VON Kallelse 2021-10-13

(1)

Postadress: Trosa kommun, 619 80 Trosa • Tel: 0156-520 00 • Fax: 0156-520 17 • E-post: trosa@trosa.se www.trosa.se

Kanslienheten Emma Svedin

Nämnd-/bolagssekreterare 0156-522 50

emma.svedin@trosa.se

Kallelse Datum 2021-10-07

Tid: Onsdagen den 13 oktober 2021, kl. 13.30 Stängt sammanträde Plats: Häradsgården, samlingssalen

Gruppmöte: Alliansen, se separat inbjudan från gruppledare S och V, se separat inbjudan från gruppledare SD, se separat inbjudan från gruppledare

Kallelse till Vård- och omsorgsnämnden

Ärende Dnr

1. Godkännande av dagordning

2. Val av ständig justerare jämte ordförande 2019-2022 VON 2019/3 3. Delårsbokslut med helårsprognos för 2021 för vård- och

omsorgsnämnden

VON 2021/33

4. Riktlinjer för skydds- och begränsningsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna

VON 2021/58

5. Sammanträdestider 2022 för vård- och omsorgsnämnden VON 2021/59 6. Information om ärende enligt lex Sarah

(Inga handlingar)

VON 2021/49

7. Liv & hälsa ung (Inga handlingar) 8. Heltidsresan

(Inga handlingar)

9. Information Covid-19 (Inga handlingar)

VON 2020/34

10. Nyckeltal (Inga handlingar)

11. Vård- och omsorgschef informerar (Inga handlingar)

12. Anmälan av delegationsbeslut VON 2021/1

13. Anmälningsärenden VON 2021/2

Helena Koch Emma Svedin

Ordförande Nämndsekreterare

(2)

(3)

Kanslienheten Emma Svedin Nämndsekreterare 0156-522 50

Tjänsteskrivelse Datum

2021-09-17 Diarienummer VON 2019/3

Val av ständig justerare jämte ordförande 2019-2022

Förslag till beslut

1. 2:e vice ordförande utses att jämte ordförande justera vård- och

omsorgsnämndens protokoll under resterande del av mandatperioden 2019-2022.

2. Beslutet ersätter tidigare beslut ”Val av justerare för vård- och omsorgsnämnden under mandatperioden 2019-2022”, 2019-01-11, § 2.

Ärendet

Justerare ska utses för resterade period av pågående mandatperiod då tidigare beslut namngav justeraren och den nu avslutat sitt uppdrag i nämnden.

Fredrik Yllman Emma Svedin

Produktionschef Nämndsekreterare

(4)

(5)

Vård- och omsorgskontoret Fredrik Yllman

Produktionschef 0156-521 15

fredrik.yllman@trosa.se

Delårsbokslut med helårsprognos 2021 för vård- och omsorgsnämnden

Förslag till beslut

1. Vård- och omsorgsnämnden överlämnar nämndens delårsbokslut 2021 till kommunstyrelsen.

2. Vård- och omsorgsnämnden godkänner nämndens helårsprognos för 2021.

Ärendet

Vård- och omsorgsnämnden prognostiserar sammantaget ett positivt resultat på 8 mkr inklusive nämndens egen buffert på 3,9 mkr och inklusive prognostiserad reglering mot central buffert för demografi äldre.

Årsprognosen för hela äldreomsorgen är ett överskott om ca 7 mkr (justering mot central buffert inkluderad men inte nämndens). Prognosen för avstämning

demografi äldre visar att vård- och omsorgsnämnden ska erhålla 6,6 mkr då antalet äldre är fler än vad budgeten baserades på.

Hälso- och sjukvårdsenheten inklusive tekniska hjälpmedel förväntas få ett underskott på 4,5 mkr vid årets slut (eventuell justering mot nämndens buffert ej inkluderad).

Funktionshinderområdet prognostiserar totalt sett -9,6 mkr före justering mot central buffert. Den prognostiserade regleringen mot central buffert är 9,5 mkr för fler ärenden inom funktionshinderområdet (LSS) men dessa medel räknar nämnden inte med att erhålla.

Under året har förvaltningen erhållit ett stort generellt statsbidrag på 6,5 mkr vilket är en viktig del av det prognostiserade resultatet.

Fredrik Yllman Peter Hellmark

Produktionschef Ekonom

Bilagor

Delårsbokslut och verksamhetsberättelse 2021 för vård- och omsorgsnämnden

Beslut till

Kommunstyrelsen

(6)

Vård- och omsorgsnämnden

Ordförande: Helena Koch (M) Produktionschef: Fredrik Yllman

Totalt (tkr)

Delårs- bokslut 2021

Helårs- prognos 2021

Budget, netto 144 216 216 414

Utfall, netto 141 872 215 048

Avvikelse exkl. avst. central

buffert 2 344 1 366

Avvikelse inkl. avst. central

buffert 8 000

varav resultatöverföring 1 837 1 837

VERKSAMHETSOMRÅDE

 Äldreomsorg

 Funktionshinderområdet

 Hälso- & sjukvård

Vård- och omsorgsnämnden ansvarar för alla kommuninvånare som har behov av stöd, service och omvårdnad. Inom verksamhetsområ- dena ges insatser till enskild utifrån Social- tjänstlagen (SoL), Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), och Hälso- och sjukvårdslagen (HSL).

EKONOMISK ANALYS

Resultat per augusti

Nämnden uppvisar ett positivt resultat per sista augusti på 2 344 tkr. Huvudorsaken till över- skottet beror på ett generellt statsbidrag som erhållits under året.

Årsprognos

För helåret 2021 prognostiserar vård- och om- sorgsnämnden ett positivt resultat på 8 000 tkr.

Prognosen inkluderar nämndens buffert samt reglering mot central buffert avseende ersätt- ning för demografi äldre om 6 634 tkr. Beräk- nad ersättning för LSS-kostnader från central buffert uppgår till 9 475 tkr men dessa räknar nämnden inte med att erhålla mot bakgrund av det redan starka beräknade årsresultatet.

Utförarverksamheterna har haft stora kostnader med anledning av heltidsresan under året.

För att bättre kunna använda överkapaciteten har nya arbetssätt och förändrad schemalägg- ning införts.

De stora kostnaderna i hemtjänsten har minskat något under året och ett fortsatt arbete på- går med att minska exempelvis övertidsersätt- ningar. Med anledning av Covid-19 har hem- tjänsten haft ökade kostnader för ett Covid-19 team. Även särskilt boende och korttidsboende har haft ökade kostnader då bedrivande av ko- hortvård av konstaterat eller misstänkt smittade är personalintensivt och således extra kostsamt.

Hälso- och sjukvårdsenheten har ökade perso- nalkostnader då fler personer vårdats i hemmet eller på särskilt boende under året.

Det har varit en brist på boendeplatser vilket medfört ökade kostnader för köp av korttidsplatser.

Verksamheten för personer med funktionsned- sättning har haft ökade kostnader för nytt ser- viceboende enligt LSS, ny verksamhet daglig verksamhet (återvinningsbutiken) samt nya lokaler under året.

Myndighetsenheten har en ekonomi i balans. Ett arbete med att se över att handläggningsruti- nerna har skett i samband med införandet av individens behov i centrum (IBIC). Inom färd- tjänst har kostnaderna minskat då det varit betydligt färre resor under pandemin. Myndighets- enheten har även infört metodstöd i ärende- handläggning.

