Utveckling av upphängningsbart balkongbord

(1)

Utveckling av upphängningsbart balkongbord

Jonas Magnusson

Christofer Wassenius

EXAMENSARBETE 2009

MASKINTEKNIK

(2)

ö ö

Utveckling av upphängningsbart balkongbord

Development of a table for mounting on balcony rails

Jonas Magnusson

Christofer Wassenius

Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom ämnesområdet Maskinteknik. Arbetet är ett led i den treåriga

högskoleingenjörsutbildningen med inriktning Produktutveckling och Design. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat.

Handledare: Fredrik Elgh Omfattning: 15 poäng (C-nivå) Datum: 2009-05-10

(3)

Abstract

This degree project is based on the authors’ own product idea. The work has been done with some guidance from The School of Engineering at The University of Jönköping.

The idea for the product originates from the authors’ notion that tables intended to be mounted on balcony rails are becoming increasingly popular. No existing tables seemed to be adaptable to different types of balconies, especially rounded designs. Research and testing of existing products proved that there are models that can be mounted on round balconies, but that have shortcomings in other aspects such as adjustability and stability. The work was therefore focused on making a product that was flexible to suit many different types of balconies by improving the height and tilt of the tabletop as well as its sturdiness to the railing.

The product development included many steps, with the goal to establish a

specification of requirements. This became the foundation for generating concepts, screening and further development of concepts. The final design resulted from a variety of solution proposals generated by the use of creative idea methods such as brainwriting and morphology. These were later evaluated and screened.

The work resulted in a table mainly designed of oak, intended to be mounted on balcony rails. Both the ability to adjust the tilt of the tabletop and the way it can be mounted to different types of balcony rails, has been newly developed and are unique for this type of product. The table was carefully modeled, after which drawings and photorealistic pictures were developed to visualize and describe the product.

Keywords: Balcony table Mounting device Tilt function Height adjustment Tabletop Product development

(4)

Sammanfattning

Detta examensarbete grundar sig i författarnas egen produktidé och arbetet har skett individuellt med handledning från Jönköping Tekniska Högskola.

Produktidén har sitt ursprung i att författarna såg ett behov för upphängningsbara balkongbord som är anpassningsbara för olikt utformade balkonger, t.ex. välvda sådana. Upphängningsbara balkongbord är en populär, utrymmesbesparande lösning men inga marknadsförs som kompatibla med välvda balkongräcken.

Då ingen av författarna hade någon tidigare erfarenhet av upphängningsbara bord så var det viktigt att göra en marknadsanalys och ett gediget konkurrenttest, detta för att få ökad kunskap om befintliga produkter samt vilka funktioner som eventuellt skulle behöva förbättras. Det visade sig att det finns befintliga produkter som går att använda på välvda balkonger men de visade tydliga brister på många andra punkter. Detta ledde till en problemformulering med fokus på inställningsmöjligheter av

bordsskivans höjd och vinkel. Stort fokus lades även på att göra bordet flexibelt till olika typer av räcken samt stabilt, något som många bord inte ansågs uppfylla. Produktutvecklingen har bestått av många delmoment där upprättande av

kravspecifikationen var en viktig milstolpe. Kravspecifikationen har stått som grund vid idégenerering, sållning och utveckling av de olika koncept som tagits fram. Den slutgiltiga designen är ett resultat av en mängd lösningsförslag som genererats med hjälp av metoder såsom brainwriting och morfologimatris vilka senare utvärderats och sållats.

Arbetet resulterade i ett upphängningsbart ekbord där både tilt- och

upphängningsanordning är nyutvecklade och unika för sitt slag. Bordet modellerades noggrant upp, varefter ritningar och fotorealistiska bilder togs fram för att på bästa möjliga sätt beskriva produkten. Även enklare beräkningar genomfördes för att säkerställa bordets hållfasthet.

Nyckelord: Balkongbord Upphängningsanordning Tiltfunktion Höjdjustering Bordsskiva Produktutveckling

(5)

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 6

1.1 BAKGRUND ... 6

1.2 PROBLEMFORMULERING - SYFTE OCH MÅL ... 7

1.3 AVGRÄNSNINGAR ... 7 1.4 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT ... 8 1.4.1 Informationssökning ... 8 1.4.2 Idégenerering ... 8 1.4.3 Utvärdering ... 9 1.5 DISPOSITION ... 10 1.5.1 Organisation ... 10

2 Genomförande ... 11

2.1 PATENTSÖKNING ... 11 2.1.1 Genomförande ... 11 2.1.2 Resultat ... 11 2.2 MARKNADSANALYS ... 11 2.2.1 Produktbeskrivning ... 12

2.2.2 Kontakt med återförsäljare ... 15

2.3 FUNKTIONSANALYS ... 16 2.4 KONKURRENTTEST... 16 2.4.1 Genomförande ... 16 2.4.2 Resultat ... 18 2.4.3 Summering ... 19 2.4.4 Slutsats ... 19 2.5 KRAVSPECIFIKATION ... 19 2.6 IDÉGENERERING NIVÅ 1 ... 21 2.6.1 Genomförande ... 21 2.6.2 Resultat ... 21 2.7 IDÉGENERERING NIVÅ 2 ... 21 2.7.1 Genomförande ... 22 2.8 SÅLLNING NIVÅ 1 ... 22 2.8.1 Genomförande ... 22 2.8.2 Slutsats ... 30

2.9 VIDAREUTVECKLING AV KONCEPT OCH SÅLLNING NIVÅ 2 ... 30

2.9.1 SDM ... 30

2.9.2 Genomförande ... 31

2.9.3 Resultat ... 34

2.9.4 Slutsats ... 34

2.10 VAL AV SLUTGILTIG DESIGN ... 35

2.10.1 Genomförande ... 35

2.10.2 Slutsats ... 35

2.11 MODELLERING AV SLUTGILTIGT KONCEPT ... 35

2.12 FÖRBINDELSEELEMENT ... 36

2.13 MATERIALVAL ... 41

2.13.1 Ram och bordsskiva ... 41

2.13.2 Tiltanordning ... 42 2.13.3 Upphängningsanordning ... 43 2.14 VIKTBERÄKNINGAR ... 44 2.14.1 Genomförande ... 45 2.14.2 Resultat ... 45 2.15 HÅLLFASTHETSBERÄKNINGAR ... 45 2.15.1 Genomförande ... 46 2.15.2 Resultat ... 47

(6)

3 Resultat ... 48

3.1 SLUTGILTIG DESIGN ... 48 3.1.1 Ram ... 48 3.1.2 Bordsskiva ... 50 3.1.3 Upphängningsanordning ... 50 3.1.4 Tiltanordning ... 51

3.2 AVSTÄMNING MOT KRAVSPECIFIKATION ... 53

4 Slutsats och diskussion ... 55

5 Referenser ... 57

6 Sökord ... 59

7 Bilagor ... 60

7.1 BILAGA 1 - TIDSPLAN... 61 7.2 BILAGA 2 - FUNKTIONSANALYS ... 62 7.3 BILAGA 3 – IDÉSKISSER ... 63

7.4 BILAGA 4 - MORFOLOGISK MATRIS ... 65

7.5 BILAGA 5 - SDM ... 66

7.6 BILAGA 6 - HÅLLFASTHETSBERÄKNINGAR... 67

7.7 BILAGA 7 - RITNINGAR ... 69

(7)

6

1 Inledning

Detta examensarbete är en del i utbildningen Maskinteknik med inriktning mot produktutveckling och design vid Jönköpings Tekniska Högskola (benämns hädanefter JTH). Initiativtagare till projektet är författarna själva och arbetet har drivits fram utan uppdragsgivare.

Syftet är att utveckla ett upphängningsbart bord till balkonger vilket skall vara så pass utförligt konstruerat att det, med mindre vidareutveckling, skulle kunna sättas i produktion. Fokus kommer ligga på att bordet skall kunna användas på såväl raka som välvda balkongräcken, samtidigt som det skall vara stabilt och kunna

höjdjusteras.

Bakgrund till projektet, samt syfte och mål, presenteras inledningsvis. Även avgränsningar och teori för använda metoder presenteras och därefter genomförs marknadsanalys och en patentsökning. Detta för att se vilka liknande produkter som finns på den svenska marknaden, samt eventuella patent som vara av intresse. Senare kommer idégenerering ta vid och denna sker då i tre faser, där den första endast syftar till att få fram idéer till olika typer av lösningar. Nästa idégenering genomförs med hjälp av morfologimetoden vilken resulterar i ett antal koncept, varav vissa sållas ut genom användning av en för- och nackdelslista. De bästa koncepten utses och används som grund för en vidareutveckling, vars resultat därefter utvärderas och sållas med hjälp av Sampling Decision Matrix (benämnd hädanefter SDM)[1]. När slutligt koncept valts ut fortsätter arbetet med bland annat CAD-modellering, beräkningar och materialval.

