev en stress i att slitas mellan olika arbetsuppgifter.

Författarna av litteraturstudien anser att den stress och tidsbrist som kan förekomma i omvårdnadsarbete kan vara en av orsakerna till att patientdelaktighet inte alltid uppnås, trots att aktuell forskning finns kring patientdelaktighet upplever många patienter sig inte som delaktiga. Detta i sin tur skulle kunna vara sammanhängande med litteraturstudiens resultat som visade att de rutiner och strukturer som karakteriserar sjuksköterskans omvårdnadsarbete vilket kunde upplevas som en påverkande faktor där individen blev sekundär på grund av att sjuksköterskan fokuserade på de medicinska uppgifterna så som kontroll av parametrar och uppgifter av mer praktisk natur så som att sköta om den medicinska utrustningen, omvårdnaden reducerades till handlingar utifrån generaliserade rutiner.

Patienten önskade en mer frekvent kontakt med en sjuksköterska vilket skulle kunna skapa en kontinuitet och trygghet som eftersträvades för att påverka upplevelsen av patientdelaktighet (Olofsson et al. 2003; Sahlsten et al. 2005). Även i Patientlagen (SFS 2014:821) betonas patientens rätt till kontinuitet och trygghet, vilket också uppmärksammades av Eriksson (2000) som beskriver vårdrelationens kontinuitet som viktig. Malmgren et al. (2014) beskrev hur patienter lätt föll in i avdelningens rutiner och struktur, även om de ville vara mer delaktiga i beslut talade de inte om detta för personalen då de upplevde det som meningslöst. Casey (2007) redogör för hur rutiner ofta dominerar framför individuellt anpassat omvårdnadsarbete i förhållande till varje patient, sjuksköterskor upplevde att engagerandet av patienterna i sin egen omvårdnad ökar deras arbetsbelastning.

15

Metoddiskussion

För att uppnå ett strukturerat arbetssätt under litteraturstudien användes Polit och Becks (2012) niostegsmodell. Författarna ansåg att kvalitativa artiklar lämpade sig bäst för denna studie eftersom upplevelsen av patientdelaktighet var det som undersöktes vilket enligt Forsberg & Wengström (2013) överensstämmer med kvalitativ forskningstradition.

Databaserna CINAHL och PubMed användes för att hitta lämpliga artiklar i ämnet, enligt Polit och Beck (2012) samt Forsberg och Wengström (2013) var databaserna relevanta då de innehöll ämnen intressanta för omvårdnad som vetenskapligt ämne, utifrån detta fanns inget behov att söka i ytterligare databaser.

Författarna valde att sökorden som användes skulle vara MeSH-termer och Headings för att säkerställa replikerbarheten. I databaserna prövades ett flertal sökord bland annat engagemang, relation, stöd, information, beslutsfattande, influens, interaktion, attityder, empowerment, patientcentrering, patientengagemang och involverande av patienter som samtliga söktes i kombination med patient/consumer participation utan att generera relevanta artiklar.

För att säkerställa att artiklarna innefattade upplevelsen av patientdelaktighet där sjuksköterskan och patienten var centrala valdes sjuksköterske-patientrelationen som eventuellt sökord vilket i kombination med patient/consumor participation totalt genererade 84 artiklar i Pubmed och Cinahl, 22 av dessa bedömdes gå vidare till urval 2.