MÅLUPPFYLLELSE

Enligt kommunfullmäktiges mål ska äldre- omsorgen tillhöra de 25 % bästa i landet vad gäller nöjdhet samt att kommunens kostnader ska vara i nivå med standardkostnaderna för

(7)

kärnverksamheterna. Standardkostnaderna av- ser år 2020 och där ligger kostnaderna över standardkostnaden inom både verksamheter för personer med funktionsnedsättningar samt äldreomsorg. Avvikelsen för verksamheter för personer med funktionsnedsättningar avviker endast 0,7% från standardkostnaden. Nämn- dens mål är samma för hela mandatperioden.

Målet kring kompetens kommer att uppnås, avseende mål kring nöjdhet, trygghet och personal så kommer dessa siffror under hösten då resultat av brukarundersökning från Socialstyrel- sen måste inväntas. Målet kring miljö kommer inte att uppnås då möjligheterna att tanka med HVO-diesel inte är uppbyggda.

VÄSENTLIGA

PERSONALFÖRHÅLLANDEN

Heltidsresan, som innebär att heltid är norm inom Vård- och omsorgskontoret, har inneburit att fler personer ökat sin sysselsättningsgrad.

Kontoret har även ökat det totala antalet an- ställda personer samt antalet årsarbetare under året. När heltidsresan startade 2018 arbetade cirka 33 % av medarbetarna heltid och nu är andelen personer som arbetar heltid cirka 73 %.

Den genomsnittliga sysselsättningsgraden har på samma sätt ökat från 84 % till 93 %. Då heltid numer är norm har alla scheman behövt ar- betas om under året för att möta de nya arbets- sätt som krävs för en fungerande heltidsorgani- sation.

Under hösten kommer medarbetarenkäten håll- bart medarbetarengagemang (HME) att genom- föras.

Frisknärvaron har sjunkit under året från 60 % till 48 %, den största anledningen till det är den ökade sjukskrivningen som blivit med anledning av Folkhälsomyndighetens rekommendationer kring när personer ska vara hemma från arbetet. Vård- och omsorgskontorets medarbetare har i mycket liten utsträckning möjlighet till hemarbete.

För närvarande har kontoret en relativt god till- gång på arbetskraft men det är fortsatt svårt att anställa fysioterapeuter och sjuksköterskor.

Vård- och omsorgskontoret har erbjudit cirka 55 stycken medarbetare, som saknar formell kompetens, distansutbildning till undersköterska de

senaste åren. Under 2021 läser 12 medarbetare till undersköterska och deras studietid finansie- ras av statliga medel. Det har genomförts mycket internutbildning under året men den har mestadels genomförts som distansundervis- ning. Exempel på utbildningar är basal hygien, individens behov i centrum (IBIC), demensut- bildning etc. Det har också genomförts en två- dagars utbildning för alla sommarvikarier. Verk- samheten har startat upp ett eget ”kliniskt trä- ningscenter” där mycket internutbildning avseende hälso- och sjukvård kan hållas.

Totalt 2021 08 2020 08

Antal årsarbetare 254 235

Antal kvinnor 247 239

Antal män 27 21

Frisknärvaro %* 48 60

*Andel månadsavlönade som har fem eller färre sjukdagar per år.

VIKTIGA FÖRHÅLLANDEN FÖR RESULTAT OCH EKONOMISK STÄLLNING

Då världen under året befunnit sig i en pandemi som beräknas fortsätta, om än i minskad om- fattning, påverkas vård- och omsorgskontoret beroende på hur utvecklingen sker lokalt, reg- ionalt, och nationellt. Det är fortsatt risk för smittspridning inom verksamheterna och skyddsutrustning används i allt patient/brukar- nära arbete.

HÄNDELSER AV VÄSENTLIG BETYDELSE

Verksamheten har under pandemin haft en rad åtgärder för att begränsa smittsprid- ningen. Under året har ett flertal av dessa åt- gärder kunnat avslutas. Besöksförbudet på de särskilda boendena har upphävts, dag- verksamheten för personer med demenssjukdom har öppnat och ytterligare restriktioner hävs under hösten såsom öppnande av restaurangerna på Häradsgården och Trosa- gården, återstart av fritidshuset, öppning av återvinningsbutiken samt återstart av fixar- tjänsten.

Sedan årsskiftet och några månader framåt så arbetade hälso- och sjukvårdsenheten hårt med vaccinering av alla brukare i sam-

(8)

arbete med region Sörmland och vårdcen- tralen i Trosa. På mycket kort tid vaccinera- des alla som så önskade och verksamheten var även behjälplig med vaccinering av vissa av vårdcentralens patienter.

Den 1 maj togs den dagliga verksamheten Återvinningsbutiken över av vård- och omsorgskontoret från att tidigare ha varit en ex- tern utförare via teknik- och servicenämn- den. I och med att verksamheten har utökats så omvandlades två samordnartjänster till att istället bli gruppchefer.

Under försommaren avslutade de två god- kända LOV-utförarna sina uppdrag i Trosa kommun beroende på att de inte fick tillstånd av inspektionen för vård och omsorg (IVO).

Det gör att Trosa kommuns hemtjänst nu är det enda valbara alternativet. Nytt förfråg- ningsunderlag har tagits fram och annonse- rats för att försöka få till fler valmöjligheter för brukarna.

Då det har varit svårt att rekrytera sjukskö- terskor har nya arbetssätt tagits fram som innebär att andra yrkeskategorier inom hälso- och sjukvårdsenheten involveras och där mycket erfarna undersköterskor utför uppgifter för att avlasta sjuksköterskorna.

Under 2020 var det stora problem med trygghetslarmen beroende på fel hos leve- rantören. Alla trygghetslarm har under året bytts ut till en nyare modell där det finns möjlighet att bevaka samtliga larm och se status på dem via datorn. Detta innebär en bättre kontroll över att larmen fungerar som de ska samt att eventuella fel kan upptäckas tidigt vilket skapar en ökad trygghet för våra brukare.

Då verksamheten ständigt växer så har det anskaffats nya lokaler under året. Hemtjäns- ten har fått nya lokaler i Vagnhärad. I Trosa har Boendestöd har fått en personallägenhet, nytt hjälpmedelsförråd, nya omklädningsrum och tvättstuga har byggts för hemtjänsten och hälso- och sjukvårdsenheten.

Det har startats ett multiprofessionellt team inom demens. Teamet består av tre sjukskö- terskor och fem undersköterskor samt 1 ar- betsterapeut med specialistutbildning inom demens.

Vård och omsorgsnämnden har i juni beslutat att permanent öka habiliteringsersättningen för de personer som har daglig verksamhet med 25 %.

Under året har Myndigheten utökat med en

förstehandläggartjänst. Syftet är att vara ett lättillgängligt stöd till biståndshandläggarna och ansvara för samordning i det dagliga arbetet med brukarärenden.

Under året har ansökningarna, anmälning- arna och inflödet samt sökandet av kontakt med myndigheten på äldreomsorgssidan varit omfattande. Ansökningarna om särskilt boende har varit konstant hög vilket har medfört ökat behov av handläggarresurser.

Det har också medfört att utförarverksam- heterna behövt utökas då antalet ärenden ökat och väntas att öka än mer framåt.

Det har varit ett stort tryck på platser till sär- skilt boende för äldre. Det har flera orsaker, delvis är det många som väntat med att söka insatser under pandemin samt att det är ett stort söktryck av personer boende i andra kommuner, exempelvis är 40 % av de personer som nu väntar på demensplats sökan- den från andra kommuner.

