“Det är ju en helt annan värld om man går in på Instagram.”
En kvalitativ studie om hur offline identiteten påverkas av den konstruerade online identiteten på Instagram.
Dime Safari & Medra Tito
Sociologiska Instutitionen
Kandidatuppsats I Sociologi, 15 hp Vt 2019
Handledare: Malcolm Jacobson
Sammanfattning
Syftet med denna studie var att undersöka hur identiteten offline påverkas av den konstruerade identiteten online på Instagram. För att kunna besvara studiens frågeställning genomförde de två författarna 8 intervjuer. Deltagarna bestod av unga vuxna inom åldersgruppen 18 - 25 år och var både kvinnor och män. För att tolka intervjuerna applicerades teorier och koncept från Anthony Giddens, Erving Goffman och Charles Horton Cooley. Denna studie gjordes mot bakgrund av sociala medier och självbild samt identitet och Instagram. Resultatet bygger på fem teman som uppkom under intervjuerna: påverkan, syfte, process, intryck och observationer.
Det studien kom fram till var att deltagarna påverkades av online identiteten men på olika sätt.
Ett sätt var att individer kunde finna sig själva och andra kunde få en sämre självkänsla från Instagram. Deltagarna var påverkade av andra människor inom plattformen av Instagram när det kom till processerna för att presentera online identiteten. Processerna kunde innebära hur deltagarna valde ut bilder, tankeprocesser inför att ladda upp en bild och liknande. Studien visade att offline identiteten kunde påverkas av online identiteten men andra individers bedömningar och närvaro hade en betydande påverkan på online identiteten. Detta är en intressant aspekt av identitet och Instagram som tidigare forskning inte fokuserat på och kan vara betydande i framtida studier om individers sociala beteende inom sociala medier.
Nyckelord
Instagram, Identitet, Looking-glass self, Reflexivitet, Självbild
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Syfte och frågeställning ... 2
Teori och tidigare forskning ... 2
Identitet och sociologi ... 2
Klassiska teorier ... 2
Anthony Giddens ... 2
Charles Horton Cooley... 4
Erving Goffman ... 6
Tidigare forskning ... 8
Bilder och identitet ... 8
Sociala medier och självbild ... 9
Instagram och identitet ... 9
Metod och data ... 10
Metodval ...10
Urval ...11
Etiska principer ...12
Datainsamlingsmetod ...12
Praktiskt genomförande ...13
Analysprocess ...14
Den egna forskarrollen i insamlingsarbetet ...15
Metodkritik ...15
Resultat och analys ... 16
Påverkan ...16
Syfte...19
Process ...21
Intryck ...22
Observationer ...24
Diskussion ... 27
Referenser... 32
Bilaga 1 ... 33
Bilaga 2 ... 34
Inledning
Instagram är en app som skapades av Kevin Systrom och Mike Krieger år 2010 (Instagram, 2019). Instagram har över 1 miljard användare som har tillgång till appen varje månad och över 500 miljoner användare som använder plattformen dagligen (Instagram, 2019). Detta innnebär att ungefär hälften av alla människor på Instagram använder appen dagligen. På Instagram kan människor skapa profiler, ladda upp bilder, följa varandra, följa företag, kommentera/gilla bilder och videoklipp med mera. Syftet med Instagram är att bidra med en plattform där människor kan dela sina egna skapelser och interagera med varandra (Instagram, 2019). På Instagrams hemsida hittar man även allmänna användarvillkor, där ett av villkoren som fångade intresset var att “Be transparent about your identity and your app's identity” (Instagram, 2019).
Detta blev väldigt intressant eftersom det redan råder en sammankoppling med identitet och användandet av Instagram. Instagram ger möjligheten för individer att dela med sig av sig själva, sitt liv och kommunicera med andra individer. Men har individer tagit möjligheten att uttrycka sin identitet till att modifiera sin identitet? Är individers identitet det de visar upp på Instagram eller påverkar Instagram hur individer uppfattar sin identitet? Genom att studera hur identiteten kan påverkas av Instagram kan det ge ett annat perspektiv på hur individers identitet påverkas av sina egna virtuella handlingar och andras. Koncept som Anthony Giddens
“reflexivitet” och Charles Horton Cooleys “the looking-glass self” tar upp individers medvetenhet baserat på omvärldens perspektiv. Människor är medvetna om hur de ser ut, uppfattas och agerar framför andra vilket gör att den individuella människan är väl medveten om sina processer och utvecklingar men även att människan har en förmåga till att reflektera över sina beslut och styra sina handlingar, där individen aldrig är begränsad av faktorer som den inte kan kontrollera eller påverka. I denna mening anses individen endast vara begränsad av handlingar som individen själv kan styra. Cooleys looking-glass self koncept är menad att kunna observera hur tanken av andra människor alltid är närvarande och hur föreställningen av jaget alltid är relation till andra, oavsett om detta sker medvetet eller undermedvetet. Detta kommer denna studie rikta sig in på, de medvetna valen och presentationerna av identiteten som individer visar upp på Instagram. I denna uppsats kommer teorierna presenteras samt val av metod genom datainsamlingen. Därefter presenteras resultatet och analysen med en avslutande diskussion.
Syfte och frågeställning
Syftet med denna studie är att undersöka hur offline identiteten påverkas av den konstruerade identiteten online på Instagram hos individer i ålder 18 - 25 år. Fokus på intervjuerna kommer att ligga på individens egna uppfattning och reflektioner av sina medvetna handlingar kring Instagram. Följande frågeställning härleddes:
- Hur påverkas individers offline identitet av den konstruerade online identiteten på Instagram?
Teori och tidigare forskning
Identitet och sociologi
Inom det sociologiska fältet finns ofta resonemanget om att använda begreppet identitet som social identitet, vilket betonar att identitet är någonting som görs och händer, inte ett ting som är (Jenkins, 2014:18). Identitet kan definieras som ett systematiskt sätt att kategorisera och urskilja likheter och olikheter mellan individer, mellan grupper, mellan individer och grupper (Jenkins, 2014:19). Identitet innebär alltså processen av att veta vem man själv är, vilka andra är, att andra vet vem man är, att man själv vet vad andra tror att man är och så vidare (Jenkins, 2014:18). Detta är en strategi för att kunna etablera människans plats i världen (Jenkins, 2014).
Här nedan kommer identitet att diskuteras utifrån olika sociologiska teorier och koncept om identitet som kan bidra till förståelse av konstruktionen av identitet i sociala medier.
Klassiska teorier
Anthony Giddens
Anthony Giddens diskuterar mänskligt medvetande och skiljer mellan det omedvetna, det praktiska och det diskursivt medvetna. I det praktiska medvetandet hävdar Giddens att människan har en förmåga till att reflektera över sina beslut och styra sina handlingar. Det finns alltså alltid en möjlighet till att ”handla annorlunda” där människan aldrig är begränsad av faktorer som den inte kan kontrollera eller påverka (Giddens, 1991:36). Praktiskt medvetande består av minnen och kunskaper som människan använder i sitt vardagliga liv för att kunna
hantera olika situationer (Giddens, 1991:36). När vi väl reflekterar och diskuterar över våra handlingar aktiveras, som Johansson förklarar utifrån Giddens perspektiv, det diskursiva medvetande, vilket innebär att vi kan förklara våra handlingar med ord (Giddens, 1991:36).
