Samhällsbyggnadsförvaltningen Plankontoret

(1)

GRANSKNINGSHANDLING

Detaljplan för ”Björnekulla Ås ” i Åstorp samhälle och kommun, Skåne län.

SAMRÅDSREDOGÖRELSE

Hur samrådet har bedrivits

Ett förslag till ny detaljplan för Björnekulla Ås i Åstorps samhälle och kommun, Skåne län, har varit föremål för samråd under tiden:

2017-10-27 – 2017-11-27.

Under samrådet har planhandlingar varit utsända på remiss till myndigheter och andra instanser. Under samrådstiden har handlingarna även funnits tillgängliga på medborgarkontoret i kommunhuset, Storgatan 7 i Åstorp, på Åstorps bibliotek, Storgatan 28, under deras öppettider samt på kommunens hemsida; www.astorp.se/plan

Samrådet har annonserats i den lokala tidningen, Helsingborgs Dagblad.

Totalt har 12 yttranden inkommit under samrådstiden varav tre yttranden hade inget att erinra. Samtliga yttranden sammanfattas och kommenteras nedan.

Inkomna yttranden

Yttranden med erinringar, påpekanden, synpunkter och frågor vilka

föranleder kommentarer respektive ska inarbetas i planen har inkommit från följande instanser:

Statliga myndigheter

1. Länsstyrelsen 2. Lantmäteriet 3. Trafikverket

Regionala organ

4. Regionala utvecklingsnämnden, Region Skåne

Kommunala nämnder och förvaltningar

5. NSVA

6. Kommunstyrelseförvaltningen, näringsliv

(2)

Enskilda organ

7. E.ON Gas Sverige AB

Sakägare

8. Anders Larsson och Bennie Nilsson, Valen 13 och 14 9. Marcus och Jennie Lindkvist, Vallen 11

Ingen erinran

10. Räddningstjänsten 11. Öresundskraft AB 12. Polisen

Inkomna synpunkter och kommentarer

Kommunens kommentarer och förslag på framförda synpunkter redovisas med kursiverad och indragen text.

1. Länsstyrelsen

Det framgår att viss verksamhet fortfarande pågår som har anmälningsplikt, men att den är under avveckling och produktionen kommer att avslutas inom kort. Planhandlingarna behöver redovisa eventuell omgivningspåverkan och störningar från dessa pågående verksamheter och hur länge de har rätt att vara verksamma på platsen. Utan sådan redovisning går det inte att bedöma lämpligheten av att föreslagen markanvändning blandas med pågående produktionsverksamhet under en etappvis utbyggnad.

I det tekniska PM som bilagts planhandlingarna framgår det att planerade bostäder kommer att utsättas för buller. Viss bebyggelse kräver tekniska lösningar för att uppfylla kraven enligt Förordningen (2015:216) om trafikbuller, detta har dock inte följts upp i plankartan. Planbeskrivningen ska, om bostadsbebyggelsen är bullerutsatt, innehålla en redovisning av beräknade värden för omgivningsbuller. Detta ska redovisas både vid bostadsbyggnadens fasad och vid uteplats. I nuläget är det svårt att utläsa vilka tider på dygnet och hur ofta de maximala nivåerna överskrids.

Ekvivalenta och maximala nivåer kan med fördel åtskiljas och redovisas med karta. Det behöver framgå av själva planhandlingarna vilka åtgärder som krävs för att möjliggöra bebyggelsen och dessa åtgärder blir planens förutsättningar. Vidare ska de tekniska lösningar som krävs säkerställas genom planbestämmelser på plankartan. Utan sådan redovisning går det inte att bedöma lämpligheten av föreslaget bostadsändamål intill järnvägen.

Det framgår av planbeskrivningen att marken historiskt har använts för livsmedelsindustri, snickerifabrik, bryggeri, mekanisk verkstad,

läskedrycksfabrik samt att schaktmassor från området kan användas som fyllning för mark under förutsättning att de ej innehåller miljöfarliga föroreningar, organisk jord eller siltig jord. En översiktlig miljöteknisk markundersökning som omfattande fastigheterna Gladan 2 och Gurkan 1 har

(3)

utförts där mätningarna indikerade inga förhöjda halter av metaller eller flyktiga oljekolväten. Länsstyrelsen anser att markens beskaffenhet behöver vara känd för hela området med beaktande av att ytor för park, odling, idrott, lek, rekreation avsätts utöver bostäder. Eventuella nödvändiga åtgärder på sanering behöver framgå även för övriga berörda fastigheter inom planområdet.

Järnväg där farligt gods transporteras ligger som närmast drygt 15 meter från föreslagen bebyggelse, med Järnvägsgatan emellan. En riskanalys har tagits fram och åtgärder på bebyggelsen har säkrats i plankartan.