Med risk för att finna för lite artiklar till litteraturstudiens resultat gjordes ytterligare en sökning i Pubmed då risken bedömdes som större att aktuella artiklar kan ha förbisetts där då Forsberg och Wengström (2013) beskriver Pubmed som en bred databas som innefattar medicin och omvårdnad. Där utsågs sjuksköterskor som ytterligare sökord som skulle säkerställa att patientdelaktigheten förekom i en omvårdnadskontext. Sökordet översattes och användes som MeSH-term i kombination med patient participation vilket genererade 24 artiklar, sju ansågs vara intressanta men två av dessa var externa dubbletter, av dessa fem som då återstod gick två vidare till urval 2. En ojämn fördelning mellan antal träffar upptäcktes i de båda databaserna, PubMed hade ett högre antal träffar 60+24, och CINAHL 24. Även om PubMed hade fler träffar ansåg författarna att CINAHL:s träffar var mer relevanta till syftet vilket skulle kunna bero på att PubMed är en medicinsk databas och större än CINAHL som är en omvårdnadsdatabas (Forsberg & Wengström 2013; Polit & Beck 2012), de artiklar som valdes ur PubMed ansågs dock inte som mindre relevanta. Sökningarna begränsades mellan årtalen 2010-2015 för att få ett aktuellt resultat, även språkliga begränsningar gjordes för att säkerställa översättningens kvalitet. För att försäkra den vetenskapliga kvaliteten på artiklarna begränsades även sökningen till artiklar som var peer reviewed. Artiklar där informanter inte var myndiga exkluderades då det påverkar rätten till beslutsfattande, även review-artiklar exkluderades. Samtliga artiklar var skriva på engelska och författarna har noggrant diskuterat och resonerat för att säkerställa att översättningen av artiklarna inte skett på ett sådant sätt att det påverkat resultatet, trots detta kan misstolkningar uppstå, även om författarna anser att risken är minimal.

I urvalets början då endast titlar och abstrakt lästes var det möjligt att betydelsefull information fallit bort. Av studierna som låg till grund för resultatet har 10 av 14 utförts i Norden vilket skulle kunna innebära att resultatet kan ses som tillämpbart i det aktuella sociala och kulturella kontext där de genomförts, men det kan också innebära att det saknas stöd för internationell tillämpbarhet.

16

I samband med fritextsökningar för att finna annan relevant forskning att diskutera litteraturstudiens resultat emot fann författarna flera artiklar som skulle kunnat inkluderas i litteraturstudiens resultat, dessa artiklar har undersökt patientdelaktighet kopplat till ett specifikt ohälsotillstånd vilket kan vara orsaken till att de ej innefattats av de databassökningar som gjorts tidigare med MeSH-termer och Headings.

Klinisk betydelse

Trots att det finns forskning som belyser patientens upplevelse av delaktighet ter det sig som att sjukvårdspersonalen inte arbetar på ett sätt som främjar patientens delaktighet vilket skulle kunna bero på bristande förståelse gällande upplevelsen av delaktighet och dess komplexitet, denna uppsats skulle kunna användas för att vägleda sjukvårdspersonalen i dagligt arbete med patienterna.

Förslag till fortsatt forskning

Forskningen som ligger till grund för uppsatsens resultat är hämtat från artiklar där sjuksköterskans och patientens perspektiv studerats separat eller i olika sammanhang, för att med större säkerhet kunna peka på skillnader i upplevelser av delaktighet skulle den fortsatta forskningen kunna inriktas på redogörandet av upplevelser från samma vårdkontext där sjuksköterskan och patientens upplevelser kan studeras i förhållande till varandra.

Slutsats

17

Referenslista

De artiklar som utgör resultatet har markerats med *.

*Aasa, A., Hovbäck, M. & Berterö, C. (2013). The importence of preoperative information for patient participation in colorectal surgery care. Journal of Clinical Nursing. 22, 1604-1612.

*Aasen, E., Kvangarsnes, M. & Heggen, K. (2012a). Perceptions of patient participation amongst elderly patients with end-stage renal disease in a dialysis unit. Scandinavian Journal of Caring Sciences. 26, 61-69.

*Aasen, E. M., Kvangarsnes, M. & Heggen, K. (2012b). Nurses´ perceptions of patient participation in hemondialysis treatment. Nursing Ethics, 19 (3), 419-430.