Med det omedvetna syftar Giddens på förträngda minnen och undertryckta motiv. Giddens hävdar alltså att vissa handlingar än andra i större utsträckning styrs av omedvetna motiv därmed kan det omedvetna oftast inte uttryckas i diskursiv form. (Giddens, 1991:36). I med detta kommer det omedvetna endast beröras för att bredda analysen av identitetens påverkan av Instagram och för att analysera eventuella skillnader i handlingarna eftersom det omedvetna är svårt att få fram. Det praktiska och det diskursiva medvetna är vad denna studie är intresserad av och kommer att fördjupa sig i eftersom det är de aktiva valen individerna gör som är till intresse för studien. Den stora delen av vårt vardagliga beteende handlar oftast om att vi behöver ha en ontologisk trygghet som grundläggs i barndomen för att kunna agera (Giddens, 1991:37), vilket innebär en känsla av att kunna lita på omgivningen och ett sätt att hantera olika hot och faror (Giddens, 1991:37). Giddens använder i stort sett sig av Laings och Eriksons teorier om mänsklig utveckling där resonemanget oftast är uppbyggt av en ontologisk trygghet. Med hjälp av dessa teorier försöker Giddens förklara hur människan i relation till sin omgivning stegvis utvecklar en känsla av tillit, trygghet och kroppslig autonomi. Rutiner bidrar alltså till att strukturera ett levnadssätt och som i sin tur kan fungera som ett hjälpmedel mot ångest och känslor av otillräcklighet. Enligt Giddens utgör rutiner och regler en struktur som håller samman vardagslivet men när människans rutiner fråntas blir de medvetna om hur viktiga dessa är (Giddens, 1991:54). I denna mening kan individer som är aktiva på Instagram skapa en trygghet i plattformen som denna studie vill uppmärksamma. Innebörden av att föreslå Instagram som en del av individers identitet kan uppmärksamma betydelsen som plattformen har för presentationen av identiteten.
Giddens diskuterar även hur samhället har utvecklats till den moderna samhället och hur det reflexiva utformandet av kroppen har gått till att bli alltmer fokuserat av jag-identitet och uttryckandet av individualitet (Giddens, 1991:57). Med reflexivitet menar Giddens att människan konstant utvärderar sig själv, sina handlingar och mål (Giddens, 1991:36). Det reflexiva utformandet av den fysiska kroppen är även en produkt av det senmoderna samhället.
Mode, stil och smak har associerats med identitetsskapandet och blir alltmer en del av den individuella människans kontinuerliga konstruktion av identiteten som Johansson beskriver utifrån Giddens perspektiv (Johansson 2015: 439). Att välja livsstil har blivit viktigare i det senmoderna samhället, där individer själva utformar sina livsplaner och blir allt mer en del av
jag-identiteten. Johansson förklarar att med livsstil antyder Giddens på olika samlingar av beteenden, rutiner och vanor som individer utvecklar. En följd av massmedia är även att det har skapat influenser för hur människor ska leva (Johansson 2015: 440). Detta är även varför denna studie anser att livsstil är en stor del av vad individer delar med sig av och betraktar som en del av sin självbild på Instagram. Giddens fortsätter på detta genom att ångesten som människan upplever grundar sig i individens medvetenhet om att reflexiviteten inte är enkelriktad, utan att andra individer är närvarande i reflexiviteten likaså (Giddens, 1991:54). Den moderna människan formas alltså utifrån reflexiva tankar som även formas från externa omständigheter.
Med detta kan Instagram förklara hur individer påverkas av plattformen samt medvetenheten av andra individers närvaro på Instagram. Att dela med sig av sig själv genom bilder producerar ännu mer de externa associationerna med identiteten, där att visa bilder på livsstil, klädstil och intressen blir en del av självbild på Instagram.
Charles Horton Cooley
Sociologen Charles Horton Cooley introducerar sitt koncept om ”the looking-glass self” i sitt verk ”Human Nature and the Social Order” år 1902 (Cooley, 2017). Cooleys looking-glass self koncept i helhet är menad att kunna observera hur tanken av andra människor alltid är närvarande i livet och föreställningen av jaget alltid är i relation till andra, oavsett om det är medvetet eller undermedvetet (Cooley, 2017). Cooley menar att det egna jaget i olika sinnen formar den egna föreställningen av jaget och känslan av jaget bygger på hur individen själv värderar jaget i de andras sinnen (Cooley, 2017). När människan ser sig i spegeln, vårt ansikte, kroppsform och kläder har föreställningen av jaget utifrån andras sinnen en påverkan på den egna uppfattningen av dess egna attribut (Cooley, 2017). Föreställningen av jaget menar Cooley kan då ses utifrån tre principiella element: föreställningen av det egna framträdandet inför andra personen; föreställningen av den andra personens bedömning av framträdandet, och en sort självkänsla, som stolthet eller förödmjukelse (Cooley, 2017). Det centrala här är att skiftet från den första principen till den sista, alltså föreställningen av den andra personens bedömning av framträdandet, där det som rör sig till en självkänsla inte är av dess egna styrning utan är en reflektion av dess egna föreställningar utifrån sinnet av andra. Cooley knyter ihop detta genom att självkänsla formas och differentierar sig alltså även beroende på vilken person det är människan reflekterar utifrån (Cooley, 2017). Detta är en aspekt av identiteten som är återkommande hos teorierna i denna studie och kan alltså vara en del av identiteten som kanske påverkas mest av andras bedömningar. Därmed ansågs detta vara för betydelse i studiens syfte.
Konceptet med the looking-glass self motiverar Cooley är att känslan och föreställningar om jaget påverkas av sociala faktorer och kan endast observeras och förstås utifrån det vardagliga livet (Cooley, 2017). Processen av the looking-glass self hos barns självkänsla menar Cooley förklaras enkelt med att barn studerar reaktionen från andra av sina egna handlingar och i de reaktionerna antar barnen sin egen påverkan över andra människor (Cooley, 2017). Han förklarar denna teori genom att exemplifiera om hur en sex månaders gammal flicka försöker få uppmärksamhet genom medvetna och icke diskreta handlingar som hon själv observerat vilket ger en social makt som, när väl inlärd, utövar det mer och mer (Cooley, 2017). Det är här som Cooley tar upp ”affectation”, alltså tillgjordhet, där sinnet är ockuperad med vad andra tycker om det egna jaget. Här rubbas balansen mellan andras bedömningar och den etablerade karaktären, där att imponera på andra blir en synlig, icke diskret handling. Detta menar Cooley sedan blir ett inlärt beteende där aktören lärt sig att vara olika sidor av sig själv till olika människor (Cooley, 2017). Vid det här läget bryr sig aktören ytters mycket om reflektionen av sig själv vid en viss personlighet och mindre för en annan. När aktören bemästrat vilka handlingar som ger vilka reaktioner, lever aktören i föreställningar om den egna effekten på andra människor (Cooley, 2017). Cooley fortsätter på detta där när aktören befinner sig i det vuxna livet inte kan separera tanken på andra människors bedömningar och sitt uttryck av den tanken. Det sker samtidigt i den vuxna aktörens komplexa processer, där i denna studie möjligtvis kan förklara varför dessa reflektioner av identiteten kan vara något omedvetna hos unga vuxna individer på Instagram (Cooley, 2017). Den föreliggande studien vill få fram reflektioner från deltagarna, därmed kan det vara svårt att få fram omedvetna handlingar och tankeprocesser utifrån Cooley och Goffmans syn på det omedvetna som någonting som sker utan individens kännedom.
Eftersom det ses som svagt att söka efter uppmärksamhet och godkännande i det sociala vardagslivet, dämpar man det socialt synliga behovet men den är alltid närvarande (Cooley, 2017). Cooleys syn på människor som inte tror sig alls påverkas av andra människors bedömningar, samtidigt förnekar att det är en viktig del av det sociala jaget och sina handlingar (Cooley, 2017). Men detta är en illusion som kollapsar helt när aktören bemöts av nedlåtenhet och förnekande från andra människor (Cooley, 2017). Bemötandet blir överväldigande, aktören känner rädsla för att bli utesluten från gemenskapen eller hjälplös och inser att andra människors tankar alltid varit närvarande i det vardagliga livet (Cooley, 2017). Om man reflekterar för mycket om det sociala jaget och analyserar sina egna mentala processer kommer det att bli mycket mer tydligt än den egentliga formen (Cooley, 2017). Konceptet av the looking-glass
self kan användas för att förstå hur Instagram har en påverkan på individers identitet och hur den egna perceptionen av sin identiteten i plattformen egentligen baseras på. Det kan hjälpa studien att förstå bakomliggande motiv hos individernas uppfattade självständighet om sin identitet på Instagram. Eftersom Instagram innebär processer av val (alltså välja vilka bilder man laddar upp, vilka man följer, vad man gillar och så vidare) finns medvetenheten om hur andra ser den egna profilen och hur man själv ser på den. På så sätt kan Instagram fungera som ett looking glass där den konstanta visuella reflektionen av den egna personen ger en uppfattning om hur individen själv ser på sin identitet. Även fast Cooleys koncept är skapat i en tid där sociala medier inte fanns, kan det appliceras i dagens Instagram samhälle då reflektionerna av identiteten ger starka visuella intryck, kanske även mer än i det verkliga livet.
