GRANSKNINGSHANDLING
Väg E65 delen Skurup-Svedala, ekodukt vid Lemmeströtorp Svedala och Trelleborgs kommuner, Skåne län
Vägplanebeskrivning med miljöbeskrivning, 2016-10-11
Projektnummer: V8850668
2 Trafikverket
Postadress: Box 366, 201 23 Malmö E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921
Dokumenttitel: Vägplanebeskrivning med miljöbeskrivning Dokumentdatum: 2016-10-11
Version: 1.0
Kontaktperson: Jenny Åkerholm, Trafikverket
TMALL 0092 Mall planbeskrivning v.2.0
3
Innehåll
1. SAMMANFATTNING 6
2. BESKRIVNING AV PROJEKTET, DESS BAKGRUND, ÄNDAMÅL OCH
PROJEKTMÅL 7
2.1. Vägplaneringsprocessen 7
2.2. Bakgrund, tidigare utredningar och projektmål 7
3. MILJÖBESKRIVNING 8
3.1. Läsanvisning 8
3.2. Avgränsning 9
3.3. Metoder, osäkerheter och miljökompetens 10
4. FÖRUTSÄTTNINGAR 10
4.1. Vägens funktion och standard 10
4.2. Lokalsamhälle och regional utveckling 10
4.3. Landskapet 11
4.4. Miljö och hälsa 11
4.4.1. Boendemiljö buller 11
4.4.2. Naturvärden 12
4.4.3. Naturresurser 16
4.4.4. Rekreation och friluftsliv 17
4.5. Byggnadstekniska förutsättningar. 18
5. DEN PLANERADE VÄGENS UTFORMNING MED MOTIV 18
5.1. Val av utformning 18
5.2. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs 19
6. EFFEKTER OCH KONSEKVENSER AV PROJEKTET 20
6.1. Trafik och användargrupper 20
4
6.2. Lokalsamhälle och regional utveckling 20
Miljö och hälsa 20
6.3. 20
6.3.1. Boendemiljö buller 20
6.3.2. Landskapsbild 23
6.3.3. Naturmiljö 24
6.3.4. Rekreation och friluftsliv 24
6.4. Samhällsekonomisk bedömning (sammanfattning) 24
6.5. Indirekta och samverkande effekter och konsekvenser 25
6.6. Påverkan under byggnadstiden 25
7. SAMLAD BEDÖMNING 25
7.1. Överensstämmelse med de transportpolitiska målen 25
7.1.1. Funktionsmålet 25
7.1.2. Hänsynsmålet 26
7.2. Överensstämmelse med miljökvalitetsmålen 26
7.2.1. Ett rikt odlingslandskap och levande skogar 27
7.2.2. Ett rikt växt och djurliv 27
7.2.3. God bebyggd miljö 27
8. ÖVERENSSTÄMMELSE MED MILJÖBALKENS ALLMÄNNA
HÄNSYNSREGLER, MILJÖKVALITETSNORMER OCH BESTÄMMELSER OM HUSHÅLLNING MED MARK OCH VATTENOMRÅDEN 27
8.1. Miljöbalkens allmänna hänsynsregler 27
8.2. Miljökvalitetsnormer 28
9. MARKANSPRÅK OCH PÅGÅENDE MARKANVÄNDNING 28
9.1. Vägområde för allmän väg 28
9.2. Vägområde för allmän väg med inskränkt vägrätt 28
9.3. Område med tillfällig nyttjanderätt 29
9.4. Förändringar av väghållningsområde 29
9.5. Förändring av allmän väg 29
10. FORTSATT ARBETE 29
5
10.1. Dispenser, anmälan och tillstånd 29
11. GENOMFÖRANDE OCH FINANSIERING 29
11.1. Formell hantering 29
11.2. Genomförande under byggtiden 30
11.3. Finansiering 30
12. UNDERLAGSMATERIAL OCH KÄLLOR 31
6
1. Sammanfattning
Trafikverket har utrett var i Skåne behovet av åtgärder behöver göras för att minska trafikolyckor med hjortdjur. Kombinationen av en hög andel trafikolyckor med vilt och förekomst av kronhjort, som är en rödlistad art, har bidragit till att Trafikverket beslutat om viltpassager på E65.
De primära målen med föreslagna åtgärder är således att minska barriäreffekter för fauna i området öster om Lemmeströtorp, att minska antalet viltolyckor, skapa en bättre
grönstruktur och mindre störning på djurliv från vägen och generera positiva konsekvenser för kronhjortspopulationen i området.
Vägplanens geografiska avgränsning utgörs av en kortare sträcka utmed väg E65 i Svedala kommun, mellan Skurup och Svedala, från befintlig bro vid Börringe bygdegård och omkring 500 m västerut. Detta då vald sektion i broläget och krav på mittstöd medför en lokal breddning av väg E65. För att uppnå avsedd funktion planeras även kompletteringar av viltstängsel utmed sträckan mellan Lemmeströtorp och Eksmaden.