Ashworth, P.D, Longmate, A.M. & Morrison, P. (1992). Patient participation: It´s meaning and significanse in the context of caring. Journal of Advanced Nursing, 17, 1430-1439. Björck, M. & Sandman, L. (2007). Vårdrelation – Ett försök att tydliggöra begreppsanvändningen. Vård I Norden. 4, 14-19.

Casey, D. (2007). Nurses´perceptions, understanding and experiences of health promotion. Journal of Clinical Nursing. 16, 1039-1049

Cahill, J. (1996). Patient participation: a concept analysis. Journal of Advanced Nursing. 24, 561-571.

CODEX (2015). Oredlighet i forskning. [Elektronisk]

Tillgänglig: http://codex.vr.se/etik6.shtml [2015-10-23]

*Cypress, B. (2014). The Emergency Department: Experiences of patients, families and heir nurses. Advanced Emergency Nursing Journal, 36, 164-176.

Eldh, A.C., Ehnfors, M. & Ekman, I. (2004). The phenoena of participation and non-participation in health-care experiences of patients attending nurse-led clinic for cronic heart failure. European Journal of Cardiovascular Nursing. 3, 239-246.

Eldh, A.C., Ekman, I. & Ehnfors, M. (2006). Conditions for Patient Participation and Non-Participation in Health Care. Nursing Ethics. 13, 503-514.

Eldh, A.C., Ekman, I. & Ehnfors, M. (2010). A Comparison of the concept of patient participation and patients' descriptions as related to healthcare definitions. International Journal of Nursing Knowledge. 21 (1), 21-32.

Eriksson, K. (1987). Vårdandets idé. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Eriksson, K. (2000). Vårdprocessen. Stockholm: Liber.

Florin, J., Ehrenberg, A. & Ehnfors, M (2008). Clinical decision-making: predictors of patient participation in nursing care. Journal of Clinical Nursing, 17, 2935-2944.

18

Natur & Kultur.

Freeney, M. Y. & Tiernan, J. (2009). Exploration of the facilitators of and barriers to work engagement in nursing. International Journal of Nursing Studies. 46(12), 1557- 1565. Healy, C. M. & McKay, M. F. (2000). Nursing stress: the effects of coping strategies and job satisfaction in a sample of Australian nurses. Journal of Advanced Nursing. 31(3), 681-688.

International Council of Nurses [ICN] (2012). Code of Ethics. Genéve: International Council of Nurses.

*Jangland, E., Larsson, J. & Gunningberg, L. (2011). Surgical nurses´ different understandings of their interactions with patients: a phenomenographic study. Scand J Caring, 25, 533-541.

*Jonasson, L-L. & Berterö, C. (2010). The importence of “approaching” older people: a grounded theory. International Journal of Older People Nursing. 7, 29-36.

*Larsson, I. E., Sahlsten, M. J. M., Segesten, K. & Plos, K. A. E. (2011). Patient’s perceptions of barriers for participation in nursing care. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 25, 575-582.

*Latimer, S., Chaboyer, W. & Gillespie, B. (2014). Patient participation in pressure injury prevention: giving patient´s a voice. Scandinavia Journal of Caring Science. 28, 648-656. Lindahl, B., Lidén, E. & Lindblad, B-M. (2010). A meta-synthesis describing the relationships between patients, informal caregivers and health professionals in home-care settings. Journal of Clinical Nursing. 20, 454-463.

*Lindberg, E., Persson, E., Hörberg, U. & Ekebergh, M. (2013a). Older patients`participation in team meetings- A phenomenological study from the nurses´ perspective. International Journal of Qualitative Studies on Health And Well-Being, 8. Tillgänglig: http://dx.doi.org/10.3402/qhw.v8i0.21908 [2015-09-15].

Lindberg, J., Kreuter, M., Taft, C. & Persson, L-O. (2013b). Patient participation in care and rehabilitation from the perspective of patients with spinal cord injury. Spinal Cord, 51, 834-837.

Malmgren, M., Törnvall, E. & Jansson, I (2014). Patients with hip fracture: Experiences of participation in care. International Journal of Orthopaedic and Trauma Nursing, 18, 143-150.