Länsstyrelsen vill dock utifrån försiktighetsprincipen ge rådet att överväga mindre känslig markanvändning, såsom centrum och kontor som inte innebär stadigvarande vistelse, närmast spåret och låta bostäderna finnas längre bort från bangården. Om en planskildhet över spårområdet är en förutsättning för planens genomförande, bland annat ur säkerhetssynpunkt då det kan uppstå risk för olovligt spårbeträdand, ger Länsstyrelsen rådet att överväga att denna övergång införlivas i planområdet. Det inte är möjligt att villkora åtgärder utanför planområdet. Nödvändiga skydd ur hälso- och säkerhetssynpunkt såsom skärmar och stängsel utmed spårområdet behöver säkerställas med planbestämmelser i plankartan.

Intill planområdet går järnvägarna Skånebanan och Godsstråket genom Skåne som är av riksintresse. Det går i dagsläget inte att utläsa av planhandlingarna hur kommunen har kommit fram till bedömningen att planförslaget inte påtagligt skadar riksintressena. Beskrivningen av påverkan på riksintressena behöver därför utvecklas. Att ett planområde befinner sig i utkanten av ett riksintresseområde är inte relevant i

sammanhanget, då det inte är gränsen som sådan som ska bevakas utan värdena som finns inom eller i anslutning till det område som ska

exploateras. Värdena kan påverkas av åtgärder inom anspråket, men ibland även av åtgärder utanför gränsen, varför det är viktigt att göra en

värdebeskrivning av det aktuella området för riksintresset. I

planhandlingarna finns till exempel en beskrivning av risker för farligt gods samt buller i området, men den är inte relaterad till riksintresset för

kommunikationer – järnvägarna Skånebanan och Godsstråket genom Skåne.

Det bör slutligen finnas ett resonemang om hur planförslaget kan innebära skada eller ej. Ett utökat bebyggelsefritt avstånd kan visa sig vara

nödvändigt då en utbyggnad av dubbelspår på hela Skånebanan kan bli aktuellt på 15- 20 års sikt.

Mot bakgrund av att det finns brister i handlingarna kan Länsstyrelsen komma att kalla in planen för prövning enligt 11 kap. PBL om planen antas utan kompletteringar och förtydligande redovisning som visar på markens lämplighet gällande människors hälsa och säkerhet och påverkan på riksintresse.

Kommentar: Synpunkter noteras.

Numera är all verksamhet helt nedlagd i planområdet och därmed är

(4)

en redovisning av omgivningspåverkan inte nödvändig.

Planbeskrivningen revideras och information om nu pågående verksamhet tas bort.

För att tydligt åtskilja ekvivalenta och maximala nivåer läggs kartor som visar bullerspridning i området till planbeskrivningen.

Uppgifter gällande vilka tider på dygnet och hur ofta de maximala nivåerna överskrids läggs till planbeskrivningen. Planbestämmelser gällande buller läggs till plankartan i syfte att säkerställa att

acceptabla nivåer uppnås.

Åstorps kommuns miljökontor bedömer att då markföroreningar har utretts på fastigheterna Gladan 1 (tidigare Gurkan 1) och Gladan 2 finns det inga kända källor till eller risker för markförorening inom planområdet. Markundersökningen utfördes inför en framtida användning av området som känslig mark. Samtliga ytor för känslig markanvändning som park, odling, idrott, lek och rekreation är belägna på Gladan 1 och 2. Övriga ytor inom planområdet utgörs av gator, parkering och parkeringshus. Planhandlingens text gällande föroreningar kompletteras och förtydligas i enlighet med

informationen ovan.

Samhällsbyggnadskontoret har övervägt mindre känslig markanvändning närmast spårområdet. Det finns dock ingen

tillräcklig efterfrågan för lokaler, kontor och centrumverksamheter i kommunen. På grund av det föreslås att bostäder får byggas på platsen, dock under förutsättning att vissa säkerhetsåtgärder uppfylls genom tekniska lösningar. Den planskilda korsningen bedöms inte lämplig att införliva i planområdet. Projektet pågår men parallellt med planprocessen. För att förhindra olovlig

spårbeträdande införs bestämmelser gällande krav på stängel utmed spårområdet i plankartan.

Planhandlingen kompletteras med funktionsbeskrivningar av riksintressen samt text gällande planens inverkan på dessa.

I texten förtydligar kommunen bakgrunden till sitt ställningstagande varför detaljplanen inte bedöms påverka riksintressena negativt.

Enligt framtagen riskutredning är det möjligt att bygga bostäder inom 30 meter från järnvägen under förutsättning att vissa riskreducerande åtgärder görs. Planförslaget ställer krav på tekniska lösningar på hus inom 40 meter från spår 5. Idag används spår 1-3 för persontrafik och spår 1- 5 för godstrafik. Det ger ett övrigt utrymme på mer än 16 meter inom spårområdet. Med

anledning av detta bedömer kommunen att planförslaget inte skulle förhindra en framtida utbyggnad av dubbelspår längs sträckan.

(5)

2. Lantmäteriet

Lantmäterimyndigheten ser ett stort värde i att genomförandefrågorna redovisats på ett tydligt sätt i planhandlingarna så att berörda fastighetsägare förstår vilka åtgärder som kommer att bli nödvändiga och vem som kommer stå för olika slag av kostnader. Arbetsprocessen blir inte rationell om

berörda fastighetsägare inte har kunnat läsa ut dessa uppgifter under planprocessen. Följden blir då istället att dessa frågor måste behandlas på nytt i efterföljande lantmäteriförrättningar vilket också leder till längre genomförandetider.