Aktuellt område berörs inte av Natura 2000-området Hunneröds mosse. Inte heller naturreservatet (Lemmeströtorp) norr om den planerade ekodukten kommer att påverkas av de planerade åtgärderna. Vägplaneområdet befinner sig däremot inom ett riksintresse för rekreation och friluftsliv samt naturvård, men anses uppfylla de villkor som görs gällande för intrång i sådana områden. Enligt länsstyrelsens naturvårdsprogram är området rikt på naturvärden, vilket också bekräftats av genomförda inventeringar. Det bedöms som möjligt att minimera påverkan på det område som anses ha högst värde (klass 2), en sydvänd slänt som är blomrik och värdefull för insekter och fåglar.
Projektet finansieras av Trafikverket genom nationell plan och projektets totala kostnad bedöms uppgå till omkring 95 Mkr (2016 års prisnivå) inklusive marklösen,
stängslingsåtgärder, produktionsstöd och projektering.
7
2. Beskrivning av projektet, dess bakgrund, ändamål och projektmål
2.1. Vägplaneringsprocessen
Ett vägprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan eller järnvägsplan.
I planläggningsprocessen utreds var och hur vägen ska byggas. Hur lång tid det tar att få fram svaren beror exempelvis av projektets storlek, hur många undersökningar som krävs, om det finns alternativa sträckningar och vad berörda tycker.
I början av planläggningen tar Trafikverket fram ett underlag som beskriver hur projektet kan påverka miljön. Länsstyrelsen beslutar sedan om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. I så fall ska en miljökonsekvensbeskrivning tas fram till vägplanen, där Trafikverket beskriver projektets miljöpåverkan och föreslår försiktighets- och skyddsåtgärder. I annat fall ska en miljöbeskrivning tas fram.
Planen hålls tillgänglig för granskning så att de som berörs kan lämna synpunkter innan Trafikverket gör den färdig. När planen är fastställd följer en överklagandetid innan planen vinner laga kraft. Först efter detta kan Trafikverket sätta spaden i jorden.
Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket tar kontakt och för dialoger med andra myndigheter, organisationer och berörd allmänhet för att
Trafikverket ska få deras synpunkter och kunskap. Synpunkterna som kommer in under samråd sammanställs i en samrådsredogörelse.
Figur 1. Vägplaneringsprocessen.
2.2. Bakgrund, tidigare utredningar och projektmål
Trafikverket har tidigare utrett var behovet av åtgärder är som störst, i en viltstyrningsplan för väg E65 mellan Börringe och Skurup, för att minska trafikolyckor med hjortdjur. Denna utredning fördjupades sedan i en förstudie som, med utgångspunkt i en fyrstegsanalys, konstaterade att uppförandet av faunapassager (steg 4) var nödvändigt för att uppnå avsedd måluppfyllelse.
Nämnda förstudie resulterade i fyra alternativ med olika utformning varav valt alternativ,
läge A –bro över väg E65 strax väster om bygdegården, ansågs vara bäst lämpat för sitt
ändamål. De negativa konsekvenserna för utpekade värden och riksintressen i området
8
ansågs heller inte vara så stora. Länsstyrelsen har den 19 maj 2011 även fattat beslut om att projektet inte anses medföra betydande miljöpåverkan.
I Trafikverkets ställningstagande efter genomförd förstudie klargjordes också inriktningen på det fortsatta arbetet. Detta innebär att en vägplan ska tas fram för en 40 m bred ekodukt i nämnda läge väster om bygdegården. Projektets mål är att:
Minska E65:ans barriäreffekt för fauna, i synnerhet för kronhjort, i området öster om Lemmeströtorp.
Minska antalet viltolyckor.
Skapa en bättre grönstruktur och mindre störning på djurliv från vägen.
Generera positiva konsekvenser för kronhjortspopulationen i området.
3. Miljöbeskrivning
3.1. Läsanvisning
Eftersom länsstyrelsen fattat beslut om att projektet inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan tas en miljöbeskrivning fram. Denna inarbetas i vägplanebeskrivningen, där förutsättningar framgår av kapitel 4, effekter och konsekvenser av projektet redovisas i kapitel 6 och överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler,
miljökvalitetsnormer och bestämmelser om hushållning med mark och vattenområden
beskrivs i kapitel 8. I kapitel 9 redovisas även projektets markanspråk och pågående
markanvändning.
9 3.2. Avgränsning
Tabell 1. Avgränsning av miljöaspekter
Befintlig situation Bortvalda miljö- aspekter
Behandla- de miljö- aspekter
Motivering
Miljö och hälsa Boende-
miljö
Störningar från
vägtrafikbuller råder idag för närboende
x Bullernivåerna befinner sig över riktvärdena idag.
Förorenad mark
Generellt bedöms föroreningssituationen som ringa utifrån resultat av genomförda
laboratorieanalyser.
x I området finns inga kända
avfallsdeponier eller andra indikationer på förorenad mark. Generellt bedöms förorenings-situationen som ringa utefter resultaten av genomförda laboratorie- analyser. Två prover överskrider emellertid riktvärdet för känslig
markanvändning (KM) med avseende på PAH. Med avseende på nuvarande och framtida markanvändning anses dock att riktvärden för mindre känslig
markanvändning (MKM) ska tillämpas.