Efter avslutat arbete presenteras det slutliga resultatet tillsammans med beskrivningar av produktens funktioner och utseende. Avslutningsvis diskuterar författarna projektet och dess resultat.

1.1 Bakgrund

Lägenheter som inkluderar en balkong är ofta inte utnyttjade till fullo, då balkongen inte används i samma utsträckning som ett rum. Detta beror dels på väder men också på att många av dagens balkonger är små. På grund av detta är det svårt att få plats med ett balkongbord av konventionell typ samt ett par stolar. Detta problem har delvis lösts av ett fåtal företag i form av mindre bord som hängs upp på balkongräcket. Dessa fungerar dock sämre då balkongen är välvd. Många av de nyare

lägenhetskomplexen i t.ex. Jönköping har idag välvda balkonger. Att de inte är lika vanligt förekommande på äldre byggnationer kan vara en av anledningarna till att utbudet av specialanpassade bord tycks vara begränsat.

Figur 1 och 2 nedan är exempel på bord som konkurrerande företag säljer i dagsläget. Figur 1 saluförs av Jula och figur 2 av Rusta. Liknande bord har även hittats i

Bauhaus sortiment men inga av dessa är anpassade, och marknadsförs inte heller, för välvda balkonger. Något som har bekräftats genom kontakt via e-post med Jula och Bauhaus.

(8)

7

Figur 1, Jula Figur 2, Rusta

Författarna har identifierat detta problem och fick på så sätt idén till examensarbetet. Med den utbildning författarna har som grund finns tillräckligt med kunskap att utföra detta projekt på egen hand. Dock kommer det vid behov tas hjälp av

handledare/lektorer vid JTH för att säkerställa projektets kvalité. Det är alltså inget uppdrag från ett företag, men beroende på hur det slutgiltiga resultatet blir så kan det bli aktuellt att kontakta företag för eventuell tillverkning.

Då en av författarna bor i ett lägenhetskomplex med denna sorts balkonger så kommer det finnas möjlighet till produkttest.

1.2 Problemformulering - Syfte och mål

Målet med arbetet är att ta fram en näst intill produktionsklar produkt. Resultatet skall vara ett bord som kan användas på ett stort antal olika balkonger, med fokus på utrymmesbesparing. Dess konstruktion skall vara tillräckligt enkel så att gemene man skall kunna bruka den. Samtidigt skall den vara estetiskt tilltalande och passa väl in i den miljö den används.

Ett av de främsta målen är att komma med en ny lösning som gör bordet mer kompatibelt med olikformade balkonger. Andra egenskaper som bör uppnås är t.ex. god väderbeständighet, ergonomi, miljövänlighet, lång livslängd, användarvänlighet och säkerhet.

1.3 Avgränsningar

Då detta är ett examensarbete som främst rör konstruktion och produktutveckling bör fokus ligga på dessa områden. Designen och det rent estetiska är också en viktig del av arbetet men bör ej ta upp för stor del av tiden då det främst är funktionen som kommer att skilja denna produkt från befintliga produkter på marknaden. Vid eventuell vidareutveckling och tillverkning av produkten kommer naturligtvis mer tyngd läggas på dess design och ytfinish.

Frågor som berör t.ex. miljövänlighet och ergonomi är även de viktiga och författarna hoppas kunna behandla problem inom dessa områden men inte driva projektet mot dem.

(9)

8

En annan avgränsning är tillverkning av produkten. En fullvärdig produkt kommer inte tillverkas men om tid finnes kan en prototyp alternativt en 3D-utskrift, som beskriver produktens funktion, tas fram.

Vissa hållfasthetsberäkningar kommer göras men dessa kommer vara av enklare karaktär. De kommer vara övergripande och behandla grundläggande funktioner, men utesluta ingående beräkningar detalj för detalj. Som grund till beräkningarna kommer en förenklad modell av bordets dimensioner användas.

Tillverkningsmetoder kommer inte beröras mer än att det tas hänsyn under utvecklingen till att samtliga komponenter skall kunna tillverkas utan orimliga tillverkningskostnader. Då projektet ej styrs mot kostnadsoptimering kommer ej toleranser behandlas, däremot kommer det tas fram detaljerade ritningar.

Målet är inte att kontraktera ett företag för tillverkning, men produkten skall ändå utvecklas så pass noggrant och utförligt så att den skulle kunna tillverkas och säljas. Vid ett sådant scenario finns t.ex. möjlighet att få hjälp med uppstart av företag via Science Park i Jönköping.

1.4 Tillvägagångssätt

En konkurrensanalys kommer genomföras för att se hur liknande produkter är konstruerade, och vad som går att förbättra hos dessa. I den mån det finns möjlighet kommer konkurrerande produkter testas på bästa möjliga sätt, i övriga fall kommer den information som finns tillgänglig på internet användas.

Vid idégenereringen och sållningen kommer vissa metoder användas och dessa presenteras senare. Detta är ett arbete som kommer ske relativt tidigt in i processen, när sen beslut har fattats om hur produkten skall se ut kommer annat arbete ta vid. Det kommer då handla om enklare hållfasthetsberäkningar, framtagande av CAD-modell, materialval med mera.

1.4.1 Informationssökning

Informationssökning kommer ske på flera ställen och med olika hjälpmedel. Detta genom datorprogram, kontakt med återförsäljare, test av liknande produkter samt litteratur och information publicerad på internet. Dessutom kommer tidigare

examensarbeten studeras för att öka förståelsen för arbetsgången och dokumentation.

1.4.2 Idégenerering

Brainstorming är en metod som kommer användas vid idéstadiet. Syftet är att generera så många koncept som möjligt, för att därefter kunna sålla bland dessa. Tyngdpunkten ligger alltså på kvantitet framför kvalitet. Vid brainstormingen är det viktigt att jobba mot en tidsgräns, att exempelvis sätta som krav att man efter 2 timmar ska ha kommit fram till 25 idéer. Brainstorming syftar inte till att resultera i välformulerade koncept, utan är mer en metod för att sätta igång tankeverksamheten och få fram idéer som senare kan utvecklas. Det är viktigt att vid denna del av arbetet inte lägga några värderingar i olika idéer, oavsett hur orimliga de kan verka [2].

(10)

9

Morfologi är en metod som används för att ta fram olika koncept. Morfologimetoden bygger på att produktens funktion identifieras och bryts ned i mindre underfunktioner. För var och en av dessa underfunktioner undersöker man sen hur denna funktion kan genomföras på olika sätt. Genom att göra detta går det att kombinera olika metoder för att generera ett flertal olika koncept. Denna metod lämpar sig bäst för enklare produkter då det lätt blir ett mycket stort antal koncept, om produkten går att bryta ned i många underfunktioner [2].

1.4.3 Utvärdering

SDM är en metod som används för att mäta styrkor hos olika koncept och därefter jämföra dem. Det är en metod som syftar till att användas vid sållning genom att gradera konceptens sätt att uppfylla de olika funktionskraven. Dessa funktionskrav graderas med en skala från 0-1 baserat på hur pass viktig just den funktionen är för produktens helhet. Siffrorna som ges de olika funktionerna är så kallade ”viktnings-faktorer” och dessa används därefter i arbetet med att betygsätta de olika koncepten [1].

PDCA Cycle (Plan-Do-Check-Adjust Cycle) är en till synes enkel men viktig metod som kommer att användas kontinuerligt under produktutvecklingen för att kunna uppmärksamma felaktigheter/svårigheter på ett så tidigt stadium som möjligt. PDCA cykeln går ut på att man planerar, utför, kontrollerar och justerar produkten under arbetets gång för att upptäcka och ta i tu med problem på ett så tidigt stadium som möjligt (se figur 3). Detta kan vara väldigt tidsbesparande då sent upptäckta problem kan vara väldigt kostsamma [3].

(11)

10

1.5 Disposition

Kapitel 2 som behandlar genomförandet utgör större delen av rapporten. Här

presenteras arbetsgången från patentsökning fram till val av slutgiltig design. Kapitel 3 presenterar resultatet och innehåller även beräkningar, materialval och val av standardiserade förbindelseelement. I kapitel 4 diskuteras resultatet och en slutsats dras. Avslutningsvis presenteras sökord, referenslisa och slutligen bilagor.

