MIFO fas 1 och 2
Strömstad kommun
Spinnaren 1
Göteborg 2014-10-20
Ramböll Sverige AB
Spinnaren 1
MIFO fas 1 och 2
Datum 2014-10-20
Uppdragsnummer 1320009795
Utgåva/Status Slutlig
Teresia Kling Tora Lindberg
Uppdragsledare Granskare
1 av 18
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 2
1. Uppdrag och syfte ... 3
2. Områdesbeskrivning ... 3
2.1 Aktuell markanvändning ... 4
2.2 Mark- och vattenförhållanden ... 4
3. Tidigare utförda undersökningar ... 5
4. Historik och tidigare verksamhet ... 5
4.1 Arkivsökning, platsbesök och muntlig information ... 5
4.2 Verksamhet ... 6
5. Potentiella föroreningar ... 6
6. Provtagning och fältarbete ... 7
6.1 Provtagningsplan ... 7
6.2 Jord ... 8
6.3 Grundvatten ... 8
7. Analyser... 8
7.1 Jord ... 8
8. Riktvärden ... 9
9. Resultat ... 9
10. Olika ämnens spridningsförutsättningar ... 10
10.1 Metaller ... 10
10.2 Alifater och aromater ... 11
11. Riskbedömning ... 11
11.1 Föroreningarnas farlighet ... 11
11.2 Föroreningsnivå ... 12
11.3 Sammanvägning av föroreningsnivå ... 12
11.4 Spridningsförutsättningar... 13
11.5 Känslighet och Skyddsvärde ... 13
11.6 Osäkerhetsfaktorer ... 14
11.7 Samlad riskbedömning, underlag och förslag till riskklassning enligt MIFO ... 14
12. Bedömning av åtgärdsbehov ... 15
13. Slutsats ... 16
14. Kostnadsuppskattning ... 17
15. Referenser ... 18 Bilagor
Bilaga 1 Plan över provtagningspunkter Bilaga 2 Fältprotokoll
Bilaga 3 Sammanställning analysresultat Bilaga 4 Analysrapport från ALS
2 av 18
Sammanfattning
Ramböll Sverige AB har utfört en miljöteknisk markundersökning motsvarande MIFO fas 1 och 2 på fastigheten Spinnaren 1 i Strömstad kommun. Ny detaljplan är under framtagande och på fastigheten planeras bostäder. Befintliga byggnader, ett äldre bostadshus samt garage/lagerlokaler, planeras att rivas. I garage/lager- lokaler har det tidigare funnits bilverkstad, åkeri och biltvätt. Undersökningar på fastigheten visar att det finns fyllnadsmassor med okänt ursprung.
Aktuell undersökning visar att metall- och oljeföroreningar finns jorden inom fastigheten. Föroreningshalterna överstiger Naturvårdsverkets riktvärden för känslig markanvändning (mark som bl.a. kan användas till bostäder).
Föroreningar påträffas ytligt under betonggolv i garageutrymmen samt ytligt under kullersten på innergården. Förorening har även påträffats i djupare liggande jordlager mellan en och tre meter under asfalterad markyta. Inget grundvatten har påträffats. Föroreningarna härrör sannolikt från tidigare verksamhet och från fyllnadsmassorna.
Resultatet ger inte en heltäckande bild av föroreningssituationen eftersom provresultat endast finns från enskilda provtagningspunkter och på utvalda djup.
Föroreningen är inte avgränsade i djup- eller sidled och uppskattning av dess utbredning är osäker.
Garage planeras i byggnadens bottenplan/källarplan och detta gör att exponeringsrisken från marken under byggnad bedöms som liten eftersom människor inte kommer att vistas i garaget permanent och att marken blir täckt av byggnad. Exponeringsrisken är dock högre mellan huskropparna.
Ramböll bedömer att bostäder kan byggas på fastigheten under förutsättning att de generella riktvärdena anpassas till faktisk användning så att de blir plats- specifika. Miljökontroll bör utföras vid gräv- och schaktarbete för att säkerställa att platsspecifika riktvärden underskrids samt för att klassificera överskottsmassor för vidare hantering.
Innan rivning utförs ska en rivningsinventering av byggnaderna utföras för att säkerställa att rivningsmaterial omhändertas på ett miljömässigt sätt.
3 av 18
Spinnaren 1, MIFO fas 1 och 2
1. Uppdrag och syfte
Ramböll Sverige AB har fått i uppdrag av Miljö- och byggförvaltningen i Strömstad kommun att utföra en miljöteknisk markundersökning på fastigheten Spinnaren 1, belägen i centrala Strömstad. På fastigheten har det tidigare funnits bilverkstad, biltvätt och åkeri. Detaljplanearbete pågår för att riva befintlig bebyggelse och skapa en ny byggrätt för ett flerbostadshus på fastigheten.
Uppdraget innebär en miljöteknisk markundersökning, motsvarande MIFO fas 1 och 2. Syftet med undersökningen är att säkerställa att fastigheten lämpar sig för bostadsändamål.
Figur 1. Fastigheten Spinnaren 1 är markerad med rött (eniro.se).
2. Områdesbeskrivning
Området är beläget i centrala Strömstad och ligger i korsningen Fredrikshalds- vägen och Norrtullsgatan (figur 1). Ytan är ca 600 kvm. Fastigheten omges av kontors- och bostadsbebyggelse samt parkeringshus.
4 av 18 Figur 2. På innergården är marken täckt med kullersten samt ett mindre
område som är grusat. Infarten (utanför bild till vänster) är asfalterad.
2.1 Aktuell markanvändning
De befintliga byggnaderna på fastigheten är ett äldre bostadshus i trä från 1881, en butikslokal som inte används idag samt flera lagerlokaler/garage. På inner- gården är marken huvudsakligen täckt med kullersten. Ett mindre områden är grusat och infarten är asfalterad (figur 2). Nuvarande verksamhet klassas som känslig markanvändning (KM) enligt Naturvårdsverkets riktvärden för förorenad mark, rapport 5976. Eftersom det planeras bostäder på fastigheten kommer markanvändningen även fortsättningsvis att klassas som KM.
2.2 Mark- och vattenförhållanden
Marken på fastigheten sluttar i nord-sydlig riktning mot Strömsvattnet men innergården är byggd så den är relativt plan. Nivåskillnaden är ca 2 meter. Norr om fastigheten längs Fredrikshaldsvägen går berget i dagen.
Fastigheten är utfylld med fyllnadsmassor. Markens genomsläpplighet bedöms vara begränsad då innergården är belagd med kullersten och/eller är asfalterad.
Mellan kullerstenarna tränger en viss mängd ytvatten ner i marken. Omkring- liggande ytor, som gator och trottoarer, är asfalterade.
Grundvattnets huvudsakliga strömningsriktning bedöms vara riktad mot Strömsvattnet i söder.
5 av 18
3. Tidigare utförda undersökningar
Inga tidigare miljötekniska eller geotekniska undersökningar är utförda inom Spinnaren 1. Däremot har geotekniska undersökningar utförts av Skanska och WSP på intilliggande fastigheter, Spinnaren 3 och 16. Undersökningarna utfördes 1988 och 2013.
