GÖTEBORGS UNIVERSITETSBIBLIOTEK \^/
14000 000238730
Lggll
Läroplan för gymnasieskolan
SKOLÖVERSTYRELSEN
Liber Utbildningsförlaget Stockholm Supplement 103
Fastställt 1984-03-23 Dnr 5040-84:783
Tvåårig bygg-och anläggningsteknisk linje Åk 2
Gren Betongteknik Gren Murare
Gren Byggnadsträteknik
Gren Gatu-, väg-och ledningsteknik
Liber Utbildningsförlaget
162 89 STOCKHOLM FÖRORD
Separata exemplar kan beställas genom Liber
Kundtjänst Utbildning 162 89 STOCKHOLM
Läroplanen för gymnasieskolan (Lgy 70) består av en allmän del (del I), som är gemensam för samtliga studievägar samt av supplementet (del II) för skilda studievägar och ämnen.
Den allmänna delen (del I) innehåller av regeringen fastställda mål och riktlinjer, timplaner och kursplaner (mål och huvud
moment i enskilda ämnen) samt av SÖ utfärdade allmänna an
visningar för gymnasieskolans verksamhet.
Supplementdelen (del II) återger timplaner och kursplaner (mål och huvudmoment) samt fogar till dessa SÖ:s kommen
tarer för de olika ämnena.
Med tanke på den fortlöpande läroplansöversynen är det ange
läget att erfarenheter av läroplanens tillämpning som görs på skolorna delges SÖ.
Stockholm i juli 1984 Skolöverstyrelsen
© 1984 Skolöverstyrelsen och Liber Utbildningsförlaget
ISBN 91-40-71283-4 1 2345678910 LiberTryck Stockholm 1984
INNEHÅLL
TIMPLAN 6
MÅL 8
HUVUDMOMENT 8 Svenska 8
Arbetslivsorientering 9 Idrott 10
KOMMENTARER TILL KURSPLAN grenarna Betongteknik (Bt), Byggnadsträteknik (Tg) och Murare (Mr)
Delmoment 11
1. Allmänna grunder 14 2. Betongkonstruktioner 17 3. Murade konstruktioner 21 4. Träkonstruktioner 23
5. Skydds- och hjälpanordningar 26 6. Elementmontering 28
7. Maskiner, transport- och lyftanordningar samt verktyg 29
KOMMENTARER TILL KURSPLAN gren gatu-, väg- och ledningsteknik (Ga)
Delmoment 31
1. Allmänna grunder 33
2. Projektering och planering 38
3. Gatu- och vägbyggnad samt markarbeten för husbyggnad 40 4. Markledningar 46
5. Murar, räcken, gångbroar 50 6. Gatu-och vägunderhåll 51 7. Bergarbeten 53
8. Maskinkännedom 54
6
Tvåårig bygg- och anläggningsteknisk linje (Ba)
Antal veckotimmar Amne
Svenska
Arbetslivsorientering
Bygg- och anläggningsteknik Idrott
Timme till förfogande Engelska
B- eller C-språk Religionskunskap Psykologi
Samhällskunskap Konsumentkunskap Matematik
Bild eller musik
Årskurs 1 Årskurs 2 Gren Bt Tg, Mr, Ga, Ml, Go
Gren Br Gren Pl, Vv
4 1
30-27 2
1
<3
3 1
32 2
3 1
32 2
3 1
32 2
Summa 38 38 38 38
^) Bygg- och anläggningsteknik innefattar arbetsteknik och fackteori enligt följande (tidsangivelsen för fackteori är riktpunkt i den mån fackteorin icke enligt SÖ:s anvis ningar helt eller delvis integreras med ar
betsteknik) .
Arbetsteknik 23-20 30 26 28
Fackteori 7 2 6 4
Bt = betongteknik Tg = byggnadsträteknik Mr = murare
Ga = gatu-, väg- och ledningsteknik Ml = målare
Go = golvläggare Br = bergteknik
Pl = byggnadsplåtslagare
Vv = värme- och sanitetsmontörer
Klass som är sammansatt av elever från två årskurser får delas i årskursgrupper under högst fem veckotimmar i fackteori.
2 ) I n o m r a m e n a v t r e v e c k o t i m m a r k a n e n e l e v v ä l j a e t t a v d e s s a ä m n e n e n l i g t t i m p l a n e n o c h k u r s p l a n e n f ö r ä m n e t p å t v å å r i g e k o n o m i s k , s o c i a l e l l e r t e k n i s k l i n j e .
7
Bygg- och anläggningsteknisk linje
Gren för betongteknik Gren för byggnadsträteknik
Gemensamt Gren för murare
Gren för gatu-, väg- och ledningsteknik Gren för bergteknik
Gren för värme- och sanitetsmontörer Gren för målare
Gren för byggnadsplåtslagare Gren för golvläggare
Termin 1 Termin 2 Termin 3 Termin 4
8
Bygg- och anläggningsteknik
BYGG- OCH ANLÄGGNINGSTEKNISK LINJE
MÅL Eleven skall genom undervisningen i bygg- och anläggnings
teknik
inhämta kunskaper om byggnads- och anläggningsarbeten, skaffa sig grundläggande färdighet att utföra allmänt förekommande arbeten,
utveckla förmågan att inhämta informationer och data i an
visningar, instruktioner, tabeller o dyl,
förvärva insikt om säkerhetsföreskrifter av olika slag och deras tillämpning
utveckla förmågan att iaktta och analysera sociala för
hållanden på arbetsplatsen samt
förvärva insikt om yrkes- och arbetsförhållandens förän
derlighet .
HUVUDMOMENT 1—1 Material, verktyg och maskiner samt andra hjälpmedel.
I—I Arbetsplanering. Ritningar, fabrikantanvisningar o dyl.
O Manuell och maskinell arbetsteknik.
i—i Arbeten med grundläggning och stomkonstruktioner, an- '—' ordningar för uppvärmning, isolering samt arbeten av
Svenska
sanitär, teknisk eller estetisk art.
Arbeten med montering, installation och applicering av bygc
m m.