Under våren har två digitala anhöriggrupper hållits av Myndighetens anhörigkonsulent.

Målgruppen har varit anhöriga till personer med psykisk ohälsa samt anhöriga till personer med demensdiagnos

Det rehabiliterande och förebyggande ar- betssättet är fortsatt prioriterat. Arbetssättet förutsätter ett nära och tätt samarbete mellan hälso- och sjukvårdspersonal, bistånds- handläggare och hemtjänstpersonal. Föru- tom förhöjd kvalité för individen är målsätt- ningen med arbetssättet också att omsorgsbehovet hos invånarna i Trosa Kommun kan hanteras inom tillgängliga ekonomiska ramar. Under 2021 har ett arbete påbörjats för att utveckla modellen till en mer intensiv hemrehabilitering med Eskilstuna som före- bild.

Under året har det tillkommit nya digitala lös- ningar inom kontoret, exempelvis digitala nyckelfria medicinskåp och planeringsverk- tyg för hälso- och sjukvårdsenheten, även digitala signeringslistor kommer implemente- ras under året. I samverkan med Region Sörmland inför Trosa kommun så kallad hemmonitorering för patienter med hjärt- svikt, det har i andra kommuner visat resultat som gör patienten mer självständig och nöjd samtidigt som verksamhetens resurser används mer effektivt då onödiga hembesök kan undvikas. Verksamheten tittar även på möjligheten att införa digitala läkemedelsro- botar. Framöver kommer det även att införas

(9)

ett digitalt kvalitetsledningssystem. För att bättre möte behovet av digitala lösningar inom vård- och omsorgskontoret kommer det under året att anställas en projektledare med ansvar för att bland annat ta fram en handlingsplan för digitalisering.

Under 2019 startade vård- och omsorgskontoret ett projekt för införande av individens behov i centrum (IBIC). Det är ett behovsin- riktat och systematiskt arbetssätt i arbetet med vuxna personer oavsett ålder eller funktionsnedsättning. IBIC utgår från individens behov, resurser, mål och resultat inom olika livsområden i dagliga livet. Med ett systematiskt arbetssätt beskrivs nuläge, mål och resultat med strukturerad dokumentation. Införandeprojektet drivs av en projektledare tillsammans med en processledare och beräknas vara helt implementerat inom kontorets alla delar under senare delen av 2021. Implementeringen och arbetet med IBIC har varit givande och framgångsrikt, ar- betssättet bidrar till att insatserna nu är mer behovsanpassade och utredningarna är av bättre kvalité. Alla nya utredningar och upp- följningar utreds enligt IBIC.

FÖRVÄNTAD UTVECKLING

Vård- och omsorgskontorets verksamheter kommer att vara beroende av hur Covid-19 pandemin fortskrider. Fler och fler restriktioner hävs på nationell nivå även om det inom vård- och omsorgsverksamheter, i dagsläget, fortsät- ter som tidigare. Fortsätter den positiva utvecklingen med färre antal smittade samt lågt antal sjukhusinlagda på samma vis kommer en återgång till tidigare arbetssätt att ske, dock kommer vissa arbetssätt säkerligen att ändras vad gäller exempelvis hygienrutiner, lagerhåll- ning, hemarbete etc.

Då det är stort tryck på platser på särskilt boende för äldre så planerar verksamheten att starta tillfälliga korttidsplatser inom befintliga lokaler. I dagsläget kan det finnas möjlighet att starta 5-7 tillfälliga platser.

Heltidsresan har skapat en överkapacitet av an- ställd personal och den resursen som skapas måste planeras på ett bra sätt. Det kommer att medföra att andelen arbetat tid som utförs av timvikarier kommer att minska framöver. Sam- tidigt är de demografiska utmaningarna stora med en allt mer åldrande befolkning som gör att

alla verksamheter inom vård- och omsorgskontoret kommer att behöva utökas de närmsta åren.

Den snabbast växande målgruppen inom vård- och omsorgskontoret är personer med demenssjukdom. För närvarande väntar ett flertal personer på verkställighet till särskilt boende för äldre. Det planeras också för en start av ny dagverksamhet i Vagnhärad, då behovet av boendeplatser är betydligt högre kommer lokalen att användas till tillfälliga korttidsplatser framöver och en start av ny dagverksamhet för personer med demenssjukdom får därför skjutas på framtiden. För att komma tillrätta med den ökade mängden ansökningar till särskilt boende för äldre kommer det bli nödvändigt att köpa platser i andra kommuner alternativt hos pri- vata utförare, det gäller främst korttidsplatser men även mer permanenta platser kan köpas i avvaktan på att annan plats tillgängliggörs i Trosa Kommun.

Under året har det varit en stor ökning av hem- tjänstinsatser, den ökningen väntas fortgå då de demografiska prognoserna visar att andelen personer som är över 80 år kommer att öka med cirka 50 % de närmsta åren, det kommer även att innebära en ökning av antalet inskrivna patienter i hemsjukvården. Vård- och omsorgs- nämnden fattar årligen beslut kring en boende- plan som är en strategisk plan för boendeför- sörjning och dagverksamhetsplatser de närmsta 10 åren.

Under året pågår en förstudie inför ett eventu- ellt införande av intensiv hemrehabilitering (IHR) för att än mer öka det rehabiliterande och förebyggande arbetet. Beslut om införande kommer att ske under slutet av året. Arbetssät- tet förutsätter ett nära och tätt samarbete mellan hälso- och sjukvårdspersonal, bistånds- handläggare, hemtjänstpersonal och beteende- vetare. Tanken med IHR är att genom att sätta in stora insatser tidigt så ökar självständigheten för individen på lång sikt vilket medför minskat framtida behov av hemtjänst samt förskjutning av inflytt på särskilt boende för äldre. Förutom förhöjd kvalité för individen är målsättningen med arbetssättet också att omsorgsbehovet hos invånarna i Trosa Kommun kan hanteras inom tillgängliga ekonomiska ramar.

(10)

Under 2017 togs det fram en partsgemensam handlingsplan för hur heltid ska bli norm inom vård och omsorg i Trosa kommun. Arbetet med omställning till heltidsanställningar startades under 2018 och har pågått fram till 2021 då alla anställda har erbjudits en heltidsanställning.

Detta har skapat en överkapacitet av personal i verksamheten som blir kostsam kortsiktigt men nya arbetssätt tas fram för att bättre hantera överkapaciteten framåt. Då verksamheten kommer att växa framöver kommer denna överkapacitet att behövas.

Det har under året kommit många statsbidrag inom äldreomsorgen, det är självklart välkomna medel men allt kan inte gå till att öka verksamheten permanent då den långsiktiga finansie- ringen är oklar. Det ligger en hel del förslag för fortsatta statsbidrag framåt men i skrivande stund har inte riksdagen antagit höstbudgeten.

Regeringen har tillsatt en utredning om en äldreomsorgslag som ska komplettera Social- tjänstlagen. Utredaren ska överväga och lämna förslag på hur medicinsk kompetens kan stärkas i verksamheten och, om det behövs, inom den kommunala ledningen. Målet är att få till stånd långsiktiga förutsättningar för äldreomsorgen, tydliggöra äldreomsorgens uppdrag och inne- håll samt säkerställa tillgången till god hälso- och sjukvård och medicinsk kompetens inom äldreomsorgen.

Regeringen har utrett kring en fast omsorgskontakt i hemtjänsten. Syftet med att införa en fast omsorgskontakt i hemtjänsten är att öka delaktigheten och självbestämmandet för äldre personer som har hemtjänst samt att öka trygg- heten både för de äldre och för deras anhöriga.

