GÖTEBORGS UNIVERSITETSBIBLIOTEK
y
Lggii
14000 000238710
Läroplan för gymnasieskolan
S K O L Ö V E R S T Y R E L S E N
Liber U t b i l d n i n g s f ö r l a g e t S t o c k h o l m Supplement 123
Fastställt 1984-06-12 D n r 5040-84:1287
Tvåårig träteknisk linje
Åk 2 Gren Modellsnickare
L i b e r U t b i l d n i n g s f ö r l a g e t 1 6 2 8 9 S T O C K H O L M
S e p a r a t a e x e m p l a r k a n b e s t a l l a s g e n o m L i b e r
K u n d t j ä n s t U t b i l d n i n g 1 6 2 8 9 S T O C K H O L M T e l . 0 8 - 7 3 9 9 1 0 0
FORORD
L a r o p l a n e n f ö r g y m n a s i e s k o l a n ( L g y 7 0 ) b e s t a r a v e n a l l n u i n d e l ( d e l I ) , s o m a r g e m e n s a m f o r s a m t l i g a l i n j e r , s a m t a v s u p p l e m e n t ( d e l I I ) f ö r s k i l d a l i n j e r o c h s p e c i a l k u r s e r .
D e n a l l m ä n n a d e l e n ( d e l I ) i n n e h å l l e r a v K u n g l M a j : t f a s t s t ä l l d a m å l o c h r i k t l i n j e r f ö r g y m n a s i e s k o l a n , t i m - o c h k u r s p l a n e r ( m a l o c h h u v u d m o m e n t i e n s k i l d a ä m n e n ) f o r g y m n a s i e s k o l a n s l i n j e r s a m t a v S O u t f ä r d a d e a l l m a n n a a n v i s n i n g a r f o r g y m n a s i e s k o l a n s v e r k s a m h e t .
S u p p l e m e n t d e l e n ( d e l I I ) å t e r g e r t i m - o c h k u r s p l a n e r ( m a l o c h h u v u d m o m e n t ) f o g a r t i l l d e s s a i f ö r e k o m m a n d e f a l l d e l m o m e n t o c h å r s k u r s f ö r d e l n i n g a r s a m t g e r a l l m a n n a r i k t l i n j e r f o r u n d e r v i s n i n g e n s b e d r i v a n d e i d e o l i k a ä m n e n a .
F ö r e l i g g a n d e s u p p l e m e n t e r s ä t t e r s i d a 9 7 i s u p p l e m e n t e t 2 a r i y T r ä t e k n i s k l i n j e s o m u t k o m 1 9 7 0 s a m t a n v i s n i n g a r f a s t s t ä l l d a 1 9 7 1 - 1 1 - 1 9 .
M e d t a n k e p å d e n f o r t l ö p a n d e l ä r o p l a n s ö v e r s y n e n a r d e t a n g e l ä g e t a t t e r f a r e n h e t e r a v l ä r o p l a n e n s t i l l ä m p n i n g s o m g o r s p å s k o l o r n a d e l g e s S Ö .
Stockholm i december 1984
S k o l ö v e r s t y r e l s e n
ö 1 9 8 4 S k o l ö v e r s t y r e l s e n o c h L i b e r U t b i l d n i n g s f ö r l a g e t
I S B N 9 1 - 4 0 - 7 1 3 2 4 - 5 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 0
L b f c " T - v e k S t o c k h o l m 1 9 8 4 3 4 9 3 6 b
INNEHALL
T I M P L A N 6
M Å L 8
H U V U D M O M E N T 8
S v e n s k a 8
A r b e t s l i v s o r i e n t e r i n g 9 I d r o t t 1 0
K O M M E N T A R E R T I L L K U R S P L A N
D e l m o m e n t 1 1
1 . M a s k i n e r o c h v e r k t y g 1 3 2 . M a t e r i a l 1 5
3 . R i t n i n g a r o c h m o d e l l u t s l a g 1 6 4 . M o d e l l t i l l v e r k n i n g 1 8
5 . P l a s t m o d e l l e r 2 3 6 . Y t b e h a n d l i n g 2 4
7 . F o r m n i n g o c h g j u t n i n g 2 5
6
Tvåårig träteknisk linje (Tr
Antal veckotimmar
Ämne Årskurs 1 Årskurs 2
Gren Vs, Mo, Bb Svenska
Arbetslivsorientering Träteknik1)
Idrott
Timme till förfogande Engelska
B- eller C-språk Religionskunskap Psykologi
Samhällskunskap Konsumentkunskap Matematik
Bild eller musik
4 1 30-27
2 1
3 1
32 2
Summa 38 38
1) Träteknik innefattar arbetsteknik och fackteori enligt följande (tidsangivelsen för fackteori är riktpunkt i den mån fackteorin icke enligt SÖ:s anvisningar helt eller delvis integreras med ar
betsteknik) .
