Examensarbetet i
Kostnadseffektiv gjutning av grundfundament för
kontaktledningsstolpar utmed järnvägen
Cost effective casting of the basic foundations of the contact line poles along the railway
Författare: Manizha Habibi
Sammanfattning
Rapporten jämför skillnaden mellan i fältfabrik platsgjutna grundfundament med pre- fabricerade grundfundament utmed järnvägen. Jämförelsen omfattar för- och nackdelar beträffande kostnader, planering och arbetsmetoder. Denna jämförelse kan komma att vara ett underlag för framtida arbete för Peab Anläggning.
Det finns fyra olika typer av grundfundament men författarna har studerat och analyserat det som benämns Typ 5, för att detta var den mest använda typen.
Författarna har även fokuserat på att komma fram till en förbättrad arbetsmetod för att det ska blir mer kostnadseffektivt för Peab Anläggning att montera grundfundamenten längs med järnvägen.
Summary
The report compares the difference between in situ molded and precast foundations for overhead power lines along the railroad. The comparison includes both the ad- vantages and disadvantages in terms of cost, planning and working methods for the various ways to cast the foundation. This comparison may be used as a basis for fu- ture work Peab Construction.
There are four different types of basic foundation but the authors have studied and analyzed the so-called type 5 because it was the most frequently used. The authors have focused on reaching an improved working method to make it cheaper for Peab Anläggning to assemble the foundations along the railway.
Abstract
Jämförelser av metoden prefabricerad och i fältfabrik platsgjutna grundfundament har analyserats utifrån ekonomi, tid och miljö. Det har även gjorts en förbättring av dagens arbetsmetod för att effektivisera montaget av grundfundamenten.
Nyckelord
Platsgjutna grundfundament, Prefabricerade grundfundament, Mobil fältfabrik, Kalkyl, PlanCon, Jämförelse av arbetsmetoder.
Förord
Produktionschefen på Peab, Jonas Tufvesson, gav oss uppdraget att effektivisera arbetet med montage av grundfundament. Bakom idén med platsgjutning av grundfundament med varierande höjd står Benny Fransson, vår handledare på universitetet.
Författarna vill tacka handledarna på universitetet, Benny Fransson och Niklas Karlsson. Ett stort tack även till företagshandledarna på Peab, Jonas Tufvesson och Stefan Holmberg, som alltid har ställt upp för oss. Tack till alla som har hjälpt och stöttat oss med detta arbete. Ett särskild tack till alla anställda på Peab och Infranord för deras trevliga bemötande.
Innehållsförteckning
Sammanfattning _________________________________________________________ II Summary _____________________________________________________________ III Abstract ______________________________________________________________ IV Förord _________________________________________________________________ V Innehållsförteckning ____________________________________________________ VI 1. Introduktion __________________________________________________________ 1 1.1 Bakgrund _________________________________________________________ 1 1.2 Syfte och mål ______________________________________________________ 1 1.3 Avgränsningar _____________________________________________________ 1 1.4 Projektet Emmaboda-Karlskrona _______________________________________ 2 1.5 Om Peab __________________________________________________________ 2 2. Teori ________________________________________________________________ 3 2.1 Regler för grundfundamentets utformning _______________________________ 5 2.2 Faktorer som påverkar materialval _____________________________________ 5 2.3 Materialval ________________________________________________________ 8 3. Metod _______________________________________________________________ 9 3.1 Platsbesök ________________________________________________________ 9 3.2 Muntliga intervjuer _________________________________________________ 9 3.3 Planering ________________________________________________________ 10 3.4 Kalkyl ___________________________________________________________ 10 3.5 Ritningar ________________________________________________________ 10 4. Genomförande _______________________________________________________ 11 5. Resultat och analys ___________________________________________________ 13 5.1 Dagens arbetsmetod för placering av grundfundament _____________________ 13 5.2 Arbetsmoment för platsgjutning ______________________________________ 15 5.2.1 Gjutning på Fältfabriken ________________________________________________ 15 5.3 Ny mer effektiv arbetsmetod för placering av grundfundament ______________ 16 5.4 Planering ________________________________________________________ 19 5.5 Kostnader för grävningsarbete per vecka _______________________________ 21 5.6 Aktiviteter för fältfabriken ___________________________________________ 21 5.7 Fasta kostnader för fältfabrik _________________________________________ 22 5.8 Kostnader för material ______________________________________________ 23 5.8.1 Mängdning ___________________________________________________________ 23 5.8.2 Kostnadskalkyl __________________________________________________ 24 5.9 Grundfundamentets totalt kostnad per styck _____________________________ 26 5. 9 För- och nackdelar med metoden fabriksgjutna grundfundament ____________ 28 5. 10 För- och nackdelar med fältfabrik____________________________________ 28 5.11 Jämförelse ______________________________________________________ 29
7. Referenser __________________________________________________________ 34 8. Bilagor _____________________________________________________________ 35
1. Introduktion
1.1 Bakgrund
Peab Anläggning har tillsammans med Infranord fått i uppdrag av Trafikverket att rusta upp 57 km järnvägssträcka mellan Emmaboda och Karlskrona. Renoveringen består bland annat av att sätta upp 1900 stycken nya kontaktledningsfundament längs med järnvägen på sträckan mellan Emmaboda och Karlskrona samt på Växjös driftplats. Åtgärderna görs för att effektivisera tågtrafiken och därmed öka kapaciteten på järnvägen i region Sydost. Samtidigt höjs komforten och säkerheten utmed järnvägssträckan.
1.2 Syfte och mål
Syftet med detta examensarbete är att undersöka om det blir mer effektivt och flexibelt för Peab Anläggning att platsgjuta grundfundament för kontaktledningsstolpar på plats i mobil fältfabrik, istället för att beställa prefabricerade grundfundament från Värmland. Denna jämförelse kan komma att vara ett underlag för framtida arbete för PEAB Anläggning.
Målet är att jämföra platsgjutna grundfundament med prefabricerade grundfundament och komma fram till den bästa metoden. De olika metoderna ska studeras ekonomiskt, tidsmässigt och miljömässigt.
Författarna ska även undersöka dagens arbetsmetod vid utsättning av grundfundament och om möjligt effektivisera denna.
1.3 Avgränsningar
Arbetet avgränsas till att jämföra prefabricerade grundfundamentet Typ 5 (se bilaga 1) med ett nytt förslag på grundfundament med varierande höjd som tillverkas i mobil fältfabrik (se bilaga 2). Utformning och beräkning av nytt fundament motsvarande Typ 5 ingår inte i detta arbete. Grundfundament Typ 5 ska utgå från Trafikverkets beräkningar. Höjden av det nya grundfundamentet motsvarande Typ 5 kan vid gjutning justeras för att minimera antalet sprängningar. En ny beräkning av kortad pelare och bredare bottenplatta ingår inte i detta arbete.