Enligt undersökningarna består jorden överst av fyllnadsmassor som underlagras av sand ner till berg. Jordlagrets mäktighet varierar mellan 6-8 meter. Fyllnads- materialet har inslag av byggnadsmaterial som exempelvis tegel.
Grundvatten påträffas ca 1,85 meter under markytan i en punkt längs Oslovägen på Spinnaren 16.
Figur 3. Bild från omkring 1920, tagen från Fredrikshaldsvägen som då hette Sotarebacken.
4. Historik och tidigare verksamhet
4.1 Arkivsökning, platsbesök och muntlig information
Information om tidigare verksamhet på fastigheten har inhämtats från Miljö- och byggförvaltningens arkiv i Strömstad kommun. Kartmaterial och gamla fotografier från Strömstad Museum har studerats för att komplettera bilden. Figur 3 visar hur området såg ut omkring 1920.
Bostadshus
Garagelänga
6 av 18 Fastigheten finns inte upptagen i EBH-stödet.
Uppgifter har inhämtats från nuvarande och tidigare fastighetsägare, nuvarande hyresgäster samt från förfrågningsunderlaget.
Ett platsbesök gjordes den 15 september 2014 för att ytterligare få en bild av platsen.
4.2 Verksamhet
Det har funnits ett garveri och spinneri antingen på eller i nära anslutning till fastigheten under 1800-talet men detta brann ner i den s.k. ”Nordsidebranden”
1880. Året därefter byggdes bostadshuset som finns kvar än idag. I bostadshusets pannrum finns en oljepanna och en oljecistern på 1,5 m3 från 1953. Båda är tagna ur bruk.
Garagelängan, som ligger utmed Fredrikshaldsvägen, byggdes under 1920-talet.
Från början användes den till stall för stadens droskor/hästar. Sedan har den använts som bilverkstad och därefter för åkeriverksamhet då den användes som garage för buss, taxi och lastbil. I lokalen har det även bedrivits biltvätt samt auktionsverksamhet och polisen använde under en tid garagen för sina bilar innan det nya polishuset stod klart i början av 1970-talet.
I den mindre tillbyggnaden i hörnet Fredrikshaldsvägen/Norrtullsgatan har det under 2000-talet funnits en mindre smörgåsbutik.
Övriga lagerutrymmen i den östra delen av fastighet består av garage och lagerutrymmen.
5. Potentiella föroreningar
Potentiella föroreningar på fastigheten till följd av verksamheten är huvudsakligen petroleumkolväten såsom oljor och drivmedel från verkstaden och från
uppställning av fordon.
Mineralgarvning med krom började användas först under 1900-talet. Dessförinnan förkom huvudsakligen vegetabilisk garvning, vanligvis med bark. Det är framför allt kromgarvningen som ger upphov till markförorenigar och då främst krom- förorening. Förhöjda kromhalter till följd av garveriverksamhet bedöms inte förekomma inom aktuell fastighet eftersom garveriverksamhet endast bedrivits under 1800-talet.
7 av 18
6. Provtagning och fältarbete
6.1 ProvtagningsplanInnan fältarbetet påbörjades togs en provtagningsplan fram. Provtagningsplanen baserades på arkivundersökningar, kartunderlag och på de potentiella förorenings- källor som identifierats. Placering av provtagningspunkter gjordes för att i
möjligaste mån täcka in de potentiella föroreningskällorna. Provtagningsplanen kommunicerades med Strömstad kommun som godkände provtagningsplanen innan fältarbete startades.
Ritningar och uppgifter om befintliga ledningar inhämtades av ledningsägare och fastighetsägare innan borrning utfördes. Berörda ledningsägare var, utöver fastighetsägaren, Fortum, Skanova/Geomatikk, Strömstanet och Strömstad kommun. Vissa punkter flyttades för att undvika ledningar med osäkra lägen.
Figur 4. Provtagning med borrbandvagn i Bh1 vid infarten.
8 av 18
6.2 Jord
Fältarbetet utfördes den 29 september och 6 oktober 2014 av Teresia Kling Ramböll Sverige AB. Skruvborrning utfördes av PGB AB. För jordprovtagning i 4 provpunkter användes en bandgående borrvagn försedd med skruvborr (figur 4). I provpunkt 5-8 utfördes provtagning med handdriven spadborr eftersom det inte var möjligt att använda borrbandvagn. Bh5 var placerad vid påfyllningsrör som sitter på bostadshusets vägg längs Norrtullsgatan. Bh6-Bh8 var belägna inne på betonggolv i garage/förrådsutrymmena. Första provtagningsdagen var det klart väder och andra dagen växlande molnighet. Båda dagarna låg temperaturen på 12-15 plusgrader.
I samband med borrningarna upprättades fältprotokoll (bilaga 2). Jordprover togs ut i samtliga 8 borrpunkter. Vid provtagningen dokumenterades jordart och eventuell lukt eller indikation på förorening. Samlingsprov togs längs med skruven från varje halvmeter den översta metern. Därefter togs prov från varje borrad meter ner till som mest 4 meter under markytan (m u my). Vid handprovtagning togs prov ut ner till som mest 0,4 m u my. Utifrån fältobservationer valdes 8 jordprover ut och skickades till ALS Scandinavia AB för analys.
På 6 jordprov (Bh1-Bh5) utfördes mätning i fält av flyktiga ämnen med PID (fotojonisationsdetektor).
6.2.1 Markförhållanden
Området utgörs i huvudsak av fyllnadsmassor ner till som mest 4 meter under markytan. I fyllnadsmassorna, som är sandiga och grusiga med inslag av grövre sten, påträffas tegel. På grund av att fyllnadsmassornas var grova kunde borrning ner till 4 meter endast ske i Bh1 och Bh2.
Under kullerstenen i Bh3 påträffades ett förmodat underliggande stenlager.
Borrning avbröts vid 0,4 m u my.
6.3 Grundvatten
I Bh1 och Bh2 installerades grundvattenrör (PEH, 50 mm) med 1 meter filter och 3 meter förlängningsrör. Grundvattenrören var torra vid planerad provtagning en vecka efter installation, den 6 oktober 2014.
7. Analyser
7.1 Jord8 jordprov valdes ut och analyserades med avseende på metaller, alifater, aromater, BTEX och PAH enligt tabell 1 nedan. Samtliga laboratorieanalyser har utförts av ALS Scandinavia.
9 av 18 Beställda analyspaket innehåller följande parametrar:
• MS-1: metaller: arsenik, barium, kadmium, kobolt, krom, koppar, kvicksilver, nickel, bly, zink, vanadin
• OJ-21a: petroleumkolväten (alifater C5-C35, aromater C8-C35), BTEX, polycykliska aromatiska kolväten (PAH)
Tabell 1. Provpunkter och analyserade parametrar.
Provpunkt Beskrivning Parameter
Bh1 Infart MS-1, OJ-21a
Bh2 Innergård sydöstra hörnet MS-1, OJ-21a
Bh3 Innergård MS-1, OJ-21a
Bh4 Påfyllningsrör innergård MS-1, OJ-21a Bh5 Påfyllningsrör Norrtullsgatan MS-1, OJ-21a Bh6 Garage bil under betonggolv MS-1, OJ-21a Bh7 Garage motorcyklar under
betonggolv
MS-1, OJ-21a
Bh8 Garage med oljetank under betonggolv
MS-1, OJ-21a
8. Riktvärden
Resultatet har jämförts med Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark (rapport 5976).