*McMurray, A., Chaboyer, W., Wallis, M., Johnson, J. & Gehrke, T. (2011). Patient´s perspectives of beside nursing handover. Collegian. 18, 19-26.

Myndigheten förvårdanalys (2014). Vården ur patienternas perspektiv- jämförelser mellan Sverige och 10 andra länder. Stockholm: TMG Stockholm

19

*Norheim, A. & Guttotmsen-Vinsnes, A. (2012). Factors that influence patient involvement in nursing homes: staff experiences. Nordic Journal of Nursing Research & Clinical Studies / Vård i Norden, 32, 42-46.

Olofsson, B., Bengtsson, C. & Brink, E. (2003). Absence of response: a study of nurses experience of stress in the workplace. Journal of Nursing Management. 11, 351–358.

Polit, D. F. & Beck, C. T. (2012). Nursing research: Generating and assessing evidence for nursing practice. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.

Sahlsten, J.M., Larsson, I.E. & Lindencrona, C.S.C. (2005). Hindrance for patient participation in nursing care. Scandinavian Journal of Nursing Sciences.19, 223-229. Sahlsten, J.M., Larsson, I.E., Lindencrona, C.S.C., Plos, K.A.E. & Sjöström, B. (2007). Patient participation in nursing care: towards a concept clarification from a nurse perspective. Journal of Clinical Nursing, 16, 630-637.

Segaric, C. & Hall, W. (2015). Progressively Engaging: Constructing Nurse, Patient, and Family Relationships in Acute Care Settings. Journal of Family Nursing. 21 (1), 35-56. SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartimentet.

SFS 2014:821. Patientlagen. Stockholm: Socialdepartimentet.

Socialstyrelsen. (2003). Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Stockholm: Socialstyrelsen. [Svensk version av World Health Organization: International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF). Geneva: World Health Organization 2001.]

*Soleimani, M., Rafii, F. & Seyedfatemi, N. (2010). Participation of patients with chronic illness in nursing care: An Iranian perspektive. Nursing and Health Sciences, 12, 345-351. *Swenne, C.L., & Skytte, B. (2014). The ward round – patient experiences and barriers to participation. Scandinavian Journal of Caring Sciences. 28, 297-304.

*Sørensen, D., Fredriksen, K., Groefte, T. & Lomberg, K. (2012). Nurse-Patient collaboration: A grounded theory study of patients with chronic obstructive pulmonary disease on non-invasive ventilation. International Journal of Nursing Studies, 50, 26-33. Tobiano, G., Bucknall,T., Marshall, A., Guinane, J. & Chaboyer, W. (2015). Patients’ perceptions of participation in nursing care on medical wards. Scandinavian Journal of

Caring Sciences. Tillgänglig:

http://onlinelibrary.wiley.com.bibproxy.kau.se:2048/doi/10.1111/scs.12237/epdf [2015-09-24].

Tutton, E.M.M. (2005). Patient participation on a ward for frail older people. Journal of Advanced Nursing, 50(2), 143–152.

Vetenskapsrådet (2014). Oredlighet i forskningen. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.vr.se/etik/oredlighetiforskningen.4.9232df81081e742f7e800049.html

20

Weingart, N.S., Zhu, J, Chiappetta, L, Stuver, O.S, Schneider, C.E., Epstein, M.C., David-Kasdan, J-A, Annas, L.C., Fowler, F.J. & Weissman, J.S. (2011) Hospitalized patients participation and its impact on quality and patient safety. International Journal for Quality in Health Care, 23 (3), 269-277.

Bilaga 1 Matris- sammanställning av resultatets artiklar.

Författare, titel Land, årtal Syfte Metod Huvudresultat Aasa, A., Hovbäck,

M. & Berterö, C.M. The importance of preoperative information for patient participation in colorectal surgery care Sverige, 2012

Att identifiera och

beskriva patienters

upplevelser av ett

preoperativt

informationsmöte med en sjuksköterska, som en del

av ett concept där

förbättrad återhämtning efter kirurgi (ERAS) är i fokus, och dess inverkan på patientdelaktigheten.