1.5.1 Organisation

Handledare: Fredrik Elgh, Universitetslektor produktutveckling, JTH.

Arbetet skedde utan uppdragsgivare och således stod författarna själva för hela arbetsupplägget. En tidsplan sattes upp vid projektets start och denna användes för att kontrollera att arbetet pågick i god takt, men fungerade även som checklista över vilka moment som skulle krävas för att nå ett bra resultat (se bilaga 1). Fyra olika möten hölls med handledaren, där såväl dittills genomfört arbete och framtida arbete diskuterades och analyserades.

(12)

11

2 Genomförande

2.1 Patentsökning

Syftet med patentsökningen är att se om det finns patent på snarlika produkter, dvs. upphängningsbara bord för välvda balkonger. Då sökning har visat att det exempelvis finns många patent som rör höjning och sänkning av bordsskiva, ägnas ingen större vikt åt detta i processen. Skulle större hänsyn tas till sådana detaljer, som förvisso kan bli aktuella i konstruktionen, kommer idégenereringen begränsas kraftigt. Målet med patentsökningen är alltså att i stora drag se vilka liknande produkter som finns på marknaden och är kopplade till patent.

2.1.1 Genomförande

Sökningen har skett via NordiskaPatent 2.0, vilket är en databas som innehåller mer än 429 000 dokument [4]. De sträcker sig från 1800-talet och fram till dagens patent. Sökord ”balkong” ger 15 träffar och ”bord” ger 34 träffar men inga som ligger nära detta projekt. Sökord ”balkongbord” ger 7 träffar. Följande kan vara av intresse: SE140884 – Kombinerat torkställ och balkongbord (beviljat 9/4 1953)

SE440251 – Fästanordning vid balkongräcke (ansökan inkom 16/12 1980) SE120785 – Anordning vid fällbara bordsskivor, balkongbord och dylikt

(beviljat 4/12 1947)

SE129292 – Fästanordning för balkongbord och dylikt (beviljat 29/6 1950) SE139637 – Kombinerat torkställ och balkongbord (beviljat 8/1 1953) SE194581 - Kombinerat torkställ och balkongbord (beviljat 3/9 1964)

2.1.2 Resultat

Som synes finns det tre patent som alla gäller torkställ som även kan användas som balkongbord. Dessa patent är dock gamla, det senaste beviljades 1964. Eftersom patent kan gälla i högst 20 år efter det datum patentet beviljades är dessa inte av intresse. Dessutom handlar det om kombination av torkställ och balkongbord, vilket inte ligger för nära detta projektet. Dock verkar det finnas vissa likheter när det kommer till upphängning av bordet, men då det än så länge är oklart hur detta kommer lösas tas ingen större hänsyn till detta. Möjligtvis kan det användas som inspirationskälla.

Slutsatsen är att det inte finns några patent som ligger tillräckligt nära det här

projektets syfte, och innebär därför inga problem för arbetets fortskridande . Beslut tas därför att fortsätta arbetet utan att ta någon större hänsyn till befintliga patent.

2.2 Marknadsanalys

På den svenska marknaden finns det för närvarande ett antal produkter som är utformade för att de ska hängas upp på balkongräcket. Problemet med dessa är dock

(13)

12

att de inte är anpassade till välvda balkonger. Nedan följer en kortare produktbeskrivning av konkurrerande produkter.

2.2.1 Produktbeskrivning

Ashby Garden Österlen

Denna produkt saluförs av RUSTA och finns i två varianter, där den enda skillnaden är storleken. De två varianter som finns mäter 40x60 resp. 50x80 cm. Priset för dessa är 295 resp. 345 kr. Detta är en enkel produkt som är fällbar och tillverkad i acaciaträ (se figur 4). Nackdelen med en träprodukt är att den kräver underhåll; trots att

produkten levereras inoljad rekommenderas att man oljar in den 2-3 gånger/ år [5].

Figur 4, Ashby Garden Österlen [5]

JULA Balkongbord

JULA säljer en produkt av liknande slag och denna är mycket simpel (se figur 5). Produkten är tillverkad i vitlackerade stålrör, som har kombinerats med en fällbar träskiva med gummikant. Bordsskivan mäter 40x60 cm och ordinarie pris är 129 kr [6].

Figur 5, JULA Balkongbord [6]

Harbo

Harbo är en möbeltillverkare som i sin kollektion för 2009 har två bord för upphängning på balkong. Det ena ingår i serien Hilma och är en modell där

(14)

13

Den andra modellen är i utseendet mycket lik det balkongbord JULA säljer (se figur 7). Pris för båda dessa är okänt då återförsäljare ej hittats. [7][8].

Figur 6, Harbo Hilma [7] Figur 7, Harbo vitt [8]

Clas Ohlson balkongbord acacia

Även Clas Ohlson säljer ett upphängningsbart balkongbord vilket liksom Ashby Garden Österlen är det tillverkat i acaciaträ. Utseendemässigt är det snarlikt Harbos bord som ingår i Hilma-serien. Bordsskivan mäter 40x60 cm och priset för denna produkt är 289 kr (se figur 8) [9].

Figur 8, Clas Ohlson [9] IKEA Blankö

Denna produkt är tillutseendet mycket lik JULAs balkongbord, men går även att få i svart. Bordet är hopfällbart och kan justeras i 4 olika höjder. Måtten är 40x60 cm och maxbelastningen är uppgiven att vara 25 kg. IKEA meddelar också att bordsskivan kan justeras så att den alltid är plan, oavsett räckets form. Om detta betyder att produkten även lämpar sig för välvda balkonger är oklart. Bordet skall passa alla räcken med 3,5-10 cm bredd och priset är 159 kr (se figur 9) [10].

(15)

14

Figur 9, IKEA Blankö [10]

Kila Möbler

I Kila Möblers sortiment finns tre st. upphängningsbara balkongbord. Två av dem är i ungefär samma priskategori som övriga konkurrenter då de kostar 199 respektive 395 kr. Det billigare av de två ser ut ungefär som JULAs bord (se figur 11) och det andra ser precis likadant ut som Harbos Hilma, med enda skillnaden att träslaget är ljusare (se figur 10). Måtten på dessa bord är 40x60 resp. 50x80 cm. Det tredje bordet är tillverkat i teak, vilket antagligen är anledningen till att priset är avsevärt högre, 1295 kr. Dess bordsskiva mäter 50x80 cm (se figur 12) [11].

Figur 10, Kila ljust trä [11] Figur 11, Kila vitt [11]

(16)

15 Summering

Prisbilden för dessa produkter sträcker sig alltså från 129 – 1295 kr, men flertalet kostar ungefär 200 – 400 kr. En produkt är betydligt dyrare, nämligen Kila Möblers teakmodell.

Storleksmässigt är de flesta borden snarlika då de har ett djup omkring 40 – 50 cm och en längd omkring 60 – 80 cm.

När det gäller material är det trä eller plast som gäller för bordsskivan och uteslutande stålrör för upphängningsanordningen. Fördelen med att använda sig av plast för bordsskivan är att man uppnår en bättre väderbeständighet och man slipper dessutom underhållning. Nackdelen med användning av plast, åtminstone för ovan redovisade produkter, är att det ger ett någorlunda billigt intryck. Motsatsen gäller för trä. Estetiskt är det mer tilltalande, men det är ett material som kräver skötsel och påverkas mer av väder och vind. Livslängden tenderar därför att bli något kortare, självklart beroende på hur ofta bordet hänger uppe.

Sett ur en ergonomisk synvinkel finns det bara en produkt som har en bordsskiva som är justerbar i höjdled, nämligen IKEA:s modell Blankö. Övriga är fixerade i höjdled och för att få en behaglig sittposition är man därför mer beroende av balkongräckets höjd.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att de befintliga konkurrerande produkterna är snarlika. Storleksmässigt är de nästan identiska och detsamma gäller utseendet. Prismässigt ligger de relativt lågt i pris, med undantag för en produkt.

2.2.2 Kontakt med återförsäljare

Sökning efter befintliga produkter som skulle kunna tillfredställa det problem som identifierats gjordes hos några av de största möbel- tillverkarna/försäljarna. Detta gjordes främst genom sökningar i deras produktutbud, men även genom förfrågningar via e-post, där författarna frågade om de hade bord anpassade för välvda balkonger i sitt sortiment. Följande företag kontaktades: IKEA, Jysk, EM, Harbo, Jula, Rusta, Clas Ohlson och Brafab.

Resultat

Svar erhölls från samtliga återförsäljare varav vissa utvecklades till mindre produktdiskussioner med korrespondens via e-post.