KM betyder känslig markanvändning och innebär att markkvalitén inte begränsar val av markanvändning och att grundvattnet skyddas. Mark med halter under KM kan användas till bl.a. bostäder, odling och grundvattenuttag. MKM betyder mindre känslig markanvändning och innebär att markkvalitén begränsar val av markanvändning till exempelvis industrier och vägar.
Nuvarande verksamhet, som huvudsakligen är bostadsändamål, bedöms vara känslig markanvändning (KM). Eftersom det planeras bostäder på fastigheten kommer markanvändningen även fortsättningsvis att klassas som KM.
9. Resultat
Analysresultat från samtliga utförda provtagningar redovisas i bilaga 3. Grund- vattenprovtagning planerades, men båda grundvattenrören var torra en vecka efter installation, varför inget grundvatten har analyserats.
9.1.1 Metaller
Halten barium, kobolt, krom, koppar och nickel överskrider riktvärdet för MKM i Bh8. Dessutom ligger halten arsenik, kadmium och bly över riktvärdet för KM.
10 av 18 Kobolt överskrider riktvärdet för MKM i Bh7 och för KM i Bh6. Kvicksilver påträffas
i halter över KM i Bh1 och Bh2 och bly påträffas i halter över KM i Bh2 och Bh3.
I övriga borrpunkter ligger halterna under KM.
9.1.2 Alifater, aromater, BTEX och PAH
Alifater >C16-C35 överskrider riktvärdet för KM i Bh6, Bh7 och Bh8 och detekteras i Bh1. Aromater >C10-C16 detekteras i Bh6 och Bh7.
Xylen detekteras i Bh6. PAH detekteras i samtliga borrpunkter utom Bh5.
Figur 5. I Bh8, under betonggolvet, påträffas de högsta föroreningshalterna. Den röda pilen markerar borrhålet.
10. Olika ämnens spridningsförutsättningar
10.1 MetallerDe flesta metaller binds i viss utsträckning i marken, oftast genom olika ytreaktioner med markens organiska material eller med järn- och aluminium- oxider, och ibland även genom utfällningsreaktioner. I vilken omfattning detta sker beror på faktorer som t.ex. pH, redoxförhållanden, löst organiskt material (DOC) i markvattnet samt förekomst av konkurrerande joner.
11 av 18 Metaller lösta i vattnet följer med när vattnet strömmar och kan transporteras
till grund- och ytvatten eller tas upp av växter. Hur snabbt detta går beror, förutom kemiska och biologiska processer, även på en rad olika jordegenskaper.
Till exempel innehåller vissa jordar s.k. makroporer vilka ger upphov till preferentiellt flöde. Detta innebär att en del av metallerna snabbare kan transporteras genom marken, förbi jordpartiklar där metallerna annars skulle bindas. Metallers rörlighet i mark beror på ett flertal olika faktorer bl.a. pH och tillgång till syre. Generellt binder krom, bly och koppar hårt till jord men rörligheten ökar med sjunkande pH t.ex. för koppar och bly. Även antimon och kvicksilver har en låg rörlighet i mark medan zink är mer lättrörligt.
10.2 Alifater och aromater
Alifater och aromater kännetecknas av en minskande flyktighet och vattenlöslighet med stigande antal kolatomer. Förmågan att binda till organiskt material ökar med antalet kolatomer. Generellt har aromatiska kolväten högre vattenlöslighet och sämre förmåga att bindas till organiskt material än alifatiska kolväten. Därför är aromater oftast mer mobila.
11. Riskbedömning
MIFO-modellen, enligt Naturvårdsverkets rapport 4918, är ett översiktligt redskap för riskbedömning och genom att väga samman föroreningarnas farlighet,
föroreningsnivå, spridningsförutsättningar samt områdets känslighet och skyddsvärde görs en bedömning av riskerna för människors hälsa och miljön.
Bedömningen har gjorts utifrån nuvarande markanvändning och de förhållanden som råder innan ombyggnation.
I aktuell undersökning har inte barium bedömts eftersom barium inte finns upptaget i MIFO-modellen.
11.1 Föroreningarnas farlighet
Föroreningarnas farlighet ska bedömas med avseende på ämnets specifika egenskaper och dess möjlighet att skada människor och miljö, det vill säga ett ämnes toxicitet. Enligt Naturvårdsverket (1999) bedöms arsenik, kadmium, kvicksilver och bly ha en mycket hög farlighet (tabell 2). Kobolt, krom, koppar och nickel bedöms ha hög farlighet och alifatiska kolväten bedöms ha en måttlig farlighet.
Tabell 2. Föroreningarnas farlighet.
As Cd Co Cr Cu Hg Ni Pb Alifater
Farlighet mycket hög
mycket hög
hög hög hög mycket
hög
hög mycket hög
måttlig
12 av 18
11.2 Föroreningsnivå
Enligt MIFO-modellen görs jämförelsen med riktvärdet för känslig markanvändning (KM) vid bedömning av tillstånd. Bedömningen har gjorts utifrån det högsta värdet av 8 analyserade jordprov.
Tillstånd och påverkan av punktkälla
Kobolt påträffas i halter nära 11 gånger riktvärdet. Nickel och koppar påträffas i halter nära 6 gånger riktvärdet och alifater i halter nära 5 gånger riktvärdet.
Halten kvicksilver och bly överstiger riktvärdet nära 4 gånger och kadmium nära 3 gånger. Krom påträffas i halter motsvarande dubbla riktvärdet och arsenik ligger strax över riktvärdet för KM. Detta medför att tillståndet bedöms som mycket allvarligt för kobolt samt allvarligt för koppar, kvicksilver, nickel, bly och alifater.
För arsenik, kadmium och krom bedöms tillståndet som måttligt allvarligt. För kobolt, krom, koppar, kvicksilver, nickel, bly och alifater klassas påverkan av punktkälla som stor. För arsenik och kadmium bedöms påverkan av punktkälla vara trolig.
Mängd och volym
För att kunna kvantifiera föroreningsmängden behövs underlag om föroreningar- nas ungefärliga utbredning i plan och djup. Aktuell undersökning har en mycket översiktlig bild över utbredningen och möjligheten att uppskatta förorenings- utbredningen är begränsad. Detta medför en stor osäkerhet i mängduppskatt- ningen. Den lägsta föroreningsmängden, d.v.s. några kilo, har antagits i tabell 3.
Med ett antagande att schaktning kommer att utföras inom hela området ner till 1,5 meter under markytan, uppgår totala mängden schaktmassor till ca 900 m3. Om hela mängden antas vara förorenade massor, kommer den att understiga 1000 m3 och därmed klassas volym förorenade massor som liten.
11.3 Sammanvägning av föroreningsnivå
Den sammanvägda föroreningsnivån framgår av tabell 3.
Tabell 3. Sammanvägning av föroreningsnivå i mark.