Arbetsteknik 24-21 26
Fackteori 6 6
Vs = verkstadssnickare Mo = modellsnickare Bb = båtbyggare
2) Inom ramen av tre veckotimmar kan en elev välja ett av dessa ämnen en
ligt timplanen och kursplanen för ämnet på tvåårig ekonomisk, social eller teknisk linje.
Klass som är sammansatt av elever från två årskurser får delas i årskursgrupper under högst fyra veckotimmar i fackteori.
7
Träteknisk linje
Gren för verkstadssnickare
Gemensamt Gren för modellsnickare
Gren för båtbyggare
Termin 1 Termin 2 Termin 3 Termin 4
I I
8
Träteknik
TRÄTEKNISK LINJE
MÅL Eleven skall genom undervisningen i träteknik
inhämta kunskaper om maskiner, verktyg och material samt om lämpliga bearbetnings- och tillverkningsmetoder
skaffa sig grundläggande färdigheter i maskinell och manu
ell bearbetning,
utveckla förmågan att inhämta informationer och data i in
struktioner, ritningar, tabeller o dyl,
förvärva insikt om säkerhetsföreskrifter av olika slag och deras tillämpning,
utveckla förmågan att iaktta och analysera sociala för
hållanden på arbetsplatsen samt
förvärva insikt om yrkes- och arbetsförhållandens föränd
erlighet .
HUVUDMOMENT •
• •
• •
•
Maskiner och handverktyg.
Material av olika slag.
Konstruktionsprinciper.
Maskinell och manuell bearbetning Montering.
Arbetsplatsens miljöfrågor.
Svenska
MAL Undervisningen i svenska skall ge eleverna vidgade kun
skaper om språket och litteraturen och utveckla deras för
måga att använda språket. Detta skall ske i sådana former och med sådant undervisningsstoff att elevernas personliga utveckling främjas och att de förbereds för såväl fort
satta studier som kommande samhälls- och yrkesliv.
Eleverna skall alltmer självständigt och i meningsfulla sammanhang arbeta med olika språkliga uttrycksformer för att lära känna, bedöma och bruka spåket och litteraturen som medel för information, påverkan, kontakt och konstnär
ligt skapande.
Detta innebär
att eleverna genom att själva pröva och använda skilda ut- trycksfomer i tal och skrift får sådana kunskaper och fär
digheter att de med säkerhet och tilltro till egen förmåga kan redovisa sakförhållanden och uttrycka tankar, åsikter och känslor,
9
att eleverna genom att diskutera och studera språkets roll och funktioner, också i dess sociala, geografiska och historiska varianter, får kunskaper om språkets bruk och byggnad och därmed förutsättningar att ta ställning i språkfrågor,
att eleverna genom att studera nyare och äldre litteratur, från vår egen och andra kulturkretsar, får insikt i att litteraturen ger kunskap om människor, miljöer och pro
blem, blir medvetna om tradition och förnyelse i kulturen och därigenom också bättre förstår sig själva och sin om
värld .
Inom ämnet svenska skall eleverna också utveckla sina kun
skaper om de nordiska grannländernas språk och litteratur.