Julie M Jones förklarade att sociala medier, genom Cooleys koncept the looking-glass, kunde fungera som en digital spegel och genom anonymitet kan explicit skrivna bedömningar från alla håll bemötas (Jones, 2015). Detta är en synvinkel för hur Cooleys koncept kan förstås inom sociala medier och ansågs lämplig att tillämpa i studiens syfte om Instagrams påverkan av individens identitet.
Erving Goffman
Sociologen Erving Goffman applicerade det dramaturgiska perspektivet på människors sociala beteende och interaktioner år 1990 i hans bok “ The Presentation of Self in Everyday Life”
(Goffman, 2014:96). I boken introducerade Goffman konceptet som han benämner främre och bakre region. Med region menar Goffman ett tillfälle att observera framträdandet, där individen låter sig påverkas av den definition av situationen som uppmanar framträdandet. Framträdandet har ofta bara ett enda visuellt centrum för den agerande och för publikens del, som till exempel när en patient talar med en läkare i hans mottagningsrum (Goffman, 2014:97). Med den främre regionen menar Goffman är den platsen där framträdandet äger rum och där framträdandet kan uppfattas som ett försök att ge intryck av att den agerandes aktivitet i regionen uppehåller och framställer vissa normer (Goffman, 2014:97). Dessa normer kan indelas i två breda grupper.
Den ena gruppen redogörs för hövlighetsnormer. Den andra gruppen handlar om hur den agerande beter sig inom syn eller hörhåll för publiken, men där den agerande inte nödvändigtvis är upptagen av att tala med eller till publiken. Detta kan refereras till dekorum (Goffman, 2014:
98). De kraven som ställs inom dekorum i en region kan delas in två undergrupper; moraliska och instrumentella. De moraliska kraven handlar i princip om målen i sig själva och förbinder sig ofta till regler om att inte ofreda andra, regler om sexuell anständighet och regler om att visa respekt för heliga platser (Goffman, 2014:98). De instrumentella kraven utgår sig från att vara
de krav som arbetsgivaren kan kräva av sina anställda, som till exempel försiktighet om egendom och uppfyllande av arbetsnormer (Goffman, 2014:98). Normer inom arbete ser olika ut beroende vilket yrke man befinner sig i. Normen för hur till exempel den agerande ska uppföra sig ser olika ut, då roller i olika yrken kan variera utifrån hur strikta reglerna är (Goffman, 2014:99). En kvinna som befinner sig i en kyrka tillåts hon sitta, dagdrömma, medans i andra yrken kan det krävas att hon ska stå hela tiden, vara pigg och vaken, avstå från att tugga tuggummi och klä sig efter hennes ekonomiska tillstånd (Goffman, 2014:99). Den bakre regionen som även kallas för ”bakom kulisserna” kan definieras som en plats, i association med ett visst bestämt framträdande, där det anses som en självklarhet att med förstånd och vilja bestrida det intryck som har väckts av framträdandet (Goffman, 2014:100). I den bakre regionen sker det ”dolda” som publiken inte ser, det som sker innan resultatet. Ett exempel skulle kunna vara om illusionen av att den döde verkligen befinner sig i en djup och fridfull sömn. För att kunna fullfölja illusionen krävs det därför att begravningsentreprenören ser till att den sörjande hålls borta från det behandlingsrum där liken tappas på vätska, prepareras och sminkas innan de visas upp för det sista framträdandet (Goffman, 2014:103).
Goffmans teori kring den främre och bakre regionen används i olika sammanhang, men i denna studie ligger fokus på hur det kan tillämpas i det sociala livet. Hur vi uppträder på Instagram framför den digitala publiken, där uppträdandet sker genom bilderna på det egna Instagram kontot, kan vara en process av medvetna strategier för att uppnå andra individers förväntningar.
Men bakom skärmen finns andra sidor av individen, där denna studie vill undersöka om uppträdandet på Instagram kan påverka individens offline identitet.
Goffman talar om något som han kallar för audience segregation och berättar hur människor agerarar och uppträder olika roller inom olika situationer (Goffman, 1956:83). När vi segregerar publiken skickar vi också ett meddelande till dessa publikgrupper om att vårt förhållande till dem är speciellt och unikt (Goffman, 1956:84). Publiken ifrågasätter inte vår prestation, vilket i sin tur leder till att vi genom audience segregation kan hålla koll på vårt framträdande.
Goffman påpekar även att många saker kan ogiltigförklara våra ansträngningar och hävdar att vi kan också tycka att våra prestationer kan vara allvarliga eller tvärtom som därmed kan skapa en fel inställning för våra framträdanden (Goffman, 1956:85). Audience segregation kan vara svårare eller möjligtvis underlättas inom sociala medier genom att inneha ett öppet konto eller privat konto på Instagram. Audience segregation kan förklaras till hur personer på Instagram i allmänhet och personer med flera konton använder sig av olika konton och hur de uppträder beroende på vilka följare de har och vilket förhållande de väljer att ha med publiken. Därmed
kan detta vara en aspekt av Instagram konton som kan vara värt att ta med i studien för observera hur detta kan påverka presentationen av online identiteten och därmed hur publiken påverkar denna, möjligtvis även offline identiteten.
Tidigare forskning
Bilder och identitet
För att förstå hur Instagram tillför och påverkar individers identitet menar David Buckingham är då viktigt att förstå processerna plattformen bidrar med (Buckingham, 2007:41). Instagram har även en förmåga att underlätta individers reflexivitet vilket är en triggande faktor för identitetsskapandet (Buckingham, 2007:41). Detta gör att Instagram blir en mer betydelsefull plattform för individers identiteten och har alltså någon påverkan på identiteten eftersom reflexivitet innebär utvärderingen och utvecklingen av sig själv som Giddens även betonar (Giddens, 1991:36). Att genomgå de olika processerna för att generera sitt Instagram konto tvingas individer att se på sig själva, se andras syn på en själv, som fungerar som en reflektion på eventuella modifieringar av den egna självrepresentationen (Buckingham, 2007:41).
Eftersom att Instagram utgår ifrån bilder och videos men också bildtexter och kommentarer är det den visuella aspekten i plattformen som identiteten mest uttrycker sig själv ifrån. Visuella komponenter visar sig inneha en större påverkan på individers reflexivitet (Buckingham, 2007:41). Då människor inte alltid är medvetna om att se med ögonen är något som är inlärt och att språket är något som gör människan till en social varelse, kan förmågan att representera jaget förlora sin kritiska grund. Det är här som Buckingham menar att processer av att använda sociala medier väcker medvetandet och förklarar varför sociala medier är så betydelsefulla för identitetsskapandet (Buckingham, 2007:41). De delade, konstruerade och visuella bilderna är starkt sammanlänkade med individers identitet vilket värdesätter dess plats i det reflexiva tänkandet (Buckingham, 2007:41). Buckingham menar även att identiteten är förkroppsligad och att även om detta inte är i tankarna när individer surfar i de virtuella apparna genomförs alla handlingar från kroppen (Buckingham, 2007:41). Därmed kan detta vara en aspekt som studien kan beröra för att förstå hur offline identiteten möjligtvis kan påverkas av online identiteten på Instagram då bilderna kan vara till stor betydelse för identiteten. Buckingham tar upp det omedvetna men betonar att det medvetna är mer närvarande vilket även verkar vara sammankopplat med övriga teorier i studien. Detta gör att medvetenheten är till stort fokus i studien.