D byggnadsenheter, armaturer, beklädnader, beläggningar
Q Arbetsplatsens miljöfrågor
MÅL Undervisningen i svenska skall ge eleverna vidgade kun
skaper om språket och litteraturen och utveckla deras för
måga att använda språket. Detta skall ske i sådana former och med sådant undervisningsstoff att elevernas personliga utveckling främjas och att de förbereds för såväl fort
satta studier som kommande samhälls- och yrkesliv.
Eleverna skall alltmer självständigt och i meningsfulla sammanhang arbeta med olika språkliga uttrycksformer för att lära känna, bedöma och bruka spåket och litteraturen som medel för information, påverkan, kontakt och konstnär
ligt skapande.
Detta innebär
att eleverna genom att själva pröva och använda skilda ut
trycksformer i tal och skrift får sådana kunskaper och färdigheter att de med säkerhet och tilltro till egen förmåga kan redovisa sakförhållanden och uttrycka tankar, Åsikter och känslor,
9
att eleverna genom att diskutera och studera språkets roll och funktioner, också i dess sociala, geografiska och historiska varianter, får kunskaper om språkets bruk och byggnad och därmed förutsättningar att ta ställning i språkfrågor,
att eleverna genom att studera nyare och äldre litteratur, från vår egen och andra kulturkretsar, får insikt i att litteraturen ger kunskap om människor, miljöer och pro
blem, blir medvetna om tradition och förnyelse i kulturen och därigenom också bättre förstår sig själva och sin om
värld .
Inom ämnet svenska skall eleverna också utveckla sina kun
skaper om de nordiska grannländernas språk och litteratur.
HUVUDMOMENT ^Muntlig och skriftlig framställning.
DSpråkets bruk och byggnad.
1 Litteraturstudium.
Arbetslivsorientering
MÅL Eleven skall genom undervisningen i arbetslivsorientering stimuleras till ett personligt engagemang i arbetslivs
frågor samt skaffa sig kunskap om
arbetets värde i sig och dess betydelse för individens ut
veckling, social gemenskap, jämställdhet och ökad välfärd, olika sätt att medverka till utveckling av samhälle och arbetsliv i en demokrati,
utbildnings- och arbetsmarknadspolitiska mål och medel, bl a sådana som gäller sysselsättning och insatser för grupper med särskilda svårigheter på arbetsmarknaden, företagets/institutionens allmänna villkor och beroendet av samverkan med myndigheter och organisationer,
arbetsgivar- och arbetstagarorganisationernas roll i ar
betslivet samt deras syn på frågor som rör samhälle och arbetsliv samt stimuleras till att engagera sig i fackligt och politiskt arbete,
arbetsmiljöns betydelse för säkerhet och arbetstillfreds
ställelse och särskilt om hur arbetet och arbetsmiljön kan och bör anpassas till individens behov och förutsättningar samt stimuleras till att genom egna insatser med stöd av gällande lagar och avtal medverka till en god arbetsmiljö, hur arbetet kan organiseras för att uppfylla krav på sam
ordning av olika mål, teknik, administration, medbestäm
mande, arbetsmotivation, arbetstillfredsställelse och pro
duktion,
företagets eller institutionens uppbyggnad för att förstå behovet av och innebörden i olika organisatoriska och ad
ministrativa funktioner,
betydelsen av ekonomi på arbetsplatsen såväl företags-
10
HUVUDMOMENT
Idrott
som produktionstekniska frågor samt stimuleras att i sin yrkesutövning engagera sig i ekonomiska frågor,
olika löneformer och deras effekter på arbetets utförande, riskerna i arbetet och medinflytande,
innebörden i och tillämpningen av lagar och avtal som reg
lerar förhållandena i arbetslivet samt stimuleras att en
gagera sig i frågor som gäller arbetets villkor i övrigt, arbetsförmedlingens uppgifter och hur man söker anställ
ning samt
olika anställningsformer.
DArbetet.
Arbetsmiljön.
Arbetsplatsens organisation Ekonomi.
Arbetsmarknaden.
•
• •
•
E—I Samhällsfrågor.
Oi Samhällsaspekter på datoranvändningen.
Q Anställningen.
MÅL Eleven skall genom undervisningen i idrott
skaffa sig rekreation, god kondition och allsidig träning av rörelseapparaten,
inhämta kunskap om och färdighet i arbetsteknik,
förvärva förståelse och intresse för fysisk aktivitet samt uppöva samarbetsvilja och organisationsförmåga.
HUVUDMOMENT Gymnastik.
Dans.
• •
• Bollspel.
f—^Fri idrott.
O Orientering.
• Skridskoåkning
• Simning.
O Arbetsteknik
•
• Funktionär- och ledarskap, organisationskunskap Teori.
1 1
KOMMENTARER TILL KURSPLAN
BYGG- OCH ANLÄGGNINGSTEKNIK, årskurs 2, grenarna Betongteknik (Bt), Byggnadsträteknik (Tg) och Murare (Mr)
Delmoment
1 Allmänna grunder Introduktion Studieteknik
Etableringsarbeten 2 Betongkonstruktioner
Formbyggnad Armering Betongarbete
3 Murade konstruktioner Murning
Puts- och plattsättning 4 Träkonstruktioner
Stolpverk och beklädnad Isoleringsarbete
Snickerier och inredningar 5 Skydds- och hjälpanordningar 6 Elementmontering
7 Maskiner, transport- och lyftanordningar samt verktyg
Rikttider Grenar Bt Tg Mr
10 10 10 5 5 5 15 15 15
230 400 85 425 140 150 300 100 100
15 15 440 15 15 300
120 200 30 30 30
235 30 60 60 60 25 25 25
30 30 30
12
De rikttider som anges för delmomenten motsvarar bruttolek- tionsantalet för ämnet bygg- och anläggningsteknik (det lägre veckotimantalet) enligt timplanen. Vid årskursplanering måste tidsbortfall för helger, lovdagar o d beaktas. Viss omfördel
ning av angiven rikttid mellan och inom de olika delmomenten kan erfordras vid det praktiska genomförandet bl a beroende
på elevernas varierande förkunskaper och på lokala förhållan
den såsom tillgång på utbildningsobjekt.