As Cd Co Cr Cu Hg Ni Pb Alifater
Tillstånd (allvarlighet) måttligt måttlig mycket allvarlig
måttlig allvarlig allvarlig allvarlig allvarlig allvarlig
Avvikelse jf-värde/
Påverkan punktkälla
trolig trolig stor stor stor stor stor stor stor
Mängdklassning stor stor måttlig måttlig måttlig stor måttlig stor liten Volymklassning liten liten liten liten liten liten liten liten liten Sammanvägd
föroreningsnivå
måttlig måttlig stor måttlig måttlig stor måttlig stor måttlig
13 av 18
11.4 Spridningsförutsättningar
Risken för hälso- och/eller miljöskador kring ett förorenat område är till stor del beroende av i vilken mån föroreningar kan spridas till omgivningen, vilket i sin tur styrs av ämnesspecifika och källspecifika egenskaper. En bedömning görs om spridning pågår eller kan uppkomma i framtiden och ungefär hur snabbt den i sådant fall kan äga rum.
I princip skulle föroreningar kunna spridas på ett flertal olika sätt inom ett förorenat område och från ett sådant till dess omgivningar. Skillnader i sprid- ningsförutsättningar beror på de aktuella föroreningarnas ämnesegenskaper, några fastläggs hårt till partiklar medan andra är mer lättlösliga, se avsnitt 10.
Jorden inom området utgörs av sandiga och grusiga fyllnadsmassor som under- lagras av sand ner till berg. Fyllnadsmassornas mäktighet varierar mellan 6-8 meter (WSP, 2013). Grundvattengradienten bedöms, baserat på topografin, vara riktad mot söder, men grundvattennivån har inte kunnat fastställas. Lednings- gravar kan utgöra tänkbara spridningsvägar för föroreningar. Tvärs över inner- gården i öst-västlig riktning finns en gammal spillvattenledning och längs med infartens båda sidor ligger ledningsgrav för el. Vidare finns ledningsstråk för el och VA i trottoaren längs Norrtullsgatan.
Tänkbara exponeringsvägar för människor är intag av jord, inandning av damm, hudkontakt eller inandning av ångor. Förutsättningar för intag av förorenad jord, inandning av damm eller hudkontakt är relativt små, eftersom området till största del är bebyggt och öppna ytor är belagda med kullersten och/eller är asfalterade.
Exponeringsrisken är störst på den yta som är grusad inom innergårdens norra del, men i det ytliga provet i detta område har inga förhöjda halter påträffats. I övrigt är det i huvudsak vid schaktningsarbeten i området som man kan exponeras för jord.
De högsta föroreningshalterna har påträffats i det översta jordlagret under betonggolv. Inget grundvatten har påträffats och ingen infiltration sker genom denna jord. Eftersom metaller i regel binder till partiklar och har en låg rörlighet i mark, bedöms spridningsrisken i mark vara låg.
Då inget grundvatten påträffats och inga grundvattenprov analyserats kan inte bedömning av spridning i grundvatten göras.
11.5 Känslighet och Skyddsvärde
Fastigheten ligger inom detaljplanelagt område med bostäder och lager- och förrådsbyggnader. På innergården är marken täckt med kullersten samt mindre områden av asfalt. På en begränsad yta är marken grusad. I övrigt är fastigheten bebyggd.
14 av 18 Området används för bostadsändamål vilket innebär att både barn och vuxna
vistas permanent på platsen. Området är inte inhägnat och allmänheten kan tillträda fastigheten.
Påträffad förorening förekommer i första hand under betonggolv i byggnaderna.
Under asfalterad yta påträffas förorening på mellan 1-3 meters djup. Detta medför att risken för exponering via jord genom direktintag, hudkontakt och inandning av damm är begränsad inom områden som är belagd med kullersten, är asfalterade eller bebyggda. En förhöjd exponeringsrisk finns inom den grusade delen av innergården, men i det uttagna provet här var ingen halt förhöjd. Sammantaget bedöms känsligheten bedöms som låg.
Skyddsvärdet för fastigheten bedöms som litet då området är utfyllt och påverkat av tidigare verksamhet samt att det inte finns några skyddsvärda naturmiljöer i anslutning till det undersökta området. Eftersom inget grundvatten har påträffats i fyllnadsmassorna och inga grundvattenbrunnar för dricksvattenuttag finns i närheten, bedöms grundvattnet i området som ej skyddsvärt.
11.6 Osäkerhetsfaktorer
Provtagningspunkternas placering på området är tänkt att spegla förorenings- situationen utifrån den information som framkommit om verksamheten. Analys- resultaten ger dock inte en heltäckande bild av föroreningssituationen eftersom provresultat endast finns från enskilda provtagningspunkten och på utvalda djup.
För uppskattning av föroreningsutbredning i mark har dels uppmätta halter och information från sammanställt fältprotokoll använts. För de nivåer där föroreningar påträffats i mark och det endast finns ett fåtal eller endast ett analyserat prov har uppskattningen försvårats ytterligare. För uppskattning av föroreningarnas utbredning och mängder finns därför osäkerheter.
Vidare kan det finnas hotspots orsakade av olje-, drivmedel- eller kemikaliespill som inte har påträffats i undersökningen.
Om föroreningsspridning med grundvatten förekommer har inte kunnat utredas, eftersom inget grundvatten påträffats och något vattenprov inte har analyserats.
11.7 Samlad riskbedömning, underlag och förslag till riskklassning enligt MIFO
Föreliggande översiktlig undersökning och utredning har påvisat förekomst av föroreningar i jord inom fastigheten Spinnaren 1 i Strömstad kommun.
Förekommande föroreningar kan härröra från tillförda fyllnadsmassor och från tidigare verksamhet. Det finns dock inga uppgifter om fyllnadsmassornas
ursprung. Kobolt, koppar och nickel överstiger riktvärdet mest. Föroreningarna på fastigheten är inte avgränsade, varken djup- eller sidled, och dess utbredning är därför svår att uppskatta. Detta gör det svårt att uppskatta den totala mängden
15 av 18 förorenade massor inom hela området. Eftersom ytan är begränsad till fastig-
hetens storlek på 600 kvm och schaktning antagits ner till 1,5 meter över hela fastigheten vid ombyggnation, bedöms mängden som liten enligt MIFO-modellen.
Exponeringsrisken bedöms vara låg då fastigheten är bebyggd och öppna ytor till största del är täckta med kullersten och/eller asfalt.
Spridning av föroreningar i aktuellt fall har bedömts som små i mark även om fyllnadsmassorna är sandiga och grusiga. Bedömningen baseras på att inget grundvatten har påträffats samt att det i första hand är metallföroreningar som påträffats som binder till jordpartiklar.
Utifrån ovan nämnda resonemang och bedömningar föreslås objektet riskklassas till riskklass 3, måttlig risk, enligt Naturvårdsverkets MIFO-metodik (figur 6).
Anledningen till att objektet placeras i riskklass 3 är att spridningsrisken är låg, exponeringsrisken är låg, sammanvägd föroreningsnivå är måttlig till stor, mängden förorenade massor är liten samt att området inte bedömts vara skyddsvärt.