Sociala medier och självbild
Julie M Jones har tidigare själv forskat om sociala mediers påverkan på individers självbild, mer specifikt individer som använder plattformen Youtube och dess påverkan på sin självbild sedan de började ladda upp sina videoklipp (Jones, 2015). Genom att utgå ifrån Charles Horton Cooleys koncept “the looking-glass self” menar Jones att sociala medier kan fungera som en digital spegel där andras reaktioner och bedömningar är explicit skrivna (Jones, 2015). I det verkliga livet förväntas det inte att människor bemöts av förolämpningar och nedvärderingar men i den digitala världen med möjligheten för anonymitet kan bedömningar från alla håll bemötas i närvaron (Jones, 2015). Jones intervjuade Youtube användare som kategoriserats inom politiska eller blogg genre i videoinnehåll (Jones, 2015). Intervjuerna innehöll frågor om deltagarnas upplevelse av självbild från början av deras Youtube karriär till det nuvarande läget (Jones, 2015). Det Jones fick fram från sin studie var att deltagarna fått högre känsla av makt genom sin roll i den digitala globaliserade miljön, högre självförtroende både för sitt utseende och från att ha överkommit de negativa bedömningarna som fått mottas i sociala medier (Jones, 2015). Detta kan vara en intressant observation som kan antyda på att online-identiteten faktiskt påverkar offline-identiteten på någon aspekt, i detta fall självkänslan samt självförtroendet hos individerna på ett positivt sätt. Jones studie kan inspirera förmågan för att kunna tillämpa the looking-glass self till dagens moderna samhälle där sociala medier möjliggör en plattform för människor att explicit uttrycka sig själv och mottaga andras bedömningar i en explicit, skriftlig form. Detta kan ge ett perspektiv på hur sociala medier kan påverka individers självkänsla och självförståelse av sin identitet. En intressant aspekt när identiteten benämns är just självkänslan, där självkänsla associeras med en bättre uppfattning av identitet i flera av teorierna som tagits upp i denna studie. Därmed verkar självkänslan vara betydlig för studiens syfte eftersom det verkar som att självkänslan ofta påverkas utifrån andras bedömningar.
Instagram och identitet
Isabel Morton framförde en artikel gällande plattformen Instagram och vilka motiv som ligger bakom individers framställande av sin identitet (Morton, 2018). Detta är likt Goffmans teori om den främre regionen som tidigare benämnts i uppsatsen, där uppträdandet formas utifrån publikens förväntningar vilket denna artikel även syftar på (Goffman, 2014: 97). Morton motiverade att på Instagram kan man redigera och lägga till filter på sina bilder som individer sedan delar med sig på plattformen antingen offentligt eller privat (Morton, 2018). Morton fortsätter på detta genom att förklara att fokus för artikeln är att finna motiven för dessa modifieringar genom att undersöka effekterna av falska representationer av identitet (Morton,
2018). Olika teorier och koncept som Morton tog till sig i studien var bland annat “performing identity offline”, “online identity”, användandet av sociala nätverk och Instagram (Morton, 2018). Det Morton kommer fram till är att eftersom individer kan modifiera sina identiteter på Instagram representeras ofta en idealiserad version av verkligheten, där det är mer socialt accepterade och åtråvärda strävas i sociala medier (Morton, 2018). Individer verkar strategiskt skapa profiler på Instagram för att framföra ett specifikt intryck och endast dela med sig av positiva händelser, där negativa eller mindre åtråvärda händelser döljs (Morton, 2018). En av de största motiven för att dela med sig av bilder på sitt utseende visar sig vara på grund av att självförtroendet höjs, en sorts ego boost, från gillningar och kommentarer från andra (Morton, 2018). Att förändra sin identitet kan även ofta motiveras av viljan att passa in med sociala grupper och inom sociala medier förväntas det att nå eller följa vissa normer och sträva efter att uppnå vissa ideal och därmed dölja brister (Morton, 2018). Detta kan alltså hjälpa individer att känna behörighet till en gemenskap men vidare menar Morton kan de falska representationerna skapa negativa sociala jämförelser bland de åskådande aktörerna (Morton, 2018). Mortons artikel är till hjälp eftersom den även utgår specifikt från Instagram som representation av sociala medier i relation till hur individer framställer sin identitet, där den medvetna modifieringen av identiteten verkar vara en intressant aspekt för studier av Instagram. De sociala jämförelserna mellan identiteten och den digitala personan på Instagram är en annan infallsvinkel även denna studie kommer att rikta sig mot eftersom det eventuellt kan ge en inblick för hur Instagram påverkar individers identitet.
Metod och data
Metodval
Utifrån forskningsfrågorna och syftet med studien blev valet att genomföra en kvalitativ studie en mer lämplig metod. Inom kvalitativa studier ligger fokus på tolkning och möjliggör fördjupade insikter i sociala fenomen (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2015:34). Metoden blir alltså väldigt gynnsam för studier vars fokus ligger på individers egna perception och erfarenheter. Genom att få ta del av individers tankar, känslor, erfarenheter och händelser från deras egna ord kan forskare skapa information som annars kan vara svårt att förmedla genom andra metoder (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2015:34). Eftersom denna studie ville undersöka hur identiteten på Instagram samspelar mellan individens online och offline identitet ligger
fokus på individens egna reflektioner och synvinkel, därmed ansågs utförandet av studien genom kvalitativ metod som lämplig.
Urval
Studiens urval bestod utav kvinnor och män i åldersgruppen 18-25 år och var även bekanta vänner till forskarna. Totalt var det 4 män och 4 kvinnor. Deltagarna var även bosatta i två olika städer, Stockholm och Eskilstuna. Stockholm är en storstad och Eskilstuna en småstad. Varför studien inte fokuserade på kön eller stad som aspekt var för att det inte ansågs relevant för studiens syftet men var värt att notera för att påpeka variationen i urvalet. Triangulering innebär olika metoder för att stärka trovärdigheten och kan vara en fördel i studien för att få ett bredare resultat (Crang & Cook, 2007:128). Åldersgruppen ansågs som en mer relevant aspekt av urvalet för just denna studie eftersom fokus inte var på skillnader mellan deltagarnas sociala bakgrund utan endast åldersgruppen som är mest aktiv på Instagram. Vårt urval består av icke- sannolikhetsurval och syftar sig till att omfatta alla de former av urval som inte görs utifrån de sannolikhetsprinciper, alltså ett urval som fåtts fram på andra sätt än genom slumpmässig urvalsteknik (Bryman, 2011:179). Målinriktad sampling är en typ av icke-sannolikhetsurval och innebär att individer väljs ut utifrån redan definierade kriterier anpassade för studiens syfte (DePoy & Gitlin, 1999). Detta innebär alltså att urvalet är representativa för målpopulationen, vilket i detta fall är individer som är som mest aktiva på Instagram (DePoy & Gitlin, 1999). Då syftet med studien är att undersöka hur den konstruerade identiteten online på Instagram påverkar identiteten offline hos individer, valdes en kvalitativ metod. Fokus ligger på tolkning och möjliggör fördjupade förståelse i sociala fenomen, där individens egna perception och erfarenheter står i centrum (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2015:34). Valet av just denna åldersgrupp är eftersom det är inom denna grupp av individer som är näst mest aktiv på Instagram, där de mest aktiva åldersgruppen är 12-15 år men på grund av etiska skäl är det valt att endast inkludera deltagare som är minst 18 år (Internetstiftelsen, 2018). Dock består 60,1%
av alla användare på Instagram globalt av åldersgruppen 18-25, vilket även tillför relevansen för åldersgruppen (Statista, 2019). Det finns även diskussion om att denna åldersgrupp där skiftet mellan tonår och vuxenlivet sker, är perioden i livet där individen format sin identitet och en klarare bild av aspekter av sin identitet till skillnad från mellan tonåren där själva utforskandet av identiteten är mer aktiv (Berk, 2014:601). Valet av att välja vänner som urvalsgrupp grundar sig i tanken om att den personliga relation till deltagarna kan bidra till en djupare intervju och olika nyanser av deltagarnas handlingar på Instagram. Det kan alltså
möjligtvis tillåta deltagarna att öppna upp om sin identitet och om den representeras i sociala medier eller om den altureras.
Etiska principer
Med genomförandet av studien finns det etiska forskningsprinciper forskaren ska vara medveten om. Vetenskapsrådet presenterar fyra allmänna huvudkrav att följa:
informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Syftet är att bidra med riktlinjer att utgå ifrån vid eventuella situationer som kan ske i förhållandet mellan forskaren och undersökningsdeltagarna under forskningens gång. Det är alltså ett sätt skydda individerna inblandade i forskningen.