Sedan tidigare berörs området av ett flertal detaljplaner. Det bör av

planbeskrivningen framgå att kommunen har möjlighet att lösa in mark som enligt en detaljplan ska användas för allmän plats utan att avtal föreligger med fastighetsägaren, samt att kommunen är skyldig att förvärva den allmänna platsmarken om fastighetsägaren begär det. Även de ekonomiska konsekvenserna av detta bör belysas i planbeskrivningen. Ersättningen för marken bestäms enligt reglerna i expropriationslagen (1972:719) om ingen annan överenskommelse träffas.

Egenskapsbestämmelse för kvartersmark f kan inte återfinnas i plankartan.

Information om inlösning av allmän platsmark läggs till genomförandebeskrivningen.

Egenskapsbestämmelsen f ”marken är avsedd för dagvattenhantering” återfinns inom plankartans användningsområde för parkering och parkeringshus.

3. Trafikverket

Det ska framgå i planbeskrivningarna att järnvägarna genom Åstorp, Skånebanan och Godsstråket genom Skåne, är järnvägar av riksintresse.

Riksintressen ska enligt MB kap 3 § 8 ”så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar”. Ett bebyggelsefritt avstånd om 30 meter ska behållas utmed järnvägen för att möjliggöra utveckling av järnvägen och för att uppnå skyddsavstånd ur risk- och bullersynpunkt. I detaljplanen ska marken inom bebyggelsefritt område markeras med prickmark.

Närmsta bostadsbebyggelse i planområdet är placerat på 15 meters avstånd från järnvägen (närmsta spår), vilket Trafikverket inte anser acceptabelt.

Bebyggelsen måste därför förskjutas längre bort från järnvägen.

Ett parkeringsgarage måste placeras utanför bebyggelsefritt avstånd om 30 meter från järnvägen (räknat från spårmitt på närmsta spår) och på

erforderligt skyddsavstånd på mellan 30-70 meter ur risksynpunkt (enligt

(6)

RIKTSAM). Eventuella behov av skyddsåtgärder ur risksynpunkt för ett parkeringshus bör redovisas i detaljplanen. Föreslagen ytparkering ska placeras på 15 meter avstånd från närmsta trafikerade spår för att risk för lackskador på fordon genom stoftnedfall ska undvikas. Trafikverket anser att användningsområdet Parkering bör delas upp i två områden ”P1” och

”P2”, med områdena ytparkering respektive parkeringsgarage på erforderligt avstånd från järnvägen. En placering av ytparkering närmre järnvägen än 15 meter kan accepteras, under förutsättning att en skärm sätts upp utmed spårområdet. En skärm utmed spårområdet ska i sådana fall redovisas med en bestämmelse i plankartan.

Fördröjningsmagasinet som planeras placeras inom ”Area 3” måste utformas så att vatten inte kan komma in i banunderbyggnaden för järnvägen (närmsta spår). När närmare förslag till utformning finns framtagna, önskar Trafikverket få yttra sig över dessa.

Vid planering av ny bebyggelse är det exploatören eller fastighetsägaren som ansvarar för att de av riksdagen fastställda riktvärdena för trafikbuller inte överstigs. Den bullerberäkning som kommunen genomfört (tekniska PM 2017-10-03) visar på överskridanden av riktvärden för trafikbuller för flera av bostadshusen i planområdet, även om ljuddämpad sida tillämpas vid fasad och uteplats. Bullerutredningen visar att bostadshusen närmast

järnvägen utsätts för bullernivåer över 65 dBA ekvivalent ljudnivå och 80 dBA max ljudnivå med framtida trafik år 2040. Trafikverket anser att plankartan ska kompletteras med en planbestämmelse om att gällande riktvärden för trafikbuller ska innehållas.

För att riktvärden för trafikbuller ska kunna innehållas anser Trafikverket att avståndet till järnvägen måste utökas för de närmsta bostadshusen samt att byggnadskroppar utmed Järnvägsgatan bör slås ihop och att bestämmelser införs i plankartan för de ytterligare bullerskärmar som krävs enligt bullerutredningen. Trafikverket anser att planområdet ska utformas så att uteplatser i första hand lokaliseras på den sida av bostadshusen som vetter från järnvägen. Det ska annars finnas en bestämmelse i planen om att bullerskärmar ska uppföras vid uteplatser och att gemensamma uteplatser ska anordnas i enlighet med bullerutredningen.

De nödvändiga åtgärder som kan krävas (bullerskydd) ska bekostas av exploatören eller fastighetsägaren, vilket ska framgå i plan- och

genomförandebeskrivning. Om en bullerskärm föreslås placeras mellan järnvägen och Järnvägsgatan, måste hänsyn tas till placering utifrån erforderligt elsäkerhetsavstånd.