Luftföro- reningar
Luftkvaliteten är att betrakta som god inom vägplane-
området.
x Projektet påverkar inte utsläppen till luft annat än temporärt under byggtiden.
Inga miljökvalitets-normer kommer att överskridas.
Barriär- effekter
Väg E65 utgör idag en betydande barriär för djurlivet i området
x Primärt syfte med föreslagen åtgärd är att öppna i denna barriär
Risk för olycka med farligt gods
Väg E65 utgör en utpekad led för farligt gods.
x Åtgärden bedöms inte påverka risken
ytterligare för olycka med farligt gods.
Miljöintressen Landskaps- bild
Landskapet består av jordbruksmark och skogsmark.
x Viss påverkan kommer ske på landskapet.
Naturmiljö Inom vägplaneområdet har naturvärden identifierats. Det förekommer inga generella biotopskydd inom vägplaneområdet- området.
x Åtgärden kommer att bidra positivt till djurlivets möjligheter att passera den barriär som vägen utgör, vilket motiverar begränsade intrång i naturvärdesobjekt.
Kultur- miljö
Det finns inga kända fornlämningar inom vägplaneområdet.
x Arkeologiska insatser har inte bedömts
nödvändiga enligt samråd med länsstyrelsen.
Rekreation och Friluftsliv
Riksintresset för det rörliga friluftslivet berörs av vägplaneområdet.
x Intrång kan inte undvikas.
Hushållning med mark och vatten Markan-
vändning
Betesmark och skogsmark finns inom vägplaneområdet.
x Ett begränsat intrång kommer att ske på
mark som inte är odlingsbar. Intrång i skogsmark är begränsat till
omfattningen.
Vattenför- hållanden
Det finns inga vattendrag eller sjöar inom aktuellt område. I anslutning till vägområdet befinner det sig ett dagvattenmagasin och diken.
x Varken yt- eller grundvatten bedöms
påverkas av projektet. Tillskottet av
vägdagvatten bedöms som marginella.
10
3.3. Metoder, osäkerheter och miljökompetens
En naturvärdesinventering genomförs enligt svensk standard SS 199000:2014 och med stöd av teknisk rapport SIS-TR 199001:2014. Inventeringsområdets avgränsning och
detaljeringsgrad beskrivs objektspecifikt.
En trafikprognos för biltrafik kan baseras på av Trafikverket tillhandahållna uppräkningstal eller en objektspecifik prognos. I detta fall bygger trafikprognosen på tillämpliga
uppräkningstal.
En analys av bullerstörningar i nollalternativet genomförs. Analysen baseras på bullerutbredning utifrån aktuella topografiska förhållanden (minst lantmäteriets
fastighetskarta med GSD-höjddata, grid 2+), vid aktuella hastigheter och prognostiserade trafikmängder. Beräkningar sker enligt ”Vägtrafikbuller Nordisk beräkningsmodell Rapport 4653 Naturvårdsverket”.
En för projektet angelägen fråga är graden av måluppfyllelse hos ekodukten, i synnerhet kronhjortens benägenhet att nyttja denna. Osäkerheterna består av ett begränsat kunskapsläge i val av utformning, såväl nationellt som internationellt. Vissa råd finns emellertid att tillgå, vilka också har beaktats under överinseende av anlitad expertis. Den färdiga anläggningen kommer också att följas upp enligt ett särskilt upprättat
kontrollprogram, i syfte att följa upp funktionen men också bidra till fördjupad kunskap på området.
För genomförande av naturvärdesinventering och möjliggöra en så ändamålsenlig anläggning för viltet som möjligt, i synnerhet kronhjort, har särskilda kompetenskrav säkerställts av Trafikverket i uppdragen.
4. Förutsättningar
4.1. Vägens funktion och standard
Väg E65 går från Malmö till Ystad och vidare mot Central- och Mellaneuropa. Vägen är av riksintresse för allmänna vägar och ingår även i det transporteuropeiska transportvägnätet (TEN-T). Vägen utgör huvudtillfart till Sturups flygplats. E65 är utbyggd till motorväg 1,7 km öster om Svedala för att därefter västerut övergå till 2+2 väg med mitträcke. Högsta tillåten hastighet är begränsad till 100 km/h för vägen (2+2 körfält) och trafikmängden år 2014 uppgick till 14 510 fordon per årsmedeldygn med en andel tung trafik om ca 11%.
Gång- och cykelväg saknas inom vägplaneområdet och dess närhet, däremot finns en mindre skogsväg som förbinder ett fåtal fastigheter på den norra sidan om väg E65 med samlingslokalen Börringe bygdegård och kan även nyttjas av oskyddade trafikanter.
4.2. Lokalsamhälle och regional utveckling
I vägområdets närhet, utmed E65, ligger två bostadshus. Väster om vägplaneområdet
befinner sig orten Lemmeströtorp som är en mindre by med samlad bebyggelse. I anslutning
till vägplaneområdet befinner sig också Börringe bygdegård som är en viktig lokal målpunkt.