HUVUDMOMENT Q Muntlig och skriftlig framställning
O språkets bruk och byggnad
O Litteraturstudium Arbetslivsorientering
MÅL Eleven skall genom undervisningen i arbetslivsorientering stimuleras till ett personligt engagemang i arbetslivs - frågor samt skaffa sig kunskap om
arbetets värde i sig och dess betydelse för individens ut
veckling, social gemenskap, jämställdhet och ökad välfärd,
olika sätt att medverka till utveckling av samhälle och arbetsliv i en demokrati,
utbildnings- och arbetsmarknadspolitiska mål och medel, bl a sådana som gäller sysselsättning och insatser för grupp
er med särskilda svårigheter på arbetsmarknaden,
företagets/insitutionens allmänna villkor och beroende av samverkan med myndigheter och organisationer,
arbetsgivar- och arbetstagarorganistionernas roll i ar
betslivet samt deras syn på frågor som rör samhälle och arbetsliv samt stimuleras till att engagera sig i fackligt och plitiskt arbete,
arbetsmiljöns betydelse för säkerhet och arbetstillfreds
ställelse och särskilt om hur arbetet och arbetsmiljön kan och bör anpassas till individens behov och förutsättnignar samt stimuelras till att genom egna insatser med stöd av gällande lagar och avtal medverka till en god arbetsmiljö,
hur arbetet kan orgnaiseras för att uppfylla krav på sam
ordning av olika mål, teknik, administraiton, medbestäm
mande, arbetsmotivation, arbetstillfredsställelse och pro
duktion ,
företagets eller institutionens uppbyggnad för att förstå behovet av och innebörden i olika organisatoriska och ad
ministrativa funktioner,
betydelsen av ekonomi på arbetsplatsen såväl företags- som produktionstekniska frågor samt stimuleras att i sin yrkesutövning engagera sig i ekonomiska frågor,
10
olika löneformer och deras effekter på arbetets utförande, riskerna i arbetet och medinflytande,
innebörden i och tillämpningen av lagar och avtal som reg
lerar förhållandena i arbetslivet samt stimuelras att en
gagera sig i frågor som gäller arbetets villkor i övrigt, arbetsförmedlingens uppgifter och hur man söker anställ
ning samt
olika anställningsformer.
HUVUDMOMENT •
• •
• •
• •
•
Arbetet
Arbetsmiljön.
Arbetsplatsens organisation.
Ekonomi
Arbetsmarknaden Samhällsfrågor.
Samhällsaspekter på datoranvändningen.
Anställningen.
Idrott
MÅL Eleven skall genom undervisningen i idrott
skaffa sig rekreation, god kondition och allsidig träning av rörelseapparaten,
inhämta kunskap om och färdighet i arbetsteknik,
förvärva förståelse och intresse för fysisk aktivitet samt uppöva samarbetsvilja och organisationsförmåga.
HUVUDMOMENT •
• •
f—^Fri idrott.
^ Orientering.
•
Gymnastik Dans.
Bollspel.
Skridskoåkning.
• •
• •
Simning.
Arbetsteknik.
Funktionär- och ledarskap, organistionskunskap.
Teori.
Lgy
Supplement
TRÄTEKNIK, årskurs 2, gren för modellsnickare
DELMOMENT
1 Maskiner och verktyg
2 Material
3 Ritningar och modellutslag
4 Modelltillverkning
5 Plastmodeller
6 Ytbehandling
7 Formning och gjutning
Rittider
40
1 0
90
840
50
50
200
Innehållet, i ämnet har strukturerats så att årskurs 2 utgör andra etappen i en tvåårig grundläggande utbildning.
Huvudmomenten ger översikt över och orientering om ämnets to
tala omfattning inom linjen. 1 delmomenten utvecklas för varje årskurs ämnesinnehållet mera i detalj.
För delmomenten anges rikttider för undervisningen, vilka mot
svarar bruttolektionsantalet för ämnet enligt timplanen (be
räknat enligt det lägre veckotimtalet - 32). Vid planering måste därför tidsbortfall för helger, lovdagar o d beaktas.
Viss omfördelning av angiven rikttid inom och mellan de olika delmomenten kan erfordras vid det praktiska genomförandet, bl a beroende på elevernas varierande kunskaper, materieltil1- gång och lokala förhållanden.
Undervisningen får helt eller delvis förläggas till arbets
ställe utanför gymnasieskolan. Omfattningen får bl a bero på i vilken utsträckning lämpliga utbildningsplatser kan erhållas I vissa sammanhang kan även studiebesök ge en betydelsefull inblick och bakgrund för undervisningen i ämnet. Om undervis
ningen anordnas som inbyggd utbildning minskar eller bort
faller helt behovet av nämnda inslag. Samverkan med företag ställer särskilda krav på planering och uppföljning.
Då klassen är sammansatt av elever från två årskurser samt vid inbyggd utbildning och då det i övrigt krävs för att erhålla ett optimalt utnyttjande av resurserna och en t i 11fredsställan de undervisningssituation, får ämnet delas i arbetsteknik och fackteori i högst det antal veckotimmar som framgår av tim- p länen.
M o d e 1 1 s n i c k a r e n s a r b e t s u p p g i f t e r ä r e t t l e d i p r o d u k t i o n e n a v g j u t g o d s . 1 ' n d e r v i . s n i n g e n i f o r m n i n g o c h g j u t n i n g a v s e r a t t s k a p a f ö r s t å e l s e f ö r p r o b l e m s o m ä r g e m e n s a m m a f ö r m o d e 1 1 s n i c k a r e n o c h g j u t a r e n . S a m u n d e r v i s n i n g m e d e l e v e r s o m g e n o m g å r g j u t a r u t : b i 1 d - n i n g b ö r d ä r v i d f ö r e k o m m a .