Trafikverket ser positivt på att Åstorps kommun planerar för ny

bostadsbebyggelse i stationsnära läge i Åstorp, då det skulle kunna bidra till att öka andelen resor med kollektivtrafik, gång och cykel. Trafikverket instämmer dock i kommunens ställningstagande att ett genomförande av planen förutsätter att en planskildhet byggs över spårområdet. Trafikverket anser att det ur säkerhetssynpunkt inte kan accepteras att en

(7)

pendlarparkering och ett parkeringsgarage anläggs på den östra sidan av järnvägen, utan att genomförande av en planskildhet/gångbro över spårområdet säkerställs. Utan en gångbro uppstår en oacceptabel risk för olovligt spårbeträdande för att passera spårområdet till plattformarna, bussar eller centrum. Om inte en gångbro genomförs, anser Trafikverket att

pendlarparkeringen och parkeringsgaraget måste lyftas ut ur planförslaget.

Trafikverket anser vidare att detaljplanen oavsett måste omfatta bestämmelse om stängsel utmed järnvägens östra sida.

Trafikverket anser generellt att det åligger kommunen att med utveckling av bebyggelsen i stationsorter säkerställa en god tillgänglighet mellan olika delar av orten på ömse sidor om järnvägen. Om kommunen planerar för en gångbro över spårområdet anser Trafikverket därmed att

kommunen/exploatören måste svara för finansieringen. Trafikverket anser att det måste framgå i planbeskrivningen att kommunen/exploatören i samband med genomförande av detaljplanen ska finansiera en gångbro över spårområdet. Genomförande av åtgärder i spårområdet, som en gångbro, ska alltid genomföras av Trafikverket. Det ska framgå att ett avtal ska träffas med Trafikverket om finansiering och genomförande av åtgärden, innan detaljplanen skickas till antagande.

Kommunen pekar i planbeskrivningen ut var en gångbro/koppling över spårområdet ska placeras. Trafikverket anser att en ändring måste göras till att detta är kommunens förslag till placering efter samråd med Trafikverket, men att placering måste utredas vidare i samråd med Trafikverket.

Kommunen bör dock i det fortsatta planarbetet anlita en konsult som i samverkan med Trafikverket kan utreda lämplig placering och utformning av gångbron för att få rätt förutsättningar i planarbetet och för att gångbron ska bli genomförd i samband med planens genomförande.

Det bör framgå i plan- och genomförandebeskrivning att en gångbro över spårområdet måste konstrueras och utformas enligt Trafikverkets riktlinjer.

En träbro som föreslås i planbeskrivningen, kan godtas om den utförs enligt Trafikverkets riktlinjer. Ett krav som gäller för alla broar över elektrifierad järnväg är att de ska förses med elskyddsanordning enligt Svensk Standard SS-EN 50122-1. Trafikverket anser att en gångbro bör placeras och anpassas för att i framtiden kunna byggas om för angöring med trappor och hiss till mellanplattformen.

Kommunen bör i det fortsatta planarbetet beakta att tidplanen för utredning, planering, projektering och byggnation av en gångbro över spårområdet bedöms som kortast vara cirka 2,5-3 år förutsatt att gångbron är finansierad.

En pendlarparkering för bil och cykel samt ett parkeringsgarage vid järnvägen enligt planförslaget, kan inte tas i bruk förrän en gångbro är byggd och tagen i drift. Ett sådant banarbete som en gångbro, måste planeras in minst 1,5 år innan det ska genomföras, i enlighet med Trafikverkets tågplaneprocess. Då ska en utredning finnas framme, som underlag för ansökan om tider i spår för banarbetet.

(8)

Enligt Trafikverkets riktlinjer för skydd i plankorsningar och

plattformsövergångar (TDOK 2015:0 311) uppfylls kraven i befintlig anläggning med den bomanläggning som finns i Åstorps samhälle. Det är först i samband med utbyggnad av dubbelspår på hela Skånebanan och standardhastighet på 200 km/timmen införs som krav på en planskild plattformsförbindelse finns enligt riktlinjen. Detta kan bli aktuellt på 15-20 års sikt då Skånebanan ska tjäna som matarbana för en framtida

höghastighetsstation i Hässleholm. Den fysiska planeringen av utbyggnad till dubbelspår på Skånebanan startar först då åtgärden finns med i

Trafikverkets ekonomiska planer.

Om kommunen avser finansiera en gångbro i form av en

plattformsförbindelse med angöring till mellanplattformen kan Trafikverket pröva om nyttan för järnvägen motiverar att staten bidrar till finansieringen.

I sådana fall måste gångbron vara tillgänglighetsanpassad med bland annat hissar för att säkerställa en tillgänglighet för alla. En ny planskild

plattformsförbindelse måste prövas om den kan prioriteras in i samband med framtagande av nästa Nationella plan för transportsystemet (troligen för perioden år 2022-2033). Det förutsätter i sin tur att en åtgärdsvalsstudie tas fram som underlag för prövning av åtgärden.

Om inte en gångbro kommer att genomföras över spårområdet anser Trafikverket att utbyggnad av en separat gång- och cykelbana längs Järnvägsgatan blir särskilt viktig att genomföra samordnat med utbyggnad av planområdet. Planbeskrivningen bör omfatta en redovisning av hur ny gång- och cykelbana utmed Järnvägsgatan ska förlängas, även utanför planområdet, för att skapa god tillgänglighet till centrum och stationen.