Inget av de företag som kontaktats, som erbjuder upphängningsbara balkongbord, har kunnat säga att dess produkt även går att använda på ett välvt balkongräcke. Ett fåtal uppmanar kunden själv att testa detta under öppet köp.

En återförsäljare kom även med tipset att en av deras produkt kunde fungera om man ”böjer rören” men att det inte var något som de testat.

Utefter detta drogs slutsatsen att även om vissa balkongbord kan gå att använda på en välvd balkong så är det inget som är anpassad för att göra det. Det är framför allt ingen återförsäljare som marknadsför sin produkt genom att säga att den går att använda på välvda balkongräcken.

(17)

16

2.3 Funktionsanalys

I funktionsanalysen delas produktens huvudsakliga delar in i grupper. Delarnas olika funktioner listas därefter innan graderas efter hur viktiga de är för produkten. Detta görs för att man lättare ska kunna se vilka funktioner som produkten bör besitta samt hur betydelsefulla de är. Bedömning av funktionerna sker utefter en tregradig skala där de bedöms vara huvudfunktioner (HF), nödvändiga funktioner (N) eller önskvärda funktioner (Ö).

Funktionsanalysen och dess resultat presenteras i bilaga 2 där funktionerna också kommenteras för att ge ökad förståelse för deras betydelse.

Många av funktionerna kommer även att behandlas och bedömas i konkurrenttestet nedan.

2.4 Konkurrenttest

Efter den grundläggande marknadsanalysen konstaterades att flertalet produkters ramar är konstruerad av stålrör, medan Ashby Gardens Österlen är ett undantagsfall med en ram i trä. Dock finns det vissa mindre skillnader i hur exempelvis

upphängningsanordning och höjdjustering sköts, men generellt sett är alla borden lika varandra. Med detta som bakgrund inhandlades två produkter för att dess funktioner och kvalité skulle kunna testas mer detaljerat. Dessa var Ikeas Blankö (159 kr, benämns hädanefter ”Blankö”, figur 13 ) och Ashby Gardens Österlen (295 kr, benämns hädanefter ”Österlen”, figur 14).

Figur 13, Blankö [10] Figur 14, Österlen [5]

Båda produkterna monterades på en välvd balkong, och genast konstaterades det att båda passade bättre än väntat. Den ursprungliga idén var att dessa typer av bord ej lämpar sig till den här typen av balkonger. Delvis visade sig detta alltså vara fel, men faktum kvarstår att de lämpar sig bättre till raka balkonger.

11 stycken punkter som berör produkternas funktioner och egenskaper sattes upp, och de två produkterna betygsattes sen på en tregradig skala. Detta gjordes först mycket grundligt av författarna själva för att senare låta andra respondenter göra samma sak.

(18)

17

Syftet med detta var för att se vad två typiska konkurrenter har som styrkor och svagheter. Det syftade också till att se vad som kan och bör förbättras, samt att se vad folk i allmänhet kan tänkas värdera som viktigt hos ett balkongbord.

Följande är en lista på de punkter som sattes upp, samt en kortare förklaring till vad de innebär.

Väderbeständighet – Produkten är tänkt att sitta uppe på balkongen under vår,

sommar och tidig höst. Detta tas i åtanke då det bedöms hur pass väl den kan stå emot väder och vind utan att kvalitén försämras.

Montering produkt – Betyg ges efter hur enkelt bordet monteras till balkongräcket,

men också hur produkten levereras. Österlen kom färdigmonterad i förpackning (endast upphängingskrokar behövde skruvas på) medan Blankö levererades i delar.

Stabilitet – Den upplevda stabiliteten bedöms och betygsätts. Bordet kan vara belastat

och stötas till, det är då viktigt att det som står på bordet inte faller av samt att bordet skall sitta kvar i sin position. Stabilitet och robusthet inger även en känsla av högre kvalité.

Inställningsmöjlighet höjdled – Borden kan ställas in i olika höjder och det bedöms då

hur pass enkelt detta utförs. Dessutom görs en uppskattning av hur många olika höjder det går att ställa in, för att se hur flexibelt bordet är till olika balkonger.

Inställningsmöjlighet tiltning av bordsskiva – Då bordet är menat att hänga på räcket

är det inte givet att bordsskivan automatiskt kommer befinna sig i ett helt horisontellt läge, varför en funktion som kan reglera detta blir viktig. Bordsskivan hos Blankö går att justera i två lägen, Österlen går att justera något genom att böja till

upphängningskrokarna. Bedömning görs av hur pass bra tiltningen går att justera.

Inställningsmöjlighet till olika former av räcken – Själva räcket där bordet hängs på

kan se ut på flera olika sätt och det påverkar huruvida produkten kan användas eller ej, samt hur väl den hänger på plats. Bedömning görs ang. hur flexibel produkten är till olika profiler på räcket.

Underhåll/Skötsel – Österlen rekommenderas att man oljar in två gånger per år,

Blankö har inga rekommendationer. Bedömning görs av hur pass mycket underhåll krävs för att bibehålla bordets kvalité, samt hur enkelt det är att rengöra bordet.

Kompatibilitet med välvda balkonger – Olika balkonger har olika stor radie och olika

grader av välvning vilket påverkar hur pass väl bordet sitter på plats. En bedömning görs av hur pass flexibla borden är med hänsyn till dessa variabler.

Säkerhet – Då det kan förekomma att borden stöts till av exempelvis barn eller

husdjur är det viktigt att de inte slår igen, faller ner eller havererar på annat sätt. Risken för att sådant inträffar, samt förekomst av potentiellt skadlig geometri (exempelvis vassa kanter) påverkar säkerheten.

Pris – Bedömningen görs helt enkelt av hur pass prisvärd produkten upplevs.

(19)

18

mycket det bedöms att borden går att belasta utan haveri. Blankö skall klara en belastning av maximalt 25 kg, för Österlen är det ej specificerat.

2.4.2 Resultat

De två konkurrerande borden testades av sju personer som, ovetande om vad andra svarat, bedömde dess funktioner och egenskaper med betygen: bra, medel och dålig. Siffrorna i tabellerna anger hur många personer som gav detta betyg till specificerad funktion. Undersökningen gav följande resultat:

1. IKEA Blankö

Funktioner/egenskaper Uppskattad funktionsduglighet

Bra Medel Dålig

Väderbeständighet 6 1

Montering produkt 1 4 2

Stabilitet 1 6

Inställningsmöjlighet höjdled 1 6

Inställningsmöjlighet tiltning av bordsskiva 1 6

Inställningsmöjlighet till olika former av räcken 4 3

Underhåll/skötsel 5 1 1

Kompatibilitet med välvda balkonger 3 4

Säkerhet 3 4

Pris 3 2 2

Belastning 5 2

31 29 17

2. Ashby Garden Österlen

Funktioner/egenskaper Uppskattad funktionsduglighet

Bra Medel Dålig

Väderbeständighet 2 5

Montering produkt 5 2

Stabilitet 6 1

Inställningsmöjlighet höjdled 4 3

Inställningsmöjlighet tiltning av bordsskiva 3 4

Inställningsmöjlighet till olika former av räcken 1 6

Underhåll/skötsel 4 3

Kompatibilitet med välvda balkonger 2 3 2

Säkerhet 2 4 1

Pris 2 5

Belastning 3 3 1

(20)

19

2.4.3 Summering

Blankö fungerar överraskande bra på välvda balkonger och olikformade räcken. Stabiliteten och dess olika inställningsmöjligheter var däremot ett stort minus; bordskivan gick inte att få plan och alla utom en tillfrågad tyckte att stabiliteten var dålig. Många tyckte inte om produkten som helhet, men tack vare ett mycket lågt pris så ansåg de att bordet var prisvärt.

Österlen gavs mycket goda stabilitetsbetyg och den ansågs även enkel att montera. Inställningsmöjligheter i höjdled samt tiltning av bordsskivan ansågs vara

undermåliga och ingen gav det ett bra betyg på de punkterna. Belastningsbetyget var bra men de böjbara krokarna ansågs klara mindre vikt än Blankös

upphängningsanordning. Det var skilda åsikter vad gällde kompabiliteten med välvda balkonger men medelbetyget var ändå medelbra.

2.4.4 Slutsats

Testerna har gett viktig information om vad som behöver förbättras och utvecklas, något som ligger till grund för utvecklingen av kravspecifikationen. Det har även visat sig att det kan räcka med mindre förändringar i konstruktionen för att göra ett bord mer kompatibelt med en välvd balkong.