SMÅ MÅTTLIGA STORA MYCKET
STORA
LÅG/LITEN MÅTTLIG HÖG/STOR MYCKET HÖG/STOR
SPRIDNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR
FÖRORENINGARNAS FARLIGHET = F FÖRORENINGSNIVÅ = N KÄNSLIGHET/SKYDDSVÄRDE = KoS
RISKKLASS 1
RISKKLASS 2 RISKKLASS 3
RISKKLASS 4
SAMLAD BEDÖMNING - RISKKLASSNING
mark
S,K N F
Figur 6. Samlad riskbedömning.
12. Bedömning av åtgärdsbehov
Föreliggande översiktlig undersökning och utredning har påvisat förekomst av föroreningar i jord inom fastigheten Spinnaren 1 i Strömstad kommun.
Föroreningarna på fastigheten är inte avgränsade, varken djup- eller sidled, och dess utbredning är därför svår att uppskatta. Det går därför inte med säkerhet att uppskatta mängden förorenade massor inom hela fastigheten.
16 av 18 Enligt föreslagen detaljplan för Spinnaren 1 kommer ett fyravåningshus med
garage i källarplan att uppföras på fastigheten och därmed kommer människor att bo och vistas permanent i området. I samband med byggnation kommer befintliga byggnader att rivas och gräv- och schaktarbete att utföras.
Innan rivning utförs ska en rivningsinventering av byggnaderna utföras för att säkerställa att rivningsmaterial omhändertas på ett miljömässigt sätt.
Exponeringsrisken från marken under byggnad bedöms som låg eftersom garage kommer att inrymmas i bottenplan och människor inte kommer att vistas i garaget permanent. Exponeringsrisken är dock högre mellan huskropparna.
Ramböll föreslår att de generella riktvärdena anpassas till faktisk användning så de blir platsspecifika för ytor med byggnad och för djupare liggande jord. För exponerade ytor, som exempelvis en innergård, föreslås riktvärde för KM gälla.
Om innergården ska gräsbesås bör ny och ren jord tillföras platsen. Det är olämpligt med odling inom fastigheten, men det är med tanke på tillgänglig plats inte troligt att odling i någon större omfattning kommer att kunna ske.
Eftersom fastigheten är utfylld med fyllnadsmassor med okänt ursprung är det viktigt att man vid schaktning är uppmärksam på avvikande lukt och utseende, eftersom det inte kan uteslutas att det kan finnas högre halter av föroreningar i punkter eller områden som inte undersökts eller att det förekommer ämnen eller föroreningar som inte analyserats. I samband med gräv- och schaktarbeten bör provtagning utföras för att säkerställa att platsspecifika riktvärden underskrids.
Massor som transporteras från fastigheten ska omhändertas av godkänd mottagare och uppfylla de krav som mottagaren ställer.
Klassificering av överskottsmassor bör ske genom provtagning för att säkerställa att massorna hanteras på ett miljömässigt sätt. Om massorna ska återanvändas utanför fastigheten ska det ske i samråd med tillsynsmyndigheten.
13. Slutsats
Ramböll bedömer att fastigheten kan lämpa sig för bostadsändamål under förutsättning att jord på exponerade ytor mellan huskropparna inte överstiger riktvärdet för känslig markanvändning samt att de generella riktvärdena anpassas till faktisk användning så de blir platsspecifika för ytor med byggnad och för djupare liggande jord.
17 av 18
14. Kostnadsuppskattning
I dagsläget bedöms det inte nödvändigt med ytterligare miljöutredning och provtagning på fastigheten. Däremot behöver platsspecifika riktvärden tas fram och miljökontroll utföras i samband med byggnation. En preliminär kostnads- uppskattning för avhjälpandeåtgärder redovisas i tabell 4 nedan. Kostnader för rivning, schakt- och grävarbete är inte inkluderat i kalkylen, eftersom dessa arbeten ingår i byggnationen oavsett föroreningssituation. Vidare ingår inte entreprenörens merkostnad till följd av att förorening finns. En preliminär budget för att genomföra avhjälpandeåtgärder enligt nedan tabell uppskattas till ca 300 000 kr.
Tabell 4. Kostnadsuppskattning avhjälpandeåtgärder
Arbetsmoment Preliminärt
uppskattad kostnad (kr)
Framtagande av platsspecifika riktvärden 20 000
Upprättande av anmälan enligt 28§ FoMVH 20 000
Upprättande av miljökontrollplan 20 000
Miljökontroll i fält 30 000*
Analyskostnader (metall, olja) 20 000
Redovisning av resultat från miljökontroll och sanering 50 000
Mottagning förorenade massor 140 000**
Summa 300 000
*osäker siffra beroende på osäkerheten kring mängden förorenade massor och därmed tidsuppskattning för miljökontrollen
**antaget 900 m3 MKM-massor till kostnad av 75 kr/ton inkl transport
18 av 18
15. Referenser
Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Vägledning för insamling av underlagsdata, Metodik för inventering av förorenade områden. Rapport 4918. Naturvårdsverket.
1999.
Markteknisk undersökningsrapport (MUR). Kv Spinnaren, Strömstad kommun.
WSP. 2013-10-02. Reviderad 2013-10-09.
PM. Geoteknisk och bergteknisk utredning. Flerbostadshus i kvarteret Spinnaren, Strömstad kommun. WSP 2013-10-02. Reviderad 2013-10-09.
Provtagningsplan - Ramböll Sverige AB. 2014-09-24.
Riktvärden för förorenad mark. Modellbeskrivning och vägledning. Rapport 5976.
Naturvårdsverket. 2009.
Samrådshandling detaljplan för Spinnaren 1 m fl. Strömstad kommun. 2014-01- 13.
Miljö- och bygghandlingar från Strömstad kommun
Fotografier och kartor från Strömstad Museum.
Muntliga uppgifter
Sveriges Geologiska Undersökning (SGU)
2 st 110 rör. 5 s t 16 sla nga r i d et e na.
FÄRGAREN
1
data kab el i park erin gsh usta k
3:13
gångväg
SPINNAREN
1
3 x 110 /95
16
Serv
Serv
Lr
3:13
3
SKRÄDDAREN
6 8
Bh2 Bh5
Bh8
Bh4 Bh3
Bh7 Bh6
Bh1
Garage Lagerutrymme Bostadshus
Pannrum
Garage med fd bilverkstad, biltvätt, åkeri
Cistern
Bilaga 1. Plan över provtagningspunkter, Spinnaren 1
Jordprovtagning
Jordprovtagning och installation av grundvattenrör Jordprovtagning under betonggolv i byggnad Tillbyggnad
Fredrikshaldsvägen
Norrtullsgatan
Oslovägen
Bilaga 2 Miljöprovtagning Spinnaren 1, Strömstad Uppdragsnr 1320009795
Fältprotokoll
Provtagningsdatum: 2014-09-29 och 2014-10-06
Provtagningsförhållande: 2014-09-29:Soligt, 15°C 2014-10-06: vxl molnighet, 12°C
Provpunkt Markyta Djup (m u my) Jordart* PID-resultat (ppm)**
Laboratorie analys
Kommentar 2014-09-29
Bh1 Asfalt 0,02
0-0,5 u asfalt Fgrsisa tegel
0,5-1,0 Fgrsisa tegel, stenar, slagsondera för att komma igenom
1,0-2,0 Fgrsisa <5 1,0-2,0 tegel, fuktigt, stenar
2,0-3,0 Fsisagr <5 tegel, gips, fuktigt, svårt att komma ner, mkt sten
3,0-4,0 Fsisagr tegel, fuktigt, svårt att komma ner, mkt sten
GV-rör installerat, GV1: 4m, 3m filter, torrt vid lodning (2014-09-29). Torrt vid provtagning (2014-10-06).