Minsta avstånd mellan väg/gång-/cykelväg och spårmitt ska vara 8 meter, ur bland annat elsäkerhetssynpunkt, då kontaktledningsstolparna står mellan spår och vägbana. En 2 meter bred gångbana kan därför inte rymmas på järnvägsgatans västra sida enligt planförslaget. Gång- och cykeltrafiken bör kunna vara hänvisad till den i planen föreslagna dubbelriktade gång- och cykelbanan på Järnvägsgatans östra sida. Den breddökning som behöver göras av Järnvägsgatan med 4 meter gång- och cykelbana, måste ske på den östra sidan.

Planförslaget medger bostadshus med en totalhöjd av 30 meter. Åstorp ligger inom den MSA-påverkande zonen för Ängelholms och Ljungbyheds flygplatser. Om detaljplanen medger byggnation högre än 20 meter ska flygplatserna, i egenskap av sakägare, beredas möjlighet att yttra sig. Likaså ska Luftfartsverket och Försvarsmakten, i egenskap av sakägare, ges

möjlighet att yttra sig över detaljplanen. I de fall det framkommer behov av flyghinderanalys ska en sådan genomföras och skickas till berörda

flygplatser. Lokaliseringsbedömning sker även hos Försvarsmakten.

Före byggstart, då bygglov eller miljötillstånd finns, ska alltid en

”flyghinderanmälan” (enligt Luftfartsförordningen SFS2010:770) göras till Försvarsmakten. Flyghinderanmälan avser byggnader och andra föremål:

(9)

• Högre än 45 meter och belägna inom tätort.

• Högre än 20 m utanför tätort

Från den 1 november 2010 trädde Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av byggnader, master och andra föremål (TSFS 2010:155) i kraft. Dessa föreskrifter ska tillämpas vid markering av föremål som har en höjd av 45 meter eller högre över mark- eller vattenytan och som är belägna utanför en flygplats fastställda hinderbegränsade ytor.

Planhandlingarna kompletteras med text gällande planens inverkan på riksintressena. I texten förtydligar kommunen bakgrunden till sitt ställningstagande varför detaljplanen inte bedöms påverka

riksintressena negativt.

RIKTSAM ger vägledning för avstånd mellan väg/järnväg och olika typer av bebyggelse som ska upprätthållas för att tillräcklig

riskhänsyn ska anses visad. Exempelvis anses parkeringsgarage inte accepteras närmare än 30 meter från riskkällan om utredning saknas. RIKTSAM anger dock även att det ska finnas möjlighet att uppföra bebyggelse närmare än så om en riskanalys genomförs som visar förutsättningar och exempel på åtgärder som anses krävas för att göra det lämpligt utifrån riskhänsyn. Enligt framtagen

riskutredning är det möjligt att bygga bostäder inom 30 meter från järnvägen under förutsättningar att vissa riskreducerande åtgärder görs. Planförslaget ställer krav på tekniska lösningar på hus inom 40 meter från spår 5. Idag används spår 1-3 för persontrafik och spår 1- 5 för godstrafik. Det ger ett övrigt utrymme på mer än 16 meter inom spårområdet. Med anledning av detta bedömer kommunen att planförslaget inte skulle förhindra en framtida utbyggnad av dubbelspår längs sträckan.

Riskutredningen har även kommit fram till att placeringen av parkeringen och parkeringshuset är acceptabel utifrån ett

riskperspektiv. Ett parkeringsgarage har fördelen att det, till skillnad från ytparkering, fungerar som bullerskydd och bedöms minska risken för fordonskador orsakade av stoftnedfall.

Information gällande utformning av fördröjningsmagasin inom

”Area 3” samt avstämning med Trafikverket läggs till genomförandebeskrivningen.

Information gällande att fastighetsägaren/exploatören bekostar bullerskydd läggs till genomförandebeskrivningen.

Planbestämmelser gällande buller införs i plankartan för att säkerställa att gällande riktlinjer efterföljs. Planbeskrivningen

(10)

redovisar lösningar gällande utformning av byggnader samt lämpliga placeringar för uteplatser för att säkerställa att bestämmelser gällande buller uppfylls.

Texten gällande förslag till placering av gångbro förtydligas.

Information om krav på konstruktion och utformning samt tidsplan läggs till plan- och genomförandebeskrivningen.

Projektet gällande gångbro hanteras parallellt med denna

planprocess. Det innebär att frågor gällande finansiering och mer ingående utformning av gångbron inte tas upp i planhandlingen.

För att undvika olovligt spårbeträdande för att passera spårområdet till plattformarna, bussar eller centrum införs planbestämmelser för stängsel längs spårområdet.

Samhällsbyggnadsförvaltningen delar Trafikverkets syn att den nya gång- och cykelvägen längs Järnvägsgatan bör förlängas även utanför planområdet. Frågan gällande kommunens gång- och cykelnät anses dock för omfattande för att hanteras inom denna planprocess och bör istället tas upp i kommande arbete med ny översiktsplan.

Aktuell illustration som bland annat visar kontaktledningsstolpar överensstämmer inte med verkliga förhållanden, avståndet mellan närmaste ledning och väg/gång-/cykelväg är betydligt längre än 8 meter. Inte heller används spåret på bilden för person- eller

godstrafik. Illustrationens avsikt är visa sektioner över gaturummet och spårområdet. Bilden på tåget samt ledningsstolparna är att tydliggöra var spårområdet börjar i förhållande till planområdet.

Kommunen kommer att kontakta Luftfartsverket, Försvarsmakten och aktuella flygplatser för att ge dem möjlighet att yttra sig över planhandlingarna senast innan planförslaget skickas ut på

granskning. I de fall det framkommer behov av flyghinderanalys ska en sådan genomföras och skickas till berörda flygplatser.

4. Region Skåne

Region Skåne vill inledningsvis lyfta det positiva i att Åstorps kommun planerar för utbyggnad av bostäder i nära anslutning till Åstorps station.

Planförslaget innebär goda förutsättningar för ett hållbart resande och ökar nyttan med stationen. Avsikten att bygga bostäder på redan ianspråktagen mark stämmer väl överens med ”Strategier för Det flerkärniga Skåne”.

Region Skåne vill också framhålla det positiva i att kommunen planerar för en blandning av olika bostäder. Bostadsutbudet är en viktig

utvecklingsfaktor för Skåne och ur det regionala perspektivet bidrar intentionerna i planen till en balanserad bostadsmarknad.

Planförslaget syftar till att binda samman planområdet med

(11)

omkringliggande strukturer genom att skapa såväl goda gång- och

cykelkopplingar som torg och handelsverksamheter. Planen möjliggör även en blandning av olika funktioner i form av handel, kontor och bostäder. Att skapa ett levande och attraktivt centrum är av stor vikt ur ett regionalt perspektiv och stämmer väl överens med ”Strategier för Det flerkärniga Skåne” som har höjd för arbetet med sociala hållbara och attraktiva miljöer.

Region Skåne ser det som positivt att planförslaget syftar till att skapa liv och rörelse i det offentliga rummet över stora delar av dygnet. Det gör området tryggare och mer levande.

Region Skåne uppskattar också att kommunen lägger vikt vid

grönstrukturfrågor genom att se potentialen i att koppla planområdet till angränsande Söderåsen. Förslaget stärker utveckling och säkerställande av tätortsnära natur- och rekreationsvärden. Detta har en tydlig koppling till

”Strategier för Det flerkärniga Skåne” som bland annat lyfter vikten av att se grönstrukturernas värde och kvaliteter.

Samhällsbyggnadsförvaltningen delar Region Skånes ståndpunkter. I planbeskrivningen finns hänvisningar till Region Skånes tema PM

”Planera klimatsmart” där aktuellt området ingår som ett planeringsexempel.

5. NSVA

Ledningarna som är förlagda inne på Gladan 2 i Tvärgatan kommer att ligga på lokalgatan såsom planförslaget ser ut idag. Dessa ledningar är äldre och följer inte kravet för material standarder enligt NSVA- AMA därför kommer dessa att behövas läggas om vid exploatering. Ledningsåtgärderna som krävs på grund av exploatering bekostas av exploatören. I övrigt ansvarar NSVA inte för privata ledningar som finns inne på Gladan 2.

NSVA anser att det är mycket viktigt att utformning av dagvattenhantering inom detaljplanområdet ska i så stor utsträckning som möjligt vara förenlig med dagvattenutredningen ”Tekniska PM för Björnekulla Ås del två”

sidorna 46 till 51 samt genomförandebeskrivningens text under rubriken

”Dagvatten”.

För att möjliggöra att avloppsvatten från fastigheterna kan avledas med självfall bör lägsta färdigt golvnivå ligga högre än gatunivå,

rekommendationen är minst 30 centimeter.

Dricksvattenledningsnät finns i detaljplanområdets omgivande gator. Lägsta normala vattentryck i dricksvattenledningarna vid Järnvägsgatan varierar mellan cirka 3,6 bar och 3,8 bar. I sydöst är det befintliga trycket cirka 2,9 bar. Högre vattentryck ordnas och bekostas av exploatören.

Vid behov av sprinkler ska detta ordnas intern med egen tank.

(12)

Projektering av allmänna VA- ledningar/anläggningar som krävs vid exploatering ska utföras i samråd med NSVA.

Information om befintliga ledningar, självfall, sprinklers, vattentryck och samråd med NSVA i samband med exploatering läggs till planhandlingarna i enlighet med yttrandet.

6. Kommunstyrelseförvaltningen, näringsliv

Kopplingen till Söderåsen och till centrum är av stor vikt både gestaltnings- och tillgänglighetsmässigt. Att betrakta området som ett bostadsområde och inte en utvidgning av Åstorps centrum bör därför omvärderas. En

begränsning av verksamheter till kontor och mindre service eller

handelsverksamhet bör förändras till att även innefatta möjliga verksamheter såsom restaurang och aktivitetscentrum för att göra området mer levande och tillgängligt för besökare till Åstorp.

Gång- och cykelbron mellan Björnekulla Ås och centrum bör ges en gestaltning så att det skapar en helhet med varumärket Söderåsen.