Undersökningen innehöll ingen fråga som berörde produkternas utseende men trots detta uttryckte många att de tyckte bättre om träbordet Österlen än det svarta Blankö. Funktionsanalysen påvisar att stabilitet, inställningsmöjligheter höjdled och tiltning av bordsskiva anses vara nödvändiga egenskaper/funktioner för bordet. Inget av de testade borden gavs bra betyg på samtliga av dessa punkter vilket ger utrymme för förbättring. Vad gäller kompatibilitet mot välvda balkonger samt olikformade räcken klarade båda borden detta bättre än förväntat.

2.5 Kravspecifikation

Kravspecifikationen grundar sig i marknadsanalysen, funktionsanalysen samt konkurrenttestet. Dessa gav viktig information om vad som kunde göras bättre och vilka lösningar som redan fungerade bra. Utefter detta sattes följande krav upp, mot vilka produktutvecklingen sen styrdes.

Material

Materialvalen ska grunda sig i jämförelser av tänkbara material där hänsyn tas till materialets egenskaper, pris och utseende. Kombinationen av material skall bidra till att övriga krav i kravspecifikationen uppfylls och ge produkten tilltalande utseende.

Vikt

Den totala maxvikten för produkten skall vara ca 7 kg. Detta för att underlätta transport och handhavande, samt minska belastning på balkongen.

Inställningsmöjligheter

Bordet skall kunna justeras i höjdled för att passa olika balkonger. Önskvärt är att bordsskivan skall kunna justeras i höjdled inom ett spann på ca 25 cm.

(21)

20

Dessutom är det nödvändigt att bordsskivan skall kunna tiltas så att den alltid går att få i horisontellt läge.

Pris

Priset bör vara tillräckligt konkurrenskraftigt för att kunna stå sig bra mot liknande produkter på marknaden. Den generella prisbilden för den här typen av bord ligger mellan 200–400 kr och då arbetets syftar till att ta fram en bättre produkt så kan ett något högre pris bli aktuellt. Priset kommer till stor del styras av materialvalet.

Stabilitet

Bordet skall ha en sådan stabilitet att det ej rubbas vid normal användning, t.ex. belastning på bara en sida av bordsskivan. Det bör också klara av mindre tillstötningar utan att tippa.

Belastning

Normal användning innebär en belastning på 3-5 kg, men bordet bör av säkerhetsskäl klara en maxvikt på ca 15 kg.

Storlek

Måtten skall vara sådana att det finns utrymme för två personer att äta en måltid. Detta är en bordsskiva med de ungefärliga måtten 40x60 cm. Flexibilitet

Konstruktionen av produkten skall vara sådan att den kan användas på flertalet typer av balkonger.

Säkerhet

Bordet skall ej kunna förorsaka skada på användaren eller någon som vistas i närheten av produkten. Detta innebär att vassa kanter och extremiteter bör undvikas och eventuella fällanordningar skall ej kunna slå igen oavsiktligt. Väderbeständighet

Bordet skall klara av svenskt vår-, sommar- och höstväder utan att förstöras. Miljövänlighet

Det är önskvärt att bordet tillverkas i sådana material som går att återvinna, samt att dessa lätt kan separeras från varandra. Det är också viktigt att produkten har en relativt lång livslängd.

Montering

Det är önskvärt att inga (alternativt medföljande) verktyg krävs för att montera bordet. Eventuellt kan montering kräva användning av vanligt förekommande verktyg såsom skruvmejsel och skiftnyckel. Grundkravet är att gemene man med instruktion kan utföra monteringen.

Upphängning

Upphängningsanordningen skall fungera till olika typer av balkongräcken; mindre/större kantiga och runda räcken, samtidigt som den inte skadar räcket. Underhåll

Kravet är att inget/mindre underhåll skall behövas för att hålla produkten i gott skick. Detta innefattar ej vardaglig rengöring.

(22)

21 Utseende

Bordet ska ha en utformning som tilltalar en bred målgrupp människor och samtidigt passa väl in i många olika miljöer.

2.6 Idégenerering nivå 1

Syftet med den första idégenereringen var att få igång tankeverksamheten kring hur den slutgiltiga produkten kunde komma att se ut. Det primära målet var att generera ett antal alternativa lösningar för att senare ha dessa som underlag vid vidare

konceptgenerering. Då den grundläggande kravspecifikationen redan tagits fram användes denna som bas i arbetet med att generera koncept, utan att vara allt för begränsande.

Metoden som användes vid den första idégenereringen kan liknas vid brainwriting. Detta är en metod som liknar brainstorming, med skillnaden att varje person sitter enskilt under arbetet med att skissa fram idéer. Främsta anledningen till att denna metod valdes framför brainstorming är att den lämpar sig bättre för mindre grupper. Brainstorming lämpar sig bättre för grupper på mellan tre till sex personer och dessa bör också ha olika egenskaper och specialkunskaper [2].

För att leda arbetet mot ett visst mål, utan att vara alltför begränsande, användes alltså den grundläggande kravspecifikationen, men även funktionsanalysen. Dessutom visade de tester av Ikea Blankö och Ashby Garden Österlen vilka svagheter respektive styrkor som fanns hos dessa två produkter, vilket också fungerade som en viss

anvisning till vad som kunde förbättras.

2.6.2 Resultat

Den första idégenereringen resulterade i ett antal skisser som på olika sätt beskrev hur vissa funktioner hos ett balkongbord kunde utföras. Inget av dessa koncept valdes i detta steg ut för vidare utveckling men flera av de idéer som kom fram applicerades senare under arbetet med morfologimatrisen. De skisser och koncept som denna fas resulterade i presenteras i bilaga 3.

2.7 Idégenerering nivå 2

Vid idégenerering nivå 2 tillämpades Morfologimetoden. Denna metod används för att vidga sökningen efter nya produktsammansättningar. Fokus bör ej ligga på detaljlösningar utan istället studeras vilka produkter som genereras när olika, för produkten nödvändiga, funktioner kombineras. De olika funktionerna bör vara så oberoende av varandra som möjligt för att på olika sätt kunna kombineras med varandra. Antalet möjliga kombinationer blir snabbt mycket stort varpå antalet olika funktioner som behandlas bör ligga omkring fyra till åtta. Till följd av det stora antalet möjliga kombinationer så skall morfologimetoden främst ses som ett sätt att skapa många koncept med skiljda funktioner och egenskaper. Detta kräver ett efterarbete där dåliga koncept sållas bort och de bättre vidareutvecklas [12].

(23)

22

Av de idéer som skapats under idégenereringen valdes ett antal lösningar ut för att generera koncept, vilka sedermera sorterades in under sju olika funktionsrubriker. Den morfologiska matrisen presenteras i bilaga 4.

Kombineringar av de olika lösningarna resulterade i ett flertal koncept som alla presenteras nedan i sållning nivå 1.

2.8 Sållning nivå 1

Morfologin resulterade i tolv koncept som i första sållningen betygssätts utefter en för- och nackdelslista. Detta för att direkt kunna sålla bort sämre lösningar samt för att se vilka kombinationer som fungerar bättre.

För- och nackdelslista baserad på funktionsanalysen: Stabilitet

Inställningsmöjligheter höjdled

Inställningsmöjlighet till olika former av räcken Kompatibilitet med välvda balkonger

Inställningsmöjligheter tiltning av bordsskiva Säkerhet

Klara belastning

Koncepten bedöms utefter ovanstående kriterier och kortare kommentarer ges av författarna.

Koncept 1 (se figur 15) + Stabilitet

+ Inställningsmöjligheter höjdled

+ Inställningsmöjlighet till olika former av räcken - Kompatibilitet med välvda balkonger

+ Inställningsmöjligheter tiltning av bordsskiva + Säkerhet

(24)

23 Figur 15, Koncept 1

Kommentar: Snarlik konkurrenten Österlen fast med möjlighet till tiltning samt fler nivåer i höjdjusteringen. Tveksamheter kring den böjbara krokens

inställningsmöjligheter samt belastningsförmåga. Koncept 2 (se figur 16)

+ Stabilitet

+ Inställningsmöjlighet till olika former av räcken + Kompatibilitet med välvda balkonger

+ Klara belastning

Figur 16, Koncept 2

Kommentar: Osäkerhet kring nerfällning av bordsskivan då stödramen måste placeras under skivan för att ge rum åt den rundningen av densamma.

(25)

24 Koncept 3 (se figur 17)

- Stabilitet

+ Klara belastning

Figur 17, Koncept3

Kommentar: Snarlik konkurrenten Blankö dock med böjd upphängningsanordning, samt fler steg för både tiltning och höjdinställning.