Förslaget träder i kraft 1 januari 2022.

Utredningen framtidens socialtjänst har lämnat sitt slutbetänkande, där ingå en översyn av Socialtjänstlagen (SoL). Förslaget innebär bland annat att Socialtjänstlagen öppnas upp för en förenklad handläggning och beslutsfat- tande av vissa ärenden. Förslaget är att lagen träder i kraft den 1 januari 2023.

SKR och staten har träffat en överenskommelse om att under 2021 vidareutveckla den nära vår- den. Målet med omställningen av hälso- och

1 Januari-juli

sjukvården är att patienten får en god, nära och samordnad vård som stärker hälsan. Den bygger på samverkan mellan primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården och hur omsorgen kan underlättas och hur gränssnittet mellan dessa verksamheter bör se ut. Arbetet utgör ett viktigt steg i en strukturförändring av det svenska hälso- och sjukvårdssystemet, som innebär att primärvården blir den verkliga ba- sen och första linjen i hälso- och sjukvården.

Betänkandet ”Stärkt rätt till personlig assistans – Ökad rättssäkerhet för barn, fler grundläg- gande behov och tryggare sjukvårdande insat- ser” kom i maj 2021. Huvudförslagen är att fler barn ska få rätt till personlig assistans, sjukvår- dande insatser ska kunna räknas in i assistans- tiden och att egenvården ska regleras. Betän- kandet Översyn av insatser enligt LSS och assi- stansersättningen kom i januari 2019. Förslaget är ute på remiss och innehåller bland annat för- slag på statligt ansvar för den personliga assi- stansen samt nya insatser i LSS.

Socialstyrelsen har tagit fram underlag för en nationell strategi för anhöriga. Kommunerna är skyldiga att erbjuda stöd till anhöriga som ger vård eller stöd till någon de står nära.

VERKSAMHETSMÅTT

Budget

2021

Utfall

2021¹ Budget 2022 Demografi äldre / antal

per åldersgrupp

65-79 år 2 710 2 818 2 730

80-89 år 642 682 734

90 - 105 124 109

(11)

VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS MÅL DELÅR 2021

Mål Målprecisering Upp-

fyllelse Trend Utfall Mätmetod Kommentar

Rubrik

1.

Personal som arbetar inom vård- och omsorgskontoret ska ha rätt formell kompetens

Andel personal med formell kompetens

ska öka Ökat antal Egen mätning av personals utbildning Undersköterskeutbildning har skett under året

2.

Brukarna ska vara sammantaget nöjda med vård- och omsorgskontoret i Trosa kommun

Minst 90% av brukarna ska vara mycket nöjda eller nöjda med vård- och

omsorgskontoret

Hur nöjd eller missnöjd är du

sammantaget med ditt äldreboende? Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med den hemtjänst du har?

Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen, samt egen enkät egen regi-verksamheter funktionsnedsättning

Inväntar resultat från Socialstyrelsens brukarundersökning

3. Brukaren ska känna sig trygg i sitt hem med stöd

Minst 90% ska känna sig trygga till mycket trygga i sitt hem med stöd

Hur tryggt eller otryggt känns det att bo på ditt äldreboende? Hur tryggt eller otryggt känns det att bo hemma med stöd från hemtjänsten? Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen.samt egen enkät egen regi-verksamheter funktionsnedsättning

Inväntar resultat från Socialstyrelsens brukarundersökning

4. Hållbart

medarbetarengagemang Totalt index på

minst 85 HME mätning genomförs 1 gång per år i

Trosa kommun Resultat kommer under hösten

5. Vård- och omsorgskontoret ska vara kostnadseffektivt

Ej överstiga standardkostnadern a

Äldreomsorg 8,2 %

LSS 0,7 % Standardkostnadsavvikelse ÄO och FH,

vad kostar verksamheten (VKV) Standardkostnaden överstigs inom både äldreomsorgen och LSS 6. Transporter ska ske så

miljömässigt som möjligt Alla transporter ska

ske fossilfritt Uppfylls ej Egen mätning Uppfylls ej då möjlighet till tankning

av HVO-diesel ej är möjligt

(12)

(13)

Vård- och omsorgskontoret Sejla Salkic

Kvalitetschef 0156-52044

sejla.salkic@trosa.se

Riktlinje för skydds- och begränsningsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna

Förslag till beslut

1. Vård- och omsorgsnämnden antar Riktlinje för skydds- och begränsningsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna.

2. Riktlinje för skydds- och begränsningsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna ersätter Riktlinje för tvångs- och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna.

Ärendet

Kontoret har sett över nuvarande Riktlinje för tvångs- och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna och föreslår att begreppet tvångs- och skyddsåtgärder ersätts med skydd- och begränsningsåtgärder. I övrigt är förslag till reviderad riktlinje oförändrad i sitt innehåll.

Fredrik Yllman

Produktionschef

Bilagor

1. Riktlinje för skydds- och begränsningsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna.

2. Riktlinje för tvångs- och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna.

Beslut till

Författningssamlingen

(14)

Riktlinje för skydds- och

begränsningsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna

Antagen av: Vård- och omsorgsnämnden 2021-10-13, § X, Dnr VON 2021/58

Dokumentkategori: Styrdokument Dokumenttyp: Riktlinje

(15)

Vård- och omsorgskontoret Riktlinje Datum 2021-10-13 Diarienummer VON 2021/58

Innehållsförteckning

Riktlinjer för tvångs- och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna2

Bakgrund ... 2

Rättsläget ... 2

Vilka omfattas av begreppet allvarlig kognitiv störning ... 2

Vad är skyddsåtgärder och begränsningsåtgärder och vad är tvång? ... 2

Samtycke ... 3

Ansvar för skydds- och begränsningsåtgärder ... 3

Dokumentation ... 3

Frihetsberövande ... 4

Nödrätten, våld eller tvång i akuta situationer ... 4

Förebyggande insatser efter utredning och riskbedömning ... 4

Styrande och rådgivande dokument ... 5

(16)

TROSA KOMMUN Riktlinje Sida 2(5)

Vård- och omsorgskontoret 2021-10-13

Riktlinjer för tvångs- och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna

Personer som får stöd, omsorg eller vård betecknas olika beroende på sammanhanget. I följande riktlinje används begreppet vårdtagare som en gemensam beteckning för vårdtagare, brukare, klient och patient.

Bakgrund

Socialstyrelsens upphävde i juni 2010 föreskrifterna om begränsningsåtgärder (1980:87 och 1992:17) med syfte att förtydliga regelverket. Än finns inga nya föreskrifter men en del förtydliganden har gjorts till stöd för verksamheterna.

Svenskt Demenscentrum har på uppdrag av Socialdepartementet tagit fram en kunskapsöversikt ”För vems skull?” (2010) som ger en bra vägledning. Beslut som innebär tvång eller frihetsinskränkningar som saknar stöd i lag strider mot

regeringsformen.

Rättsläget

Både hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen bygger på frivillighet vilket innebär att man inte får vidta åtgärder mot den enskildes vilja. Hälso- och sjukvården och Socialtjänsten ska bygga på respekt för den enskildes

självbestämmande och integritet, främja goda kontakter mellan vårdtagaren och personalen och tillgodose behovet av kontinuitet och säkerhet i vården.

Insatser för den enskilde ska utformas och genomföras tillsammans med den enskilde. Vård och omsorgsnämnden är i egenskap av vårdgivare ansvarig för att vård- och omsorgsinsatserna har en god kvalitet och att det bedrivs ett

systematiskt kvalitetsarbete.