Bh2 Kullersten 0,1
0-0,5 u sten Fsigrsa
0,5-1,0 Fsigrsa ngt fuktigt
1,0-2,0 Fsigrsa tegel
2,0-3,0 Fsigrsa <5 2,0-3,0 fuktigt
3,0-4,0 Fsa fuktigt
GV-rör installerat, GV2: 4m, 2m filter, torrt vid lodning (2014-09-29). Torrt vid provtagning (2014-10-06).
Bh3 Kullersten 0,14
0-0,4 u sten Fsigrsa <5 0-0,4 tegel
0,4 stopp kommer inte ner, stopp, grova stenar, känns som stenlager
under kullerstenarna
Bh4 Gräs
0-0,5 Fsigrsa <5 0-0,5 1 m från vägg där påfyllningen sitter. Kommer inte
närmare med borrbandvagnen. Svårt att komma ner.
Stenigt.
0,5-1,0 Fsigrsa
Bh5 Kullersten 0,08
0-0,3 u sten Fsa <5 0-0,3
2014-10-06
Bh6 Betong 0,09 Betonggolv inne i garagebyggnad. Oljefläckar.
0-0,2 u betong Fsisa 0-0,2
0,2-0,4 Fsisa
Bh7 Betong 0,02 Betonggolv inne i garagebyggnad. Oljefläckar.
0-0,2 u betong Fsisa 0,2 Fuktigt. Tegel. Kommer inte ner djupare. Känns som det
ligger grövre sten under.
Bh8 Betong 0,2 Betonggolv inne i garagebyggnad. Oljefläckar.
0,05 u betong Fsastgr 0-0,05 Grovt material under. Kommer inte ner. Kan inte
handborra. Prov uttas med sked.
Understiger Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning (KM)
Överstiger Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning (KM)
Överstiger Naturvårdsverkets generella riktvärden för mindre känslig markanvändning (MKM)
*Jordart enligt SGF beteckningssystem version 2001:2
**PID-mätning utfördes direkt efter att provtagning skett
Bilaga 3 Översiktlig miljöteknisk markundersökning, MIFO fas 1 och 2 Spinnaren 1, Strömstad 1320009795 Sammanställning analysresultat
Uppdragsnamn: Spinnaren 1 Uppdragsnr:1320009795
KM1 MKM1 Bh1 Bh2 Bh3 Bh4 Bh5 Bh6 Bh7 Bh8
Provtagningsdjup från ytan 1,0-2,0 2,0-3,0 0-0,4 0-0,5 0-0,3 0-0,2 0-0,2 0-0,05
Provtagningsdatum 2014-09-29 2014-09-29 2014-09-29 2014-09-29 2014-09-29 2014-10-06 2014-10-06 2014-10-06
Metaller
Torrsubstans, TS % 87,6 88,6 89 92,9 98,3 85,7 83,1 87,4
Arsenik, As mg/kg TS 10 25 2,1 2,19 2,18 1,78 <0.5 1,03 1,54 11,1
Barium, Ba mg/kg TS 200 300 46 66 58,8 65,7 12,1 21,9 24,9 316
Kadmium, Cd mg/kg TS 0,5 15 0,232 0,122 0,132 0,209 <0.1 0,165 <0.1 1,41
Kobolt, Co mg/kg TS 15 35 3,77 3,96 2,99 2,99 2,8 31,7 164 110
Krom, Cr mg/kg TS 80 150 11,4 9 6,1 7,74 3,76 6,28 6,4 153
Koppar, Cu mg/kg TS 80 200 22 19,9 14,3 18,6 9,3 19,1 31,4 440
Kvicksilver, Hg mg/kg TS 0,25 2,5 0,295 0,928 <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 <0.2
Nickel, Ni mg/kg TS 40 120 7,59 7,48 5,39 5,82 3,13 6,59 12,9 222
Bly, Pb mg/kg TS 50 400 42 93,5 78,3 40 6,04 25 14,1 173
Vanadin, V mg/kg TS 100 200 18,7 16,8 12,1 12,3 8,7 11,3 14,4 13,5
Zink, Zn mg/kg TS 250 500 144 120 81,9 126 52,5 77,2 42,3 232
Alifater och aromater
Torrsubstans, TS % - - 84,9 87,1 89,3 92,1 97,8 87 83,6 88,1
Alifater >C5-C8 mg/kg TS 12 80 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10
Alifater >C8-C10 mg/kg TS 20 120 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10
Alifater >C10-C12 mg/kg TS 100 500 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20
Alifater >C12-C16 mg/kg TS 100 500 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20
Alifater >C5-C16 mg/kg TS 100 500 <30 <30 <30 <30 <30 <30 <30 <30
Alifater >C16- C35 mg/kg TS 100 1000 50 <20 <20 <20 <20 450 420 490
Aromater >C8-C10 mg/kg TS 10 50 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1
Aromater >C10-C16 mg/kg TS 3 15 <1 <1 <1 <1 <1 1,5 2 <1
Metylpyrener/metylflourantener mg/kg TS - - <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1
Metylkrysener/metylbens(a)antracener mg/kg TS - - <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1
Aromater >C16-C35 mg/kg TS 10 30 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1
BTEX
Torrsubstans, TS % - - 84,9 87,1 89,3 92,1 97,8 87 83,6 88,1
Bensen mg/kg TS 0,012 0,04 <0.01 <0.01 <0.01 <0.01 <0.01 <0.01 <0.01 <0.01
Toulen mg/kg TS 10 40 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05
Etylbensen mg/kg TS 10 50 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05
m,p-xylen mg/kg TS 10 50 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05
o-xylen mg/kg TS 10 50 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 0,2 <0.05 <0.05
Summa Xylener mg/kg TS 10 50 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 <0.05 0,2 <0.05 <0.05
TEX, summa mg/kg TS - - <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 0,2 <0.1 <0.1
PAHer
Torrsubstans, TS % - - 84,9 87,1 89,3 92,1 97,8 87 83,6 88,1
Naftalen mg/kg TS - - <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 0,23 <0.1 <0.1