1.4 Projektet Emmaboda-Karlskrona
Projektet uppstod på grund av att järnvägssträckan mellan Emmaboda och Karlskrona var i så pass dåligt skick att det fanns risk för godståg, som transporterar varor mellan bl.a. Karlskronas hamn och Stockholm, kunde spåra ur. Detta har medfört att varor transporterats med lastbilar, vilket är sämre för trafiksäkerheten och miljön.
Projektets beställare är Trafikverket och förfrågan kom ut hösten 2009.
Anbudsgivarna var bland annat NCC, Skanska, Peab och BCA. Peab fick uppdraget eftersom de hade förmånligast anbud (Tufvesson, J; Peab, 2012).
Figur 1.4.1
1.5 Om Peab
Peab står för Paulsson Entreprenad Aktiebolag och grundades år 1959 av bröderna Erik och Mats Paulsson, som då var 16 respektive 14 år gamla. På 1950- talet bestod verksamheten av renhållning och soptömning åt lantbrukare. År 1967 blev bolaget aktiebolag och började ta åt sig större entreprenader. År 1970 startade de en egen byggavdelning och 1993 fick de sitt nuvarande namn. Peab är ett av Nordens dominerande bygg- och anläggningsföretag med 15000 anställda och en omsättning på 40 miljarder.
Peab är börsnoterat på NASDAQ OMX Stockholm och finns representerat på över 100 orter i Sverige och bedriver verksamhet även i Norge och Finland. Peabs huvudkontor ligger i Förslöv i Skåne (Peab, 2012).
2. Teori
Trafikverket använder sig av fyra olika typer av grundfundament. På sträckan Emmaboda-Karlskrona har grundfundament Typ 5 används mest. I Sydostprojektet har Peab använt sig av följande typer av grundfundament:
Typ 5= 1600 st.
Typ 2= 50 st.
Typ 6= 20 st.
Bergfundament=25st
Stagankare =205st
Grundfundament Typ 5 består av två delar; en bottenplatta och en pelardel.
Bottenplattan har dimensionen 1,4x1,4x0,25 meter och pelardelen är 0,65x0,65x2,35 meter. Grundfundamentet väger 2,2 ton och förekommer där det bara är ett spår. När hålet för grundfundamentet hamnar mellan två berg och det är för trångt för Typ 5, används Typ 2 för att slippa spränga eftersom detta grundfundament saknar bottenplatta och kräver mindre plats. Typ 2 har dimensionen 0,65x0,65x3 meter och väger 2,2 ton. Grundfundament Typ 6 används för långa utlägg så kallade ”hästar” och för tunga upphängningar som t.ex. transformatorer. Typ 6 används även för bryggor inne på bangårdarna. Fundamentet består av en bottenplatta med 1,9x1,4x0,25 meter och en pelardel 1,2x0,65x2,35 meter. Eftersom sprängning av berg nära bostadsområden föranleder höga kostnader i form av besiktningar och risk för personskador, gjuts fundamenten på plats, så kallade bergfundament.
Bergfundamentens höjd varierar mellan 0,70–2,6 m och bottenplattans area är 1,2x 1,2.
Utformning och dimensioner av Typ 5, Typ 6 och Typ 2 se figur 2.1.
2.1 Regler för grundfundamentets utformning
Grundfundament för kontaktledningsstolpar är gjorda av betong och överför vertikala och horisontella laster samt momentet till undergrunden.
Konstruktionen uppfyller de krav som Trafikverket har ställt upp. Dessa bestämmelser är:
SS 137003 Betong - Användning av EN 206-1 i Sverige.
SS-EN 206-1 Betong - Del 1: Fordringar, egenskaper, tillverkning och överensstämmelse.
SS-EN 10080 Armeringsstål - Svetsbart armeringsstål – Allmänt.
SS 212540 Produktspecifikation för SS-EN 10080 - Armeringsstål - Svetsbart armeringsstål - Tekniska leveransbestämmelser för stång, coils, svetsat nät och armeringsbalk.
SS-EN ISO 4014 Fästelement - Delgängade sexkantsskruvar - Produktklasserna A och B.
SS-EN ISO 4032 Fästelement - Sexkantsmuttrar, utförande 1 - Produktklasserna A och B (Trafikverket, 2012).
2.2 Faktorer som påverkar materialval
Ett grundfundament som har direkt kontakt med yttre miljö utsätts för bland annat fukt, varierande temperatur och kemiska angrepp. Därför används armerad betong som har bra beständighet, täthet och hållfastighet, i utförandeklass I .
Den omgivande miljön påverkar betongkonstruktionens beständighet. Tre av de största problemen är frostangrepp, kemiska angrepp på betong och armeringskorrosion.
Hårdnad betong har en total porositet varierande mellan ca 12 och 20 %.
Porer vattenfylls mycket snabbt vid direkt kontakt med den yttre miljön. Vid låga temperaturer övergår en viss del av porvattnet till is. När vattnet övergår till is ökar det sin volym med 9 % och orsakar stora spänningar i porositet och kan därmed skada konstruktionen. Grundfundamenten är även utsatta för fukt från omgivningen och i vissa fall är de även utsatta för aggressivt grundvatten eller tösalter. För att betongen ska klara sig i denna aggressiva miljö väljs en betongsort som har lågt vattencementtal, se figur 2.2.1 (Burström, 2007).
Figur 2.2.1 Exempel på fuktprofil i en betongkonstruktion med högt respektive lågt vattencementtal (Burström, 2012:253)
Det finns kemiska ämnen som löser upp betong eller tränger in i betongen och reagerar med den. Cementpastan i betong är starkt basisk, vilket gör att oorganiska syror som förekommer i industriella sammanhang, såsom saltsalpeter- och svavelsyra, löser alla komponenter i cementpastan. Sådana angrepp sker från ytan, under förutsättning att betongen har normal täthet.
För att skydda betongen från sådana angrepp gör man betongen tätare genom att minska vattencementtalet.
Betong har mycket låg draghållfasthet och kan inte användas för upptagande av dragpåkänningar. För att uppta alla större dragkrafter läggs armering i betong. Detta kompenserar betongens svagheter.
Grundfundamentets armering är viktig för lastupptagning och det är därför viktigt att den skyddas med betong. Två negativa effekter som armeringskorrosionen har. Det första är att den reducerar armeringens tvärsnittsarea, vilket i sin tur försämrar lastupptagningsförmågan. När armeringen utsätts för korrosion ökar volymen på stålet två till fem gånger mer än det ursprungliga stålet. Detta gör armeringen svagare och det uppstår ett inre tryck, vilket leder till att betongen spricker längs armeringen. Vid svåra angrepp kan hela täckskiktet spjälkas loss. Armering som ligger inuti i betongen befinner sig i ett så kallat passivt tillstånd orsakat av att pH-värdet är högre än 12,5. Det höga pH-värdet förhindrar korrosion i armeringen.