F ö r p l a n l ä g g n i n g o c h u p p f ö l j n i n g b ö r g e n o m f ö r d a a r b e t s u p p g i f t e r o c h u t n y t t j a d t i d n o t e r a s i n å g o n f o r m a v u p p f ö l j n i n g s - s c h e m a e l l e r a r b e t s k o r t .
F ö r a t t e l e v e r n a s k a l l f å u p p l e v a d e r o l l e r s o m d e s e n a r e k o m m e r i k o n t a k t m e d i a r b e t s l i v e t , b ö r d e i v i s s t u r o r d n i n g t i l l d e l a s u p p g i f t e r a t t e x e m p e l v i s v a r a " s k y d d s o m b u d " o c h v a r a d e l a n s v a r i g a f ö r v e r k t y g o c h a n d r a h j ä l p m e d e l , b e l y s n i n g o c h s t ä d n i n g . U p p g i f t e r n a m å s t e n a t u r l i g t v i s t i l l d e l a s m e d u r s k i I l n i n g o c h ö v e r v a k a s . F r å g a n o m s o l i d a r i t e t o c h j ä m s t ä l l d h e t m å s t e s ä r s k i l t b e a k t a s .
S k y d d s - o c h m i l j ö f r å g o r s a m t f r å g a n o m e n e r g i h u s h å l l n i n g b e h a n d l a s s ä r s k i l t i n o m f l e r a d e l m o m e n t . U t b i l d n i n g e n s k a r a k t ä r o c h i n n e h å l l k r ä v e r d o c k a t t f r å g o r n a b e a k t a s i a l l a s a m m a n h a n g d ä r d e h a r a k t u a l i t e t o c h a n k n y t n i n g .
13
D E L M O M E N T R I K T T I D E R
l . 1 i •>
1 . 'i
M a s k i n e r o c h v e r k t y g
M a s k i n c r
M a s k i n v e r k t y g
S k ö t s e l a v m a s k i n v e r k t v u 3 0
S v t' t e o c h i n n e h a l l
1 M a s k i n e r o c h v e r k t y g
E l e v e n s k a l l g e n o m s i n a s t u d i e r
s k a l l a s i g k u n s k a p o m d e m a s k i n e r o c h v e r k t V ' - s o m a n v ä n d s v i d m o d e l . l t i l l - v e r k n i n g .
M a s k i n e r
O v'e' r T r äsma skin
V e r k t y g s s 1 i p m a s k i n
T r ä s v a r v a r
P r o l i 1 b a n d m a s k i n
k o m m e n t a r e r
S å v ä l a r b e t s i n s t r u k t i o n e r s o m m a s k i n t i l l v e r k a r n a s p l a n s c h e r o c h b e s k r i v n i n g a r ä r l ä m p l i g a l ä r o m e d e l v i d o r i e n t e r i n g o m m a s k i n e r n a s k o n s t r u k t i o n o c h f u n k t i o n .
A r b e t s m i l j ö - o c h s k y d d s f r å g o r b e h a n d l a s .
R o n d c 1 1 s l i p m a s k i n
S u p p o r t s v a r v
K o p i e r s v a r v
1 . 2 M a s k i n v e r k t y g
S p i n d l a r , e h u e k a r , f r ä s v e r k t y g , s t v r - E l e v e r n a s k a l l l ä r a s i g a n v ä n d a d e v a n l i - a n o r d n i n g å r , m a l l a r o c h f i x t u r e r g a s t e1 v e r k t y g e n o c h t i l l b e h ö r e n s a m t s k ö t
s e l a v d e m . B e t o n a k r a v e t p ä n o g g r a n n h e t e n T r y c k l u f t. t e k n i k . M a s k i n e r f ö r v e r k - v i d t i l l v e r k n i n g a v m a l l a r o c h l i x t u r e r . t y g s v ä r el
S l i p - o c h b r y n s t e n a r , s l i p p a p p e r
E l d r i v n a o c h p n e u m a t i s k a h a n d m a s k i n e r
1 . 3 S k ö L s e l a v m a s k i n v e r k t v g
V e r k t y g s s 1 i p m a s k i n e n , k o n s t r u k t i o n o c h a n v ä n d n i n g s o m r å d e
S k y d d s a t g ä r d e r
E r a m h a l l v i d g e n o m g å n g e n a v v e r k t y g s s l i p - m a s k i n e n d e n b e t y d e l s e p r e c i s i o n e n h a r . P ä - p e k a o c k s å v i k t e n a v a t t s k ä r p n i n g o c h s l i p n i n g u t f ö r s p ä e t t t i l l f r e d s s t ä l l a n d e s ä t t .