Informationskravet togs till hänsyn där deltagarna informerades om studiens syfte, deltagarnas frivillighet att vara med i studien och att deras Instagram konton skulle behövas tas del av i intervjun (Vetenskapsrådet, 2002:7). Konfidentialitetskravet täcktes då forskarna skyddat deltagarnas personuppgifter samt var det viktigt att redigera bilderna som deltagarna delat med sig från sin Instagram på så sätt att man inte kunde identifiera konton (Vetenskapsrådet, 2002:12). Detta blev deltagarna även informerade om i början och i slutet av intervjuerna.
Samtyckeskravet togs till hänsyn då deltagarna var medvetna om deras frivilliga position i studien samt att de hade valet att dra sig ur studien utan förklaring till forskaren (Vetenskapsrådet, 2002:10). Deltagarna var även informerade om att ge forskarna tillåtelse att ta del av bilder från deras Instagram konto och att det eventuellt kunde användas i studiens rapport. Även detta blev deltagarna påminda om i början och slutet av intervjun så att samtycket var tydligt eftersom vissa bilder kan vara mer eller mindre privata för deltagarna. Genom nyttjandekravet informerade forskarna om att det insamlade datamaterialet endast är för studiens bruk och inte kommer att användas utanför studiens ramverk (Vetenskapsrådet, 2002:14).
Datainsamlingsmetod
Val av datainsamlingsmetod i denna studie var genom 8 fokusintervjuer à 30 minuter (Trost, 2010:43). Fokusintervjuer innebär att intervjuerna är fokuserade på ett specifikt ämne (Trost, 2010:43). Forskarna genomförde vardera 4 intervjuer med 4 separata deltagare var. Valet att utföra intervjuerna separat var på grund av lokaliseringen av deltagarna och forskarna i sig. Då forskarna bodde i olika städer samt deltagarna, underlättades situationen genom att separat
genomföra intervjuerna. Genom att forskarna intervjuade separat kunde maktrelationen bli jämnare till skillnad från om båda forskarna skulle vara närvarande per deltagare (Trost, 2010:67). Metodvalet av intervjuerna var att genomföra de genom strukturerade intervjuer, då forskarna kan skapa en intervjuguide med redan framställda frågor om själva forskningsämnet (Crang & Cook, 2007:60). Intervjuguiden innehöll även förslag på följdfrågor forskaren eventuellt kan ställa om det ansågs lämpligt (Kvale, Steinar & Brinkmann, 2007:180). Utöver detta var forskarna medvetna om att vara aktivt lyssnande och kunna ställa följdfrågor om något deltagarna svarar är intressant att fördjupa sig i (Kvale, Steinar & Brinkmann, 2007:180).
Intervjuguiden formades utifrån studiens syfte och kunskaper från tidigare forskning samt teorier, därmed ansåg forskarna att intervjun var strukturerad med öppna frågor (Trost, 2010:42). Öppna frågor innebär frågor utan svarsalternativ (Trost, 2010:42). Fokus vid intervjuguiden var alltså att skapa frågor som kunde tillåta deltagarna att reflektera på den egna upplevelsen av Instagram och dess eventuella påverkan på identitet. Strukturerade intervjuer bidrar med en viss kontroll över intervjun så att samtalen inte avtar för långt från forskningsämne, vilket kan vara förekommande när en individ ska reflektera om sina livserfarenheter (Trost, 2010:40). Det var även viktigt att ha i åtanke att även om frågorna i sig inte ansågs vara känsliga, kunde svaren till frågorna vara känsliga för deltagarna om de reflekterade över den eventuellt upplevda påverkan som Instagram har, vilket helt beror på erfarenheten de haft med Instagram (Trost, 2010:69). Detta kan möjligtvis skada tilliten mellan forskaren och deltagaren i intervjun och leda till att deltagaren inte vågar uttrycka sina inre reflektioner om forskaren inte hade detta i åtanke (Trost, 2010:69). Därmed var det viktigt för forskarna att respektera om deltagaren inte ville svara på vissa frågor. Valet att intervjua bekanta vänner för forskarna ansågs som en fördel där deltagarna i detta fall redan har en tillit till forskaren på grund av den personliga relationen och därmed kan dela med sig av egna erfarenheter som deltagaren inte annars skulle.
Praktiskt genomförande
Alla 8 intervjuer genomfördes under 5 dagar och varade i 30 minuter per deltagare. Båda forskarna genomförde 4 intervjuer var. Eftersom att forskarna tog med deltagare från två olika städer så bestämdes det att genomföra dessa intervjuer i grupprum på valfritt bibliotek för vardera stad. Biblioteket resonerades vara en trygg miljö och grupprummen var isolerade för tystnad, där biblioteket allmänt är neddämpad miljö (Crang & Cook, 2007:64). Grupprummen i biblioteken ansågs även som en lämplig mittpunkt så att varken forskaren eller deltagaren
hamnar i underläge (Trost, 2010:65). Deltagarna kontaktades för att komma överens om en tid för intervjuerna så att forskarna kunde boka grupprum på respektive bibliotek. Intervjuerna spelades in med en ljudupptagare från forskarnas mobiltelefoner (Trost, 2010:74). Detta gjorde det möjligt för forskarna att lyssna tillbaka till inspelningarna och transkribera ner ord för ord.
Inspelningar underlättar även för forskare då minnet inte behöver arbeta lika mycket och forskaren kan fokusera på själva intervjun (Trost, 2010:75). Nackdelarna med inspelningar är att lyssna och skriva samtidigt samt spola tillbaka när det behövs, vilket blir väldigt tidskrävande (Trost, 2010:75).
Eftersom början av intervjuerna lägger vikten för stämningen mellan forskaren och deltagaren var de inledande frågorna väl utvalda (Trost, 2010:84). Intervjuerna började med att inleda med frågan “Vad innebär Instagram för dig?” vilket är en öppen fråga som deltagaren kunde tolka fritt. Forskarna bedömde frågan som en bra inledande fråga som stimulerar deltagaren att börja reflektera allmänt om Instagram (Trost, 2010:84). Det var viktigt att börja intervjun på detta sätt eftersom frågan är allmän men samtidigt fokuserad på själva syftet med studien (Trost, 2010:90). Nästa fråga som ställdes var “Vad finns det för fördelar med Instagram?” och “Vad finns det för nackdelar med Instagram?” vilket var ett sätt få deltagaren att reflektera kring båda sidorna av Instagram för att övergå till mer specifika frågor om processer av deras Instagram konto (Trost, 2010:90). Vid intervjuns gång användes en intervjuguide med förberedda frågor.
Men dessa frågor var inte nödvändigtvis ställda i samma ordning utan beroende på hur deltagaren svarade så anpassade forskarna i vilket ordning vissa frågor skulle ställas genom intervjun. Frågorna var inte heller ställda exakt som de var formulerade på intervjuguiden utan anpassades för att få en så naturlig övergång mellan frågorna som möjligt.
Analysprocess
Forskarna valde att fokusera på vad som sades och inte hur med tanken på studies syfte och den korta tidsramen för själva uppsatsen. Därmed lyssnade forskarna på intervjuerna genom ljud upptagaren och transkriberade endast det verbala från intervjun i ett WORD dokument per intervju. Alltså togs inte tonlägen, skratt, pauser och så vidare med i själva transkriberingen.
Därefter lästes transkriberingarna igenom för att få en helhet av materialet. När detta var avslutat kunde forskarna inleda kodningen. Metod av kodning var så kallad öppen kodning, där man analyserar sitt material och fokuserar på vad meningen och avsikten bakom uttalandet var (Crang & Cook, 2007:137). Forskarna markerade uttalanden som verkade intressanta för
studiens syfte. Därefter delades dessa uttalanden upp i olika kategorier, alltså olika koder som kunde sammanfatta uttalandena. Med hjälp av detta kunde forskarna senare samla ihop flera uttalanden under en och samma kod. Koderna formades fram till 5 koder. Koderna valdes utifrån studiens syfte och teman som förekom i intervjuerna. Dessa koder markerades med var sin färg för att senare i dokumentet kunna skilja på vilka uttalanden som är kodade till vad (Crang & Cook, 2007:137). Vissa av koderna kan överlappa där uttalanden kan passa in i flera koder, men kan förekomma vid intervjuer som är ett komplext datamaterial.