Varje medborgare är skyddad enligt grundlag mot påtvingat kroppsligt ingrepp och frihetsberövande. Till kroppsligt ingrepp avses i första hand våld,men hit hör även läkarundersökningar, smärre ingrepp som vaccineringar och blodprovstagning samt liknande företeelser men även tvångsmedicinering.

Vilka omfattas av begreppet allvarlig kognitiv störning

Endast personer över 18 år omfattas. Huvudgruppen är personer med måttlig eller allvarlig demens men även individer med en kognitiv nedsättning av andra orsaker till exempel en traumatisk hjärnskada och vuxna med utvecklingsstörning.

Vad är skyddsåtgärder och begränsningsåtgärder och vad är tvång?

En åtgärd som personen samtycker till är ett stöd men kan istället vara en tvångsåtgärd om den används mot personens vilja eller för att frihetsbegränsa personen. Ett exempel: Ett bälte kan vara ett hjälpmedel, som bidrar till att personen sitter bra och känner sig trygg och säker men bältet blir en otillåten tvångsåtgärd om syftet är att begränsa personen från att röra sig fritt och om personen visar att han eller hon inte vill vara fastspänd utan upplever det obehagligt.

(17)

Andra hjälpmedel som antingen kan vara ett stöd eller en begränsningsåtgärd är brickbord till rullstol, sänggrindar, olika sorters individuella larm eller andra tekniska lösningar som lås, kamera/video övervakning, GPS sändare med mera.

Även omvårdnadsåtgärder, exempelvis att ge läkemedel, hjälp vid hygien eller läkarundersökningar och provtagning är tvångsåtgärder om personen själv inte ger sitt samtycke till åtgärden.

Samtycke

Samtycke krävs alltid för att vid använda en skydds- och begränsningsåtgärd. Vid kognitiv nedsättning kan det ibland vara svårt att få ett klart uttryckt samtycke men samtycke kan ges på olika sätt. Vårdtagaren som inte kan ge sitt samtycke muntligt eller skriftlig kan istället genom agerande visa om han/hon samtycker till en viss åtgärd eller inte.

Anhöriga, god man eller förvaltare kan inte ge samtycke istället för vårdtagaren själv och de kan inte heller kräva att socialtjänsten eller hälso- sjukvården ska använda skydds- och begränsningsåtgärder. Det kan däremot vara en god hjälp att samråda med dem för att få synpunkter på vad de uppfattar att vårdtagaren själv skulle ha samtyckt till om han/hon kunnat s.k. presumerat samtycke.

De åtgärder vårdtagarens samtyckt eller nekat till ska dokumenteras i journalen.

Om vårdtagaren motsatt sig åtgärden men inte gjort det med ord ska vårdtagarens agerande och tolkningen beskrivas.

Om patienten vid något tillfälle visar motvilja mot skydds- och

begränsningsåtgärden gäller inte tidigare lämnat samtycke. Lokal rutin ska finnas för ställningstagande till åtgärd.

Ansvar för skydds- och begränsningsåtgärder

Enhetschef eller legitimerad personal beslutar om användande av skydds- och begränsningsåtgärder på individnivå efter samråd och riskanalys. Sjuksköterska ansvarar för beslut om sänggrindar och larmmattor, fysioterapeuter och

arbetsterapeuter (rehabpersonal) beslutar om bälten, brickbord och andra skyddsåtgärder i fallförebyggande eller sittstödjande åtgärder och enhetschef beslutar om låsning av dörrar, grindar, skåp, dörr- och rörelselarm och GPS-larm.

Läkare beslutar om epilepsilarm. All personal som uppmärksammar behov av skydds- och begränsningsåtgärder ska kontakta enhetschef, sjuksköterska eller rehabpersonal, kontakt ska också tas när behovet av beslutade skydds- och begränsningsåtgärder upphör. Enhetschef, alternativt sjuksköterska eller rehabpersonal, ska kalla teamet till utredning och riskanalys.

Dokumentation

Alla beslut om skydds- och begränsningsåtgärder ska dokumenteras i aktuell

journal, om vårdtagaren har stöd från både socialtjänst och hälso- och sjukvård ska beslutet dokumenteras i bägge journalerna. Dokumentationen ska innehålla

beskrivning av den skaderisk som utgör behovet av skyddsåtgärden, de ställningstaganden man gjort, aktuell skyddsåtgärd, riskbedömning och hur personen har gett sitt samtycke.

(18)

Frihetsberövande

Det är inte tillåtet att frihetsberöva någon i de verksamheter som Socialnämnden ansvarar för. Med frihetsberövande menar man att någon faktiskt hindras från att förflytta sig utanför ett rum eller annat relativt starkt begränsat område. Personen kan till exempel vara förhindrad att lämna vissa lokaler genom att han eller hon saknar nyckel till dörrlåset, har fått information om var nyckeln finns men glömmer det eller inte behärskar den kanske okomplicerad teknik som krävs för att öppna dörren eller ett kodlås.

Avgörande är alltså om den enskilde faktiskt är förhindrad att avlägsna sig från området.

Det är ett olaga frihetsberövande om den enskilde inte får hjälp att ta sig ut när han/hon så önskar.

Nödrätten, våld eller tvång i akuta situationer

Bestämmelserna om nödrätten gäller för alla medborgare. Inom vård och omsorg är det främst vid fara för liv och hälsa som det kan bli aktuellt. Nödrätten kan endast användas i undantagsfall och får inte ligga till grund för rutinmässiga ingripanden utan endast vid enstaka händelser. Situationen måste vara sådan att det finns en verklig allvarlig och överhängande fara för liv och hälsa.

Vid vård och omsorg om personer med kognitiv funktionsnedsättning kan det uppstå akuta situationer då personal måste ingripa med våld eller tvång för att förhindra att tredje man eller personen själv skadas.

Att våld eller tvång har använts i en akut situation ska alltid dokumenteras i den sociala journalen. Dokumentationen ska beskriva händelsen och de åtgärder man vidtog.

Om personen har kommunal hälso- och sjukvård ska användning av våld och tvång i en akut situation också dokumenteras i patientjournalen med uppgifter om

händelsen, vidtagna åtgärder, den information patienten har fått och de ställningstaganden man gjort inför val av behandlingsalternativ. Även ett ställningstagande att inte vidta någon åtgärd är viktigt att dokumentera inför uppföljningar av vården.

Förebyggande insatser efter utredning och riskbedömning

Målet för vård och omsorg ska vara att försöka hitta olika åtgärder som kan lösa riskabla situationen utan att använda begränsningsåtgärder. Situationen som ska lösas kan t.ex. vara att någon riskerar att falla, förirra sig bort eller bli aggressiv och utåtagerande . Teamet, bestående av enhetschef, legitimerad personal och omvårdnadspersonal, ska göra en utredning tillsammans för att identifiera orsaker till att riskabla situationer uppstår, bedöma risker och komma överens om

förebyggande åtgärder som t.ex. kan vara förändrat bemötande, förändrad miljö eller andra lösningar istället för begränsningar och tvång.

Utredningen kan ge svar på om:

• en anpassning av den fysiska miljön kan minska personens beteendemäss- iga och psykiska symtom.

(19)

• utbildning och handledning av personal kring beteendemässiga och psykiska symtom kan minska den demenssjukes beteendemässiga symtom.

• fysisk aktivitet kan minska symtomen hos personer med vandringsbeteende.