Undervisningen förläggs i största möjliga utsträckning till den reguljära bygg- och anläggningsverksamheten.
En långsiktig planering av utbildningsobjekt är nödvändig för att undvika störningar i utbildningen. Skolledningen skall där
för samarbeta med länsarbetsnämnd och yrkeskommitté vid an
skaffande av utbildningsobjekt. Objekten skall väljas med be
aktande av att eleverna tillförsäkras en väl differentierad ut
bildning inom yrkesområdet.
Utbildningen kan genomföras enligt olika alternativ:
- elevgruppen kan under lärares ledning bilda ett eget arbets
lag som utför allt inom yrket förekommande arbete,
- elever kan placeras på arbetsplats, där utbildad arbetskraft inom samma yrkesområde är sysselsatt.
Om så erfordras för att tillgodose allsidigheten i utbildningen kan en kombination tillämpas.
Det ankommer på den som tillhandahåller utbildningsobjekt att hålla av byggnadsnämnden utsedd ansvarig arbetsledare.
Skolans åtaganden skall baseras på rekommendationer av yrkes
kommittén och vara reglerade innan utbildningen påbörjas.
För undervisning som är förlagd till utbildningsobjekt utanför skolan skall utöver vad som anges i skolförordningen överens
kommelse mellan skolan och branschens arbetsmarknadsparter vara vägledande vid planering och genomförande av undervisningen.
Då klassen är sammansatt av elever från två årskurser samt vid inbyggd utbildning och då det i övrigt krävs för att erhålla ett optimalt utnyttjande av resurserna och en tillfredsställande undervisningssituation, får ämnet delas i arbetsteknik och fack
teori i högst det antal veckotimmar som framgår av timplanen.
De läromedel som används i undervisningen bör vara utarbetade i nära samråd med branschen.
Eleverna skall informeras om den fysiska träningens betydelse för att förebygga ryggskador och andra sjukdomar orsakade av tunga arbetsmoment. Stor vikt skall läggas vid inlärningen av riktiga arbetsmetoder såväl ur ergonomisk som ur teknisk syn
punkt .
För uppföljning av elevernas utbildning redovisas tidsfördel
ningen mellan delmomenten på arbetskort.
Gällande arbetsmiljöföreskrifter skall beaktas. Träna eleverna att ge akt på de allmänt och för de i olika delmoment speci
ellt förekommande olycksfallsriskerna.
Skolan bör även i olika sammanhang stimulera eleverna att aktivt delta i skydds- och miljöarbetet.
Frågor om energihushållning, materialkostnader m m behandlas särskilt inom de delmoment där de har aktualitet och anknytning.
Samverkan i grupp samt frågor om jämlikhet och solidaritet skall ges ökat utrymme.
Då undervisningen i åk 2 genomförs som arbetsplatsförlagd ut
bildning kommer eleverna ofta i kontakt med äldre material och framför allt äldre teknik. Det är därför viktigt att under
visningen är anpassad till den verksamhet som eleverna möter på arbetsstället utanför skolan. Om det i utbildningsobjekt ingår reparations- och ombyggnadsmoment som eleverna inte ti
digare kommit i kontakt med bör eleverna ges tillfälle att träna dessa moment antingen i skolmiljö eller på arbetsplat
sen. Undervisningen om äldre material och metoder bör kombi
neras med studiebesök exempelvis på arbetsplatser där olika ombyggnadsarbeten förekommer.
14
DELMOMENT RIKTTIDER
Grenar Bt Tg Mr 1 Allmänna grunder
1.1 Introduktion 10 10 10
1.2 Studieteknik 5 5 5
1.3 Etableringsarbeten 15 15 15
Syfte och innehåll Kommentarer
1 Allmänna grunder Eleven skall genom sina studier inhämta information om utbildningens uppläggning och genomförande,
skaffa sig kunskap om arbetarskyddets organisation och därmed sammanhängande frågor,
skaffa sig kunskap om den fysiska träningens betydelse för den fort
satta yrkesverksamheten,
skaffa sig grundläggande kunskaper i att studera de föreskrifter och an
visningar som reglerar arbetet inom yrkesområdet samt
informera sig om vilken betydelse etableringen av en byggarbetsplats innebär för utbildningens bedrivande.
1.1 Introduktion
Arbetsledning och övrig personal Ritningar och bestämmelser
Arbetsplatsens organisation Tidsplan
Hygienutrymmen Tidkontroll
Arbetarskyddets organisation Personlig skyddsutrustning Brandredskap
Ergonomi
En av förutsättningarna för att eleverna skall bli positiva medarbetare på arbets
platsen, vilket är av största betydelse för en god utbildning, är att de känner sig väl mottagna. Till ett gott mottagande hör en ordentlig information.
Låt därför eleverna redan första dagen få en översiktlig information om arbetsled
ning och övrig personal samt om vad som i övrigt kan vara av värde att känna till.
15
Syfte och innehåll Kommentarer
Om överenskommelse härom träffas mellan skolledning och företagare skall eleverna - liksom läraren - för tidkontroll använda stämpelur. Upplys i aktuella fall eleverna om detta.
Om eleverna är utplacerade i företag bör läraren intressera arbetsledningen att hjälpa till med informationen.
Elevernas medverkan i skydds- och miljö
arbetet bör bl a omfatta deltagande i skyddsronder och övriga skyddsträffar.
Eleverna bör informeras om att även de kan ge förslag på skydds- och miljöför
bättrande åtgärder såväl vid skolan som på de externa arbetsplatserna.
Den personliga skyddsutrustningen skall vara godkänd av arbetarskyddsstyrelsen.
Eftersträva ergonomiskt riktiga arbets
ställningar så att onödig påfrestning på speciellt utsatta kroppsdelar undviks.
Övningar i brandskydd bör anordnas så att eleverna vet vilka åtgärder som skall vidtas i händelse av eldsvåda.