11
I anknytning till väg E65 och i omgivningarna kring vägplaneobjektet bedrivs visst jordbruk med inslag av skogsbruk. Utmed E65 finns ett mindre parallellvägnät som används för att kunna nå åkrar, enstaka fastigheter och skogspartier med arbetsfordon. Inga arbetsplatser finns i närheten men vid korsningen mellan väg 793 och E65 ligger ett snickeri och vid korsningen mellan väg 790 och E65 befinner det sig ett flygmuseum. Cirka en kilometer norr om utredningsområdet finns också en travträningsbana.
Översiktsplanen för Svedala kommun antogs 2010-06-09. Planen pekar ut ett föreslaget läge för ny vägdragning av E65 mellan Svedala och Börringe, en etapputbyggnad som nu också är föremål för framtagande av vägplan. I samma översiktsplan noteras även en möjlig korridor för järnväg, den så kallade Sturupspendeln. Sådana järnvägsplaner anses dock inte vara realistiska i dagsläget. Inga övriga framtida utbyggnadsområden berörs dock av planerad åtgärd, ej heller några detaljplaner.
4.3. Landskapet
Området kring väg E65 vid Lemmeströtorp består av ett variationsrikt backlandskap med omväxlande öppen åkermark och skogspartier. Lövskog är den dominerande skogstypen.
Mäktiga bokskogsavsnitt finns bland annat norr om bygdegården. Åkerlandskapet har en småskaligare karaktär och fältens storlek är mindre än i slättlandskapet längre västerut. Det förekommer småvatten och mindre dungar i åkermarken. I området finns några mindre vattendrag som ligger i djupa raviner. Bebyggelsen i närområdet består av mindre gårdar eller hussamlingar vilka, tillsammans med de mindre vägarna, bidrar till en variationsrik landskapsbild och mer lantlig miljö.
4.4. Miljö och hälsa 4.4.1. Boendemiljö buller
Trafikverkets vägar är indelade i två åtgärdskategorier – nybyggnad/väsentlig ombyggnad och befintlig infrastruktur. Indelningen har betydelse för vilka riktvärden eller åtgärdsnivåer som ska gälla för att bedöma behovet av bullerdämpande åtgärder.
Nybyggnad/väsentlig ombyggnad avser fysiska åtgärder som ”väsentligt och permanent”
förändrar t ex en väganläggning eller åtgärder som medför trafikförändringar som medför en ”väsentlig ökning av störningen”.
Trafikverket har gjort bedömningen att utbyggnaden av ekodukten och den sträcka av E65 som breddas i samband med utbyggnaden i syfte att förbereda för en framtida utbyggnad av vägen till motorväg, utgör en väsentlig ombyggnad.
De delsträckor som förses med faunastängsel (eller redan har stängsel) bedöms vara befintlig infrastruktur, då åtgärden inte påverkar utformningen av vägen eller hastighetsbegränsningen och inte heller påverkar mängden trafik som går på vägen.
Två delsträckor mellan trafikplats Lemmeströ i väster och trafikplats Stenbäck i öster förses
med faunastängsel. Delsträcka 1 sträcker från trafikplats Lemmeströ till strax väster om
ekodukten. Delsträcka 2 sträcker sig från ett läge strax öster om ekodukten fram till
trafikplats Stenbäck i öster. Längs delar av delsträcka 2 finns befintligt faunastängsel.
12
Figur 2. Översiktsbild aktuella sträckor för nybyggnad/väsentlig ombyggnad samt delsträckor för befintlig infrastruktur, kartunderlag © OpenStreetMaps bidragsgivare.
Riktvärden vid nybyggnad/väsentlig ombyggnad
Följande riktvärden för trafikbuller bör normalt inte överskridas vid nybyggnad av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur:
30 dB(A) ekvivalentnivå inomhus
45 dB(A) maximalnivå inomhus nattetid
55 dB(A) ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) och på uteplats i anslutning till bostad
70 dB(A) maximalnivå vid en uteplats i anslutning till bostad.
Man bör dock ta hänsyn till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt när man tillämpar riktvärdena vid åtgärder på vägar och järnvägar. I de fall utomhusnivån inte kan reduceras till nivåer enligt ovan bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids.
Åtgärdsnivåer vid befintlig infrastruktur
Följande åtgärdsnivåer anger Trafikverket i dokumentet TDOK 2014:1021 för bostäder längs befintlig infrastruktur:
40 dB(A) ekvivalentnivå inomhus
55 dB(A) maximalnivå inomhus nattetid
65 dB(A) ekvivalentnivå utomhus på uteplats
Trafikeringsförutsättning
För aktuellt vägavsnitt visar de senast utförda trafikmätningarna år 2014 att trafikflödet på E65 uppgick till totalt 14 510 fordon under årsmedeldygnet, med en andel tung trafik på 11%. Trafikflödet på E65 för det aktuella vägavsnittet beräknas vid prognosåret 2040 uppgå till 21 000 fordon under årsmedeldygnet, med en andel tung trafik på 12%.