Det passiva tillståndet kan förändras av två orsaker. Den första orsaken är att koldioxid (CO2) som finns i luften långsamt tränger in i betongen och börjar reagera kemiskt med kalciumhydroxiden som redan finns i betongen.
Karbonatisering av betong sker med en relativt väldefinierad front som skiljer den yttre zonen som är karbonatiserad med pH-värden på mindre än 9 från den inre zonen av icke karboniserad betong med bibehållet högt pH- värde på mer än 12,5. När fronten når fram till armeringsstålet så börjar det rosta. Den andra orsaken är att klorider gradvis tränger in sig i betongen och skapar en kloridkoncentration, som gradvis avtar inåt. Så länge
Cement + Vatten → cementgel + kalciumhydroxid ↑ ↑
Ger hållfasthet Ger högt pH och skyddar armeringen Betongens täthet påverkar karbonatiseringshastigheten. Ju tätare betongen är dessutom långsammare blir karbonatiseringen. Därför måste vattencementtalet vara lågt för att detta skall uppnås. Karbonatiseringsdjupet hos konstruktioner har samband mellan armeringsdjup och fundamentens ålder. Detta visas schematiskt i följande figurer nedan. För att ett grundfundament ska ha lång livslängd väljs betong med lågt vattencementtal och ett täckskikt för armering som är tillräckligt stort. Täckskiktets storlek väljs så att armeringen blir skyddad (Burström, 2007).
Figur 2.2.2 Olika stadier i korrosionsprocessen a) Korrosion orsakad av karbonatisering b) Korrosion orsakad av kloridinträngning (Burström, 2007:249)
Figur 2.2.3 Övre gränsvärden för karbonatiseringsdjup (medelvärden) hos betong med portlandcement (Burström, 2007:250)
2.3 Materialval
Grundfundamentet Typ 5 ska ha en livslängd på 50 år och säkerhetsklass 2.
Betongens hållfasthetsklass kontrolleras genom provning av tryckhållfastheten av antingen en cylinder med diametern 150 mm och höjden 300 mm eller kuber med sidan 150 mm. Eftersom cylinderns hållfasthet är till ca 85 % av kubhållfastheten så anger europastandarden två värden för varje klass. För att veta hur aggressiv omgivningen är för grundfundamentens beständighet, används 18 olika exponeringsklasser.
Grundfundamenten är tillverkade av betong med hållfasthetsklassen C35/45 och har exponeringsklass XC4 eller XF3 enligt Normer för betong och konstruktioner, se europastandarden SS-EN 206-1 och tillämpningsdokumentet SS 13 70 03- användning av EN 206-1 i Sverige (Trafikverket, 2012).
Exponeringsklassen XF3 förekommer då det är hög vattenmättnad, utan avisningsmedel med vct ≤ 0,60 respektive vct ≤ 0,55. Exponeringsklass XC4 väljs då det är cykliskt våt och torr miljö med vct ≤ 0,55, t ≥ 20 mm eller vct
≤ 0,50, t ≥15 mm. Val av betong i de olika exponeringsklasserna väljs enligt tabeller i SS 137003. I tabellerna anges vilket cement som är tillåtit, högsta tillåtna vctekv, största mängd tillsatsmaterial och lufthalter. Minsta täckande betongskikt, största sprickbredd och spricksäkerhetsfaktor i olika livslängdsklasser är angivit i SS 137010 (CBI Betonginstitutet; 2011).
Armeringen som används i grundfundamenten har valts enligt armeringsstål SS-EN 10080 och har produktspecifikation SS 212540. Typ av armering är B500 B. Beteckning B står för kamstång och 500 står för nivå på sträckgrängs 500 MPa. Denna typ kan tillverkas med diametrar mellan 8 – 32mm. Tillverkningssätt, svetsbarhet, förankringssätt, bockning och leveransform specificeras med hjälp av optioner. För grundfundament Typ 5 används armering med diameter 10, 12 och 16.
Grundskruvarna M36 och muttrar som ligger i grundfundamenten ska tillverkas med hållfasthetsklass 8.8 och varmförzinkas för att klara rostangrepp. Dessa tillverkas enligt fästelement SS-EN ISO 4014 och SS-EN ISO 4032 (Trafikverket, 2012).
3. Metod
Metoder som har använts i detta arbete är platsbesök, muntliga intervjuer och telefonintervjuer. Det har även upprättats tidsplaner (Plancon), kalkyler (Excel) och ritningar över grundfundament (AutoCAD Architecture 2012).
3.1 Platsbesök
Platsbesök gjordes på flera ställen på sträckan mellan Emmaboda och Karlskrona. Platsbesöken gjordes för att studera området och själva fundamentens utformning samt hur fundamentsättningsarbete går till. På den 57 km långa sträckan är det olika grundunderlag som t.ex. berg, block, fin grus mm. Det bestämdes att beräkningar och kalkyler skulle utgå från de sämsta förutsättningarna.
Figur 3.1.1 Järnväg mellan Emmaboda och Karlskrona med ny räls som ligger vid sidan av järnvägen
3.2 Muntliga intervjuer
Vid platsbesöket intervjuades två grävmaskinister och två anläggnings arbetare och en sprängare. De besvarade frågor gällande grävningstid, placeringstid och arbetsmetod, samt återfyllningstid, mängd material och placeringsmått.
Bild 3.2.1 Gullberna bangård i Karlskrona 2012
För att få reda på kostnader på betong, form och transport gjordes intervjuer per telefon eller via mail med olika fackmän från (Doka, Cramo och Swerock). Kostnader på andra material erhölls av Peabs platschef och produktionschef.
3.3 Planering
Programmet PlanCon användes för att skapa en tidsplan över planering av gjutningsarbete, grävning, fundamentsättning och de resurser som behövs för arbetsmomenten.
3.4 Kalkyl
Kalkyler med priser för material och arbete samt fundamentens totalkostnad gjordes i programmet Excel.
3.5 Ritningar
AutoCAD Architectur programmet användes för ritning av grundfundament som är motsvarande grundfundament Typ 5.
4. Genomförande
Arbetet började med ett möte med Peabs produktionschef Jonas Tufvesson och platschef Stefan Holmberg, som jobbar i Växjö. Förslaget om att platsgjuta grundfundamenten på plats togs upp på mötet. Cheferna tyckte om förslaget och ville att det skulle undersökas. Efter mötet hämtades ritningar för olika typer av grundfundament från Peabs tillfälliga kontor i Emmaboda.