Koncept 4 (se figur 18) - Stabilitet

- Inställningsmöjligheter höjdled

Inställningsmöjlighet till olika former av räcken (uppgift saknas) + Kompatibilitet med välvda balkonger

- Inställningsmöjligheter tiltning av bordsskiva + Säkerhet

(26)

Kommentar: En idé för ett balkongbord som inte baseras på någon upphängningsanordning.

- Klara belastning

Figur 19, Koncept 5

Kommentar: Teleskoprören i tiltanordningen kan ge upphov till viss instabilitet men lösningen ger möjlighet till en bordsskiva som är rundad mot balkongen.

(27)

26 + Inställningsmöjlighet till olika former av räcken + Kompatibilitet med välvda balkonger

+ Inställningsmöjligheter tiltning av bordsskiva - Säkerhet

- Klara belastning

Figur 20, Koncept 6

Kommentar: Tiltningsanordningen är tänkt att ha olika ”snäppsteg” likt de som används på fotstöd på bussar. Osäkerhet finns kring hur stabil och säker en sådan lösning skulle på denna typen av bord.

- Klara belastning

(28)

27

Kommentarer: Risk för instabilitet om bordsbenet höjs för mycket då

upphängningsanordningen till räcket då kan släppa. Endast ett teleskoprör kan även det leda till instabilitet och försämrad belastningsförmåga.

Koncept 8 (se figur 22) + Stabilitet

- Inställningsmöjlighet till olika former av räcken + Kompatibilitet med välvda balkonger

+ Klara belastning

Figur 22, Koncept 8

Kommentar: Upphängningsanordningen är endast justerbar i höjdled vilket ger tveksamheter vad gäller inställningsmöjligheter till olika former av räcken. Detta kan även leda till att bordet sitter löst på vissa räcken och då har enklare för att falla ner. Koncept 9 (se figur 23)

+ Stabilitet

- Inställningsmöjlighet till olika former av räcken + Kompatibilitet med välvda balkonger

(29)

Kommentar: Upphängningsanordningen förutsätter att dess remmar går att spänna runt räcket. Tiltanordningen anses ha samma brister som koncept 6 vilket även här leder till minus vad gäller säkerhet och belastningsförmåga.

Bordet bedöms ej vara estetiskt tilltalande. Koncept 10 (se figur 24)

- Stabilitet

+ Klara belastning

(30)

29

Kommentar: Det bedöms finnas utvecklingspotential i att placera tiltanordningens steg i ramen jämfört med att ha dem i bordsskivan. Den u-formade ramen kombinerat med höjdjusteringens funktion kan bidra till minskad stabilitet.

- Inställningsmöjligheter tiltning av bordsskiva - Säkerhet

- Klara belastning

Figur 25, Koncept 11

Kommentar: En täckt ram kan ge sämre sikt, högre vikt samt ge en luftficka mellan ram och balkongräck då den monteras på en välvd balkong. Bordsskivans

upphängningsanordning i ramen ger tveksamheter gällande säkerhet och belastning. Bordet bedöms ej vara estetiskt tilltalande.

(31)

Kommentar: Skiljer sig endast från koncept 1 genom att inställning av höjden görs genom att höja och sänka ramen istället för att upphängningsanordningen flyttas på ramen, vilket ger avkall på stabiliteten.

2.8.2 Slutsats

Inget av koncepten som tagits fram genom morfologi anses vara så komplett att det i sin nuvarande sammansättning tas vidare till nästa utvecklingsstadium. Däremot finns det många bra kombinationer av lösningar bland de framtagna koncepten. Framförallt är det koncept nummer ett, två och tio som kommer att användas vid fortsatt

framtagning av produkten och de övriga sållas bort. Nya idéer på lösningar och konstruktioner som kan användas vid fortsatt utvecklingsarbete framkom även vid bedömning av de tolv första koncepten.

2.9 Vidareutveckling av koncept och sållning nivå 2

De tre koncept som gick vidare från sållnig nivå 1 innehöll funktioner som efter vidareutveckling ansågs kunna uppfylla kraven från kravspecifikationen. Målet med vidareutvecklingen var att ta fram tre till fyra vidareutvecklade koncept med mer detaljerade beskrivningar av material, proportion, funktion och utseende. De

vidareutvecklade koncepten utvärderades därefter med hjälp av SDM:n gav underlag för ett beslut om slutgiltig produkt.

SDM är en metod där ett antal koncept ställs upp i en matris och betygsätts utefter olika kriterier. Metodens grundläggande syfte är att bedöma koncepten och därefter jämföra resultaten.

2.9.1 SDM

Det första som görs är att ett antal kriterier sätts upp. Dessa grundar sig på kravspecifikationen samt funktionsanalysen och är således krav som produkten förväntas klara av. Trots att alla kriterierna är viktiga för produktens kvalité och funktion så anses vissa ha större betydelse än andra. De värderas således utefter sin betydelse och ges ett siffervärde; en så kallad viktningsfaktor. Denna har ett numeriskt värde mellan noll och ett och den totala summan av dessa skall alltid vara ett.

(32)

31

Samtidigt ställer man upp de koncept som skall jämföras och bedömer dem utefter tidigare uppsatta kriterier. Beroende på hur väl de presterar på varje punkt ges de ett procentuellt värde som visar hur väl de uppfyller varje kriterium. Då det är svårt att värdera detta exakt från 0-100 så bestäms ett antal värdepunkter på skalan. Dessa är godtyckliga från fall till fall och antalet värdepunkter som sätts upp beror på hur stor noggrannhet som krävs. Varje värdepunkt skall även definieras i ord för att ge ökad förståelse inför bedömningen. Nedan följer vilka värdepunkter som användes i detta fall samt en definition av dessa.

Gradering (%)

100 - Fullständig tillfredsställelse, kravet kan ej uppfyllas på bättre sätt

90 - Näst intill fullständig tillfredsställelse, kravet uppfylls i alla viktiga aspekter 75 - Hög tillfredsställelse, kravet uppfylls i många aspekter

50 - Godkänd tillfredsställelse, kravet uppfylls på en godkänd nivå men inte mer 25 - Mindre tillfredsställelse, kravet uppfylls delvis men ej tillräckligt bra 10 - Minimal tillfredsställelse, kravet uppfylls till en mycket liten del 0 - Ingen tillfredsställelse, kravet uppfylls inte alls

När koncepten har graderats utefter skalan multipliceras dess värden med

korresponderade viktningsfaktor och konceptet får då, för var och ett av kriterierna, ett numeriskt värde. Alla dessa summeras för varje koncept för att ge ett slutligt värde. Tanken är att det koncept med högst slutvärde således bör vara det vinnande

konceptet. Resultatet måste inte avgöra vilket koncept som väljs ut för konstruktion, men är en bra hjälp i sållningen och bör användas som beslutsunderlag [1].

Fyra nya konceptskisser, A (figur 27), B (figur 28), C (figur 29) och D (figur 30) ritades upp. Dessa innehöll olika kombinationer av de lösningar som gavs bäst betyg i sållning nivå 1, med koncept ett, två och tio som främsta idégivare. För första gången gavs även förslag på materialval till koncepten, något som krävdes inför

(33)

32

Figur 27, Koncept A

(34)

33

(35)

34

Figur 30, Koncept D

Koncepten betygsattes utefter uppskattad förmåga att möta följande kriterier: stabilitet, inställningsmöjligheter höjd, inställningsmöjligheter tilt,

belastningsförmåga, flexibilitet, säkerhet, utseende samt väderbeständighet.

2.9.3 Resultat

Resultaten från värderingen av de fyra koncepten redovisas i tabell 1 nedan. Fullständig SDM-tabell presenteras i bilaga 5.

Koncept Summa A 78,00 B 76,95 C 78,05 D 76,90 Tabell 1, SDM - resultat 2.9.4 Slutsats

Resultatet från användningen av SDM gav ytterst små differenser i den totala summan av poäng. Anledningen till detta var att de genererade koncepten har mycket

gemensamt, både vad gäller utseende och tekniska lösningar. Sett till varje kriterium värderades dem olika men totalt sett hamnade de ändå nära varandra poängmässigt.

(36)

35

Då denna metod ej syftade till att fälla det avgörande beslutet angående det fortsatta arbetet, beslutades det om att gå vidare utan att endast välja ut ett av de fyra

koncepten. Istället valdes en kombination av Koncept A och Koncept C ut för

vidareutveckling. Dels för att de fick högst poäng, men främst för att en kombination av dessa ansågs kunna ge den bästa lösningen.