Acenaftylen mg/kg TS - - <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1
Acenaften mg/kg TS - - <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1
Fluoren mg/kg TS - - <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1
Fenantren mg/kg TS - - 0,21 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 0,35 0,14 0,19
Antracen mg/kg TS - - <0,1 <0,1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1 <0.1
Fluoranten mg/kg TS - - 0,38 0,1 0,15 0,2 <0.1 0,27 0,15 0,19
Pyren mg/kg TS - - 0,35 <0.1 0,14 0,18 <0.1 0,23 0,22 0,18
Bens(a)antracen mg/kg TS - - 0,11 <0.08 0,092 0,094 <0.08 <0.08 0,12 <0.08
Krysen mg/kg TS - - 0,12 <0.08 0,093 0,11 <0.08 0,15 0,18 0,25
Benso(b)fluoranten mg/kg TS - - 0,16 0,091 0,14 0,15 <0.08 0,087 0,083 0,09
Benzo(k)fluoranten mg/kg TS - - <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08
Benzo(a)pyren mg/kg TS - - 0,086 <0.08 0,094 0,095 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08
Dibens(a.h)antracen mg/kg TS - - <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08
Benso(g.h.i)perylen mg/kg TS - - <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08
Indeno(1.2.3.cd)pyren mg/kg TS - - <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08
Sum 16- EPA PAH mg/kg TS - - 1,4 <1.3 <1.3 <1.3 <1.3 1,3 <1.3 <1.3
Sum of cancerogena PAH mg/kg TS - - 0,48 0,091 0,42 0,45 <0.3 0,23 0,38 0,34
Sum PAH övriga mg/kg TS - - 0,94 0,1 0,29 0,38 <0.5 1,1 0,51 0,57
PAH, summa L mg/kg TS 3 15 <0.15 <0.15 <0.15 <0.15 <0.15 0,23 <0.15 <0.15
PAH, summa M mg/kg TS 3 20 0,94 0,1 0,29 0,38 <0.25 0,85 0,51 0,57
PAH, summa H mg/kg TS 1 10 0,48 0,091 0,42 0,45 <0.3 0,23 0,38 0,34
1Rapport 5976 Naturvårdsverket, Riktvärden för förorenad mark, Modellbeskrivning och vägledning
Rapport
Sida 1 (10)
T1417292
CHKW3QO3A8
Registrerad 2014-10-02 15:39 Ramböll Sverige AB
Utfärdad 2014-10-07 Teresia Kling
Box 5343 402 27 Göteborg Sweden
Projekt
Bestnr 1320009795
Analys av fast prov
Er beteckning Bh1 1,0-2,0 Provtagare Teresia Kling Provtagningsdatum 2014-09-29
Labnummer O10619263
Parameter Resultat Enhet Metod Utf Sign
TS_105°C 84.9 % 1 O JOTA
alifater >C5-C8 <10 mg/kg TS 2 D EMPA
alifater >C8-C10 <10 mg/kg TS 2 D EMPA
alifater >C10-C12 <20 mg/kg TS 2 D EMPA
alifater >C12-C16 <20 mg/kg TS 2 D EMPA
alifater >C5-C16 <30 mg/kg TS 2 1 EMPA
alifater >C16-C35 50 mg/kg TS 2 D EMPA
aromater >C8-C10 <1 mg/kg TS 2 D EMPA
aromater >C10-C16 <1 mg/kg TS 2 D EMPA
metylpyrener/metylfluorantener <1 mg/kg TS 2 D EMPA
metylkrysener/metylbens(a)antracener <1 mg/kg TS 2 D EMPA
aromater >C16-C35 <1 mg/kg TS 2 D EMPA
bensen <0.01 mg/kg TS 2 D EMPA
toluen <0.05 mg/kg TS 2 D EMPA
etylbensen <0.05 mg/kg TS 2 D EMPA
m,p-xylen <0.05 mg/kg TS 2 D EMPA
o-xylen <0.05 mg/kg TS 2 D EMPA
xylener, summa* <0.05 mg/kg TS 2 N EMPA
TEX, summa* <0.1 mg/kg TS 2 N EMPA
naftalen <0.1 mg/kg TS 2 D EMPA
acenaftylen <0.1 mg/kg TS 2 D EMPA
acenaften <0.1 mg/kg TS 2 D EMPA
fluoren <0.1 mg/kg TS 2 D EMPA
fenantren 0.21 mg/kg TS 2 D EMPA
antracen <0.1 mg/kg TS 2 D EMPA
fluoranten 0.38 mg/kg TS 2 D EMPA
pyren 0.35 mg/kg TS 2 D EMPA
bens(a)antracen 0.11 mg/kg TS 2 D EMPA
krysen 0.12 mg/kg TS 2 D EMPA
bens(b)fluoranten 0.16 mg/kg TS 2 D EMPA
bens(k)fluoranten <0.08 mg/kg TS 2 D EMPA
bens(a)pyren 0.086 mg/kg TS 2 D EMPA
dibens(ah)antracen <0.08 mg/kg TS 2 D EMPA
benso(ghi)perylen <0.08 mg/kg TS 2 D EMPA
indeno(123cd)pyren <0.08 mg/kg TS 2 D EMPA
PAH, summa 16 1.4 mg/kg TS 2 D EMPA
PAH, summa cancerogena* 0.48 mg/kg TS 2 N EMPA
PAH, summa övriga* 0.94 mg/kg TS 2 N EMPA
PAH, summa L* <0.15 mg/kg TS 2 N EMPA
Bilaga 4
Rapport
Sida 2 (10)
T1417292
CHKW3QO3A8
Er beteckning Bh1 1,0-2,0 Provtagare Teresia Kling Provtagningsdatum 2014-09-29
Labnummer O10619263
Parameter Resultat Enhet Metod Utf Sign
PAH, summa M* 0.94 mg/kg TS 2 N EMPA
PAH, summa H* 0.48 mg/kg TS 2 N EMPA
Er beteckning Bh2 2,0-3,0 Provtagare Teresia Kling Provtagningsdatum 2014-09-29
Labnummer O10619264
Parameter Resultat Enhet Metod Utf Sign
TS_105°C 87.1 % 1 O JOTA
alifater >C5-C8 <10 mg/kg TS 2 D EMPA
alifater >C8-C10 <10 mg/kg TS 2 D EMPA
alifater >C10-C12 <20 mg/kg TS 2 D EMPA
alifater >C12-C16 <20 mg/kg TS 2 D EMPA
alifater >C5-C16 <30 mg/kg TS 2 1 EMPA
alifater >C16-C35 <20 mg/kg TS 2 D EMPA
aromater >C8-C10 <1 mg/kg TS 2 D EMPA
aromater >C10-C16 <1 mg/kg TS 2 D EMPA
metylpyrener/metylfluorantener <1 mg/kg TS 2 D EMPA
metylkrysener/metylbens(a)antracener <1 mg/kg TS 2 D EMPA
aromater >C16-C35 <1 mg/kg TS 2 D EMPA
bensen <0.01 mg/kg TS 2 D EMPA