Påpeka vikten av att eleverna vidareut
vecklar den fysiska träning som utbild
ningen erbjuder. Se till att de kun
skaper som eleverna får tillämpas prak
tiskt under hela årskursen.
1 . 2 Studieteknik
Hus AMA
Svensk Byggnorm Bygganvisningar
Ritningar och beskrivningar
Den faktalitteratur som behandlar för yrket viktiga anvisningar och föreskrifter skall finnas tillgänglig så att eleverna kan lära sig att använda den
I många fall måste yrkesmannen ha till
gång till broschyrer eller fabrikant
anvisningar för att kunna utföra arbetet
16
Syfte och innehåll Kommentarer
enligt där givna rekommendationer. För elevernas träning bör därför broschyrer och fabrikantanvisningar finnas tillgäng
liga.
Som underlag för förekommande anvisningars tillämpning bör ritningar och beskrivning
ar finnas.
1 . 3 Etableringsarbeten
Ritningar, beskrivningar och be
stämmelser
Utbildningsobjektets omfattning Tidsplaner
Transportanordningar Kontor
Personalutrymmen Hygienutrymmen
Förbandsplatsen och dess utrustning Materialupplag
Parkeringsplatser
Tillfälliga elanläggningar för be
lysning, värme och kraft
Med utgångspunkt från de allmänna resone
mang som fördes under årskurs 1 och med stöd av de anteckningar som då gjordes studeras arbetsplatsernas planering med avseende på personalutrymmen, tillfarts- och transportleder, tillfälliga installa
tioner etc. Huvudsyftet är att lära ele
verna varför arbetsplatsen planerats på visst sätt. Detta ger dem förståelse för rationell organisation, vilket är en för
utsättning för att arbetet skall löpa på ett tillfredsställande sätt. Samtidigt ger dessa studier grundkunskaper som gör det möjligt för eleverna att förstå pla
neringen av andra byggen som de sedermera kommer att arbeta på.
Det är önskvärt att arbetsledningen bi
träder med en inledande orientering om etableringen - planeringen.
Stor vikt skall läggas vid att göra ele
verna ordningsmedvetna. Ordningssinne med
för säkerhet och trivsel.
Ägna speciell uppmärksamhet åt skyddsfrå
gorna. Eleverna måste få klara besked be
träffande maskinernas handhavande samt upplysningar om förbandsplatsen och dess utrustning, tillvägagångssättet vid larm till ambulans och brandkår osv.
Orientera också eleverna om den speciella ställning som underentreprenörer ofta har vid byggnadsföretagen.
DELMOMENT RIKTTIDER Grenar Bt Tg Mr 2 Betongkonstruktioner
2.1 Formbyggnad 230 400 85
2.2 Armering 425 140 150
2.3 Betongarbete 300 100 100
Syfte och innehåll Kommentarer
2 Betongkonstruktioner Eleven skall genom sina studier skaffa sig färdighet att med ledning av konstruktionsritningar planera och utföra enkla formsättnings- och arme- ringsarbeten ,
skaffa sig färdighet att utföra betonggjutning,
skaffa sig färdighet att på egen hand kunna planera och utföra lag
ning av betongytor,
skaffa sig vidgad kunskap om tek
niken vid läggning av betonggolv samt
skaffa sig kunskap om de skydds- och miljöanvisningar som gäller vid ar
beten med betongkonstruktioner.
2.1 Formbyggnad
Ritningar, beskrivningar och bestämmelser
Material
Arbetsplanering och arbetsmetoder
De grundläggande kunskaperna i formbygg
nad som eleverna erhöll under årskurs 1 skall nu vidgas och praktiskt tillämpas.
För elever med gren mureri som huvudin
riktning avser utbildningen främst att ge grundläggande kunskaper i enklare form
byggnad, exempelvis lågformar, igenform- ning av öppningar i bärlag och väggar etc Eleverna bör dock även få inblick i mera avancerad formbyggnad vilket kan under
lätta framtida medverkan i sådant arbete vid tillfällen med sysselsättningsproblem inom valt yrkesområde.
1 8
Syfte och innehåll Kommentarer
För elever med betongteknik som huvudin
riktning bör utbildningen omfatta van
ligast förekommande formbyggnad. Eleven bör efter årskurs 2 kunna delta i rela
tivt avancerad formsättning.
För elever med byggnadsträteknik som hu
vudinriktning är målsättningen att ele
ven med hjälp av ritningar och beskriv
ningar efter årskurs 2 skall kunna utföra vanligast förekommande formbyggnad på egen hand.
Uppgifterna bör omfatta formbyggnad av olika konstruktioner med förekommande material och metoder.
Olycksfallsriskerna vid såväl formbyggnad som avformning skall påtalas.
Vid arbeten med stora formelement är riskerna särskilt stora. Eleverna skall tränas till speciell vaksamhet vid dessa arbeten.
2.2 Armering
Ritningar, armeringsförteckningar och typblad
Bestämmelser Material
Arbetsplanering och arbetsmetoder
För elever med gren mureri respektive byggnadsträteknik som huvudinriktning av
ser utbildningen att ge eleverna sådan kunskap att enklare armering av vägg- och bärlagskonstruktioner kan utföras på egen hand. Vid svårare armeringar är målsätt
ningen att kunna medverka som medhjälpare till utbildad armerare.
Användningen av färdigklippt och bockat stål bör undvikas. Detta kan som regel ske om skolledning-lärare i god tid kon
taktar företaget och framför önskemålet om att eleverna skall få utöva klippning och bockning.
Genom undervisningen i årskurs 1 bör eleverna ha de grundläggande kunskaperna i armering. De bör dessutom känna till armerade konstruktioners verkningssätt.
Övningsuppgifterna i armering bör för elever med gren betongteknik förutom enklare arbetsuppgifter även omfatta mera krävande objekt såsom armering av skydds
rum, parkeringsdäck etc.
Syfte och innehåll Kommentarer
2 . 3 Betongarbete Ma t e r i a 1
Arbetsplanering och arbetsmetoder betonggj utning
Lagning av betongytor Golv läggning
Spackling av golv
Informera eleverna om förekommande metoder för betonggjutning. Uppmärksamma även ele
verna på viktiga detaljer i arbetsutföran- det såsom
att betongmassa skall anbringas på sa sätt i formen att separation inte uppstår, att betongmassan blir ordentligt genom- vibrerad ,
att vibreringen inte överdrivs ,
att formarna skall vara rengjorda, smorda, vattnade om så erfordras,
att all utrustning skall rengöras nog
grant efter avslutad gjutning samt att formarna skall kontrolleras efter gjutning så att de inte rubbats under gjut- ningens gång.
Eleverna bör beredas tillfälle att öva lagning av betongytor och den speciella metodik som skall tillämpas även vid re
lativt högt ställda kvalitetskrav.
Skrotning av betongytorna bör utföras omedelbart efter avformning.
Eftersom läggning av betonggolv är ett svårt arbetsmoment är det lämpligt att eleverna får börja med mindre utrymmen för att efterhand övergå till mera avan
cerade läggningsövningar.
Eleverna bör ges möjlighet att växelvis delta i arbetslag där även maskinell golvläggning samt spackling av golv och självutjämnande massor förekommer.
För delmomentet som helhet gäller:
De rikttider som anges för delmomentet utgör underlag för de fördelningsprinciper som skall tillämpas.
Vissa lokala avvikelser kan bli nödvändi
ga på grund av byggnadsverksamhetens om
fattning och inriktning men rikttiderna för den huvudinriktning (gren) som eleven valt bör alltid tillgodoses.
20
Syfte och Innehåll Kommentarer
Om övningsinslag i exempelvis armering inte kan anskaffas externt bör övningen genomföras i skollokal alternativt ar- betsgård så att eleverna tillförsäkras utbildning enligt delmomentet.
2 1
DELMOMENT
3 Murade konstruktioner 3.1 Murning
3.2 Puts och plattsättning
RIKTTIDER Grenar Bt Tg Mr
15 15 440 15 15 300
Syfte och innehåll Kommentarer
3 Murade konstruktioner Eleven skall genom sina studier skaffa sig vidgad kunskap om murning speciellt fasadmurning,
skaffa sig färdighet att utföra murning och fogning,
skaffa sig färdighet att utföra enklare in- och utvändiga putsnings- arbeten samt
skaffa sig färdighet att utföra enklare beklädnadsarbeten med kakel och keramiska plattor.
3.1 Murning
Ritningar, beskrivningar och be
stämmelser
Arbetsplanering och arbetsmetoder Beredning av bruk
Blockmurning Tegelmurning Fogning
De kunskaper som eleverna förvärvat under årskurs 1 skall de nu omsätta och utvidga i praktiken. Tyngdpunkten skall läggas på övningar i murning av fasadtegel.
Kvalitetskravet skall ställas mycket högt och speciell uppmärksamhet skall riktas på hörn, fogtjocklek och planhet.
De elever som valt grenen murare som hu
vudinriktning bör vid årskursens slut självständigt med utgångspunkt från rit
ningar och beskrivningar kunna utföra en enkel fasadmurning som motsvarar högt ställda kvalitetskrav.
Vid undervisningen i fogning, som bör tränas både i samband med murning och efter urkratsning, skall eleverna göras uppmärksamma på fogningens betydelse för ett tillfredsställande resultat.
Syfte och innehåll Kommentarer
3.2 Puts och plattsättning Ritningar, beskrivningar och be
stämmelser
Arbetsplanering och arbetsmetoder Beredning av bruk
In- och utvändig puts
Plattsättning och platt läggning Fogning
Genom grundutbildningen i årskurs 1 har eleverna fått kunskap om bl a den prin
cipiella uppläggningen och planeringen av putsningsarbetet. De bör därför väl känna till vad som krävs av dem när de praktiskt skall tillämpa kunskaperna under årskurs 2 På många orter kan det vara svårt att er
hålla putsningsarbete. Det är därför vik
tigt att i god tid planera för de elever som utbildas till murare så att de får tillräcklig träning i putsning.
Kvalitetskravet skall hållas högt. Fram
håll för eleverna vikten av noggrann kon
troll av hörn, vinklar, begränsningar etc.
Stor uppmärksamhet bör iakttas vid ren
göring och vid skyddstäckning exempelvis av fasadtegel vid sockelputsning.
Det är önskvärt att de elever som valt grenen murare får utföra arbeten med i varje fall plattsättning. Om inte den externa arbetsplatsen kan erbjuda till
räckliga övningsmöjligheter skall åtgärder vidtas så att undervisningen kan genom
föras på annan plats, eventuellt i skol
verkstad.
För delmomentet gäller i övrigt:
För elever i gren betongteknik respektive byggnadsträteknik avses rikttiderna ge en allmän orientering om de arbetsmoment som ingår i delmomentet. Elever som valt dessa grenar bör vid årskursens slut självstän
digt kunna utföra enklare murningsarbeten såsom blockmurning, igenmurning och puts
ning av öppningar vid reparations- och ombyggnadsarbeten etc. Undervisningen bör planeras så att eleverna under kortare tid får delta i det praktiska arbetsutfö- randet på en arbetsplats.
DELMOMENT RIKTTIDER Grenar Bt Tg Mr 4 Träkonstruktioner
4.1 Stolpverk och beklädnad 120 200
4.2 Isoleringsarbete 30 30 30
4.3 Snickerier och inredningar 235 30
Syfte och innehåll Kommentarer
4 Träkonstruktioner Eleven skall genom sina studier skaffa sig teoretiska och praktiska kunskaper om stolp- och regelverk, träbjälklag, takstolar etc,
skaffa sig ökad kunskap om bekläd
nadsmaterialens användningsområden och tekniken vid utförandet av be
klädnadsarbeten ,
skaffa sig fördjupad kunskap om olika isoleringsmaterials egen
skaper och användningsområden, lära sig att utföra allmänt före
kommande isoleringsarbeten samt skaffa sig färdighet att utföra arbeten med snickerier och inred
ningar.
4.1 Stolpverk och beklädnad Ritningar och beskrivningar
Arbetsplanering
Olika typer av stolp- och regel
verk, träbjälklag, takstolar etc Träförband
Material
Arbete med spontat virke, paneler, skivor, papp, taktegel etc
Det är väsentligt att alla elever i gre
narna Bt och Tg får pröva på övningsupp
gifter som ger dem praktisk kännedom om s tonikons t ruk t ioner av trä.
Elever som valt gren byggnadsträteknik som huvudinriktning bör vid årskursens slut självständigt med utgångspunkt från ritningar och beskrivningar kunna utföra förekommande typer av stolpverk och be
klädnader.
För elever i gren betongteknik avser ut
bildningen i första hand att ge de grund-
2 4
S y f t e o c h i n n e h å l l K o m m e n t a r e r
4 . 2 I s o l e r i n g s a r b e t e
k u n s k a p e r s o m e r f o r d r a s f ö r a t t d e l t a i a r b e t e n m e d s t o l p v e r k o c h b e k l ä d n a d e r u n d e r p e r i o d e r m e d s y s s e l s ä t t n i n g s s v å r i g h e t e r i n o m d e n e g n a y r k e s g r e n e n .
E l e v e r n a s k a l l u p p m ä r k s a m m a s p å h u r e t t s l a r v i g t u t f ö r t a r b e t e k a n f ö r s v å r a d e t f o r t s a t t a a r b e t e t m e d u p p s ä t t n i n g a v l i s t e r , m o n t e r i n g a v s n i c k e r i e r e t c . Ä v e n a n d r a y r k e s g r u p p e r s å s o m m å l a r e o c h g o l v l ä g g a r e k a n f å p r o b l e m a t t u t f ö r a s i n a a r b e t s u p p g i f t e r .
S o m a l l t i d g ä l l e r a t t l ä r a r e n s b e v a k n i n g a v e l e v e r n a s r u n d g å n g m e l l a n o l i k a m a t e r i a l o c h a r b e t s u t f ö r a n d e n m å s t e s k ä r p a s o m t r ä n i n g s y t o r n a ä r k n a p p h ä n d i g a .
F l y t t n i n g m e l l a n o l i k a a r b e t s p l a t s e r t o r d e i v i s s a f a l l b l i n ö d v ä n d i g f ö r a t t t i l l r ä c k l i g t v a r i e r a n d e u p p g i f t e r s k a l l e r h å l l a s .
R i t n i n g a r , b e s k r i v n i n g a r o c h b e s t ä m m e l s e r
O l i k a i s o l e r i n g s m a t e r i a l
A r b e t s p l a n e r i n g o c h a r b e t s m e t o d e r
V a r j e e l e v m å s t e f å k l a r t f ö r s i g h u r v i k t i g t d e t ä r m e d e t t r i k t i g t u t f ö r a n d e v i d i s o l e r i n g s a r b e t e . D e n i å r s k u r s 1 p å b ö r j a d e u n d e r v i s n i n g e n o m e g e n s k a p e r o c h a n v ä n d n i n g s o m r å d e n f ö r o l i k a s l a g a v i n s o l e r i n g s m a t e r i a l s k a l l v i d g a s o c h f ö r d j u p a s . D ä r v i d ä r d e t v ä s e n t l i g t a t t e l e v e r n a f å r k u n s k a p o m h u r k o n s t r u k t i o n e r n a f u n g e r a r . N o g g r a n n k o n t r o l l ö v e r e l e v e r n a s a r b e t e b ö r u t ö v a s . R ä t t u t ö v a d b ö r d e n n a k o n t r o l l g e e l e v e r n a v ä r d e f u l l a k u n s k a p e r o c h u n d a n r ö j a r i s k e n f ö r b e r ä t t i g a d k r i t i k f r å n a r b e t s l e d n i n g o c h b y g g h e r r e .
E l e v e r n a s k a l l f ö r u t o m k u n s k a p e r n a o m d e t t e k n i s k a a r b e t s u t f ö r a n d e t ä v e n k ä n n a t i l l g ä l l a n d e e n e r g i n o r m e r .
4 . 3 S n i c k e r i e r o c h i n r e d n i n g a r
R i t n i n g a r , b e s k r i v n i n g a r o c h b e - s t ä m m e 1 s e r
A r b e t e n m e d f ö r e k o m m a n d e k a r m a r , s k å p , g o l v l ä g g n i n g , l i s t e r , f o d e r , s o c k l a r m m
E f t e r b e s l a g n i n g o c h e f t e r j u s t e r i n g s - a r b e t e
I å r s k u r s 1 f r a m h ö l l s s o m b e t y d e l s e f u l l t a t t g ö r a k l a r t f ö r e l e v e r n a a t t a r b e t e n m e d s n i c k e r i e r o c h i n r e d n i n g a r k r ä v e r s t o r n o g g r a n n h e t . I n f ö r d e p r a k t i s k a t i l l ä m p n i n g s ö v n i n g a r s o m e l e v e r n a s k a l l u t f ö r a i å r s k u r s 2 f i n n s d e t a n l e d n i n g a t t y t t e r l i g a r e b e t o n a k r a v e t p å n o g g r a n n h e t .
Svfte och innehåll Kommentarer
Om elevgruppen efter att en tid ha ut
bildats i träarbete av det slag som kan betecknas såsom grövre träarbete övergår till inredningsarbete, bör läraren samla eleverna till överläggningar kring de förändrade arbetsuppgifterna. Gå därvid igenom de arbetsmetoder som måste till- lämpas och diskutera valet av verktyg för olika arbeten.
Ställ mycket höga krav på kvalitet och kontrollera till att börja med varje färdigställt arbete, t ex insatt karm,
uppsatt foder eller monterade snickerier.
Elev som har gren byggnadsträteknik som huvudinriktning bör vid årskursens slut ha sådana kunskaper i snickeri- och in
redningsarbeten att eleven självständigt kan utföra de vanligast förekommande arbetena.
För elev som har gren mureri som huvud
inriktning avses undervisningen i första hand ge kunskaper i montering av karmar.
I reparations- och ombyggnadsarbeten bör eleven dessutom ha sådana kunskaper att kontroll och eventuella justeringsarbeten på karmar och övriga snickerier kan ut
föras .
2 6
DELMOMENT RIKTTIDER
Grenar Bt Tg Mr Skydds- och lij älpanordningar 60 60 60
Syfte och innehåll Kommentarer
5 Skydds- och hjälpanordningar Eleven skall genom sina studier
skaffa sig kunskap om de anvisningar till arbetsmiljölagen som berör yrkes
området ,
skaffa sig ökad färdighet i att ut
föra skydds- och hjälpanordningar samt
lära sig att arbeta med ansvar och omdöme så att tillbud och olycks
fall kan elimineras.
Arbetsmilj ölagen Bygganvisningar Ergonomi
Personlig skyddsutrustning
Arbetsplatsens skydds- och hjälp- anordningar såsom landgångar, stegar, ställningar, skydds
räcken etc
Det är viktigt att alla elever oavsett gren får kunskap i de tekniska arbetar
skyddsfrågorna. Undervisningen bör i största möjliga utsträckning integreras med det praktiska arbetsutförandet.
De avsnitt i ämnet arbetslivsorientering som berör skydds- och miljöfrågor bör integreras med delmomentet skydds- och hj älpanordningar.
Därvid skall följande avsnitt särskilt beaktas:
ergonomiavsnittet som skall behandla hur tunga och fysiskt krävande arbeten skall utföras och anpassas,
de arbetshygieniska problemen såsom damm, rök, luftföroreningar, allergier, buller osv samt
det tekniska arbetarskyddet där olycks- förebyggande åtgärder skall behandlas.
Då undervisningen i bl a ergonomi och yrkeshygien ställer speciella kunskaps
krav på läraren bör undervisningen in
planeras i så god tid att särskild ut
bildad personal kan anlitas i dessa av
snitt.
Syfte och innehåll Kommentarer
Beträffande det tekniska arbetarskyddet lämnar gällande bestämmelser och beskriv
ningar utförliga anvisningar om hur
ställningar, landgångar, stegar, trappor, skyddsanordningar etc skall byggas.
Eleverna skall lära sig att använda och noga följa dessa bestämmelser. De skall göras medvetna om att bestämmelserna grundar sig på noggranna analyser av hur utförandet bör vara för att fylla berätti
gade krav från såväl arbetsställnings- som skyddssynpunkt.
Framhåll för eleverna hur viktigt det är att omtänksamhet och noggrannhet präglar utförandet av ställningar, förbindelse
leder och andra skyddsanordningar.
28
DELMOMENT RIKTTIDER
Grenar Bt Tg Mr
6 Elementmontering 25 25 25
Syfte och innehåll Kommentarer
6 Elementmontering Eleven skall genom sina studier skaffa sig vidgad kunskap om elementmont e ring.
Ritningar, beskrivningar och be
stämmelser Arbetsplanering
Förvaring och transport av element Montering
Undervisningen i elementmontering torde vad de praktiska övningarna beträffar få en relativt begränsad omfattning.
Studiebesök bör därför arrangeras så att eleverna får tillfälle att studera van
ligast förekommande system vid montering av element, pelare, balkar etc.
Förekommer elementmontering i någon större omfattning bör eleverna få full
göra kortare tids miljöpraktik på ar
betsplatsen/arbetsplatserna .
29
DELMOMENT
Maskiner, transport- och lyftanordningar samt verktyg
RIKTTIDER Grenar Bt Tg Mr
30 30 30
Syfte och innehåll Kommentarer
7 Maskiner, transport- och lyftanordningar samt verktyg Eleven skall genom sina studier
skaffa sig ökad kunskap om maskiner, transport- och lyftredskap samt lyftanordningar.
Bestämmelser och beskrivningar Luft-, el- och förbränningsmotor
drivna maskiner Kompressorer Elutrustning Bultpistoler Lyftredskap
Kranar och hissar Ordergivning Handverktyg
Undervisningen under årskurs 2 bör till
föra eleverna ökade kunskaper om använd
ningen av maskiner.
Olika arbetsplatser ger varierande möjlig
heter att ge eleverna praktiska kunskaper i detta som i andra delmoment. Alla större byggen bör ge god maskinkunskap. Det
väsentliga är att eleverna lär sig ut
nyttja maskinerna och redskapen på ett riktigt och ändamålsenligt sätt. Det spelar därvid mindre roll om eleverna tränas att sköta större eller mindre ma
skiner eller att arbeta där en stor eller liten kran förekommer.
Om elevernas övningsuppgifter förläggs huvudsakligen till mindre byggnadsföretag, t ex villabyggen, bör lämpliga maskiner och redskap kunna inlånas i samråd mellan företag och skolledning.
Efterlevnaden av bestämmelser om skydds
anordningar skall övervakas med största möjliga noggrannhet.
Allt för många olycksfall inträffar till följd av okunnighet eller nonchalans vid arbete med små maskiner. Lär eleverna att t ex bultpistol är ett farligt verktyg i händerna på den ovarsamme.
Maskinernas och handverktygens skötsel och vård får inte åsidosättas. Eleverna bör vid årskursens slut även kunna skärpa egg
verktyg på ett tillfredsställande sätt.
Ordergivning till kranförare skall inövas.
30
3 1
KOMMENTARER TILL KURSPLAN
BYGG- OCH ANLÄGGNINGSTEKNIK, årskurs 2, gren gatu-, väg- och ledningsteknik (Ga)
Delmoment
1 Allmänna grunder 2 Projektering
3 Gatu- och vägbyggnad samt markarbeten för husbyggnad 4 Markledningar
5 Murar, räcken, gångbroar 6 Gatu- och vägunderhåll 7 Bergarbeten
8 Maskinkännedom
De rikttider som anges för delmomenten motsvarar bruttolek- tionsantalet för ämnet bygg- och anläggningsteknik (det läg
re timantalet) enligt timplanen. Vid årskursplanering måste tidsbortfall för helger, lovdagar o d beaktas. Viss omför
delning av angiven rikttid mellan och inom de olika delmomen
ten kan erfordras vid det praktiska genomförandet bl a beroen
de på elevernas varierande förkunskaper samt på lokala förhål
landen .
Undervisningen förläggs i största möjliga utsträckning till den reguljära bygg- och anläggningsverksamheten inom den statliga, kommunala och enskilda sektorn.
En långsiktig planering av utbildningsobjekt är nödvändig för att undvika störningar i utbildningen. Skolledningen skall därför samarbeta med berörda institutioner samt stat
liga, kommunala och enskilda branschorgan vid anskaffande av utbildningsobjekt. Objekten skall väljas med beaktande av att eleverna tillförsäkras en väl differentierad utbild
ning inom yrkesområdet.
Utbildningen kan genomföras enligt olika alternativ:
elevgruppen kan under lärares ledning bilda arbetslag som utför allt inom yrket förekommande arbete,
elever kan placeras på arbetsplats där utbildad arbets
kraft inom samma yrkesområde är sysselsatt.
Rikttider 70 30 350
430 100 140 40 100
Om så erfordras för att tillgodose allsidigheten i utbild
ningen kan en kombination tillämpas.
Det ankommer på den som tillhandahåller utbildningsobjekt att hålla av byggnadsnämnden utsedd ansvarig arbetsledare.
Skolans åtagande skall baseras på av branscherna utfärdade rekommendationer och vara reglerade innan utbildningen på
börjas .
Då klassen är sammansatt av elever från två årskurser samt vid inbyggd utbildning och då det i övrigt krävs för att erhålla ett optimalt utnyttjande av resurserna och en till
fredsställande undervisningssituation, får ämnet delas i arbetsteknik och fackteori i högst det antal veckotimmar som framgår av timplanen.
De läromedel som används i undervisningen bör vara utarbeta
de i nära samråd med branschen.
För undervisning som är förlagd till utbildningsobjekt utan
för skolan skall utöver vad som anges i skolförordningen överenskommelse mellan skolan och branschens arbetsmarknads
parter vara vägledande vid planering och genomförande av un
dervisningen .
Gällande arbetsmiljöföreskrifter skall beaktas. Träna ele
verna att ge akt på de allmänt och för de i olika delmoment speciellt förekommande olycksfallsriskerna.
Skolan bör även i olika sammanhang stimulera eleverna att aktivt delta i skydds- och miljöarbetet.
Eleverna skall informeras om den fysiska träningens bety
delse för att förebygga ryggskador och andra sjukdomar or
sakade av tunga arbetsmoment. Stor vikt skall läggas vid inlärningen av riktiga arbetsmetoder såväl ur ergonomisk som ut teknisk synpunkt.
Samverkan i grupp samt frågor om jämställdhet och solida
ritet skall ges ökat utrymme.
Frågor om energihushållning, materialkostnader m m behand
las särskilt inom de delmoment där de har aktualitet och anknytning.
För uppföljning av elevernas utbildning redovisas tidsför
delningen mellan delmomenten på arbetskort
33
DELMOMENT RIKTTIDER
Allmänna grunder
1.1 Introduktion 1 0
1 .2 Studieteknik 5
1.3 Etableringsarbeten 1 0
1.4 Arbetsmiljö 25
1.5 Jordarts- och materialkännedom 2 0
Syfte och innehåll Kommentarer
Allmänna grunder
Eleven skall genom sina studier inhämta information om utbildningens uppläggning och genomförande,
skaffa sig kunskap om arbetarskyddets organisation och därmed sammanhängan
de frågor,
skaffa sig kunskap om den fysiska träningens betydelse för den fort
satta yrkesverksamheten,
skaffa sig grundläggande kunskaper i att studera de föreskrifter och anvisningar som reglerar arbetet inom yrkesområdet,
informera sig om vilken betydelse etableringen av en arbetsplats in
nebär för utbildningens bedrivande, skaffa sig kunskaper om jordarter, tjälproblem och vägbyggnadsmaterial samt
lära sig att identifiera de vanli
gaste mineral- och bergarterna.
34
Syfte och innehåll Kommentarer
1 . 1 Introdukt ion
Arbetsledning och övrig personal Ritningar och bestämmelser
Arbetsplatsens organisation Tidsplan
Hygienutrymmen Tidkontrol1
Arbetarskyddets organisation Personlig skyddsutrustning Brandredskap
Ergonomi
En av förutsättningarna för att eleverna skall bli positiva medarbetare på ar
betsplatsen, vilket är av största be
tydelse för en god utbildning, är att de känner sig väl mottagna. Till ett gott mottagande här en ordentlig information.
Låt därför eleverna redan första dagen få en översiktlig information om arbets
ledning och övrig personal samt om vad som i övrigt kan vara av värde att känna till.
Om överenskommelse härom träffas mellan skolledning och företagare skall eleverna - liksom läraren - för tidkontroll an
vända stämpelur. Upplys i aktuella fall eleverna om detta.
Om eleverna är utplacerade i företag bör läraren intressera arbetsledningen att hjälpa till med informationen.
Elevernas medverkan i skydds- och miljö
arbetet bör bl a omfatta deltagande i skyddsronder och övriga skyddsträffar.
Eleverna bör informeras om att även de kan ge förslag på skydds- och miljöför
bättrande åtgärder såväl vid skolan som på de externa arbetsplatserna.
Den personliga skyddsutrustningen skall vara godkänd av arbetarskyddsstyrelsen.
Eftersträva ergonomiskt riktiga arbets
ställningar så att onödig påfrestning på speciellt utsatta kroppsdelar undviks.
Övningar i brandskydd bör anordnas så att eleverna vet vilka åtgärder som skall vid
tas i händelse av eldsvåda.
Påpeka vikten av att eleverna vidareut
vecklar den fysiska träning som utbild
ningen erbjuder. Se till att de kunskaper som eleverna får inhämta, tillämpas prak
tiskt under hela årskursen.