• läkemedel bidra till att personer med beteendemässiga och psykiska symtom förbättras när omvårdnadsinsatser visat sig otillräckliga

Riskanalysens innehåll:

• Syftet med åtgärden

• Personens samtycke till ev. begränsningsåtgärd

• Etisk reflektion, vad uppnår vi och vad förlorar vårdtagaren eller vi med den föreslagna åtgärden

• Risk för skada om begränsningsåtgärd inte används - sannolikhet och allvar- lighetsgrad

• Omvårdnadsåtgärder som kan minska behovet av begränsningsåtgärd

• Plan för hur situationen hanteras om vårdtagaren återtar sitt samtycke

• Vem som ansvarar för beslutet och har uppföljnings- och dokumentationsan- svaret

• Eventuell dialog med närstående, god man

Styrande och rådgivande dokument

Kunskapsguiden

Tvångs- och begränsningsåtgärder

https://www.kunskapsguiden.se/aldre/Teman/Tvang-och- begransningar/Sidor/Tv%C3%A5ngs--och-

begr%C3%A4nsnings%C3%A5tg%C3%A4rder.aspx Vårdhandboken

Begränsnings- och skyddsåtgärder

https://www.vardhandboken.se/vard-och-behandling/basal-och-preventiv- omvardnad/fallprevention/begransnings--och-skyddsatgarder/

BPSD Svenskt register för beteendemässiga och psykiska symptom vid demens http://www.bpsd.se/

Att förebygga tvångs- och begränsningsåtgärder inom vård och omsorg Socialstyrelsen

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/ovrigt/2016-1-23.pdf

(20)

Riktlinje för tvångs- och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna

Antagen av: Vård- och omsorgsnämnden 2019-12-04, § 71 Dokumentkategori: Styrdokument

Dokumenttyp: Riktlinje

(21)

Vård- och omsorgskontoret Riktlinje Datum 2019-12-04 Diarienummer VON 2019/48

Innehållsförteckning

Riktlinjer för tvångs- och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna2

Bakgrund ... 2

Rättsläget ... 2

Vilka omfattas av begreppet allvarlig kognitiv störning ... 2

Vad är skyddsåtgärder och begränsningsåtgärder och vad är tvång? ... 2

Samtycke ... 3

Ansvar för skydds- och begränsningsåtgärder ... 3

Dokumentation ... 3

Frihetsberövande ... 4

Nödrätten, våld eller tvång i akuta situationer ... 4

Förebyggande insatser efter utredning och riskbedömning ... 4

Styrande och rådgivande dokument ... 5

(22)

Riktlinjer för tvångs- och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna

Personer som får stöd, omsorg eller vård betecknas olika beroende på sammanhanget. I följande riktlinje används begreppet vårdtagare som en gemensam beteckning för vårdtagare, brukare, klient och patient.

Bakgrund

Socialstyrelsens upphävde i juni 2010 föreskrifterna om begränsningsåtgärder (1980:87 och 1992:17) med syfte att förtydliga regelverket. Än finns inga nya föreskrifter men en del förtydliganden har gjorts till stöd för verksamheterna.

Svenskt Demenscentrum har på uppdrag av Socialdepartementet tagit fram en kunskapsöversikt ”För vems skull?” (2010) som ger en bra vägledning. Beslut som innebär tvång eller frihetsinskränkningar som saknar stöd i lag strider mot

regeringsformen.

Rättsläget

Både hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen bygger på frivillighet vilket innebär att man inte får vidta åtgärder mot den enskildes vilja. Hälso- och sjukvården och Socialtjänsten ska bygga på respekt för den enskildes

självbestämmande och integritet, främja goda kontakter mellan vårdtagaren och personalen och tillgodose behovet av kontinuitet och säkerhet i vården.

Insatser för den enskilde ska utformas och genomföras tillsammans med den enskilde. Vård och omsorgsnämnden är i egenskap av vårdgivare ansvarig för att vård- och omsorgsinsatserna har en god kvalitet och att det bedrivs ett

systematiskt kvalitetsarbete.

Varje medborgare är skyddad enligt grundlag mot påtvingat kroppsligt ingrepp och frihetsberövande. Till kroppsligt ingrepp avses i första hand våld,men hit hör även läkarundersökningar, smärre ingrepp som vaccineringar och blodprovstagning samt liknande företeelser men även tvångsmedicinering.

Vilka omfattas av begreppet allvarlig kognitiv störning

Endast personer över 18 år omfattas. Huvudgruppen är personer med måttlig eller allvarlig demens men även individer med en kognitiv nedsättning av andra orsaker till exempel en traumatisk hjärnskada och vuxna med utvecklingsstörning.

Vad är skyddsåtgärder och begränsningsåtgärder och vad är tvång?

En åtgärd som personen samtycker till är ett stöd men kan istället vara en tvångsåtgärd om den används mot personens vilja eller för att frihetsbegränsa personen. Ett exempel: Ett bälte kan vara ett hjälpmedel, som bidrar till att personen sitter bra och känner sig trygg och säker men bältet blir en otillåten tvångsåtgärd om syftet är att begränsa personen från att röra sig fritt och om personen visar att han eller hon inte vill vara fastspänd utan upplever det obehagligt.

(23)

Andra hjälpmedel som antingen kan vara ett stöd eller en begränsningsåtgärd är brickbord till rullstol, sänggrindar, olika sorters individuella larm eller andra tekniska lösningar som lås, kamera/video övervakning, GPS sändare med mera.

Även omvårdnadsåtgärder, exempelvis att ge läkemedel, hjälp vid hygien eller läkarundersökningar och provtagning är tvångsåtgärder om personen själv inte ger sitt samtycke till åtgärden.

Samtycke

Samtycke krävs alltid för att vid använda en skydds- och begränsningsåtgärd. Vid kognitiv nedsättning kan det ibland vara svårt att få ett klart uttryckt samtycke men samtycke kan ges på olika sätt. Vårdtagaren som inte kan ge sitt samtycke muntligt eller skriftlig kan istället genom agerande visa om han/hon samtycker till en viss åtgärd eller inte.

Anhöriga, god man eller förvaltare kan inte ge samtycke istället för vårdtagaren själv och de kan inte heller kräva att socialtjänsten eller hälso- sjukvården ska använda skydds- och begränsningsåtgärder. Det kan däremot vara en god hjälp att samråda med dem för att få synpunkter på vad de uppfattar att vårdtagaren själv skulle ha samtyckt till om han/hon kunnat s.k. presumerat samtycke.

De åtgärder vårdtagarens samtyckt eller nekat till ska dokumenteras i journalen.

Om vårdtagaren motsatt sig åtgärden men inte gjort det med ord ska vårdtagarens agerande och tolkningen beskrivas.

Om patienten vid något tillfälle visar motvilja mot skydds- och

begränsningsåtgärden gäller inte tidigare lämnat samtycke. Lokal rutin ska finnas för ställningstagande till åtgärd.

Ansvar för skydds- och begränsningsåtgärder

Enhetschef eller legitimerad personal beslutar om användande av skydds- och begränsningsåtgärder på individnivå efter samråd och riskanalys. Sjuksköterska ansvarar för beslut om sänggrindar och larmmattor, fysioterapeuter och

arbetsterapeuter (rehabpersonal) beslutar om bälten, brickbord och andra skyddsåtgärder i fallförebyggande eller sittstödjande åtgärder och enhetschef beslutar om låsning av dörrar, grindar, skåp, dörr- och rörelselarm och GPS-larm.