Efter två möten med universitetets handledare Benny Fransson, beslutades att arbetet ska begränsas till att omfatta grundfundament Typ 5 eftersom detta användes mest frekvent. Författarna började med att rita av Trafikverkets standardritningar för grundfundament Typ 5 på AutoCAD programmet. Det gjordes framförallt för att kunna förstå hur grundfundamenten är uppbyggda. När ritningarna var färdiga gjordes ett platsbesök på sträckan Emmaboda-Karlskrona. Platsbesöket visade hur ett grundfundamentsarbete går till från början till slut samt hur en sprängning genomförs. Vid platsbesöket besvarades frågor om hur lång tid det tar att gräva och placera ett grundfundament om underlaget består av berg, grus eller finmaterial. Tiden låg på en halv till två timmar. Ett annat platsbesök i Växjö visade uppsättning av formen för ett bergfundament samt platsgjutningen av det. Se figur 4.1
Figur 4.1 Bergfundament vid Växjö järnvägsstation. Betongen hämtades med skottkära från betongbilen som låg några meter från bergfundamenten. Betongbilen kunde inte köra fram pga. närhet till kontaktledningar.
För att kunna jämföra metoder mellan prefabricerade och platsgjutna grundfundament så behövdes både en kalkyl och en tidsplan. Författarnas arbete fortsatte med att hitta en utformning av hur grundfundamenten skulle se ut för att kunna gjuta dem på plats. Efter undersökning bestämdes det tillsammans med universitetets handledare att grundfundamenten ska ha exakt samma form och dimensioner som idag. Den enda skillnaden är att dagens grundfundament är ihåliga för att de ska vara lättare att transportera och lyfta. De grundfundament som gjuts på plats kommer inte att vara ihåliga, eftersom de förflyttas kortare sträckor. Vidare medför gjutning av ihåliga grundfundament mer arbete. Författarna började mängda hur mycket material det går åt för varje grundfundament och hur formen ska se ut. Priser på material och arbetstider för gjutning av grundfundamenten inhämtades av platschefen i Växjö. Platschefen gav ett prisförslag på grundskruvar, armering, betong, makadam, virke samt vad anläggningsarbetare, grävmaskin och hjullastare kostar per timme. Bodar, elkoppling, vattenkoppling, verktyg mm prissattes också. De prisuppgifter som Peab inte kunde svara på, kompletterades med hjälp av telefonkontakter och mejl från olika leverantörer.
Utifrån priser på material, verktyg och arbete upprättades en kalkyl över alla kostnader som behövdes för grundfundamenten samt kostnader för platsgjutningsarbete. En annan kalkyl framställdes för kostnader för grävning, placering och sättning av grundfundament på plats beroende på olika förutsättningar. När kalkylerna var klara granskades de av Peabs produktionschef Jonas Tufvesson, som kontrollerade att kostnaderna och de uppskattade arbetstiderna för olika arbetsmoment var tillräckliga. Vissa justeringar på kostnaderna gjordes av produktionschefen och det visade sig att vissa saker hade missats i kalkylen bl.a. kostnader för arbetskläder, arbetskostnader, ökad grävningstid, ökat pris på eldriften m.m. Efter att kalkylen justerats upprättades en tidsplan i programmet PlanCon för att lägga upp arbetet för grävning, placering och gjutning på ett sätt som överensstämmer med tillgängliga resurser och för att det ska bli så flexibelt som möjligt. Planeringen gjordes för fyra veckor i taget. För att varje ort på sträckan Emmaboda-Karlskrona kommer fältfabriken vara kvar i fyra veckor.
Varje vecka sätts 80 grundfundament, med cirka 45-50 meters avstånd mellan varje. Varje team klarar av att sätta upp 40 stycken grundfundament per vecka och det motsvarar 2000 meter. Det är 8-10 km mellan varje ort.
Uppskattade tider för olika aktiviteter och kostnader för material och drift har gjorts utifrån sämsta tänkbara förutsättningar.
5. Resultat och analys
5.1 Dagens arbetsmetod för placering av grundfundament
Kontaktledningsstolpar för tågtrafiken är tillverkade av stål med längden 7m.
De monteras på grundfundament av betong enligt figur 5.1.1
Figur 5.1.1 Kontaktledningsstolpe färdigmonterad på grundfundament
Grundfundamenten för kontaktledningarna har dimensioner enligt figur 2.1.
Dessa prefabricerade grundfundament beställs från Värmland och varje grundfundament vägar 2,2 ton. De transporteras med lastbilar till förutbestämda platser och varje lastbil har kapacitet för 12 stycken grundfundament. Grundfundamenten förflyttas till platser där de ska sättas med hjälp av grävmaskiner som kör på spåret och är utrustade med rälshjul.
Spåret mellan Emmaboda och Karlskrona är stängt under projektets gång.
Figur 5.1.2. Fundament längs järnvägen Figur 5.1.3. Förflyttning av fundament
Hålet som krävs för ett grundfundament är ca 2,1m långt, 2,1 m brett och 2,6 m djupt från rälsens överkant. För att kunna gräva grundläggningsdjupet så korrekt som möjligt, nollställer grävmaskinisten mätinstrumenten utifrån rälsens höjd.
Djupet får variera med plus/minus 50 mm. Om underlaget är dåligt grävs ytterligare 350 mm och fylls med finmaterial. När underlaget består av berg borras ca 2500 mm djupa hål som sedan fylls med dynamit för att kunna sprängas se figur 5.1.4
Figur 5.1.4 Borrmaskin Figur 5.1.5 Berg med borrade håll
När önskat djup uppnåtts kan fundamentet placeras genom att använda en trämall och kompasslinjal. För placering av grundfundament krävs en grävmaskin och två anläggningsarbetare. Efter placering fylls hålet igen, oftast med schaktat material och lite nytt material (finmaterial 0-30 mm) för att jämna ut ytan kring fundamentet se figuren 5.1.6
Figur 5.1.6 Färdig placerat grundfundament Figur 5.1.7 Trä mall
5.2 Arbetsmoment för platsgjutning
5.2.1 Gjutning på Fältfabriken
Gjutning av grundfundament sker på fältfabriken som förflyttas 8-10 km långa sträckor i taget mellan Emmaboda och Karlskrona. Fältfabriken ligger på små orter nära järnvägen för att betongbilen lätt ska kunna transportera betong från närmaste betongstation och för att grävmaskinerna ska ha korta sträckor vid förflyttning av de platsgjutna grundfundamenten. På fältfabriken har två anläggningsarbetare som uppgift att gjuta grundfundamenten på plats.
Allt arbete på fältfabriken blir granskat av en platschef. Fältfabriken har tillgång till vatten och är utrustad med bl.a. elverk, olika verktyg som sågmaskin, trämallar, vibrator, mm och ett stort tält med måtten BxLxH 5,5x20x5,5. Tältet används som skydd vid gjutning i dåligt väder. I fältfabriken har arbetarna även tillgång till en flyttbar bod som innehåller omklädningsrum, wc, dusch, matsal och ett kontor för arbetsledningen.