toluen <0.05 mg/kg TS 2 D EMPA
etylbensen <0.05 mg/kg TS 2 D EMPA
m,p-xylen <0.05 mg/kg TS 2 D EMPA
o-xylen <0.05 mg/kg TS 2 D EMPA
xylener, summa* <0.05 mg/kg TS 2 N EMPA
TEX, summa* <0.1 mg/kg TS 2 N EMPA
naftalen <0.1 mg/kg TS 2 D EMPA
acenaftylen <0.1 mg/kg TS 2 D EMPA
acenaften <0.1 mg/kg TS 2 D EMPA
fluoren <0.1 mg/kg TS 2 D EMPA
fenantren <0.1 mg/kg TS 2 D EMPA
antracen <0.1 mg/kg TS 2 D EMPA
fluoranten 0.10 mg/kg TS 2 D EMPA
pyren <0.1 mg/kg TS 2 D EMPA
bens(a)antracen <0.08 mg/kg TS 2 D EMPA
krysen <0.08 mg/kg TS 2 D EMPA
bens(b)fluoranten 0.091 mg/kg TS 2 D EMPA
bens(k)fluoranten <0.08 mg/kg TS 2 D EMPA
bens(a)pyren <0.08 mg/kg TS 2 D EMPA
dibens(ah)antracen <0.08 mg/kg TS 2 D EMPA
benso(ghi)perylen <0.08 mg/kg TS 2 D EMPA
indeno(123cd)pyren <0.08 mg/kg TS 2 D EMPA
PAH, summa 16 <1.3 mg/kg TS 2 D EMPA
PAH, summa cancerogena* 0.091 mg/kg TS 2 N EMPA
PAH, summa övriga* 0.10 mg/kg TS 2 N EMPA
PAH, summa L* <0.15 mg/kg TS 2 N EMPA
PAH, summa M* 0.10 mg/kg TS 2 N EMPA
PAH, summa H* 0.091 mg/kg TS 2 N EMPA
Rapport
Sida 3 (10)
T1417292
CHKW3QO3A8
Er beteckning Bh3 0-0,4 Provtagare Teresia Kling Provtagningsdatum 2014-09-29
Labnummer O10619265
Parameter Resultat Enhet Metod Utf Sign
TS_105°C 89.3 % 1 O JOTA
alifater >C5-C8 <10 mg/kg TS 2 D EMPA
alifater >C8-C10 <10 mg/kg TS 2 D EMPA
alifater >C10-C12 <20 mg/kg TS 2 D EMPA
alifater >C12-C16 <20 mg/kg TS 2 D EMPA
alifater >C5-C16 <30 mg/kg TS 2 1 EMPA
alifater >C16-C35 <20 mg/kg TS 2 D EMPA
aromater >C8-C10 <1 mg/kg TS 2 D EMPA
aromater >C10-C16 <1 mg/kg TS 2 D EMPA
metylpyrener/metylfluorantener <1 mg/kg TS 2 D EMPA
metylkrysener/metylbens(a)antracener <1 mg/kg TS 2 D EMPA
aromater >C16-C35 <1 mg/kg TS 2 D EMPA
bensen <0.01 mg/kg TS 2 D EMPA
toluen <0.05 mg/kg TS 2 D EMPA
etylbensen <0.05 mg/kg TS 2 D EMPA
m,p-xylen <0.05 mg/kg TS 2 D EMPA
o-xylen <0.05 mg/kg TS 2 D EMPA
xylener, summa* <0.05 mg/kg TS 2 N EMPA
TEX, summa* <0.1 mg/kg TS 2 N EMPA
naftalen <0.1 mg/kg TS 2 D EMPA
acenaftylen <0.1 mg/kg TS 2 D EMPA
acenaften <0.1 mg/kg TS 2 D EMPA
fluoren <0.1 mg/kg TS 2 D EMPA
fenantren <0.1 mg/kg TS 2 D EMPA
antracen <0.1 mg/kg TS 2 D EMPA
fluoranten 0.15 mg/kg TS 2 D EMPA
pyren 0.14 mg/kg TS 2 D EMPA
bens(a)antracen 0.092 mg/kg TS 2 D EMPA
krysen 0.093 mg/kg TS 2 D EMPA
bens(b)fluoranten 0.14 mg/kg TS 2 D EMPA
bens(k)fluoranten <0.08 mg/kg TS 2 D EMPA
bens(a)pyren 0.094 mg/kg TS 2 D EMPA
dibens(ah)antracen <0.08 mg/kg TS 2 D EMPA
benso(ghi)perylen <0.08 mg/kg TS 2 D EMPA
indeno(123cd)pyren <0.08 mg/kg TS 2 D EMPA
PAH, summa 16 <1.3 mg/kg TS 2 D EMPA
PAH, summa cancerogena* 0.42 mg/kg TS 2 N EMPA
PAH, summa övriga* 0.29 mg/kg TS 2 N EMPA
PAH, summa L* <0.15 mg/kg TS 2 N EMPA
PAH, summa M* 0.29 mg/kg TS 2 N EMPA
PAH, summa H* 0.42 mg/kg TS 2 N EMPA
Rapport
Sida 4 (10)
T1417292
CHKW3QO3A8
Er beteckning Bh4 0-0,5 Provtagare Teresia Kling Provtagningsdatum 2014-09-29
Labnummer O10619266
Parameter Resultat Enhet Metod Utf Sign
TS_105°C 92.1 % 1 O JOTA
alifater >C5-C8 <10 mg/kg TS 2 D EMPA
alifater >C8-C10 <10 mg/kg TS 2 D EMPA
alifater >C10-C12 <20 mg/kg TS 2 D EMPA
alifater >C12-C16 <20 mg/kg TS 2 D EMPA
alifater >C5-C16 <30 mg/kg TS 2 1 EMPA
alifater >C16-C35 <20 mg/kg TS 2 D EMPA
aromater >C8-C10 <1 mg/kg TS 2 D EMPA
aromater >C10-C16 <1 mg/kg TS 2 D EMPA
metylpyrener/metylfluorantener <1 mg/kg TS 2 D EMPA
metylkrysener/metylbens(a)antracener <1 mg/kg TS 2 D EMPA
aromater >C16-C35 <1 mg/kg TS 2 D EMPA
bensen <0.01 mg/kg TS 2 D EMPA
toluen <0.05 mg/kg TS 2 D EMPA
etylbensen <0.05 mg/kg TS 2 D EMPA
m,p-xylen <0.05 mg/kg TS 2 D EMPA
o-xylen <0.05 mg/kg TS 2 D EMPA
xylener, summa* <0.05 mg/kg TS 2 N EMPA
TEX, summa* <0.1 mg/kg TS 2 N EMPA
naftalen <0.1 mg/kg TS 2 D EMPA
acenaftylen <0.1 mg/kg TS 2 D EMPA
acenaften <0.1 mg/kg TS 2 D EMPA
fluoren <0.1 mg/kg TS 2 D EMPA
fenantren <0.1 mg/kg TS 2 D EMPA
antracen <0.1 mg/kg TS 2 D EMPA
fluoranten 0.20 mg/kg TS 2 D EMPA
pyren 0.18 mg/kg TS 2 D EMPA
bens(a)antracen 0.094 mg/kg TS 2 D EMPA
krysen 0.11 mg/kg TS 2 D EMPA
bens(b)fluoranten 0.15 mg/kg TS 2 D EMPA
bens(k)fluoranten <0.08 mg/kg TS 2 D EMPA
bens(a)pyren 0.095 mg/kg TS 2 D EMPA
dibens(ah)antracen <0.08 mg/kg TS 2 D EMPA
benso(ghi)perylen <0.08 mg/kg TS 2 D EMPA
indeno(123cd)pyren <0.08 mg/kg TS 2 D EMPA
PAH, summa 16 <1.3 mg/kg TS 2 D EMPA
PAH, summa cancerogena* 0.45 mg/kg TS 2 N EMPA
PAH, summa övriga* 0.38 mg/kg TS 2 N EMPA
PAH, summa L* <0.15 mg/kg TS 2 N EMPA
PAH, summa M* 0.38 mg/kg TS 2 N EMPA
PAH, summa H* 0.45 mg/kg TS 2 N EMPA