Det är viktigt att gatumiljön kring området anpassas till gång- och cykeltrafikanter samt kollektivtrafik och att bil- och lastbilstrafik får anpassas efter detta även utmed Järnvägsgatan.

I samband med planprogrammet antogs fastställdes att området inte ska ses om en utvidgning av centrum utan främst som ett bostadsområde med möjlighet till verksamheter i mindre skala. Anledningen till ställningstagandet var att undvika konkurrens med befintligt centrum och motverka till utglesning av centrumverksamheter i på orten.

Planförslaget innehåller förslagsskisser över hur gångbron kan utformas för att skapa en helhet med varumärket Söderåsen.

Samhällsbyggnadsförvaltningen delar ståndpunkten att gång- och cykel samt kollektivtrafik ska prioreteras utmed

Järnvägsgatan. Planförslaget innehåller illustrationer på lämplig utformning av gaturum i syfte att gynna gång- och cykeltrafik. Den nya gångbron medför att området hamnar i ett kollektivnära läge.

(13)

7. E. ON Gas Sverige AB

Längs med Frejgatan och vidare in på Långgatan har E. ON Gas distributionsledningar för natur- och biogas samt in på det nya bostadsområdet en avkopplad servisledning.

Innan arbetet påbörjas i närheten av ledningarna bör kontakt tas med E. ON Gas för ledningsvisning. Distributionsledningar är underkastade

Energigasnormens regler (EGN 2017) som bland annat innebär ett minsta skyddsavstånd mellan ledning och byggnad inom tätbebyggelse 2 meter samt närmaste gräns för område med förväntade grävningsaktiviteter på 2 meter.

Plantering av träd bör ej ske närmare gasledning än 2,5 meter. För att minska risken för skador på träd i samband med eventuella arbeten med ledning, rekommenderas att träd i närheten förses med rotskydd.

E.ON Gas noterar att det längs Frejgatan på kvartersmark planeras för häckar. För att E.ON Gas ska kunna utföra underhåll och reparationer ska avståndet mellan gasledning och häckar, staket, med mera vara 1 meter.

E.ON Gas utgår från EGN 6.2 tabell 6.3 ”Minsta avståndet mellan gasledning i mark och annan anläggning”.

Föra att tydliggöra gasledningarna rekommenderar E. ON Gas att

ledningarna ritas in i grundkartan och under ”Grundkartans beteckningar”

exempelvis kan de benämnas som --G--- (gasledning).

Det är viktigt att ett detaljerat samråd med områdeshandläggare äger rum redan i tidigt projekteringsskede, speciellt om arbete sker i närheten av gasledningar.

E. ON Gas har som ambitionen att i framtiden öka andelen biogas i

gassystemet. Mot bakgrund av detta bör det framgå i planbeskrivningen att närheten till natur- och biogasnät innebär att gas kan vara ett energialternativ för framtida bebyggelse och verksamheter.

Information gällande gasledningar, skyddsavstånd till ledning, samråd vid arbetet i närhet av ledning samt natur- och biogas som ett energialternativ läggs till planhandlingarna.

Samhällsbyggnadsförvaltningen ser inget behov av att rita ut befintliga gasledningar i grundkartan men en skiss som visar ledningsnätet läggs till genomförandebeskrivningen.

8. Anders Larsson och Bennie Nilsson, Valen 13 och 14

Larsson och Nilsson yrkar att detaljplaneförslaget omarbetas.

(14)

Idag finns ett cirka 20 meter brett grönområde på Frejgatans västra sida med äldre vackra träd som skapar karaktär som inte kan ersättas.

På östra sidan av Frejgatan finns idag ett 8 meter brett område med prickmark som ej är byggbar. Planförslaget redovisar byggrätt ända ut till gatan med en högt på 9 meter i 2-3 våningar. Hur vill planförfattaren motivera anpassningen mellan befintlig och ny bebyggelse? En avvägning mellan enskilda och exploatörers intressen är inte för mycket begärt.

Larsson och Nilsson ställer sina förhoppning till att Bygg- och miljönämnden tar ansvar för intresseavvägningen.

Larssons och Nilsson förslag är att spara några vackra träd och bygga en 4-5 meter bred gång- och cykelväg på Frejgatans västra sida.

Det framgår av planhandlingarna att mätning av fordonsrörelser i området har genomförts. Självfallet kommer exploatering att medföra fler

trafikrörelser, det vill säga ökad trafik. En stor del av trafiken till Björnås går genom området. Larsson och Nilsson hittar ingen analys och anser att det vore önskvärt att det funnits en trafikplan.

För att bättre anpassa bebyggelsen till omgivningen ändras föreslagen bygghöjd från tillåten totalhöjd på 9 meter till högsta tillåtna byggnadshöjd på 6,5 meter.

Avsikten är att spara befintliga träd inom planområdet i så stor utsträckning som möjligt. Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer dock att det saknas tillräckliga skäl att införa

skyddsbestämmelser för träd i plankartan.