Beräkningsresultat
Beräkningsresultat för såväl nuläge som nollalternativ och utbyggnadsalternativet redovisas samlat i tabeller under konsekvensavsnittet (kapitel 6.3).
4.4.2. Naturvärden
Planområdet berör Backlandskapet söder om Romeleåsen som är av riksintresse för
naturvården. Se figur 5. Detta beror bl a av att backlandskapet är ett av de mest
13
välutvecklade landskapen med dödistopografi i landet. Området hyser en mycket rik fauna och är det viltrikaste området i Skåne med bl a kronhjort och dovhjort.
Söder om väg E65, vid Lemmeströtorp, befinner sig Hunneröds mosse som är ett Natura 2000-område. Se figur 3.
Mossen är utpekat som ett område med särskilt höga naturvärden i länsstyrelsens naturvårdsprogram och som ett område av högsta naturvärde i kommunens
naturvårdsprogram, se figur 3 nedan. Hunneröds mosse är ett kärr, med framför allt
botaniska värden, som ligger i de mest kuperade delarna av backlandskapet. I området finns flera olika vegetationstyper och både floran och djurlivet är artrikt. Frisbjärs naturreservat utgörs av en kulle med gamla, krokiga bokar växandes på dess branta sydsida. Hunneröds mosse och Frisbjärs naturreservat bedöms inte påverkas av projektet.
Figur 3. Bilden visar Hunneröds mosse, Frisbjärs naturreservat och Lemmeströtorps naturreservat.
Lemmeströtorps naturreservat, som befinner sig på den norra sidan av aktuellt projekt (se figur 3), syftar till att bevara områdets population av lövgroda och större vattensalamander.
Ambitionen för reservatet är även att utveckla området mot betesmark och glest betad ädellövskog samt att anlägga dammar för lövgrodan. Naturreservatet bedöms inte påverkas av projektet.
Vägplaneområdet befinner sig inom utpekat område för värdefull terrängform samt naturvärde klass 1, på den södra sidan av väg E65, i länsstyrelsens naturvårdsprogram (Svedala översiktsplan 2010).
En naturvärdesinventering har genomförts i området vid och omkring ekoduktens planerade läge, vilket resulterat i identifierade värden som bedömts tillhöra naturvärdesklass 2 (högt naturvärde) eller 3 ( påtagligt värde). Resultatet av denna inventering framgår av redovisning nedan.
För de delar av vägplanen där nya viltstängsel planeras att sättas upp och som inte omfattas
av nämnd naturvärdesinventering har kontroll skett om det finns kända naturvärden. Denna
kontroll har utförts på så kallad "förstudienivå", där kända data om eventuella naturvärden
14
samlas in. Fältbesök eller inventering på plats har alltså inte utförts. Kontrollen resulterade kortfattat i följande för stängslingssträckan.
ARTPORTALEN. I artportalen finns inga arter rapporterade för de aktuella områdena.
SKOGSSTYRELSEN (SKOGENS PÄRLOR). I ”Skogens pärlor” finns inga naturhänsyn registrerade för de aktuella områdena.
JORDBRUKSVERKET (TUVA). I jordbruksverkets databas TUVA (ängs- och
betesmarksinventeringen) finns inga områden registrerade som berörs av den tillkommande stängslingen.
NATURVÅRDSVERKET (SKYDDAD NATUR). De aktuella områdena ligger inom ett stort riksintresse för naturvård, ” Backlandskapet söder om Romeleåsen”. Riksvärdena omfattar bl a sedimentära bergarter, moränbacklandskap, naturbetesmark, flora, fauna och rikkärr enligt Naturvårdsverkets registerblad och värdeomdömet lyder: Sedimentära bergarter, skålla, moränbacklandskap, kvartär stratigrafi.
SVEDALA KOMMUN ÖP 2010/NVP. De aktuella områdena ligger inom ett stort område som, enligt kommunens översiktsplan, pekas ut som värdefullt med avseende på
terrängform i länsstyrelsens naturvårdsprogram. Inga områden i kommunens naturvårdsplan berörs.
TRELLEBORS KOMMUN ÖP 2010 OCH NVP 2010. I Trelleborgs kommuns översiktsplan
samt natur- och kulturmiljöplan finns inga utpekade naturvärden inom de aktuella
områdena.
15
Figur 4. Bilden illustrerar resultat av genomförd naturvärdesinventering (Calluna 2014-09-16)
Område 27. Strax söder om Lemmeströtorps naturreservat, i anslutning till en mindre väg, finns en liten trädridå bestående av ett tiotal träd. Trädslaget är sälg och många av träden börjar bli gamla. Stamdiametrarna uppgår som mest till ca 3 dm. I träden finns gott om död grenved, samt talrika spår av vedlevande insekter. Området bedöms ha visst biotopvärde och visst artvärde (klass 3 –påtagligt naturvärde).
Område 28. Ovanför slänten norr om E65 växer en gammal alm. Stammen är kort och mäter ca 7 dm i diameter, för att sedan förgrena sig till flera stammar om 2-4 dm i diameter.