2.10 Val av slutgiltig design

För att hålla tidsplanen togs beslut om att en slutgiltig design måste fastställas innan modelleringen påbörjades. Detta då modellering av fler än ett koncept ansågs allt för tidskrävande. Beslutet grundades delvis på tidigare utvärderingar och till en viss del på diskussioner och övervägningar författarna emellan.

Teknisk och funktionell information räcker inte alltid för att åstadkomma en reduktion till en enda lösning. Design är därför en viktig parameter som innehåller estetiska och etiska regler som används för att minska problemrymden. Slutprodukten är alltid bara ett särfall av en mängd tänkbara möjligheter och det är viktigt att man i

eliminationsprocessen hela tiden tar fram relevant information som minskar projektets obestämdhet.

Designprocessens resultat är en produkt vars egenskaper beslutats av de som medverkat i projektet. Förståelsen för problemet växer ur försöken att lösa det samtidigt som skäl och argument hela tiden vägs mot varandra. Detta leder till att deltagarna bildar en gemensam uppfattning av problemet något som är viktigt för designprocessen [13].

2.10.1 Genomförande

Den tekniska information som SDM:n gav uteslöt inte någon lösning vid sållning nivå 2. Författarna ansågs i detta stadium vara väl insatta i problemet genom kunskap som vuxit fram genom tester och utvärderingar under projektets gång. Diskussion kring olika lösningar fördes innan beslutet togs att ta fram en ny design med koncept A och C som underlag.

2.10.2 Slutsats

Den slutgiltiga designen kom att bestå av ett bord med upphängningsanordning, bordsskiva och ram, likt koncept A och en tiltanordning likt den som presenteras i koncept C med urfräsningar i ramen. Detta var lösningar som författarna trodde mycket på samtidigt som upphängningsanordningen och tiltfunktionen var egna lösningar som inte återfanns på befintliga produkter på marknaden.

2.11 Modellering av slutgiltigt koncept

Modelleringen var viktig för produktutvecklingen då den gav ökad förståelse för hur de olika lösningarna skulle fungera och samspela.

Vid modellering av produkten användes CAD-programmet Pro/ENGINEER®

(37)

36

en kombination mellan Bottom-Up-Konstruktion och Top-Down-Konstruktion då modellen är ett montage av hopsatta delar och detaljer.

I Bottom-Up-Konstruktion börjar arbetet med att alla detaljer konstrueras separat för att senare monteras ihop till en slutgiltig konstruktion, något som passar små projekt med en till två personer i nära samarbete.

Idén med Top-Down-Metoden är att man istället arbetar efter en förutbestämd konstruktionslayout (skelettmodeller) till vilken olika delar (innehållandes flera detaljer) konstrueras var för sig innan slutmontering. Detta är ett arbetssätt som med fördel används i större projekt [14].

Vid modelleringen lades fokus på utformning samt måttsättning av tiltanordningen då den utgör en viktig funktion och bidrar med viktig data till hållfasthetsberäkningarna. Det togs även fram detaljritningar av produkten för att ge ökad förståelse för

modellens dimensioner och inställningsmöjligheter.

2.12 Förbindelseelement

Montering av produkten kräver inte många olika förband, något som förenklar såväl effektiviserar tillverkningen. De lösbara förband som valdes är standardiserade skruvar och muttrar som alla går att anskaffa från svenska återförsäljare. Många hemsidor erbjuder nedladdningsbara CAD-filer av standardiserade skruvar etcetera men kompatibilitets problem mellan olika filformat, samt avgifter för nedladdning, ledde till att produktens förband ej monterats i CAD-modellen (bortsett från skivan som i modellen fästs på ramen med två skruvar). Produktens lösbara förband presenteras nedan och modellens mått på förborrningar med mera är alla anpassade för att passa de valda standardkomponenterna.

Resultat

Kopplingsskruven är vanligt förekommande vid montering av trämöbler etcetera (se

figur 31, 32, 33)[15]. Till bordsmonteringen behövs åtta kopplingsskruvar per bord och de har en viktig del i sammanfogningen av ramen (Se ”A” i figur 39).

Artikelnummer: 401255 Benämning: 264 7X50 N4 Förmässad Kopplinsskruv A-mått: 50mm Nyckelvidd 4 mm.

(38)

37

Figur 33, Teknisk information [15]

Koppelskruven består av innergängad hylsa som sammanfogas med en skruv (se figur

34). Två hylsor placeras under bordsmonteringen utifrån, på var sida bordsskivan, in mot mitten varifrån en skruvar fäster anordningen (Se ”B” i figur 39). Koppelskruvens hylsa är slät och ger bordsskivan möjlighet att rotera utan att skruven gängas ur [15]. Hylsa: Artikelnummer: 400845.95

Benämning: 2827 M5X27 Förnicklad Hylsa (se figur 35)

Figur 34, Koppelskruv [15] Figur 35, Hylsa [15]

Skruv: Artikelnummer: 513037.45

Benämning: MLKX M4X45 Förzinkad Skruv (se figur 36)

(39)

38

Vingskruvar är skruvar som kan spännas och lossas med handkraft utan verktyg. Detta

ansågs vara en viktig egenskap för upphängningsanordningen varpå vingskruvar valdes som förband för att fästa de två justerbara klaffarna på densamma (Se ”C” i figur 39)[16].

Artikelnummer: WN803 T 44-M6X15

Benämning: WN803 Vingskruv (se figur 37, 38)

(40)

39

Figur 39, Placering av förbindelseelement.

Rampamuffrar är skruvar med gängor på ut- och insidan som gör det möjligt att fästa

en annan skruv i dem. Rampamuffrar med spår utgör en viktig del i bordets

höjdinställning då elva skruvar kommer att monteras på var sida ramen med 30mm mellanrum och bidra till nio olika monteringsmöjligheter av

upphängningsanordningen (Se ”E” i figur 43)[16]. Artikelnummer: 403050

Benämning: A512 M5 10X12 Rampamuff, obehandlat stål (se figur 40, 41) A-mått: 10mm B-mått: 12mm C A B A

(41)

40

Figur 40, Rampamuff [16] Figur 41, Teknisk information [16]

Maskinskruv MFX är en lämplig skruv att använda tillsammans med rampamuffen

och kommer två stycken kommer att användas för att montera vardera upphängningsanordning i olika höjder (Se ”D” i figur 43). Denna skruv är

tillsammans med vingskruven den enda skruven som användaren själv måste hantera vid montering samt justering av balkongbordet varför en krysskruv (DIN 965 Phillips Flat Head) valdes. Krysskruv är ett vanligt förekommande skruvhuvud och kan därför anses uppfylla kravspecifikationens monteringskrav [16].

Artikelnummer: 513016.89

Benämning: MFX M5X20 Förzinkad Stålskruv (se figur 42) D-mått: 9,2

H-mått: 2,5

(42)

41

Figur 43, Placering av förbindelseelement upphängningsanordning

2.13 Materialval

2.13.1 Ram och bordsskiva

Ram och bordsskiva måste båda ha god väderbeständighet samt hög hållfasthet i enlighet med kravspecifikationen. Då detta är de mest framträdande delarna av produkten så påverkas även produktens utseende och design mycket av dess

materialval. Under konkurrenttestet konstaterades att träbordet Österlen tilltalade fler estetiskt än dess svartfärgade metallkonkurrent Blankö. Trä tilltalade även författarna som hade detta i åtanke vid de senare konceptgenereringarna.

Trä är ett bra material ur många aspekter då det kombinerar god styrka, låg vikt, bra pris och återvinningsbarhet. De fossila utsläpp som åstadkoms då det odlas och avverkas uppväger det genom all den energi dess fotosyntes tar upp under uppväxten. Det är även lätt att bearbeta genom borrning, fräsning med mera, samtidigt som dess färg och yta inger en känsla av värme med association till hantverk och kvalité [17]. Genomförande

Vid sökning efter lämpliga träslag användes CES samt Matbase [18]. Ett hårt och väderbeständigt träslag eftersöktes och tre träslag urskildes som lämpliga nämligen teak, robinia och ek vilka alla har god vatten- och UV-resistens. Träslagen har alla

E x11 D

(43)

42

liknande mekaniska samt fysiska egenskaper vilka presenteras i tabell 2.

Mekaniska egenskaper Robinia Teak Europeisk

ek

E-modul [MPa] 9000 - 13500 10500 - 15600 9200 - 13500

Brottgräns [MPa] MPa

MPa MPa 88 - 184 95 - 155 50 - 180 Tryckhållfasthet [MPa] 62 - 81 48 - 91 48 - 70 Böjhållfasthet [MPa] 103 - 169 86 - 170 78 - 117 Fysiska egenskaper Densitet [kg/m3] 0 – 740 0 – 630 0 - 650 Krympning [%] 4.4 - 6.9 0.6 - 0.6 1.2 - 2.2 Tabell 2, materialdata ram och bordsskiva

Den främsta skiljaktighet träsorterna emellan är dess ursprungsland och därmed även dess miljöpåverkan i olika former. Teak skördas främst i Brasilien och Sydostasien där avverkningar ofta har stora inverkningar på den lokala miljön, något som är svårt att kontrollera. Detta tillsammans med långa transporsträckor gör att teak kan

ifrågasättas ur miljösynpunkt. Robinia odlas främst i Ungern under miljömässigt hållbara former [18]. Ek finns att tillgå i Sverige, där det också är ett erkänt möbelträ, något som vägde tungt då beslut togs om att tillverka bordet i ek.

Ek är ett hårt, slitstarkt och tungt träslag som traditionellt använts vid skeppsbygge, men som nu ofta används vid möbeltillverkning. För att behålla träets kvalitet och naturliga utseende så bör träet oljas in vilket förhindrar uttorkning som annars kan leda till sprickbildning [19].

Ek är ett förhållandevis dyrt träslag med ett kilopris mellan 19,7 och 26,3 kr/kg [17]. Bordet beräknas innehålla ca 5,1kg ek och en grov uppskattning är att ca 1kg går till spillo vid tillverkningen i form av spån och övrigt spill. Högt räknat kommer den totala råvarukostnaden då vara omkring 6,1kg x 26,3kr/kg=160,4kr, ett högt pris som motiveras med en hög kvalitet och en låg miljöpåverkan.

2.13.2 Tiltanordning

Vid val av material till tiltanordningen användes de värden som räknats fram gällande de krafter som uppkommer vid belastning. Då det primära för stången är att hålla för belastningen bordet utsätts för var det viktigt att beräkna den spänning som

uppkommer som resultat av kraften vid maximal belastning. Denna spänning användes därefter som referens då olika material jämfördes. Resultat från spänningsberäkningar finnes i bilaga 6.

Genomförande

Med hjälp av CES togs mekaniska egenskaper och annan data fram för tre olika metaller; rostfritt stål, magnesium samt aluminium. Då det finns ett stort antal olika legeringar av dessa metaller användes medelvärden för att underlätta jämförelsen. Tabell 3 visar egenskaper av intresse för tidigare nämnda metaller.

(44)

43

Rostfritt stål Magnesium Aluminium

Densitet [kg/m3] 7600 - 8100 1740 - 1950 2500 - 2900 Pris [SEK/kg] 48,8 - 53,7 28,8 - 31,7 15,9 - 17,5 E-modul [GPa] 189 - 210 42 - 47 68 - 82 Sträckgräns [MPa] 170 - 1000 70 - 400 30 - 500 Hårdhet [HV] 130 - 570 35 - 135 12 - 151 Brottseghet [MPa.m1/2] 62 - 150 12 - 18 22 - 35 Tabell 3, materialdata tiltanordning

Resultat

Alla tre material klarar av de beräknade spänningarna med god marginal och bör således hålla för uppskattad belastning. Rostfritt stål är överlägset starkast när det gäller sträckgräns, E-modul, hårdhet och brottseghet. Däremot är det den dyraste och tyngsta av de tre jämförda materialen. Magnesium har lägst vikt och lågt pris, men är svagast och har sämst egenskaper gällande väderbeständighet. Aluminium är billigast av de tre men jämfört med rostfritt stål är hållbarheten mycket lägre.

Tiltanordningens dimensioner gör att materialåtgången blir låg, vilket gynnar både pris och vikt. Rostfritt stål är den överlägset starkaste metallen av de tre jämförda, och då fokus ligger på denna aspekt framför pris och vikt väljs därför rostfritt stål som material för tiltanordningen. Även till de fästen som sitter på undersidan av

bordsskivan skall tillverkas i rostfritt stål. Trots att komponenterna som är kopplade till tiltfunktionen sitter under bordsskivan och således oftast ej är fullt synliga, är det av intresse att göra dem estetiskt tilltalande. För att uppnå detta beslutades det att dessa skall vara tillverkade i borstat rostfritt stål.

2.13.3 Upphängningsanordning

Upphängningsanordningen definieras som den krok som fästs till ramen samt den hylsa som omsluter den, inklusive vingskruven som spänner mot kroken. Den kloss som sitter ihop med hylsan är även den inräknad i upphängningsanordningen. Tanken är att hylsan och klossen tillverkas i samma material, medan kroken tillverkas i ett annat. Dessutom är det tänkt att klossen är täckt i en typ av mjukt gummi för att vara så skonsamt som möjligt mot räcket, samt för att öka friktionen mot detta. Då kroken kommer bära upp lasten från bordet är det här primärt att dess material är så starkt som möjligt. För hylsan och klossen är även denna parameter viktigt, men också att de är så lätta som möjligt då de ej är bärande utan endast stödjande. För alla dessa

komponenter är det nödvändigt att de är slitstarka och har god väderbeständighet. Utöver detta är det önskvärt att de är estetiskt tilltalande.

Genomförande

För själva kroken är det av största betydelse att den är tillverkat av ett starkt material som tål höga laster, då den kommer bära hela ramen, bordsskivan samt föremål som lastas på bordet. Dess form gör också att den lämpar sig för tillverkning genom gjutning i första steget, för att därefter borras för att få fram de hål där skruven fästs mot ramen.

Med hjälp av CES togs data fram för rostfritt stål, som tidigare visat sig lämpligt för tiltanordningen. Då dess egenskaper är sådana att detta material lämpar sig för

(45)

44

gjutning, är tillräckligt starkt samt skall användas till tiltanordningen, togs beslutet att använda det även till kroken.

För att göra hylsan och klossen så lätta som möjligt samtidigt som de är tillräckligt starka, uteslöts rostfritt stål. Istället jämfördes endast aluminium och magnesium (se tabell 4). Magnesium Aluminium Densitet [kg/m3] 1740 - 1950 2500 - 2900 Pris [SEK/kg] 28,8 - 31,7 15,9 - 17,5 E-modul [GPa] 42 - 47 68 - 82 Sträckgräns [MPa] 70 - 400 30 - 500 Hårdhet [HV] 35 - 135 12 - 151 Brottseghet [MPa.m1/2] 12 - 18 22 - 35 Tabell 4, materialdata upphängningsanordning

Ytan på klossen skall dock kläs i en sorts gummi och därför jämfördes ett antal olika elastomerer; butylgummi, etylen-vinyl-acetat (benämns hädanefter EVA) och

polyisopren. Då parametrar som är viktiga hos metallerna ej är av intresse i detta fall jämfördes istället elastomererna främst med hänsyn till pris och densitet (se tabell 5).

Butylgummi Etylen-vinyl-acetat Polyisopren

Densitet [kg/m3] 900 - 920 945 - 955 930 - 940

Pris [SEK/kg] 24,9 – 27,4 13,3 – 14,6 19,7 – 21,7 Tabell 5, materialdata gummidel

Resultat

Som tidigare nämnt valdes rostfritt stål ut även till kroken. Hylsan och klossen behöver dock vara lättare varpå valet står mellan aluminium och magnesium. Aluminium är något tyngre men är däremot hälften så dyrt som magnesium. Aluminiumlegeringar har också högre E-modul än magnesium och är på de andra punkterna något starkare. Beslut togs därför att tillverka hylsan och klossen i aluminium.

Som synes är det mycket små differenser mellan de jämförda elastomererna. De är alla lätta och relativt billiga men vad som däremot är negativt är att de är icke återvinningsbara. Butylgummi har god förmåga att töjas men påverkas negativt av UV-strålning. Detta kan i längden bli ett problem då långt tids användning i solljus kan ändra gummits egenskaper. EVA och Polyisoporen har bättre motstånd mot detta. EVA är dessutom flexibelt och starkt, har högt motstånd mot kemikalier samt kan processas med många olika typer av tillverkningsmetoder. Utöver detta är det den billigaste av de tre jämförde och därför valdes EVA framför de andra två.

2.14 Viktberäkningar

Ett krav som sattes upp i kravspecifikationen var att produktens totala vikt ej skall överstiga 7 kg. Detta för att dels underlätta vid transport och på så sätt minska utsläpp,