14
S y f t e o c h i n n e h å l 1
[kl lan se ring av slipskivor
M o n t e r i n g a v s l i p s k i v o r
S k ä r p n i n g a v s l i p s k i v o r
S l i p n i n g a v s å g k l i n g o r o c h f r ä s a r a v h å r d m e t a l l
S l i p n i n g a v f r ä s a r t i l l ö v e r f r ä s a r
S l i p n i n g a v s v a r v s t å l
K o m m e n t a r e r
V a r j e e l e v m å s t e l ä r a s i g b e h ä r s k a t e k n i k e n v i d s l i p n i n g e n a v v e r k t y g , v e r k t y g s s t å l , s n a b b s t å l o c h h å r d m e t a l l .
S k y d d s f r å g o r n a b e a k t a s .
15
D E L M O M E N T R I K T T I D E R
M a t e r i a 1
L ä m p l i g a t r ä s l a g f ö r m o d e l l e r
( i v r i g t m a t e r i a l
S v f t e o c h i n n e h å l l K o m m e n t a r e r
' 1 M a t e r i a 1
1. l e v m s k a l l g e n o m s i n a s t u d i e r
t ö r d j u p a s i n a k u n s k a p e r o m t r ä o c h h a l v f a b r i k a t a v t r ä s a m t a n d r a f ö r e k o m m a n d e m a t e r i a l .
2 . 1 L ä m p l i g a t r ä s l a g f ö r m o d e l l e r
A l , f u r u
L a m e l l t r ä , t r ä f i b e r p l a t t o r , p l y w o o d o c h d e 1 i g n i t
Ö v r i g t m a t e r i a l
I s o 1 i t
P l a s t e r , a n v ä n d n i n g , f ö r v a r i n g
M e t a l l e r f ö r m o d e l l e r
G i p s , v a x o c h a n d r a f y l l n a d s m a t e r i a l , e g e n s k a p e r , a n v ä n d n i n g
S p i k , s k r u v
S t y r d u b b a r , l ö s d e l s k r o k a r o c h k ä r n l å d e - l å s , l o s s - o c h l y f t j ä r n
M e t o d e r f ö r m o n t e r i n g
S 1 i p m a t e r i a 1
L i m o c h f ä r g , l ö s n i n g s m e d e l , a n v ä n d n i n g o c h f ö r v a r i n g
S ä r s k i l d u p p m ä r k s a m h e t s k a l l ä g n a s å t a t t b e l y s a o l i k a t r ä s l a g s l ä m p l i g h e t s o m m a t e r i a l v i d m o d e 1 1 1 i 1 1 v e r k n i n g s p e c i e l l t m e d h ä n s y n t i l l t r ä s l a g e n s h å r d h e t o c h v o l y m f ö r ä n d r i n g v i d o l i k a t u k t k v o t e r .
F u k t p r o v m e d v a r i e r a n d e l u f t f u k t i g h e t b ö r u t f ö r a s p å s å v ä l m a s s i v a s o m l i m m a d e ö v ~ n i n g s o b j e k t .
D e m o n s t r e r a v i r k e t s s ä t t a t t s v ä l l a o c h k r y m p a , o c h r e d o g ö r f ö r v i l k e n f u k t h a l t s o m ä r l ä m p l i g v i d m o d e 1 1 1 i 1 l v e r k n i n g .
E l e v e r n a b ö r f å u t f ö r a p r o v m e d l i m , f ä r g e r , p l a s t e r o c h f y l l n a d s m a t e r i a l f ö r a t t b e d ö m a d e s s a m a t e r i a l s e g e n s k a p e r , s p e c i e l l t d å d e o l i k a l ö s n i n g s m e d l e n s o c h h ä r d a r n a s s ä t t a t t v e r k a . F r a m h å l l o c k s å a t t d e m å s t e i a k t t a a k t s a m h e t o c h v i d t a d e s k y d d s å t g ä r d e r , s o m k r ä v s v i d a n v ä n d a n d e t a v d e s s a m a t e r i a l .
16
D E L M O M E N T R I K T T I D E R
3 R i t n i n g a r o c h m o d e l l u t s l a g
3 . 1 R i t n i n g a r 7 5
3 . 2 M o d e 1 1 u t s l a g 1 3
S y f t e o c h i n n e h å l l K o m m e n t a r e r
3 R i t n i n g a r o c h m o d e l l u t s l a g
E l e v e n s k a l l g e n o m s i n a s t u d i e r
s k a f f a s i g f ä r d i g h e t a t t l ä s a r i t n i n g a r o c h a r b e t s b e s k r i v n i n g a r ,
i n h ä m t a k ä n n e d o m o m d e s y m b o l e r o c h a n d r a b e t e c k n i n g a r s o m a n v ä n d s p å a r b e t s r i t n i n g a r ,
s k a f f a s i " k u n s k a p o m g r u n d e r n a f ö r f o r m e n s o c h m o d e l l e n s d e l n i n g s a m t
s k a f f a s i g k u n s k a p o m d e n m e t o d i s k a a r - b e t s f ö l j d e n v i d f r a m s t ä l l n i n g a v m o d e l l u t s l a g .
3 . 1 R i t n i n g å r
M o d e 1 1 r i t n i n g a r
P e r s p e k t i v r i t n i n g a r
P e r s p e k t i v r i t n i n g , i s o m e t r i s k m e t o d G e o m e t r i s k a k o n s t r u k t i o n e r
P r o j i c e r i n g a v y t u t b r e d n i n g a r
E l e v e r n a s k a l l l ä r a s i g d e g r u n d l ä g g a n d e p r i n c i p e r s o m g ä l l e r f ö r m o d e l l r i t n i n g a r .
K o n s t r u k t i o n e n a v g e o m e t r i s k a f i g u r e r k a n b i d r a t i l l a t t e l e v e r n a i v i s s a h ä n s e e n d e n l ä t t a r e k a n f r a m s t ä l l a m o d e l l u t s l a g e t .
S y m b o l e r f ö r g j u t g o d s e t s y t j ä m n h e t , t o l e r a n s b e t e c k n i n g a r o c h p a s s n i n g a r
R i t n i n g s l ä s n i n g
V a r j e e l e v m å s t e k ä n n a t i l l d e s y m b o l e r s o m a n v ä n d s f ö r a t t b e t e c k n a n o g g r a n n h e t s k r a v i f r å g a o m m å t t s ä t t n i n g , t o l e r a n s e r o d .
3 . 2 M o d e Uu ls l a g
N o r m e r f ö r o l i k a s l a g a v m o d e l l k r y m p
S l ä p n i n g s t a b t: 1 1 e r n a f ö r nio d e 1 1 e n s o c h k ä r n l a d a n s o l i k a y t o r
L å t e l e v e r n a b e r ä k n a a r b e t s m å n e n s s t o r l e k i f ö r h å l l a n d e t i l l d e o l i k a g j u t m e t a l l e r n a o c h g j u t s t y c k e t s s t o r l e k .
17
S y i t e o c h i n n e h å l l K o m m e n t a r e r
R e k o m m e n d a t i o n e r f ö r a r b e t s m a n o c h L å t d e m ä v e n b e r ä k n a k ä r n a n v i s c . r n a s s t o r l e k k ä r n a n v i s a r n a s s t o r l e k e n l i g t v a d r e s p e k t i v e t a b e l l e r a n g e r .
K o n s t r u k t i o n a v m o d e l l e n s e n s k i l d a d e l a r
A r b e t s f ö 1 j d e n f ö r m o d e l l a r b e t e t
k a p n o t a f ö r ä m n e n a t i l l m o d e l l e n s d e l a r
D i s k u t e r a h u r k o n s t r u k t i o n e n a v e n s k i l d a d e l a r a v e n m o d e l l b ö r u t f ö r a s , o c h v i l k e n a r b e t s f ö l j d s o m f r å n r a t i o n e l l s y n p u n k t b ö r f ö l j a s .
18
D E L M O M E N T R I K T T 1 D E R
4 . 2
A. 3
Mode 1 1 1 i 1 l v e r k n i n g
S å g n i n g , h v v l i n g , f r ä s n i n g , s v a r v n i n g , p u t s n i n g , v e r k - t y g s s l i p n i n g
Mode 11arbe te
Mode 11 standard
I 0 0
7 35
Svfte o c h i n n e h a l l K o m m e n t a r e r
4 Mode 1 1 1 i 1 l v e r k n i n g
E l e v e n s k a l l g e n o m s i n a s t u d i e r
u t v e c k l a s i n f ä r d i g h e t i m a s k i n a r b e t e ,
s k a f f a s i g k u n s k a p o m u t f o r m n i n g a v g j u t e r i m o d e l l e r för s k i l d a ä n d a m å l ,
s k a f f a s i g f ä r d i g h e t a t t t i l l v e r k a m o d e l l e r f o r g j u t e r i e r s a m t
f ö r v ä r v a i n s i k t o m s ä k e r h e t s f ö r e s k r i f t e r a v o l i k a s l a g o c h d e r a s t i l l ä m p n i n g .
4.1 S å g n i n g , h y v l i n g , f r ä s n i n g , s v a r v n i n g , p u t s n i n g , v e r k t y g s s l i p - n i n g
4.1.1 F r ä s n i n g i ö v e r f r ä s m a s k i n
S k y d d s å t g ä r d e r
Ve r k t y g
S t y r a n o r d n i n g a r
F r ä s m a 1 l a r
F r ä s n i n g m o t a n h å l l
P r o f i 1 f r ä s n i n g m o t s t y r s t i f t
T i l l v e r k n i n g a v p r o f i l s t å l
T e k n i k e n v i d a r b e t e i ö v e r f r ä s m a s k i n s k i l j e r s i g f r å n t e k n i k e n vid a r b e t e i a n d r a m a s k i n e r s å p a s s m y c k e t a t t d e n b ö r ä g n a s s ä r s k i l d u p p m ä r k s a m h e t . S k y d d s f r å g o r n a be a k t a s .
K r a v e n p å a t t v e r k t y g e t s k a l l v a r a o k l a n d e r l i g t k l a r g ö r s f ö r e l e v e r n a .
22
S v f t e o c h i n n e h å l l K o m m e n t a r e .
Gtand.ardkvali.tet med hänsyn till det antal avgjutningar, som s^all göras efter modellen, och d e n tidsperiod, under vilken modellen skall användas
Modellklass med hänsyn till m o d e l l storlek
Måt t noggrann Ii et
S p e c i e l l a krav på lim, fyllnadsmate
r i a l , hålkäl och liknande
Förstärkning a v modellens slitytor m e d metallolåt och inlä a v m e t a 11.
Plastmode 11 er
23
; J-]Li-f OM RNT RIKTTID En
. 1 Tillverkning av enkla plast- iTiodeller och kärnlådor av
epoxiplast
40
Provninr av kärnlådor med oo1vurc t anplast
1 0
Pyfto och innehåll Kommentarer
p Plastmodeller
Kl vet: skall genom sina studier s k a f f s i g k u n s k a p o m t i l l v e r k n i n g av oli ka p\as tmode1 ler.
K. 1 Tillverkning av enkla plast- modeller och kärnlådor av epoxi plast
"•\jdermode 1 ler av trä, plast eller annat material
Tillverkning av medelstora 1amine
rad e plastmodeller av epoxiplast, .'turlek mellan p00 och 1 000 mm
Tillverkning av små gjutna plast
modeller -^v epoxiplast mellan 100 och 300 mm
Övningarna bör omfatta såväl färdigstäl
lande av modermodeller för plastmodel
lerna som tillverkning av plastmodeller för att ge eleverna vana att handha
plastmaterialen. Framhåll vikten av rätt val av plastmaterial och av lämpligt fyllnadsmaterial.
Arbetsmiljö- och skyddsfrågor beaktas.
K. 2 Provning av kärnlådor med p olyur e t anplast
24
DriLMCKENT RIETTIDER
o Yt bohand 1ing
o • 1 ii o g ler för m å 1 n i n g a v rn o - dellens olika formgivande delar
6.2 Grundriing b. 3 Ytrnålning 6.4 M ode 11 vård
20
2 0
8
Myfte och innehål! Kommentarer
6 Ytbehandling
Eleven skall genom sina studier inhämta kännedom om material och arbetsmetoder för ytbehandling samt skaffa si.g grund läggande färdighet att utföra ytbehandling.
6 . 1
b .
iiegler för målning av modellens olika form
givande delar G runaning
Målningsgrundens uppbyggnad. Por- ing
6.3 Ytmålning 6.4 Modellvård
Temperatur och luftfuktighet Modellhyllor, upplagsplatser och t r ä n s p o r t a n o r d n i n a r
i"odellernas registrering Modellkort och mode11register I n s o- e k tion ef t o r användnin r
Eleverna skall lära sig färgsymboliken som underlättar för gjutaren att utan ritning hopfoga modellens olika delar.