Den egna forskarrollen i insamlingsarbetet
Intervjuerna var planerade för att få fram så mycket information om deltagarnas erfarenheter och processer med Instagram på begränsad tid. Detta gjorde att frågorna på intervjuerna anpassades och formulerades om utifrån deltagarnas svar om forskarna inte ansåg intervjun vara tillräcklig för vidare tolkningar. Frågorna kan alltså ha ställts olika mellan forskarna och därmed även bidragit till olika tolkningar av frågorna från deltagarna. Detta har forskarna haft med i åtanke vid analysprocessen. Forskarna tog med deltagare som de redan hade en personlig relation till kunde det påverka studien på olika sätt. Vid intervjuerna bidrog detta positivt då deltagarna hade tillit och var bekväm med att dela med sig av lite djupare tankar. Det kunde dock påverka hur forskarna förhöll sig i intervjun där tolkningarna av deltagarnas svar kunde skett för hastigt istället för att låta deltagarna förklara i ord vad de menar. Med detta menas att deltagarna kan ha varit otydliga med sina svar då forskarna tolkat svaren så som de tror deltagaren menat utifrån den personliga relationen mellan de. Detta kunde även ha med forskarnas förförståelse om hur Instagrams processer och påverkan har för de själva bidragit till en djupare tolkning av datainsamlingen. Att ge förslag på vad deltagaren menade eller försökte få fram kan ha förekommit då forskarens personliga relation övertar den professionella rollen som forskare men detta ansågs inte som något större problem eftersom det inte förekom ett flertal gånger. Det låga antalet av deltagare i urvalet kan ha varit en brist i studien men deltagarna ansågs vara den grupp individer som frågeställningen och syftet i studien ville fokusera på, alltså aktiva, unga vuxna på Instagram.
Metodkritik
En svaghet med att använda intervjuer i just denna studie är att intervjuer är svåra att täcka det omedvetna. Det är svårt att få fram det som görs omedvetet då detta alltså inte är något som deltagarna tänker på, åtminstone inte ofta. Däremot kan intervjuerna stimulera tankarna och
genom att resonera kring sina handlingar kan deltagarna upptäcka sina omedvetna handlingar och omedvetna motiv. Men som sagt är detta svårare att få fram därmed har forskarna i denna studie valt att fokusera på de aktiva valet, de medvetna valen som deltagarna gör på Instagram.
Resultat och analys
Påverkan
Ett tema som återkom i intervjuerna var kring påverkan, där antingen det egna beteendet påverkas eller självkänslan då medvetenheten av andra individer samt bedömningar var närvarande. En intressant aspekt av Instagram hos deltagarna var just vilken tidpunkt de väljer att ladda upp bilder. De flesta deltagarna svara med att tidpunkten var viktigt att tänka på. Tiden som de flesta lägger upp bilder på, då det ansågs som att de flesta på Instagram var aktiva, var efter människor slutat jobbet och innan midnatt. Många uttalanden förklarade detta med att då flera är aktiva så får man fler likes och flera får syn på bilden. Detta kan förstås utifrån Goffmans (2014) teori om främre regionen, där publiken för uppträdandet här är andra Instagram användare. Instagram profilen hos deltagarna kan ses som ett uppträdande av identiteten och förväntningarna för uppträdandet kan påverkas av hur deltagarna ser sig själva utifrån andras ögon. Cooleys (2017) koncept om the looking-glass self betonar just denna process, där föreställningen av jaget är en reflektion av hur individen uppfattar sig själv utifrån andras perspektiv. Därmed kan det vara viktigt att ladda upp en bild då de flesta är aktiva, eftersom publiken blir större och flera reflektioner av individen utifrån andras perspektiv kan absorberas. Deltagare D2 förklarade principen med tanken av andras närvaro bakom tidpunktens betydelse:
“Ja faktiskt man tänker ju på vilken tidpunkt när alla är inne på Instagram, vid kvällen efter jobbet. Det är ju oftast då man ser. Om man lägger upp något för tidigt så försvinner det i flödet eftersom flera andra bilder hinner läggas upp och det är inte så många som ser det då. Det är typ därför man tänker att man lägger upp lite senare, inte specifik tid men kvällen tänker jag oftast.” - D2
Medvetenheten om andras närvaro på Instagram påverkade även hur deltagarna hanterade sina konton och bilder de ville lägga upp. Valet av att inte lägga upp vissa sorters bilder verkade inte ligga hos deltagarnas egna vilja utan var påverkad av hur andra uppfattar dessa typer av bilder.
Deltagare D5 beskrev denna påverkan som:
“[...] inte för att jag tycker det är fel men eftersom, som jag sa innan finns det väldigt mycket krav om vad man ska lägga upp och inte lägga upp. Och jag känner bara att när det finns så mycket krav och så mycket normer när det kommer till sociala medier så tycker jag inte att det är lämpligt att lägga upp någonting som jag vet att många kommer prata mycket om.” - D5
Som Goffman nämner om de moraliska kraven där individer erhåller mål inom sig själva och förbinder sig till regler om att inte ofreda andra, verkar deltagare D5 förhålla sitt Instagram konto till det som anses passande vilket även uttalades av flera deltagare (Goffman, 2014: 98).
Deras egna bilder de väljer att ladda upp förhåller sig alltså till de normer som existerar i Instagram (Goffman, 2014: 98). Därmed kan alltså detta påverka hur deltagarna förhåller sig till vad som läggs upp på den egna profilen, då närvaron av dessa normer håller deltagarens självrepresentation inom ramen för vad som anses tillämpligt Instagram. Närvaron av dessa normer verkade vara ett mönster hos deltagarna. Även medvetenheten av att andra på Instagram kan se vad deltagarna gillar och kommenterar för inlägg påverkade vad deltagarna valde att gilla och kommentera. Att bli exponerad för vad man gillar för inlägg på Instagram förklarade deltagare D3 som något negativt och begränsande:
“Ja det gör jag, jag tänker på det. Så att man inte gillar vad som helst som andra ser. Det känns bara som att folk ser typ varför gillar hon det här? Är det sånt hon intresserad av? Sådana kommentarer vill man inte få.” - D3
Att befinna sig i Instagram här kan tolkas som den främre regionen där deltagare D3 upplever viljan att hålla tillbaka på vad för inlägg som gillas eftersom andra kan se (Goffman, 2014:
100). D3 är alltså medveten om publiken framför sig och inte gillar inlägg även om intresset finns där. Detta kan tolkas som vad man gillar kan ibland tillhöra den bakre regionen, något som D3 vill hålla privat utanför publiken om gillningen kan ifrågasätta karaktären hos D3. Det kan även bero på att normer kring vad som ska gillas och inte gillas i Instagram är förklaringen till varför D3 tänker på att andra kan se vad D3 gillar för inlägg (Goffman, 2014: 98).
När deltagarna frågades om utifall de kände sig påverkade eller kände press för att leva upp till förväntningarna från sitt Instagram konto i det verkliga livet gavs varierande upplevelser, både positiva och negativa. Instagram kunde både sänka och höja självförtroendet samt självkänslan vilket individuellt varierade. Ibland upplevdes även detta samtidigt för vissa deltagare. En deltagare förklarade detta där jämförelsen med andra hade en negativ inverkan:
“Ja och mest genom andras profiler. Det är klart att det är enkelt att jämföra sig med människor i verkligheten men det är ännu jobbigare i jämförelse med personer som har förfinat sig själva och visar den bästa sidan av sig själva.” - D1
Här har reflexiviteten utifrån andras Instagram profiler producerat en negativ uppfattning om självkänslan hos deltagare D1. Genom att jämföra andras Instagram profiler med den egna förklarar D1 att det skapat en jobbig känsla, även fast D1 är medveten om att andra modifierar och förfinar sig själva i sina profiler. Det finns en sorts medvetenhet om andras modifierade självrepresentation men ändå påverkar det självkänslan hos deltagaren.
“Ja ibland så kan man känna så när man är lite extra fin på en bild om man har fixat sig och så. Så kanske man känner att man måste se ut sådär hela tiden. Man tänker inte så hela tiden men ibland kommer det upp att man tänker typ att man inte ser ut så i verkligheten.” -D2
Pressen från sina egna bilder och att leva upp till de kan förklaras genom att bilderna ger starka intryck för individers självrepresentation och utseendet är en stor del av detta (Buckingham, 2007:41). När deltagaren nämner att man inte alltid tänker på att man inte ser ut som bilden i verkligheten verkar det vara den visuella aspekten av självrepresentationer som är i fokus. Här kan alltså de visuella aspekterna leda till att deltagaren reflekterar över sitt utseende och uppfattar känslan av att deltagaren måste representera jaget i bilden i verkligheten (Buckingham, 2007:41).
Den positiva påverkan av Instagram förklarade andra deltagare som ett sätt att finna sig själv genom att våga dela med sig av sig själv på plattformen. Detta kan ses som en positiv effekt av Cooleys looking-glass self där uppfattningen av den egna identiteten genom andras perspektiv faktiskt kan höja självkänslan. Genom att anpassa och forma sitt Instagram konto kunde det hjälpa deltagarens uppfattning om vad som karaktäriserar just dem:
“Jag tror positivt bara för att ..förut så tyckte jag att det var rätt läskigt att allmänt att ha lite attention på sig [...] någonstans så insåg jag det och sen så blev det lite sådär. Genom att ladda upp saker så visar man ändå upp sig själv […] men ja men det höjde en lite faktiskt.” - D7
“Jag tror min Instagram profil nästan hjälper mig finna mig själv lite. Finna vad det är jag vill ska definiera mig själv. Ju mer tid jag lägger på mitt flöde, vad jag vill lägga upp och vad jag vill ska representera mig så ser jag vad som egentligen är jag och vad som egentligen definierar mig.” - D1
Utifrån det som deltagare D1 talade om kring den egna Instagram profilen beskriver D1 att genom att ladda upp bilder som definierar en själv leder även till en bättre förståelse om sin egna självrepresentation. Detta kan till exempel förklaras med hjälp av hur Instagram eller sociala medier i allmänhet tillåter individer att uttrycka sig själva så som de vill bli uppfattade genom att kunna kontrollera och välja sina egna följare men även bestämma vilka bilder som laddas upp. Detta kan därför förklaras till att möjligheten till att våga vara sig själv uppmanar
oss till att uttrycka jaget i en virtuell form. Flera av teorierna som tagits upp i denna studie kan möjligtvis betona en negativ och begränsande process av att konstant befinna sig i andra människors bedömningar men här verkar det som att Instagram faktiskt kan leda till att individer finner vad som definierar dem.
Syfte
När deltagarna blev tillfrågade om vad de ansåg var syftet med sin Instagram fanns det återkommande teman bland svaren. För de flesta var syftet med Instagram att dela med sig av sig själv, att socialisera och kommunicera med sina vänner och nya människor. Det kunde även fungera för vissa som en tidsfördrift. Instagram var något personligt och skulle reflektera deltagaren på ett genuint sätt, bland annat när det gällde bilderna man delade med sig. Bilderna skulle representera delar av livet som deltagarna själva ansåg var värt att dela med sig av. Detta kunde vara bilder på sig själv, bilder på aktiviteter eller specifika tillfällen. Goffman nämner något som han kallar för dekorum och menar att dekorum är uppdelat i två grupper; den moraliska och instrumentella (Goffman, 2014: 98). I det moraliska beskriver Goffman hur den agerande beter sig inom syn eller hörhåll, vilket i det här fallet handlar om hur deltagarnas agerande beter sig inom sociala medier, Instagram. Deltagarnas val av att dela med sig bilder som de själva anser representera delar av deras liv och vardag har enligt Goffmans teori om dekorum en påverkan på vilka val och bilder deltagarna väljer att ladda upp (Goffman, 2014:
98). Detta går att förklara till hur vissa deltagare förbinder sig oftast till regler för vad som anses vara viktigt, lämpligt och relevant just för hur de själva vill bli uppfattade av andra (Goffman, 2014: 98). Deltagare D1 förklarade exempelvis detta med att det som förknippades med det egna jaget var i fokus hos valet av inlägg som skulle laddas upp:
“Eftersom jag tänker mycket på att det ska reflektera mig, så skulle jag ju inte lägga upp någonting som inte känns som mig.” - D1
Det som nästan alla deltagare hade gemensamt var att Instagram var en social plattform för att dela med sig av sitt liv med sina vänner. Det kunde alltså underlätta för att uppdatera nya händelser i sitt liv till andra men även ett sätt att få ta del av andras händelser och inlägg. Ett exempel som deltagare D6 gav var att syftet med Instagram var att bli uppdaterad av andras liv men även själv vilja hålla sina följare uppdaterade:
“Jag använder Instagram dels för att stalka mina vänner men det är ju lite så att man håller koll på sina vänner, ser vad dem gör men också lägger upp vad man själv gör för man vill visa sina vänner att hej man lever.” - D6
Detta kan vara ett exempel på hur stort inflytande sociala medier har på människor, då sociala medier som Instagram även är ett sätt att bevisa andra att man lever eller är vid liv som i det här fallet med deltagare D6. Cooleys looking-glass self koncept kan förklaras till hur tanken av andra människor alltid är närvarande i livet och hur föreställningen av jaget alltid är i relation till andra, som till exempel genom att ladda upp bilder som kan ses som en individuell handlingen men är till för att hålla “andra” uppdaterade (Cooley, 2017).
Tre av deltagarna hade fler än ett Instagram konto. En av deltagarna hade 4 konton där varje konto hade ett enskilt syfte. Deltagaren förklarade att de olika kontona var ett sätt att kategorisera deras olika intressen i livet utan att samla allting på ett och samma konto.
“Jag har flera för olika syften. Till exempel en för estetiska syften, en för kändisskap och fangirling och sånt, sen har jag en med ett användarnamn jag bara paxat för att jag ska ta senare [...] Det är stor skillnad faktiskt. För alla har olika syften. Min vanliga är ju för att representera mig själv. Sen har jag en för att bara sprida estetiska inspirationsbilder. Det är ju helt olika syften så ja det är helt olika.” - D1
Detta är ett exempel på uttalanden om hur audience segregation kan förklaras utifrån deltagare D1 som uttalade sig om att inneha olika konton för flera olika syften (Goffman, 1956:83). Med hjälp av audience segregation kan individen ha koll på sitt framträdande och menar att de har ett konto där bilderna och inläggen representera en själv, vilket är ett sätt av att kontrollera sitt framträdande. Deltagaren är alltså medveten om att agerande i de olika konton ser annorlunda ut, då hen väljer inte att ladda upp bilder som inte anses vara lämpligt för just de kontot som representerar deltagarens självbild. Det finns alltså en självmedvetenhet där deltagaren skiljer sina roller i de olika konton för att därmed inte skapa ett förhållande som inte känns vara speciell eller unik mellan deltagaren och publiken (Goffman, 1956:84). Detta kunde även kännas igenom då de flesta av deltagarna hade privata konton där endast de som följer konton kan ta del av innehållet på Instagram profilen. Deltagarna förklarade detta som ett sätt att begränsa vilka som ser vad vilket Goffman skulle förklara som en del av exklusiviteten (Goffman, 1956:84). Det deltagare D1 nämnde ovan kan även förstås utifrån Cooley’s (2017) affectation begrepp där deltagaren här är ockuperad med vad andra tycker om jaget och leder till att deltagaren lär sig att visa olika sidor av sig själv till olika människor, därav har deltagaren flera konton som representerar olika sidor av deltagarnas identitet (Cooley, 2017). Alla konton var en del av deltagaren men de verkade inte vara i deltagarens fördel att endast använda ett konto för alla syften utan genom att dela upp sina sidor kunde D1 förhålla sig till andras förväntningar.