Planhandlingarna saknar en trafikplan men föreslaget gatunäts utformning baseras på en trafikutredning. Frågan gällande trafik till och från Björnås bedöms inte kunna

hanteras inom denna planprocess utan vara mer lämplig att se över i samband med översiktsplanering.

9. Marcus och Jennie Lindkvist, Vallen 11

Lindkvist framför att deras besökare idag parkerar längs med Frejgatan utanför deras hus, de vill inte att denna möjlighet ska försvinna i och med byggnationen längs Frejgatan. De anser att den stora skillnaden mellan att bo i ett villakvarter och ett radhus-/lägenhetskvarter brukar vara

parkeringsmöjligheterna. Lindkvist framför att de inte vill bli nedgraderade till att bo i en lägenhet. Vidare anser de att det skulle bli svårare att besöka de på Frejgatan jämfört med andra närliggande gator på grund av

nybyggnationen längs gatan. Lindkvist menar att deras besökare inte ska behöva parkera i parkeringshuset. Ett problem som kan uppstå är att

besökare till de nya bostäderna (13 stycken) längs Frejgatan också parkerar längs gatan vilket kommer medföra för många bilar. Lindqvist vill inte ha

(15)

ökad trafik på Frejgatan och uppförande av farthinder borde minska onödig trafik och sänka hastigheten som ibland kan vara hög.

Lindqvist vill inte att de nya bostäderna längs Frejgatan ska ligga så nära så som förslaget visar. De anser att avståndet borde vara samma från mitten av gatan in till byggnaderna i likhet med befintliga hus. Vidare bedömer de att bygghöjden också borde beaktas. Ett alternativ är att bygga suterränghus även längs med Frejgatan eller att gräsytorna sparas och bebyggelsen börjar efter det.

Lindqvist hoppas att dessa synpunkter är framförda på ett korrekt sätt så de även i framtiden har rätt att överklaga detaljplanen.

Kommunens policy är att parkering för boende och besökare ska anordnas inom egna fastigheten.

En mer exakt placering av husen hanteras under

bygglovsprocessen. Högsta byggnadshöjden har ändrats från en totalhöjd på 9 meter till en högsta byggnadshöjd på 6,5 meter. Att bygga suterränghus längs Frejgatan bedöms inte lämpligt utifrån rådande markförhållanden.

Alla sakägare som har lämnat in skriftligt erinrande mot planförslaget senast under granskningen har rätt att överklaga beslut om antagande av detaljplan. Information om hur man kan överklaga skickas ut efter kommunfullmäktiges beslut om antagande av detaljplanen.

10. Räddningstjänsten

Räddningstjänsten har tagit del av samt granskat inkomna handlingar och har inget att erinra i nuläget.

Kommentar: Synpunkt noteras.

11. Öresundskraft AB

Öresundskraft AB har ingen erinran mot planförslaget.

12. Polisen

Polismyndigheten har inga synpunkter på det framtagna förslaget till ny detaljplan för Björnekulla Ås.

(16)

Sammanfattning och förslag till förändringar

Plan- och genomförandebeskrivning

- Text om nu pågående verksamhet inom planområdet tas bort.

- Kartor som visar bullerspridning i området läggs till planbeskrivningen.

- Text gällande föroreningar kompletteras och förtydligas i planbeskrivningen.

- Information om inlösning av allmän platsmark läggs till genomförandebeskrivningen.

- Text gällande krav vid utformning av fördröjningsmagasin inom

”Area 3” läggs till genomförandebeskrivningen.

- Information om att fastighetsägare/exploatör bekostar bullerskydd läggs till genomförandebeskrivningen.

- Text om befintliga ledningar, självfall, sprinklers, vattentryck och samråd med NSVA i samband med exploatering läggs till

planhandlingarna i enlighet med yttrandet. Skiss över ledningsnätet läggs till genomförandebeskrivningen.

- Information gällande gasledningar, skyddsavstånd till ledning, samråd vid arbetet i närhet av ledning samt natur- och biogas som ett energialternativ läggs till planhandlingarna.

- Planhandlingarna kompletteras med funktionsbeskrivningar av riksintressen samt text gällande planens inverkan på dessa.

- Information gällande förslag till placering av gångbron,

Trafikverkets tidplan samt krav på konstruktion och utformning läggs till planhandlingarna.

- Uppgifter gällande vilka tider på dygnet och hur ofta de maximala nivåerna för trafikbuller överskrids läggs till planbeskrivningen.

Plankarta

- Planbestämmelser gällande riktlinjer för trafikbuller införs i plankartan.

- Föreslagen byggnadshöjd längs Frejgatan ändras från tillåten totalhöjd på 9 meter till högsta tillåtna byggnadshöjd på 6,5 meter.

- Föreslagen byggnadshöjd för 8 våningshusen ändras från tillåten totalhöjd på 30 meter till högsta tillåtna totalhöjd på 28 meter.

- Planbestämmelser gällande krav på stängel utmed spårområdet införs i plankartan.

Därutöver har endast redaktionella ändringar gjorts i plan- och genomförandebeskrivning och plankarta.

Samhällsbyggnadsförvaltningen Plankontoret

Åstorp 2018-01-16

(17)

Anna Bjerndell Planarkitekt