Arbetsmiljö- och skyddsfrågor beaktas.
Undervisningen om modellvård bör kom
pletteras med studiebesök på modellför
råd vid något eller några gjuterier med väl organiserade modellförråd.
Modellförrådet vid skolan används i öv
rigt för att ge exempel på förrådssköt
sel.
25
DELMOMENT 7
7.1 7 - 2
7.3 7.4 7.5
.6
7 . 7
Formning och gjutning Utrustning
Gjutmetallerna och deras smältning
Formning Montering
Cxjutsystem, gjutanordningar och avgjutning
Uppslagning, rensning och eft erbehandling
G j u t f e l , k v a l i t e t s - o c h k o s t n a d s u p p f ö l j n i n g
RIKTT1DER
4 0
2 0
8 0
1 5
2 0
1 5
Syfte och innehåll Kommentarer
7 Formning och gjutning Eleven skall genom sina studier inhämta kännedom om den tekniska ut
rustning som används vid gjuterier, orientera sig om de vanligaste gjut- metallerna samt
skaffa sig förståelse f ö r o l i k a f o r m
nings-, gjutnings- och efterbehand- lingsmetoder.
7.1 Utrustning
Formflaskor och verktyg för hand
formning av modeller. Erforderliga toleranser
Förekommande formningsmetoder och maskinutrustning för dem
Modellbrätt: montering och använd
ning i olika formmaskiner
Kärnlådor för maskinell framställ
ning
E l e v e r n a b ö r k ä n n a t i l l d e n u t r u s t n i n g s o m a n v ä n d s i g j u t e r i e r m e d o l i k a p r o d u k t i o n . D e j 3 Ö r o c k s å v e t a h u r m a n h a n t e r a r v e r k t y g , f l a s k o r o c h m a s k i n e r s a m t u t r u s t n i n g f ö r m a s k i n e l l f o r m n i n g s å s o m s k a l f o r m n i n g o c h h ö g t r y c k s f o r m n i n g .
O r i e n t e r i n g b ö r ä v e n g e s o m k o k i l l g j u t - n i n g , p r e s s g j u t n i n g , c e n t r i f u g a l - o c h s t r ä n g g j u t n i n g .
26
Syfte och innehåll Kommentarer
7.2 Gjutmetallerna och deras smältning
Stål och gjutjärn, deras vanligaste strukturf ormer
Framställning av aducer- och stål- gjutgods
De vanligaste koppar- och lätt- me tallegeringarna
I)e vanligaste gjutmetallernas den
sitet och smältpunkter
Gjutmetallernas speciella sätt att krympa
Gjutmetallernås stelningsformer, gjutstyckets konstruktion och dess betydelse för modellutförandet Metallernas tryck i gjutformen 7 . 3 Formning
Formmaterial och bindemedel Formning i tvådelad flaska Rak och bruten part
Hel och delad modell
Direkt formning och formning med kärna
Liggande och stående modell Lösa modelldelar
Tillverkning av:
enkla kärnor
komplicerade kärnor i flerdelad låda med lösbitar
kärnor som kräver bäddning
Formning av två och flera parter Formning med partkärna
Formning efter ofullständiga modeller
EJ everna behöver - såsom en bakgrund till sitt arbete med framställning av modeller för gjuteriändamål - en över
siktlig kännedom om de metaller som gjuts och om förekommande smältmetoder.
Orientera eleverna om ugnsdrift och ugnsskötsel samt om tillståndsdiagram, segring, krympning och gasupptagning.
Genom studiebesök vid något gjuterilabo ratorium bör pleverna få kännedom om laboratorie- och utvecklingsarbete inom området.
Eleverna skall genom praktiska form
ningsövningar få förståelse för de prob
lem som möter formaren i hans arbete med att framställa gjutformen och att till
verka kärnor.
Övningarna skall ske dels med konventio
nella formmassor (bl a för övning av grundtekniken), dels med sådana massor som cement, CO^ och furan.
Svårighetsgraden skall öka successivt.
I slutet av övningsserien skall metoder för luftning, armering och blackning ha prövats. I fråga om de mera komplicera
de metoderna bör undervisningen av tids
skäl begränsas till demonstrationer och övningar med förminskade utrustningar och attrapper.
Eleverna bör få övningar i användning av dels de konventionella form- och kärnmaskinerna, dels högtrycksskal- ocn slungformmaskiner. De bör få öva kärn- tillverkning enligt varm- och kallåde- metoden.