Med hjälp av en hjullastare förflyttas grundfundamenten från fältfabriken till järnvägen där grävmaskinen kör och hämtar dem. Det förutsätts att anläggarna som jobbar på fältfabriken är behöriga att köra hjullastare. Varje grävmaskin är utrustad med en släpvagn för att kunna ta med sig flera stycken grundfundament åt gången.
Figur 5.2.1.1 Fältfabrik
Figur 5.2.1.2 förflyttning av grundfundament
5.3 Ny mer effektiv arbetsmetod för placering av grundfundament
För att effektivisera och göra arbetsmetoden mer flexibel än dagens görs grävning, placering och flyttning av grundfundamenten till markerade platser av två olika team, team 1 och team 2, enligt nedan.
Figur 5.3.1.
Team 1
Teamet består av två grävmaskiner, två grävmaskinister och två anläggningsarbetare som hjälper grävmaskinisterna under förmiddagen vid grävning av hål. Minst en av grävmaskinisterna har även behörighet som tillsyningsman (TSM) och ansvarar för att det är säkert för arbetarna att jobba utmed en viss sträcka. Eftersom det behövs två anläggningsarbetare
Team 2
Teamet består av samma resurser som team 1 på för- och eftermiddag men skillnaden är att de har till uppgift att flytta och placera grundfundament på förmiddagen och gräva hål för grundfundamenten på eftermiddagen. Teamen skiftar arbetet på grund av de två extra anläggningsarbetarna som behövs vid placering av grundfundament på förmiddagen hos team 2 och på eftermiddagen hos team 1. Skiftningen gör att båda teamen inte behöver hämta grundfundament samtidigt.
Var fjärde söndag sker förberedelser och förflyttning av fältfabriken 8-10 km bort till nästa ort. Förflyttningen görs över helgen för att arbetarna ska fortsätta sina arbeten på måndagen. Förberedelsen omfattar bl.a. uppsättning av arbetstält, bodplacering, inkoppling av el, vattenkoppling och beställning av material till gjutning.
Figur 5.3.2
Vecka 1
Två grävmaskinister och två anläggningsarbetare gräver 16 hål per dag och samma dag skickas informationen om grundunderlaget till fältfabriken för att grundfundamentens höjd ska gjutas utifrån hålets djup. Fältfabriken med två anläggare och en platschef börjar gjuta de 16 grundfundamenten. Dessa fundament måste härdas i fem dagar innan de får flyttas.
Vecka 2-4
Team 1 gräver åtta hål på förmiddagen och flyttar samt placerar åtta fundament på plats på eftermiddagen. Team 2 flyttar och placerar åtta
stycken grundfundament på förmiddagen och gräver åtta hål på eftermiddagen.
Figur 5.3.3 .
5.4 Planering
Planeringen avser gjutning av grundfundamenten i fältfabrik med den föreslagna nya mer effektiva arbetsmetoden.
Kostnadskalkylen är beräknad och utformad för grundfundament Typ 5.
Tider som ingår i tabellen nedan är uppskattade tider av platschefen i Växjö, Stefan Holmberg, och granskad av produktionschefen Jonas Tufvesson.
Grävning och placeringstid
Grävning 80 min
Flyttning 20 min
Placering 20 min
2 tim
Figur 5.4.1
Varje grävmaskinist behöver maximalt två timmar för att gräva och placera ett grundfundament på plats. Det tar maximalt cirka en och en halv timme att gräva ett hål för grundfundament med 2,6 meter djup från rälsens överkant.
Förflyttningen kan ta 20 minuter och sker mellan fältfabriken och markerade platser. Placeringen omfattar bland annat insättning av grundfundament på rätt plats samt återfyllning.
Bild 5.4.2 Tidplanering för grävning och placering för team 1 och team 2. Varje streck motsvarar en timme. Arbets dagen är 8 timmar och 1 timmes rast.
Figur 5.4.3 Arbetes teams utdelning där varje team består av en Grävmaskin och en grävmaskin med tillsyningsmans grävmaskinist.
En grävmaskin som kör på räls kan gräva, flytta och placera minst fyra stycken grundfundament per dag. För att klara av att sätta 16 stycken grundfundament per dag, jobbar fyra grävmaskiner samtidigt. Det ökar kapaciteten och förkortar entreprenadstiden. Teamen jobbar åt olika riktningar för att det ska vara lättare för dem att förflytta sig på spåret.
Fältfabriken är placerad i mitten för att grävmaskinerna inte ska behöva köra långt för att hämta de platsgjutna grundfundamenten.
Figur 5.4.4 Olika aktiviteter
5.5 Kostnader för grävningsarbete per vecka
Kostnader avser grävningsarbete per vecka för den nya mera effektiva arbetsmetoden. En grävmaskin kostar 850 kr per timme och en släpvagn 125 kr per timme. Totalt blir det 1 005 kr per timme. Om grävmaskinisten är tillsyningsman (TSM) kostar han 60 kr extra per timme. Alla kostnader är inklusive traktamente, vilket är 40 kr per timme, enligt Skatteverket. Vid återfyllning behövs cirka 5 m3 finmaterial till en kostnad av 75 kr/m3 och därmed fås en total kostnad av 375 kr för finmaterialet per grundfundament.
Fintmaterialet läggs runt omkring det utplacerade grundfundament för att jämna ut och ”snygga till” markytan.
Kostnader för placering av grundfundament per vecka Typ arbete tim/v ant á pris total pris
Grävmaskin TSM 40 2 1065 85200
Grävmaskin 40 2 1005 80400
Platschef 40 1 350 14000
Anläggningsarbetare 40 6 350 84000
Finmaterial 5 75 30000
293 600 kr Figur 5.5.1
5.6 Aktiviteter för fältfabriken
Arbetsmoment Tid per st
Tid/dag & 1 anläggare
Tid/dag & 2 anläggare
Formrivning 15 min 4 tim 2 tim
Rengöring av form 4 min 1,0 tim 0,5 tim
Armering 6 min 1,6 tim 0,8 tim
Formsättning 15 min 4 tim 2 tim
Gjutning 20 min 5,4tim 2,7 tim
60 min 16,0 tim 8 tim
Figur 5.6.1 Enhetstid för olika aktiviteter per fundament
Figur 5.6.2 Två dagars planering där olika aktiviteter är beroende av varandra
Första dagens aktivitet börjar med att placera färdigbockad armering på plats så att formen kan monteras. När formsättningen är klar kan man gjuta och låta grundfundamenten härdas över natten innan formen rivs. När formen har rivits måste grundfundamenten stanna kvar under tältet ytterligare fem dagar innan de får flyttas till järnvägen.
5.7 Fasta kostnader för fältfabrik Fasta kostnader per station
Material Antal Enhet á pris Enhet
Pris/4
veckor Pris/vecka
Bodar 28 dag 150 dag 4200 1050
Arbetsverktyg 28 dag 200 dag 5600 1400
El- &
vattenkoppling 1 st 5000 st 5000 1250
El- & vattendrift 28 dag 200 dag 5600 1400
Tält 28 dag 29 st 812 203
Arbetskläder 1 engång 30000 5053 1264
26 265 kr 6 566 kr
Figur 5.7.1
Arbetsverktyg kan vara sågmaskiner, vibrator vid gjutning av betong, belysning, värmefläktar m.m. Inkoppling av el- och vatten behövs för att hålla igång fabriken och sker vid för varje förflyttning av fältfabriken. Tälten köps en gång för hela projektet och är nödvändiga vid gjutning i dåligt väder.
Kostnader för gjutningsarbete per vecka
Typ arbete tim/v ant á pris total pris Anläggningsarbetare 40 2 350 28000
Hjullastare 40 1 300 12000
40 000 kr
Figur 5.7.2 arbetskostad för gjutning av grundfundament
Vid gjutningen behövs två anläggningsarbetare och en hjullastare som ska flytta de härdade grundfundamenten från tältet till järnvägen.
5.8 Kostnader för material 5.8.1 Mängdning
Volym betong
Bottenplattan:
Pelare:
Totalt:
Volym armering
Ø10: kg
Ø12: kg
Ø16: kg
5.8.2 Kostnadskalkyl
Kostnader för material för gjutningsarbete per vecka
Material á pris Enhet Mängd Pris/st Total pris per vecka
Betong 1487 m3 1,5 2231 178440
Armering 14695 Ton 0,113 1661 132843
Pelarform 4,13 st 16 4 330
Form beklädnad 175 m2 97,76 0,56 45
Form olja 6,7 st 16 6,7 2680
Bultgrupper 100 st 4 400 32000
Bottenform 63,5 m2 16 17,8 142,24
346 480 kr Figur 5.8.2.1
Armering B 500B kostar 8500 kr per ton inklusive bockning. Pelareform för över delen av grundfundament ska köpas från Doka Formexpart (se bilaga).
Formen har en grundkostnad på 820 kr och en månadshyra på 1 187 kr per månad. Det tillverkas 1 900 grundfundament under hela projektettiden och 320 grundfundament under fyra veckor. Det medför att pelareformen kostar 4,14 kr per fundament. Varje dag behövs det 16 former till en kostnad på 66 kr per dag och 330 kr per vecka.
Formbeklädnad som har direkt kontakt med betongen i formen kallas för tillkapningsskivor och kostar 175 kr per m2. Pelareformen för grundfundament Typ 5 är 0,65 x0,65x2,35 meter hög och det behövs 6,11 m2 tillkapningsskivor. Formen kan användas under hela projektet mot en kostnad på 0,56 kr per grundfundament och 45 kr per vecka. Formoljan kostar 890 kr för 20 liter. Det går åt 1,5 dl formolja för gjutning av pelardelen i varje grundfundament och det innebär 6,7 kr per fundament.
Bottenformen för grundfundamenten görs av trä och har en dimension på 1,4x1,4x0,25 meter. Virket kostar 63,5 kr/m2 och eftersom formen kan användas upp till fem gånger så kostar den 17,8 kr per grundfundament.
Figur 5.8.2.2Träform för bottenplattan
5.9 Grundfundamentets totalt kostnad per styck
Platsgjutet grundfundament
% Kostnad Totalt
Grundpris 4913 kr
Med risk 10% 491 kr 5404 kr
Med administration 10% 491 kr 5896 kr Med vinst 10% 491 kr 6387 kr
Figur 5.9.1
Grundpriset består av 82 kr för fasta kostnader, 500 kr för gjutningsarbete och 4 7331 kr till material.
Kostnad för placering av grundfundament med dagens arbetsmetod
% Kostnad Totalt
Grundpris 4325 kr
Med risk 10% 433 kr 4758 kr
Med administration 10% 433 kr 5190 kr Med vinst 10% 433 kr 5623 kr
Figur 5.9.2
Arbetsmetoden i figur 5.7.2 omfattar 3700 kr för grundfundamentets placering, en släpvagn för 125 kr per timme och finmaterial för 375 kr per grundfundament.
Kostnad för placering av grundfundament med den nya arbetsmetoden
% Kostnad Totalt
Grundpris 3670 kr
Med risk 10% 367 kr 4037 kr
Med administration 10% 367 kr 4404 kr Med vinst 10% 367 kr 4771 kr
Figur 5.9.3
Denna metod gäller om grävning och placering av grundfundament samt återfyllning av hålet sker med hjälp av två team enligt beskrivning av 5.1.
Hela grundfundamentets kostnad med dagens arbetsmetod
% Kostnad Totalt
Grundpris 9238 kr
Med risk 10% 924 kr 10162 kr
Med administration 10% 924 kr 11086 kr Med vinst 10% 924 kr 12010 kr
Figur 5.9.4
Hela grundfundamentets kostnad med den nya arbetsmetoden
% Kostnad Totalt
Grundpris 8583 kr
Med risk 10% 858 kr 9441 kr
Med administration 10% 858 kr 10300 kr Med vinst 10% 858 kr 11158 kr
Figur 5.9.5
5. 9 För- och nackdelar med metoden fabriksgjutna grundfundament Fördelar
Bra ur arbetsmiljösynpunkt eftersom det är oberoende av väder.
Fler hjälpmedel på plats
Mer kontrollerad tillverkning på fast fabrik.
Nackdelar
Det går inte att justera grundfundamentens höjd och därför behövs sprängning för att uppnå rätt höjd.
Grundfundamenten transporteras med lastbilar från Värmland och tar lång tid. Det är inte miljövänligt och ökar slitaget på vägarna.
Grundfundamenten behöver beställas ett år i förväg.
Det är kostsamt att beställa enstaka grundfundament från fabriken.
5. 10 För- och nackdelar med fältfabrik Fördelar
Det finns möjlighet att justera höjden på grundfundament och det gör att antal små sprängningar kan minimeras.
Antalet transporter minimeras och det är bra för miljön.
Arbetet blir mer flexibelt med två team och två extra arbetare som skiftar mellan team 1 och team 2.
Metoden är mer kostnadseffektiv.
Det behövs inte beställa enstaka grundfundament. I fältfabrik gjuts grundfundamenten efter behov.
Nackdelar
Gjutningsarbetet kan bli försenat om fältfabriken får problem med eldrift eller inkoppling av vatten.
Förflyttning av fältfabrik kan medföra besvär.
Möjligheter för att ta prover på olika material är begränsad.
Fältfabrik innebär större risker avseende tid/ekonomi och kvalitet på produkt.
Viss inkörningstid krävs för att få fältfabikens alla moment att fungera.
5.11 Jämförelse
Kostnadsjämförelse av metoden prefabricerade grundfundament med dagens metod och platsgjutna grundfundament i mobil fältfabrik med den nya metoden.