Kvalitativ metod, Semi-strukturerade intervjuer Urval: Tolv patienter,

nio men och tre

kvinnor.

Bortfall: En intervju exkluderades på grund av dålig kvalité.

Fem teman framkom: Att bli sedd, säkerhet, förtroende,

ansvar och delaktighet.

Viktiga faktorer som framkom var att tydlig information ökade patientens vilja att ta ansvar och bli delaktig. Vikten

av sjuksköterskans

uppmuntrande ord att denne bjuder in patienten i samtalet.

Aasen, E.M., Kvangarsnes, M. & Heggen, K. Perceptions of patient participation amongst elderly

patients with end-stage renal disease in a dialys unit

Norge, 2012

Att utforska hur äldre

patienter med gravt

nedsatt njurfunktion som genomgår hemodialys, för resten av sitt liv, uppfattar patientdelaktighet på en dialysavdelning. Kvalitativt tillvägagångssätt, intervjuer. Kritisk diskursanalys. Urval: 11 patienter. Bortfall: Uppgavs ej.

Två diskurser som rör

patientdelaktighet

identifierades: Vårdteamets

makt och dominans där

patienter uppgav sig vara maktlösa samt Kämpar för delat beslutsfattande där patienten beskriver kamp för att bli delaktig.

Sjuksköterskorna

misslyckades ofta med att få patienterna delaktiga i beslut gällande deras vård. Aasen, E.M., Kvangarsnes, M. & Heggen, K. Nurses´perceptions of patient participation in hemodialysis treatment Norge, 2012

Att utforska hur

sjuksköterskor uppfattar

patientdelaktighet av

patienter över 75år som

genomgår en

dialysbehandling på en

dialysavdelning, samt

deras anhöriga.

Utforskande kvalitativ design med användning

av sjuksköterskans

berättelser. Urval:

Strategiskt urval av tio sjuksköterskor. Bortfall: Uppgavs ej.

Tre teman framkom:

Sjuksköterskans makt och

kontroll, dela makten med patienten och förflytta makten till anhöriga. Studien som genomförs på en avdelning med svårt sjuka patienter visar att patientens tillstånd är en

viktig faktor i patientdelaktigheten. Cypress, B. The emergency department: Experiences of patients, families and their nurses

USA, 2014

Att beskriva och förstå levda erfarenheter från sjuksköterskor, patienter och anhöriga vid kritiska

hälsotillstånd på en

akutmottagning

Kvalitativ studie med

ett hermeneutisk

fenomenologisk tillvägagångssätt. Urval: Strategiskt urval

av deltagare, åtta

sjuksköterskor, tio

patienter samt fem

anhöriga.

Studien yttrar sig i flera teman rörande hur patienter blir

bemötta på akuten som

Jangeland, E., Larsson, J. & Gunningberg, L. Surgical nurses´different understandings of their interactions with patients: a phenomenographic study Sverige, 2011

Att identifiera och

beskriva olika sätt

operationssjuksköterskor upplever sin roll och

interaktionen med

patienten och dennes

familj i en kirurgisk vårdmiljö Kvalitativt tillvägagångssätt med en fenomenografisk ansats. Urval: Strategiskt urval av sjutton sjuksköterskor. Borfall: En valde att

inte delta men

författarna hittade en ersättare med liknande erfarenhet.

Fyra teman att förstå

sjuksköterskans roll i

samspelet med patienten

framkom: Fokusera på

arbetsuppgiften, vara en länk mellan doktor och patient, se patienten som en sårbar person och bjuda in patienten i vårdprocessen. De fyra temana presenterades i en hierakalisk ordning där sjuksköterskans arbete att bjuda in patienten i vårprocessen ses som en

övergripande del då

sjuksköterskan har mest

kunskap av situationen och kan fokusera på flera aspekter av den. Jonasson, L-L. & Berterö. C.M. The importance of `appracing´older people: a grounded theory Sverige, 2010

Identifiera och beskriva

de etiska värdena i

vårdande möten upplevda av äldre patienter i sitt

dagliga samspel med

sjuksköterskor på

vårdavdelningar för äldre.

Grounded Theory med kvalitativt

tillvägagångssätt med empiriska observations studier med uppföljande

intervjuer. Urval:

Tjugotvå äldre patienter deltog, alla hade full kommunikationsförmåg a. Bortfall: Två stycken

En huvudkategori

”närmande”, med fem

underkategorier: Bli tilltalad, mottaga respekt, vilja delta, ökat självbestämmande och få självförtroende. Närmandet beskrivs som en stor betydelse

för hur patienten sedan

kommer att delta i

vårdprocessen.

Larsson, I.E.,

Sahlsten, M.J.M., Segesten, K. & Plos, K.A.E. Patients´perceptions of barriers for participation in nursing care Sverige, 2011

Att utforska hinder för

patientdeltagande i

omvårdnad med särskild

inriktning på vuxna

patienter med erfarenhet

av att vårdas inom

somatisk slutenvård

Kvalitativt

tillvägagångssätt med innehållsanalys av data.

Urval: Sex

fokusgrupper med totalt 26 patienter. Bortfall: Uppgavs ej.

Fyra huvudteman framkom: Inse egna förmågor, möter brist på empati, möter en patriarkalisk attityd samt strukturella hinder. Studien beskriver hur patientens egna

förmåga kan påverka

delaktigheten samt hur

sjuksköterskans attityder och organisationens strukturer kan vara en faktor som påverkar patientdelaktigheten. Latimer, S., Chaboyer, W. & Gillespie. Patient participation in pressure injury prevention: giving patient´s a voice Australien, 2014 Beskriva patienters uppfattning av deras

nuvarande samt framtida roll i att förebygga trycksår.

Kvalitativt

tillvägagångssätt. Semi-strukturerade intervjuer. Urval: Strategiskt urval

från fyra olika

avdelningar resulterade i tjugo informanter. Bortfall: Uppgavs ej.

Av studien framkommer det att en effektiv sjuksköterske-patientrelation är avgörande för en patient-centrerad vård.

Tre teman med flera

underkategorier framkom där

patientens upplevelse av

delaktighet i behandlingen av trycksår samt hur de vill att vården ska formas för att

förebygga att nya sår

Lindberg, E., Persson, E., Hörberg, U. & Ekebergh, M. Older patients´participation in team meetings- A phenomenological

study from the

nurses´ perspective

Sverige, 2013

Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av äldre patienters delaktighet i teammöten. Kvalitativ studie, beskrivande design baserat på fenomenologisk förhållningssätt. Urval: Strategiskt urval av nio sjuksköterskor. Bortfall: Tre, då de ej hade

erfarenhet av ”teem

meetings”

Ett ´fenomen´ framkom:

Patientdelaktighet uppnås när patienten har mod att ta plats

som människa, då blir

patienten lyssnad på och kan göra sin röst hörd. Fenomenet följdes av tre delar: Vara en guide, patientdelaktighet i utmaningen mot institutionella strukturer och tiden påverkar delaktigheten. McMurray, A., Chaboyer, W., Wallis, M., Johnson, J. & Gehrke, T. Patients´perspectives of bedside nursing handover Australien, 2010

Att undersöka patienters perspektiv på delaktighet vid överlämnandet mellan

sjuksköterskor vid skiftbyte. Kvalitativt tillvägagångssätt, en beskrivande fallstudie. Urval: Bekvämlighetsurval, tio patienter. Bortfall: Uppgavs ej

Fyra teman framkom av

analysen: Erkänna patienter

som partner, ändring av

felaktigheter, passivt

engagemang och överlämning som en interaktion. Norheim, A. & Guttotmsen-Vinsnes, A. Factors that influence patient involvement in

nursing homes: staff experiences.

Norge, 2012

Att identifiera

vårdpersonalens

erfarenheter kring faktorer som påverkar patientens delaktighet.

Kvalitativt

tillvägagångssätt, en

fokusgrupps design.

Urval: Strategiskt urval

sammanlagt 16 ur

vårdpersonalen. Bortfall: Uppgavs ej

Två övergripande kategorier beskrivs, personalens attityder

och miljöfaktorer med

respektive underkategorier.

Framhållandet av

vårdpersonalens attityd som

bidragande faktor till

patientdelaktighet men också

betydelsen av teamwork

mellan vårdpersonalen,

medans miljöfaktorerna

beskrivs som hinder i

delaktigheten.

Soleimani, M., Rafii, F. & Seyedfatemi, N.

Participation of

patients with chronic illness in nursing care: An Iranian perspective.

Iran, 2012

Att identifiera faktorer som är relevanta för patientdelaktighet och vilken typ av delaktighet som upplevs av kroniskt sjuka patienter och deras sjuksköterskor i Iran.

Grounded theory med

syfte att beskriva

fenomenet patientdelaktighet. Kvalitativt tillvägagångssätt. Urval: Strategiskt urval av tjugotvå deltagare,

nio patienter, åtta

sjuksköterskor och fem anhöriga.

Bortfall: Uppgavs ej.

Fyra huvudkategorier:

Närmande, involverad, delad och äkta delaktighet. Dessa har även flera underkategorier som förtydligar vilka faktorer

som har betydelse för

delaktigheten.

Sammanfattningsvis summerar de att det krävs ett samarbete för deltagande. Deltagandet förändras över tid beroende på

exempelvis utomstående

faktorer samt status av

Swenne, C.L., & Skytt, B.

The ward round- patient experiences

and barriers to

participation

Sverige, 2014

Att undersöka patienters

erfarenheter under

sjukhusronden samt deras förmåga att delta i sin vård

Kvalitativt

tillvägagångssätt. Semi-strukturerade intervjuer. Urval: Strategiskt urval av fjorton patienter. Bortfall: Uppgavs ej.

Ronden är en viktig del i vårdprocessen och patienter ser på ronden som en chans till att få en uppdatering av sitt tillstånd. Avdelningsronderna upplevs som för korta men ändock viktiga. Ett huvudtema framkom med tre underteman framkom: Hantera information från den dagliga ronden i

väntan på en privat

konsultation, hur patienten gör det bästa av den korta tiden, traditionella roller och att lita

på personalens kompetens

samt att kunna välja vilken grad man deltar.

Sørensen, D., Fredriksen, K., Groefte, T. &Lomberg, K. Nurse-patient collaboration: A grounded theory study of patients with chronic obstructive pulmonary disease on non-invasive ventilation Danmark, 2012

Att presentera en teoretisk redogörelse av mönstret i sjuksköte-patient

samarbetet under NIV behandling. Grounded theory. Kvalitativt tillvägagångssätt innehållande deltagande observationer av samarbetet mellan sjuksköterska och

patient samt intervjuer.

Urval: Tjugosju

sjuksköterskor och

tjugoen patienter.

Bortfall: Endast tio intervjuer genomfördes med patienter då alla inte klarade genomföra intervjuerna relaterat till sin hälsa.

Studien visade att det ibland

kan vara svårt för

vårdpersonalen att möta

patientens behov av

delaktighet samt se patientens välmående samtidigt som de ska sköta den medicinska utrustningen, särskilt på en avdelning där många patienter är svårt sjuka. Upplevs miljön som stressig är detta en faktor

som även det påverkar

patientdelaktigheten negativt. Fyra teman framkom som särskilt viktiga för att lyckas med behandling samt få ett lyckat samarbetet patienten: Delat samarbete, samarbete

för välbefinnande,