Trädet uppvisar inga tydliga spår av almsjuka. Almen är hårt trängd av uppväxande granar.
Området bedöms ha visst biotopvärde och visst artvärde (klass 3 –påtagligt naturvärde).
Område 29. Väster om bygdegården, och i kanten av en gammal grustäkt, växer tre gamla sälgar. Träden spirade när området fortfarande var öppet, och de är nu hårt trängda av uppväxande granar. Träden mäter 4 och 7 dm i stamdiameter. Det tredje trädet är
tvåstammigt och stammarna mäter 2 respektive 3 dm. I träden finns gott om död grenved samt en del mindre håligheter. I stammarna finns gnagspår av myskbock, men arten finns förmodligen inte kvar i trädet eftersom det är för beskuggat. Området bedöms ha visst biotopvärde och visst artvärde (klass 3 –påtagligt naturvärde).
Område 30. Väster om bygdegården, och i kanten av en gammal grustäkt, växer en gammal,
sexstammig sälg. Trädet spirade när området fortfarande var öppet, och det är nu hårt
trängt av uppväxande granar. Stammarna mäter 3-4 dm i diameter, men flera av dem är
döda. I träden finns gott om död grenved. I stammarna finns gnagspår av myskbock, både
16
gamla angrepp och sådana som ser ut att vara färska. Området bedöms ha visst biotopvärde och visst artvärde (klass 3 –påtagligt naturvärde).
Område 31. Väster om bygdegården finns en bokskog som växer i en ostvänd sluttning.
Trädskiktet domineras av bok som har en största stamdiameter på ca 8 dm och en uppskattad ålder på ca 100 år. I skogen finns också lite yngre björk. Buskskiktet består främst av lövsly. I fältskiktet återfinns bl a fibblor, harsyra, hässlebrodd, kaprifol, lundgröe, skogsviol, träjon och vårlök. Några exemplar av svamparna eldsopp och rutsopp noterades. I området finns små mängder död ved bestående av torrträd och lågor av alm. Området bedöms ha visst biotopvärde och visst artvärde (klass 3 –påtagligt naturvärde).
Område 42. Sydväst om bygdegården, söder om E65, finns en träd- och buskbärande terräng i en brant sydvänd slänt. Trädskiktet består av klen apel, ask, björk och körsbär, längs ner i slänten också klibbal. I buskskiktet växer fläder, hagtorn, nypon och slån.
Örtskiktet består av bl a blåeld, gulmåra, puktörne, sötvedel, tjärblomster, vitmåra, vårbrodd och åkervädd. De främsta naturvärdena är den sydvända miljön med ett varmt mikroklimat och en blomrik miljö med mycket örter och blommande träd och buskar.
Miljön är värdefull främst för blombesökande insekter, t ex dagfjärilar och bin, men också insektsätande fåglar. Området bedöms ha ett påtagligt biotop- och artvärde (klass 2 –högt naturvärde).
Område 43. Sydväst om bygdegården finns en träd- och buskridå i en sydvänd slänt mellan åkermark och en inte längre hävdad betesmark. Trädskiktet består av ask, körsbär och päron, där ett par päronträd har en stamdiameter på ca 4 dm. Övriga trädslag mäter 2-3 dm.
Buskskiktet är tätt och består av lövsly, björnbär, fläder, hagtorn och slån. Området bedöms ha visst biotopvärde och visst artvärde (klass 3 –påtagligt naturvärde).
Område 44. Strax söder om E65 finns detta anlagda småvatten (vattenmagasin tillhörande väganläggningen). I kanterna växer en del videbuskar samt lövsly. Bland örterna kan bredkaveldun och videört nämnas. Vid samtliga besök har vattenytan varit täckt av den lilla växten andmat. Vid ett fältbesök 2014 noterades ätlig groda. Stränderna är ganska branta, men inte alltför branta för att några djur ska kunna komma upp ur vattnet. Vattnet är också ganska övergött med ansamlingar av alger i ytan. Vegetation i vattnet består av andmat och bredkaveldun. Ätlig groda har observerats. Området bedöms ha visst biotopvärde och visst artvärde (klass 3 –påtagligt naturvärde).
4.4.3. Naturresurser
Grusförekomster saknas och åkermarken är av klass 7.
17 4.4.4. Rekreation och friluftsliv
Vägplaneområdet berör sjö- och åslandskapet vid Romeleåsen som är av riksintresse för friluftsliv enligt miljöbalken 4 kap 2 §, se figur 5 nedan.
Figur 5. Bilden visar riksintresseområden i anslutning till projektområdet.
18 4.5. Byggnadstekniska förutsättningar.
De geotekniska undersökningarna visar på en heterogen jordlagerföljd från grundläggningsnivån och ned – silt, siltig lera, sandig lera, något grusig sand och sandmorän. Vid mittstödet förekommer fyllning av sand, grus, sten och tegel men även inslag av lera. Material av friktionskaraktär uppvisas fast-mycket fast lagringstäthet och material av kohesionskaraktär uppvisar medel-hög odränerad skjuvhållfasthet.