Figur 5.11.1
Figuren 5.5.6 visar att platsgjutning i fältfabrik med den nya arbetsmetoden är mest kostnadseffektiv. Med platsgjutning i mobil fältfabrik sparas upp till 2784000 kr på 1600 stycken grundfundament motsvarande Typ 5.
6. Diskussion och slutsatser
Vårt första förslag var ett grundfundament med en rund pelare och fyrkantig bottenplatta. Den fyrkantiga bottenplattan hade måtten 1,4x1,4x0,25m, och pelaren hade en diameter på 0,894 m och höjden 2,35m. Den runda pelaren hade större dimensioner än Trafikverkets standardgrundfundament. Det gjorde att grundfundamentet innehöll mer betong och blev därmed starkare.
Tanken bakom en rund utformning var att underlätta gjutningsarbetet på plats och därmed vinna tid. Under arbetets gång kom vi fram till att det skulle bli dyrare med en rund pelare, eftersom den innehöll mer betong. Vi valde istället att göra pelaren kvadratisk enligt Typ 5 men utan hål.
Figur 6.1 Grundfundament med rund pelarform, ihålig fyrkantig pelarform, fyrkantig pelarform utan hål.
Efter ett hårt arbete under flera veckor nåddes målet med att jämföra metoderna med prefabricerade och platsgjutna grundfundament.
Trots att beräkningar och planeringar för arbetet har utgått från sämsta möjliga förutsättningar, visade ändå resultatet på att det blir billigare att platsgjuta grundfundamenten i mobil fältfabrik än att beställa dem
prefabricerade från Värmland. Ju bättre underlag det är vid grävningen av hål desto snabbare och billigare blir arbetet. Det är flera fördelar med metoden platsgjutna grundfundament om man tar hänsyn till ekonomi, tid och miljö.
Det är möjligt att förbättra metoden platsgjutna grundfundament ännu mer genom att utforma en annan typ av grundfundament som kan användas huvudsakligen där det är berg. Grundfundamentet är flexibelt med större bottenplatta och kan därmed anpassas i höjd när berg påträffas. Detta gör att antalet sprängningar minimeras och det i sin tur medför mindre kostnader och kortare arbetstid. Denna möjlighet har inte utvärderats i denna rapport.
grävarbeten väsentligt skulle kunna minskas. Emellertid kräver detta en genomgående analys då det gäller grundplattans storlek och dimensionering vid lägre grundläggningsdjup samt då det gäller tjäldjup och risk för tjälskjutning.
Ett annat förslag på bergfundament kan utformas enligt nedan.
6.1 Förslag på bergfundament
Bergfundamentet består av VKR Profiler som är fylld med betong för att stålet inte ska rosta från insidan och för att förstärka konstruktionen.
Bergfundamentet består av följande:
En fotplåt som är 30mm tjock med fyra fastsvetsade grundskruvar av typen M36.
En pelare av typen VKR 200x200x10 med en längd som varierar beroende av bergen.
Fyra stålprofiler av typen VKR 120x120x10 som har längden 0,6m.
Fyra stycken armeringsjärn med diametern 20mm och längden 2 meter som borras ner i berggrunden och gjuts in i pelare för att hålla fast fundamentet.
Betong c35/45 i VKR profiler.
Arbetsmoment
Inledningsvis mätts djupet mellan rälsens överkant och berggrunden. När man vet djupet, kapas VKR profilerna till önskad längd. Därefter svetsas de ihop enligt bilaga 1, ritning bergfundament 1-511 004.
VKR av denna sort rostar med 1/10 del millimeter per år och eftersom fundamentet ska stå i 50 år så rostar det med cirka 5 mm.
En 5 mm tjock 120x120 klarar ett moment på 31,5 MNm, Tvärkraft 0,42MN och en bärförmåga på 0,667MN, vilket ligger mycket högre än kraven på själva fundamentet.
Bergfundament av stål med längden 0,7 meter
Matrial Mängd Vikt Pris Enhet Pris per
fundament VKR 200x200x10 0,82 30,17 1 111,00 kr m 911,02 kr VKR 120x120x10 2,4 80,88 580,00 kr m 1 392,00 kr
PLOT 1 600,00 kr st 600,00 kr
Grundskruv 4 100,00 kr st
400,00 kr
Betong 0,05431 138,491 1 487,00 kr m3 80,76 kr
Svetsning 2,24 300 m
672,00 kr
Armering ф 20 8 8,50 kr m
68,00 kr
Betong 0,4 1 487,00 kr m3
594,80 kr 4 718,58 kr Arbete Mängd Pris Pris per fundament
Gjutning 0,5 350,00 kr 175,00 kr borrning 4 700,00 kr 2 800,00 kr Grävning 2 1 060,00 kr 2 120,00 kr 5 095,00 kr
Totalt kostar den 9 814 kr per st
VRK
120X120X10
Vikt 33,7 kg
Pris 580 kr
Volym 0,0121 m3
Betong C35/45
Vikt 2550 kg
Pris 1487 kr
VKR
200x200x10
Vikt 43,1 kg
Pris 1111 kr
Volym 0,0361 m3
Priser för fundament beronde på höjden Höjd i
meter Pris Risk Administration Vinst Totalt
0,7 9814 981 981,4 981,4 12 758,20 kr
0,8 9930 993 993 993 12 909,00 kr
0,9 10047 1005 1004,7 1005 13 061,10 kr 1 10163 1016 1016,3 1016 13 211,90 kr 1,1 10279 1028 1027,9 1028 13 362,70 kr 1,2 10 396 1040 1039,6 1040 13 514,80 kr 1,3 10512 1051 1051,2 1051 13 665,60 kr 1,4 10629 1063 1062,9 1063 13 817,70 kr 1,5 10745 1075 1074,5 1075 13 968,50 kr
7. Referenser
Betongbanken (2012). Vattencementalet.
http://www.betongbanken.com/index.aspx?s=2562 (2012-04-20)
Burström, P (2007). Byggnadsmaterial. Utgivningstad. Studentlitteratur AB.
Upplaga 2. 562s. ISBN
Coverstore (2012). Båtförvaring, tälten
http://www.coverstore.se/product.asp?product=62 (2012-03-28)
Gustafson, M (2012): Intervju. NV entreprenad, (2012-03-21) Holmberg, S (2012): Intervju. Peab AB, Växjö (2012-03-05)
Karlsson, M (2011). Ospänd armering. CBI Betonginstitutet Teknikspridning (2012-04-20)
Mårten, J (2011). Fukt i betong och Exponeringsklasser. Betonginstitutet Teknikspridning (2012-04-20)
Oscarsson, H (2012): Mejl intervju. Swerock, Kalmar (2012-04-02) Peab (2012). Om Peab.
http://www.peab.se/Om-Peab/ (2012-03-07)
Skatteverket (2012). Traktamenten och andra kostnadsersättningar.
http://www.skatteverket.se/privat/blanketterbroschyrer/broschyrer/info/354.4.39f16f 103821c58f680007497.html (2012-04-20)
Trafikverket (2012). Elktaftanläggningar, Dimensionering, utförande och kontroll av fundament och stagförankring
www.trafikverket.se
Tufvesson, J (2012): Intervju. Peab AB, Växjö (2012-03-05)
8. Bilagor
Bilaga 1: Trafikverkets ritningar Bilaga 2: Författarnas ritningar Bilaga 3: Offert och fakturor Bilaga 4: Förslag ritninga
Bilaga 1
Innehåller Trafikverkets ritningar för grundfundament.
Fundament typ Ritningsnummer
Typ 2 1-517 621
Typ 5 med håll 1-517 622
Typ 5 helgjuten 1-517 611
Typ 6 1-517 610
Bergfundament 1-511 074
Utsättning och grundläggning 1-517 601
Ritningarna är hämtade från Peabs tillfälliga kontor i Emmaboda.
Bilaga 2
Innehåller författarnas ritningar för grundfundamenten.
Fundament typ Ritningsnummer
Typ 5 1-511 001
Typ 5 armering 1-511 002
Typ 5 med rund pelare 1-511 003
Ritade av Khalid Majed Hamed och Manizha Habibi.
Gamla fakturor
Offert på pelare form
Gamla fakturor är hämtat från Peabs tillfälliga kontor i Växjö. Offert är hämtade från Dokas försäljare Lars Wiréen.
Doka Formexperten – www.doka.seDoka Formexperten – www.doka.seDoka Formexperten – www.doka.seDoka Formexperten – www.doka.seDoka Formexperten Doka Formexperten – www.doka.seDoka Formexperten – www.doka.seDoka Formexperten – www.doka.seDoka Formexperten – www.doka.seDoka Formexperten
Vår referens Åbyholm
Lars Wirèen 2012-04-03
mobil +4670-375 66 33
Er referens
Khalid
Linne´universitet Växjö
OFFERT NR Pelarform 650x650 mm 2450 mm
Refererande till samtal har vi nöjet offerera enligt följande:
Pos.1 Dokas Top 50 pelarform till pelare som kunden själv klär med plywood Eller brädbeklädnad. Pris inkl 2 st stödben 340 och samtliga förbindnings detaljer samt lös gjutkonsol som kunden själv får planka in och montera Skyddsreglar på. Skivbeklädnad offereras i separat pos.2 i pris per m2.
Antagen mängd i offert 1 st pelare
Hyra ovanstående material
Grundkostnad: 820,00 kr
Hyra per månad: 1 187,00 kr
Pelar i plan yv A) Doka ws 10 100 mm balk
B) Doka ws 10 125 mm balk
DOKA SVERIGE AB, Kurödsvägen 20, 451 55 UDDEVALLA 2/4
xperten – www.doka.seDoka Formexperten – www.doka.seDoka Formexperten – www.doka.seDoka Formexperten – www.doka.seDoka Formexperten – www.doka.seDoka Formexpe xperten – www.doka.seDoka Formexperten – www.doka.seDoka Formexperten – www.doka.seDoka Formexperten – www.doka.seDoka Formexperten – www.doka.seDoka Formexpe
Top 50 pelarform
Pos.2 Förbrukningsmaterial:
Tillkapningsskiva pelare pris per m2 175.00 kr/m2
Formolja Optix 20 liter 890,00 kr/st
Förbrukning olja ca 1,5 dl per pelare, enl rekommendation
Frakt för detta går enl Styckegods och kostar ca 2000 kr enkel resa Om du tar material till 2 eller 3 pelare blir kostnaden inte nämnvärt större
Lycka till’
Bifogade dokument
Dokas allmänna uthyrnings och försäljningsvillkor, dessa uppdaterade 2006-10-01
Doka Formexperten – www.doka.seDoka Formexperten – www.doka.seDoka Formexperten – www.doka.seDoka Formexperten – www.doka.seDoka Formexperten Doka Formexperten – www.doka.seDoka Formexperten – www.doka.seDoka Formexperten – www.doka.seDoka Formexperten – www.doka.seDoka Formexperten
Ej inkluderat i vår offert.
Montering, demontering och flyttning av utrustningen på arbetsplatsen samt all materiel och service som inte är specificerat i offerten.
För att underlätta hantering och förbättra säkerheten kan Doka erbjuda ett väl utvecklat materielhanteringssystem bestående av bl.a. containrar, häckar och spännband. Dessa system erbjuds för flertalet av våra produktgrupper. Vid leverans är normalt alltid vår materiel förpackat i dessa enheter. Kostnad för dessa ingår ej i ovanstående anbud.
En fastställning av den slutliga detaljkonstruktionen kan resultera i korrigeringar av mängder och därmed också den slutliga kostnaden.
Som en extra service kan Doka vidare förmedla en kontakt med för varje uppdrag lämplig transportör. Ett sådant transportavtal ingås således mellan Er och anvisad transportör. Doka kan under inga omständigheter hållas ansvarig för eventuella brister i transportörens
prestationer enligt detta avtal.
DOKA SVERIGE AB, Kurödsvägen 20, 451 55 UDDEVALLA 4/4
xperten – www.doka.seDoka Formexperten – www.doka.seDoka Formexperten – www.doka.seDoka Formexperten – www.doka.seDoka Formexperten – www.doka.seDoka Formexpe xperten – www.doka.seDoka Formexperten – www.doka.seDoka Formexperten – www.doka.seDoka Formexperten – www.doka.seDoka Formexperten – www.doka.seDoka Formexpe
Övriga villkor:
Leveranstid: Enl Senare överenskommelse
Leveransvillkor: se bifogade Dokas allmänna uthyrningsvillkor/allmänna försäljningsvillkor
Hyresdebitering: Hyra debiteras per kalenderdag – 12 månader per år.
Minsta hyresdebitering är 1 månad.
Betalningsvillkor: Vid köp och hyra, 30 dagar från fakturadatum.
Efter förfallodagen debiteras dröjsmålsränta, diskonto +8%.
Hyresperiod: Räknas från och med leveransdagen till och med den dag materielen är åter på Dokas lager.
Offertens giltighetstid: 2012-04-30
I övrigt enligt vid var tids gällande Dokas allmänna uthyrningsvillkor/allmänna försäljningsvillkor. (se bilaga)
Vi ser fram emot vidare kontakter med Er.
Med vänlig hälsning Doka Sverige AB Marknadsavdelningen
Lars Wiréen
Bifogade dokument
Dokas allmänna uthyrning och försäljningsvillkor, uppdaterade 2006-10-01 Spec på offererat material
Bilaga 4
Förslag ritningen för bergfundament.
Pris för stålprofiler
Beräkningar för VKR stål
Ritningen är skapade av Khalid Majed Hamed och Manizha Habibi.