Läkare beslutar om epilepsilarm.

All personal som uppmärksammar behov av skydds- och begränsningsåtgärder ska kontakta enhetschef, sjuksköterska eller rehabpersonal, kontakt ska också tas när behovet av beslutade skydds- och begränsningsåtgärder upphör.

Enhetschef, alternativt sjuksköterska eller rehabpersonal, ska kalla teamet till utredning och riskanalys.

Dokumentation

Alla beslut om skydds- och begränsningsåtgärder ska dokumenteras i aktuell

journal, om vårdtagaren har stöd från både socialtjänst och hälso- och sjukvård ska beslutet dokumenteras i bägge journalerna. Dokumentationen ska innehålla

beskrivning av den skaderisk som utgör behovet av skyddsåtgärden, de ställningstaganden man gjort, aktuell skyddsåtgärd, riskbedömning och hur

(24)

personen har gett sitt samtycke.

Frihetsberövande

Det är inte tillåtet att frihetsberöva någon i de verksamheter som Socialnämnden ansvarar för. Med frihetsberövande menar man att någon faktiskt hindras från att förflytta sig utanför ett rum eller annat relativt starkt begränsat område. Personen kan till exempel vara förhindrad att lämna vissa lokaler genom att han eller hon saknar nyckel till dörrlåset, har fått information om var nyckeln finns men glömmer det eller inte behärskar den kanske okomplicerad teknik som krävs för att öppna dörren eller ett kodlås.

Avgörande är alltså om den enskilde faktiskt är förhindrad att avlägsna sig från området.

Det är ett olaga frihetsberövande om den enskilde inte får hjälp att ta sig ut när han/hon så önskar.

Nödrätten, våld eller tvång i akuta situationer

Bestämmelserna om nödrätten gäller för alla medborgare. Inom vård och omsorg är det främst vid fara för liv och hälsa som det kan bli aktuellt. Nödrätten kan endast användas i undantagsfall och får inte ligga till grund för rutinmässiga ingripanden utan endast vid enstaka händelser. Situationen måste vara sådan att det finns en verklig allvarlig och överhängande fara för liv och hälsa.

Vid vård och omsorg om personer med kognitiv funktionsnedsättning kan det uppstå akuta situationer då personal måste ingripa med våld eller tvång för att förhindra att tredje man eller personen själv skadas.

Att våld eller tvång har använts i en akut situation ska alltid dokumenteras i den sociala journalen. Dokumentationen ska beskriva händelsen och de åtgärder man vidtog.

Om personen har kommunal hälso- och sjukvård ska användning av våld och tvång i en akut situation också dokumenteras i patientjournalen med uppgifter om

händelsen, vidtagna åtgärder, den information patienten har fått och de ställningstaganden man gjort inför val av behandlingsalternativ. Även ett ställningstagande att inte vidta någon åtgärd är viktigt att dokumentera inför uppföljningar av vården.

Förebyggande insatser efter utredning och riskbedömning

Målet för vård och omsorg ska vara att försöka hitta olika åtgärder som kan lösa riskabla situationen utan att använda begränsningsåtgärder. Situationen som ska lösas kan t.ex. vara att någon riskerar att falla, förirra sig bort eller bli aggressiv och utåtagerande . Teamet, bestående av enhetschef, legitimerad personal och omvårdnadspersonal, ska göra en utredning tillsammans för att identifiera orsaker till att riskabla situationer uppstår, bedöma risker och komma överens om

förebyggande åtgärder som t.ex. kan vara förändrat bemötande, förändrad miljö eller andra lösningar istället för begränsningar och tvång.

Utredningen kan ge svar på om:

(25)

• en anpassning av den fysiska miljön kan minska personens beteendemässi- ga och psykiska symtom.

• utbildning och handledning av personal kring beteendemässiga och psykiska symtom kan minska den demenssjukes beteendemässiga symtom.

• fysisk aktivitet kan minska symtomen hos personer med vandringsbeteende.

• läkemedel bidra till att personer med beteendemässiga och psykiska symtom förbättras när omvårdnadsinsatser visat sig otillräckliga

Riskanalysens innehåll:

• Syftet med åtgärden

• Personens samtycke till ev. begränsningsåtgärd

• Etisk reflektion, vad uppnår vi och vad förlorar vårdtagaren eller vi med den föreslagna åtgärden

• Risk för skada om begränsningsåtgärd inte används - sannolikhet och allvar- lighetsgrad

• Omvårdnadsåtgärder som kan minska behovet av begränsningsåtgärd

• Plan för hur situationen hanteras om vårdtagaren återtar sitt samtycke

• Vem som ansvarar för beslutet och har uppföljnings- och dokumentationsan- svaret

• Eventuell dialog med närstående, god man

Styrande och rådgivande dokument

Kunskapsguiden

Tvångs- och begränsningsåtgärder

https://www.kunskapsguiden.se/aldre/Teman/Tvang-och- begransningar/Sidor/Tv%C3%A5ngs--och-

begr%C3%A4nsnings%C3%A5tg%C3%A4rder.aspx Vårdhandboken

Begränsnings- och skyddsåtgärder

https://www.vardhandboken.se/vard-och-behandling/basal-och-preventiv- omvardnad/fallprevention/begransnings--och-skyddsatgarder/

BPSD Svenskt register för beteendemässiga och psykiska symptom vid demens http://www.bpsd.se/

Att förebygga tvångs- och begränsningsåtgärder inom vård och omsorg Socialstyrelsen

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/ovrigt/2016-1-23.pdf

(26)

(27)

Kommunkontoret Emma Svedin Nämndsekreterare 0156-522 50

Sammanträdestider 2022 för vård- och omsorgsnämnden

Förslag till beslut

Vård och omsorgsnämnden fastställer nämndens sammanträdestider 2022.

Ärendet

Vård- och omsorgsnämnden ska fastställa sammanträdestider för 2022. Förslaget är anpassat efter sammanträdestiderna för kommunstyrelsens arbetsutskott, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Förslaget tar också hänsyn till lov och helgdagar samt val till riksdag, region och kommun 2022.

Förslag på sammanträdestider:

2022

Vård- och

omsorgsnämnden Kl. 13.30

Januari 26 Februari

Mars 9bokslut, internkontroll

April 27 kvartal +budget Maj

Juni 15

Juli Augusti September

Oktober 12 delår

November 30 internbudget December

Emma Svedin Nämndsekreterare

(28)

(29)

Vård- och omsorgskontoret Tjänsteskrivelse Datum

Anmälan av delegeringsbeslut

Löpnr/

Dnr

Punkt i del.

ordning

Ärende och beslut Datum för beslut

Delegat, titel

2021/40 8.4 Rapportera ej verkställda gynnande beslut enligt SoL och LSS till KF, IVO och revision.