Grundvatten har inte påträffats inom undersökt djup. Se även figur 6 nedan.
Figur 6. SGUs jordartskarta visar på sandig morän (ljusblått) samt glacial finlera i området (orange).
Den valda lokaliseringen bidrar positivt till att nyttja de naturliga terrängförhållandena, med de höjdkurvor som befinner sig på såväl den norra som den södra sidan.
Befintliga ledningar. De ledningsägare som har intressen inom och i närheten av vägplaneområdet är E.ON, Skanova och Svedala kommun.
Trafikering. Väg E65 är förhållandevis vältrafikerad och utgör även ett pendlingsstråk mellan Ystad och Malmö. För aktuellt vägparti kan köbildningar idag noteras under
morgontrafik, då antalet körfält övergår från två till ett innan cirkulationsplatsen med Södra Sturupsvägen (den s k Sturupsrondellen). Det är angeläget att entreprenadarbetena
planeras och utförs på ett sådant sätt att ytterligare störningar på kapaciteten hålls begränsade.
5. Den planerade vägens utformning med motiv
5.1. Val av utformning
Ekodukten kommer att anläggas på den plats där befintliga terrängförhållanden medger
goda förutsättningar att passa in bron i landskapet. Den terrängmodellering som ändå är
nödvändig för ändamålsenlig användning sker med utgångspunkt i minsta möjliga intrång
och förhållandevis branta släntlutningar. Själva bron består av en tvåfacks
19
betongkonstruktion med mittstöd och en bredd av 40 m. För att möjliggöra en framtida motorvägssektion uppgår brons längd till omkring 56 m.
Under vägplaneringsprocessen har också en alternativ betongbrolösning, utan mittstöd, studerats. Då gällande bronormer visat sig omöjliga att uppfylla, av inspektionstekniska skäl, har dock en sådan lösning valts bort. Trafikverket har också bedömt att en
samverkansbro är olämplig för ändamålet och avfärdat även en sådan lösning.
För att skapa utrymme för brostödet i vägmitt och också underlätta drift- och
underhållsinsatser i broläget, från en breddad vägren, föreslås en dubbelsidig breddning av väg E65.
I tidigare utredning har ytterligare två breddningsalternativ studerats. Ett nordligt, som avfärdats av geometriska skäl, och ett sydligt som visade sig både kräva en ytterligare anpassningssträcka om ca 100 m och ett ökat intrång och risk för påverkan av de högre naturvärdena på den sydliga sidan.
Utöver brolösningen, som utgör själva ekodukten, omfattas projektet också av
kompletterande faunastängsel utmed sträckan mellan Klockarbostället och Stensbäck, vars främsta syfte är att förhindra viltet att ta sig in på väg E65 och styra djuren mot den planerade ekodukten.
5.2. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs
Vägplanen omfattar skyddsåtgärder avseende ekoduktens funktion och för att möta de riktvärden och åtgärdsnivåer som görs gällande för buller.
Utmed de sträckor som idag saknar stängsling kommer det att uppföras ett 2,2 meter högt
faunastängsel med bökskydd, som tillsammans med färister och grindar bidrar till att uppnå
avsedd funktion på ekodukten och samtidigt minska risken för viltolyckor. Utmed det parti
som idag har en låg bullerskärm, ersätts detta med ett högre om 2,2 meter för att säkerställa
att viltet inte kan ta sig över. För att begränsa risken för bländning och delvis också buller
för viltet, uppförs en skärm på och i anknytning till ekodukten. Vägplanen redovisar även
bullerskydd i form av fasadåtgärder och skyddande av uteplats.
20
6. Effekter och konsekvenser av projektet
6.1. Trafik och användargrupper
Planerade åtgärder förväntas, tillsammans med stängslingsåtgärder, efter färdigställandet bidra till en kraftig minskning av viltolyckor utmed aktuell del av väg E65.
6.2. Lokalsamhälle och regional utveckling
Som en följd av de stärkta naturvärdena förväntas området få en högre attraktionskraft än idag, också för det rörliga friluftslivet. Ekodukter är förhållandevis ovanliga i Sverige och trots att den inte anpassas för mänskligt beträdande, så kan åtgärderna komma att bidra positivt till intresset för området och därmed också, på lite sikt, skapa bättre möjligheter för det lokala näringslivet.
6.3. Miljö och hälsa
6.3.1. Boendemiljö buller Delsträcka väsentlig ombyggnad
Det finns endast två bostadsfastigheter utmed den sträcka som omfattas av väsentlig ombyggnad, där den ena, punkt 2, utgörs av Börringe Bygdegård som även används som fest- och samlingslokal, bl a för Börringe Bygdegårdsförening. Bostaden i byggnaden är belägen på andra våningen ut mot E65. Se figur 7 nedan.
Figur 7. Beräkningspunkter
I tabellen nedan redovisas beräknade bullernivåer frifältsvärde vid fasad för ekvivalentnivån
respektive maximalnivån för dagens trafiksituation, nuläge 2014, en framtida trafiksituation
utan viltpassage, nollalternativet 2040, samt en framtida situation med viltpassage och
något breddad väg samt skärm vid ekodukten med höjden 2,2 meter samt placering och
utsträckning enligt bilaga 1, utredningsalternativet 2040. I tabellen redovisas även
inomhusnivån som är beräknad som utomhusnivån vid fasad med avdrag för 27 dBA
fasaddämpning.
21
Tabell 2. Beräknade bullernivåer frifältsvärde vid fasad, väsentlig ombyggnad. Överskridande av riktvärdet är markerat med fet textstil.
* Utomhusnivån – 27 dBA.
I utredningsalternativet beräknas den ekvivalenta bullernivån vid punkt 1 minska med ca 3 dBA jämfört med nollalternativet till följd av de skärmar som anläggs på och i anslutning till ekodukten för att begränsa trafikens störningar för framför allt den känsliga kronhjorten.
Minskningen räcker dock inte till för att klara riktvärdet för ekvivalentnivån vid fasad, 55 dBA. Den ekvivalenta bullernivån vid fasad indikerar också att det ställs högre krav på fönster- och fasaddämpning för att riktvärdet för inomhusnivån 30 dBA, ska klaras.
Man klarar inte heller riktvärdet för ekvivalentnivån för uteplats 55 dBA vid den befintliga uteplatsen på fastighetens södra sida.
Vid beräkningspunkt 2 överskrids riktvärdet för 55 dBA ekvivalentnivå vid fasaden.
Fastigheten har ingen uteplats ut mot vägen. De beräknade bullernivåerna vid fasad pekar på att det kan ställas högre krav på fönster- och fasaddämpningen för att riktvärdena för inomhusnivån ska klaras.
De tillkommande åtgärder som föreslås är fastighetsnära åtgärder i form av byte till mer bullerdämpande fönster och ventiler vid både beräkningspunkt 1 och 2 för att riktvärdena för inomhusnivåerna, 30 dBA ekvivalentnivå och 45 dBA maximalnivå nattetid, skall innehållas. Befintlig uteplats vid beräkningspunkt 1 föreslås helt eller delvis skärmas av för att riktvärdet 55 dBA för uteplats ska innehållas.
Delsträckor befintlig infrastruktur
Utmed delsträcka 1, från trafikplats Lemmeströ i väster fram till strax väster om ekodukten, ligger 8 bostadshus. För 6 av bostadshusen har punktberäkningar utförts vilka redovisas i tabell nedan. Övriga 2 bostäder ligger så långt från bullerkällan att inga punktberäkningar bedömts vara nödvändiga för dem. Se figur 8 nedan.
Figur 8. Beräkningspunkter delsträcka 1
22
Utmed delsträcka 2, väster om trafikplats Stenbäck, finns 6 bostadshus. För 5 av bostadshusen har punktberäkningar utförts vilket redovisas i tabell nedan. Den sista bostaden ligger så långt från bullerkällan att inga punktberäkningar bedömts vara nödvändiga. Se figur 9 nedan.
Figur 9. Beräkningspunkter delsträcka 2.
I tabellerna nedan redovisas beräknade bullernivåer frifältsvärde vid fasad för
ekvivalentnivån respektive maximalnivån för dagens trafiksituation, nuläge 2014 och en framtida trafiksituation utan faunastängsel, nollalternativet 2040.
Utredningsalternativet 2040 utgör samma situation som nollalternativet, men på delsträcka 1 finns en befintlig bullerskärm som i nollalternativet bibehåller sin befintliga höjd, ca 1 m, men som i utredningsalternativet höjs till 2,2 m, samma höjd som det faunastängsel som ska sättas upp utmed delsträckan.
I tabellerna redovisas även inomhusnivån som är beräknad som utomhusnivån vid fasad med avdrag för 27 dBAs fasaddämpning.
Tabell 3. Beräknade bullernivåer frifältsvärde fasad, befintlig infrastruktur. Överskridande av åtgärdsnivån är markerat med fet textstil.
* Utomhusnivån – 27 dBA.
Utmed delsträcka 1 beräknas ekvivalentnivån vid fasad överstiga 65 dBA på bottenvåningen
vid punkt 1 och 2 samt på våning 2 vid punkt 4 redan idag, och bullernivån beräknas öka
med 1-2 dBA till år 2040. De beräknade nivåerna pekar på att riktvärdet för ekvivalentnivån
inomhus eventuellt inte klaras beroende på befintliga fönsters och fasaders dämpning.
23
Samtliga uteplatser är placerade så att åtgärdsnivån 65 dBA ekvivalentnivå på uteplats klaras. Likaså beräknas maximalnivåerna vid fasad ligga på nivåer som bedöms medföra att åtgärdsnivån för maximalnivån inomhus nattetid klaras.
Utmed delsträcka 2 beräknas samtliga fastigheter klara åtgärdsnivåerna för befintlig infrastruktur.
Tabell 4. Beräknade bullernivåer frifältsvärde fasad, befintlig infrastruktur.
* Utomhusnivån – 27 dBA.