Process
Ett tema som kom fram när vi genomförde intervjuerna var att det är en väldigt aktiv process när man väljer vad och när man presenterar sig själv på Instagram. Deltagarna var väldigt medvetna om deras val inom plattformen och från när deltagarna hade valt ut en bild tills det läggs ut kan ske genom olika processer. Vissa deltagare hade inga specifika motiv bakom bilderna utan laddade upp bilderna utan vidare tankar. Men en större del av deltagarna gick igenom flera steg innan de delade med sig av sina bilder. Ett mönster var att deltagarna var medvetna om att de inte ville ladda upp bilder de ansågs vara attraktiva eller olämpliga, utan främst bilder de själva tyckte såg bra ut. Goffmans koncept om de instrumentella kraven i dekorum utgår sig att vara ett sätt där den agerande har krav eller normer som den följer beroende på vart och vilket yrke den agerande befinner sig i (Goffman, 2014: 98). Eftersom Instagram är till för att andra ska kunna ta del av varandra samt andras inlägg kan användarna på Instagram spela en stor roll inom påverkan på hur och vilka bilder deltagarna väljer att ladda upp. Deltagarna är själva medvetna om vilka bilder de väljer att ladda upp och väljer oftast att ladda upp bilder som de själva anses vara attraktiva. Det är sällan de väljer att ladda upp bilder som de anser vara olämpliga eller där de själva inte tycker bra om bilden. Olämpliga bilder kan även betyda bilder där deltagarna själva anser strida mot normen eller för vad som anses vara en “vanlig” eller “godkänd” bild för Instagram. I denna meningen kan det alltså antyda på att det finns krav och normer för hur den agerande ska uppföra sig i sociala medier (Goffman, 2014: 99). Deltagare D7 ansåg bilder där deltagaren sett berusad ut som olämpligt:
“Ja, jag hade ju kanske inte lagt upp en bild där jag dels tycker jag ser ful ut eller om jag skulle se full ut hade jag inte velat göra det. [...] lite olämpliga bilder, ja det är väl så.” - D7
“Det var mest osäkerheten. Att det kanske inte var lämpligt att lägga upp eller töntigt.” - D3
Genom att reflektera över valet av att inte ladda upp bilder som ansågs olämpliga eller oattraktiva som D3 här ovan berättar, kan även förklaras utifrån Giddens koncept om det praktiskt medvetna (Giddens, 1991:36). Vad som anses olämpligt att ladda upp hos deltagarna kan ha formats från dess kunskaper och erfarenheter på Instagram (Giddens, 1991:36).
Bilder kunde även planeras i förhand innan de skulle laddas upp, från timmar till månader i förhand. En deltagare hade även ett helt album med bilder som var planerade att delas på Instagram. Ibland kunde bilder planeras i förväg för att passa in i deltagarens Instagram profil som helhet, där deltagaren hade ett tema som alla bilderna skulle passa in i. Deltagare D1
exemplifierar på hur den bakre regionen kan definieras som en plats, i association med ett visst bestämt framträdande, där det anses som en självklarhet att med förstånd vilja bestrida de intryck som har väckts av framträdandet (Goffman, 2014: 100). Det publiken inte ser är det som sker bakom kulisserna och det som sker innan resultatet, vilket i det här fallet är processen av bilderna som deltagaren planerar att ladda upp för att kunna upprätthålla det intrycket och självbilden som deltagaren vill förmedla genom sin Instagram profil:
“Först så, eftersom jag är väldigt kreativ så utgår jag mycket ifrån hur flödet ser ut. Så därför så kollar jag först upp vad för bild som skulle passa in i flödet i nästa steg först och främst. Sen försöker jag ta någon liknande bild som jag har i skallen, sen försöker jag ta flera bilder själv som duger. Och sen så efter det så handlar det mycket om att få till filter och sånt så det ska passa in med resten. Och sen caption och så.” - D1
Processen av planerandet av bilderna kunde även bli så pass mycket att en deltagare jämförde sitt Instagram konto med ett jobb:
“Ja men det gör jag verkligen. Det är ju det som gör att man går in i väggen. Det är ett halvtidsjobb det där. [..] jag lägger inte upp vad som helst.” - D6
När deltagarna blev tillfrågade om anledningar bakom borttagna bilder kunde det vara på grund av att bilderna inte längre representerade en del av dem. Även om deltagarna innehar vissa steg som de går igenom så kan de ändå i slutändan välja om de vill dela med sig av bilderna eller ej.
Här kan det praktiska medvetandet där individer kan handla annorlunda utifrån individens vardagliga erfarenheter och kunskaper (Giddens, 1991:36). Det kunde vara på grund av utseendet förändrats över tid eller att de inte längre passade in i flödets helhet och valdes att tas bort:
“Varför jag gjort det är för att, it’s not part of me anymore. Nä men ett par bilder har man väl arkiverat för att man känner att dem bilder är ja dem bilder är då och inte nu.” - D6
Intryck
När deltagarna fick reflektera över vilka intryck deras Instagram skulle ge fanns det ett tema av medvetenhet. En liten andel deltagare tänkte inte mycket på intrycket de ville ge ut på sin Instagram. De flesta deltagarna verkade de dock ha en ide om vilket intryck deras Instagram konto skulle ge. Ett populärt intryck hos flera av deltagarna var att det skulle ge en inblick av vem de var som person. En deltagare förklarade viljan av att förmedla ett känsloladdat intryck när andra skulle besöka Instagram kontot:
“Jag vill att när folk går in i min Instagram ska man få en lugnande känsla och bara känna såhär, jag försöker få fram det som beskriver mig och då är det just de aspekterna jag gillar mest det vill säga natur och konst och sånt.” - D1
Precis som med Goffmans främre region teori vill deltagare D1 bibehålla ett visst intryck i uppträdandet när publiken, alltså Instagram användarna, får syn på Instagram profilen (Goffman, 2014: 97). Att D1 ville stimulera en lugnande känsla när Instagram profilen besöktes av andra var intressant och detta analyserades som intrycket individer vill ge ut när någon stiger in i ett hem. Det finns alltså en intressant parallell till det rumsliga i Goffmans teori och ett hem där vi kan ha platser som kanske inte är avsedda att visas. För att förbereda sig inför intrycket som de vill ge kan processerna som vilka typ av bilder som ska läggas upp vara planerade i den bakre regionen och sedan vid uppträdandet ska detta ge ett specifikt intryck i den främre regionen (Goffman, 2014: 100). I och med detta skulle det dock inte se ut som att de försöker eller lagt ner mycket tid och tankar bakom sina bilder samt profil. När andra går in på Instagram profilen skulle det inte ge intrycket av att individen lagt ner mycket tid och tanke på bilderna även om detta var fallet:
“Att man är lite cool, man vill nog att intrycket ska vara eller jag vill nog att intrycket ska vara att jag kanske inte bryr mig jättemycket om det eller att jag inte har lagt mycket effort på det eller tanke fast typ att jag alltid har lagt mycket tanke på det ..jag har väldigt sällan laddat upp en bild sådär spontant.” - D7
Här kan vi alltså se hur att lägga upp bilder spontant inte var en del av processen ska gärna vara en del av intrycket. Här kan intrycket alltså vara till stor vikt för att inte bli exponerad eller för att uppfattas som en individ som tänker igenom mycket inför sin Instagram profil. Detta kan förstås lite mer utifrån Cooley där han betonar hur det ses som svagt att söka uppmärksamhet och bekräftelse från andra i vardagslivet (Cooley, 2017). Att vilja få det se ut som att man inte lagt ner mycket tid och tanke bakom bilderna kan vara på grund av att inte ge intrycket av att vara svag i det sociala sammanhanget på Instagram. Men om man nu skulle utgå från Cooley är det en styrka att deltagarna kan reflektera över detta då en deltagare som är i förnekelse av andras inflytande inte kan utveckla sin identitet (Cooley, 2017). Deltagare D6 kunde även reflektera om detta genom att vara medveten om vad som påverkar intrycket D6 vill ge ut:
“Alltså jag vill ju att andra ska tro att jag är en person som faktiskt skiter i filter, att jag liksom ser över att det ska se så perfekt ut men jag gillar ju att mitt feed ser bra ut.” - D6
Ett annat intressant tema var om hur deltagarna skulle uppfatta sin egna profil på Instagram utifrån en annan individs perspektiv. Denna aspekt verkade det inte vara liknande svar som vid vilket intryck de själva skulle vilja lämna. Det verkar finnas en skillnad på vilket intryck