2021-08-25 Mirna Basic, myndighetschef

2021/51 1.6 Fastställande av

arkivorganisation för vård- och omsorgsnämnden

2021-09-08 Fredrik Yllman, vård- och omsorgschef 2020/23 1.1 Ordförandebeslut –

Öppning av Fixartjänst från 13 september 2021

2021-09-10 Helena Koch, ordförande

2021/48 1.21 Anmälan om

personuppgiftsincident 2021-07-05 Fredrik Yllman, vård- och omsorgschef 3.5 Fullmakt avseende

medverkan i Varuförsörjningens upphandling av EKG, blodtrycksmätare, registerpapper VF 2021- 00057

2021-09-15 Fredrik Yllman, vård- och omsorgschef

3.5 Fullmakt avseende medverkan i Varuförsörjningens upphandling av Sondnäringar och

kosttillägg VF 2021-00056

(30)

TROSA KOMMUN Tjänsteskrivelse Sida 2(2)

3.5 Fullmakt avseende medverkan i Varuförsörjningens upphandling av Enteralt nutrionsmaterial VF 2021- 0055

3.5 Fullmakt avseende medverkan i Varuförsörjningens upphandling av

Bäddmaterial inklusive madrasser VF 2021-00040

3.5 Fullmakt avseende medverkan i Varuförsörjningens

upphandling av Portal och logistik för hemdistribution av nutritionsprodukter VF 2021-00022

2021/49 8.2 Beslut om anmälan samt yttrande till IVO om

allvarliga missförhållanden upptäckts, enligt Lex Sarah

2021-09-02 Sejla Salkic, kvalitetschef

(31)

1928-1937

1900-1927 1938-1952 1953-2020 - - - - Totalt

Beslut

Avlösning i hemmet ⁰ ⁰ ¹ ⁰ ⁰ ⁰ ⁰ ⁰ ¹

Beslut under utredningstid

0 0 1 1 0 0 0 0 2

Boendestöd ⁰ ⁰ ⁰ ⁵ ⁰ ⁰ ⁰ ⁰ ⁵

Dagverksamhet ⁰ ¹ ⁰ ¹ ⁰ ⁰ ⁰ ⁰ ²

Egenvård ⁰ ² ⁰ ⁰ ⁰ ⁰ ⁰ ⁰ ²

Hemliv ⁰ ¹¹ ⁹ ³ ⁰ ⁰ ⁰ ⁰ ²³

Hemtjänst i särskilt boende

0 1 4 0 0 0 0 0 5

Kontaktperson ⁰ ⁰ ⁰ ⁴ ⁰ ⁰ ⁰ ⁰ ⁴

Korttidsboende ² ¹ ¹² ⁰ ⁰ ⁰ ⁰ ⁰ ¹⁵

Ledsagare ⁰ ¹ ¹ ³ ⁰ ⁰ ⁰ ⁰ ⁵

Matdistribution ⁰ ⁶ ⁵ ⁰ ⁰ ⁰ ⁰ ⁰ ¹¹

Personlig vård ⁰ ⁵ ⁷ ⁰ ⁰ ⁰ ⁰ ⁰ ¹²

Rekreation och fritid ⁰ ⁴ ⁴ ⁰ ⁰ ⁰ ⁰ ⁰ ⁸

Sommargäst (beslut annan

bosättningskommun)

0 0 1 0 0 0 0 0 1

Särskilt boende (behov och verkställande)

0 1 3 0 0 0 0 0 4

Trygghetsbesök ⁰ ² ¹ ⁰ ⁰ ⁰ ⁰ ⁰ ³

Trygghetslarm ⁰ ⁹ ¹² ² ⁰ ⁰ ⁰ ⁰ ²³

Beslutsstatistik Trosa

Framställd:

Sida 1(2) 2021-10-06 09:31

Beställd av: Örjan Svensson Anledning: VON Urval:

Fördelning: Beslut - Summering över antal beslut

Treserva Sida 1(2)

Källa:

(32)

Växelvård ⁰ ¹ ² ⁰ ⁰ ⁰ ⁰ ⁰ ³

2 45 63 19 0 0 0 129

Totalt antal beslut: ⁰

81 Antal unika ärenden:

78

Antal unika huvudpersoner: Antal unika ärendepersoner: 0 44

Varav kvinnor:

34 Varav män:

0 Varav barn < 18 år:

0 Varav kvinnor:

0 Varav män:

0 Varav barn < 18 år:

0 Varav flickor:

0 Varav pojkar:

0 Varav flickor:

0 Varav pojkar:

0 Varav okända:

Varav okända: 0

Beslutsstatistik Trosa

Framställd:

Sida 2(2) 2021-10-06 09:31

Beställd av: Örjan Svensson Anledning: VON Urval:

Fördelning: Beslut - Summering över antal beslut

Treserva Sida 2(2)

Källa:

(33)

Beslut Beslutsfattare Ärendetyp Organisation ärende Beslutsdatum

Beslutsnr

Beslutsform

Trygghetslarm Liedtke, Sara Hemtjänst Biståndsenheten

2021-08-30 72074

Bifall

2021-08-30 72079

Bifall

2021-08-30 72093

Bifall

Matdistribution Liedtke, Sara Hemtjänst Biståndsenheten

2021-08-31 72111

Bifall

Särskilt boende (behov och verkställande)

Larsson, Marie Hemtjänst Biståndsenheten

2021-09-01 72121

Bifall

Boendestöd Erlandsson, Hanna Hemtjänst Biståndsenheten

2021-09-01 72123

Delegationsbeslut Trosa

Framställd:

Sida 1(14) 2021-10-06 09:25

Beställd av: Örjan Svensson Anledning: VON Urval:

Fördelning: Beslutsnr

Treserva Sida 1(14)

Källa:

(34)

Beslutsnr

Beslutsform

Bifall

Korttidsboende Larsson, Marie Hemtjänst Biståndsenheten

2021-08-30 72138

Bifall

Trygghetslarm Kuhlin, Sofia Hemtjänst Biståndsenheten

2021-09-01 72147

Bifall

Kontaktperson Erlandsson, Hanna Hemtjänst Biståndsenheten

2021-09-01 72150

Bifall

Matdistribution Kuhlin, Sofia Hemtjänst Biståndsenheten

2021-09-01 72153

Bifall

Matdistribution Kuhlin, Sofia Hemtjänst Biståndsenheten

2021-09-01 72159

Bifall

Delegationsbeslut Trosa

Framställd:

Sida 2(14) 2021-10-06 09:25

Treserva Sida 2(14)

Källa:

(35)

Beslutsnr

Beslutsform

Boendestöd Outagourte, Anna-Karin Hemtjänst Biståndsenheten

2021-09-02 72162

Bifall

Korttidsboende Liedtke, Sara Hemtjänst Biståndsenheten

2021-09-02 72164

Bifall

Ledsagare Erlandsson, Hanna Hemtjänst Biståndsenheten

2021-09-03 72187

Bifall

Korttidsboende Liedtke, Sara Hemtjänst Biståndsenheten

2021-09-03 72199

Bifall

Trygghetslarm Erlandsson, Hanna Hemtjänst Biståndsenheten

2021-09-03 72203

Bifall

Matdistribution Liedtke, Sara Hemtjänst Biståndsenheten

2021-09-03 72206

Delegationsbeslut Trosa

Framställd:

Sida 3(14) 2021-10-06 09:25

Treserva Sida 3(14)

Källa:

(36)

Beslutsnr

Beslutsform Bifall

Matdistribution Larsson, Marie Hemtjänst Biståndsenheten

2021-09-08 72271

Bifall

Trygghetslarm Larsson, Marie Hemtjänst Biståndsenheten

2021-09-08 72272

Bifall

Dagverksamhet Erlandsson, Hanna Hemtjänst Biståndsenheten

2021-09-08 72274

Bifall

Korttidsboende Kuhlin, Sofia Hemtjänst Biståndsenheten

2021-09-08 72285

Bifall

Avlösning i hemmet Larsson, Marie Hemtjänst Biståndsenheten

2021-09-09 72309

Bifall

Delegationsbeslut Trosa

Framställd:

Sida 4(14) 2021-10-06 09:25

Treserva Sida 4(14)

Källa: