Vad ger vi barnen egentligen?: Hur stereotypiska könsnormer gestaltas och sprids i barnlitteratur.

Vad ger vi barnen egentligen?

Hur stereotypiska könsnormer gestaltas och sprids i barnlitteratur.

Anna Ekbladh och Rebecca Hedlund

Självständigt arbete – Pedagogik GR (C), 15 hp Huvudområde: Pedagogik

Högskolepoäng: 15 hp Termin/år: Termin 7 HT20 Handledare: Nils Eriksson

Examinator: Sofia Eriksson Bergström Kurskod: PE202G

Utbildningsprogram: Förskollärare, 210 hp

Förord

Vi tycker att barnlitteratur ska vara en del av alla barns uppväxt och den tanken är vi förhoppningsvis

inte ensam om. Vi hoppas att vår uppsats kan medför att fler uppmärksammar barnlitteraturens dolda

eller icke dolda könsnormer. Blir fler medvetna om könsnormerna i litteraturen så hoppas vi på att fler

också kan göra ett kritiskt urval och bli mer medvetna om vad vi ger barnen när vi läser för dem. Vårt

intresse för barnlitteratur började när vi båda arbetade på förskola, under dessa år vi utbildat oss så har

intresset bara växt. Processen att skriva denna uppsats har både varit lärorikt och intressant men

framförallt har vi haft väldigt roligt tillsammans. Vi har samarbetat genom hela arbetet och varit lika

delaktig i alla delar vi skrivit. Vi har haft flera träffar i veckan där vi både har skrivit och diskuterat

arbetet men hunnit med mycket annat också. Vi vill framförallt tacka alla i vår närhet som har stöttat

oss under hela arbetets gång.

1

Abstrakt

Barnböcker är en stor del av barns uppväxt. Men vad är det vi ge barnen egentligen? Barnlitteratur har kritiserats för att vara mansdominerande i sin handling och karaktärer. Vi har därför valt att studera hur stereotypa könsnormer ger sig uttryck i barnlitteratur och även hur kvinnor och män framställs. Syftet med denna studie är att analysera hur könsnormer framträder i bild och skrift i ny barnlitteratur med utgivningsår 2015 – 2020 som riktar sig till barn i förskoleåldern.

Vi har gjort en kvalitativ studie där vi analyserat åtta barnböcker. Böckerna är slumpmässigt utvalda från biblioteket och riktar sig till barn i förskoleåldern. Metoderna som har använts för att analysera böckerna är diskursanalys och Nikolajevas schema som tydliggör stereotypa kvinnliga och manliga egenskaper.

Vi ser ett skifte i den förra mansdominerade barnlitteraturen, den kvinnliga representationen har ökat och är procentuellt fler än männen till antal. Trotts en ökad kvinnlig delaktighet i barnböcker så kan vi se att stereotypa könsnormer fortfarande är en del av barnlitteraturen. Dock kan vi se i vårt resultat en viss skillnad i hur män och kvinnor beskrivs och motsäger tidigare forskning.

Nyckelord: Barnlitteratur, Diskursanalys, Könsnormer, Normer,

2

Innehållsförteckning

Inledning ... 3

Bakgrund ... 4

Barnlitteraturens betydelse ... 4

Könsnormer, makt och normkritisk ... 4

Män och kvinnors egenskaper och känslor ... 5

Tidigare forskning ... 6

Kvinnors plats i barnlitteratur ... 6

Vem har ansvaret? Vem kan påverka? ... 6

Teoretiska utgångspunkter ... 8

Syfte ... 9

Metod ... 10

Diskursanalys ... 10

Analysmetod ... 10

Vald barnlitteratur ... 11

Genomförande av analys ... 13

Forskningsetiska överväganden ... 14

Resultat... 16

Antal kvinnor och män i barnlitteratur ... 16

Språkets användning ... 17

Granskning av det visuella språket ... 19

Diskussion... 21

Antal kvinnor och män ... 21

Könsnormer i skriften ... 22

Könsnormer i bild ... 23

Pedagogiska betydelser för förskola ... 24

Slutsatser ... 24

Framtida studier. ... 25

Referenser ... 26

3

Inledning

Den modiga prinsen och den hjälplösa prinsessan inlåst i tornet eller den kärleksfulla modern som tar hand om alla sina barn medan fadern är frånvarande. Detta är återkommande handlingar i

barnlitteratur, det är vad våra föräldrar har läst för oss när vi var små och det är vad vi läser för barnen nu. Men vad är det vi ger barnen egentligen? Det är inte enbart en mysig stund eller

språkutvecklande undervisning utan barnen får en modell för hur de bör uppträda. I läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018, s.15) står de hur arbetslaget ska

”inspirera och utmana barnen att bredda sina förmågor och intressen på ett sätt som går utöver könsstereotypa val”

Utifrån detta går det att utläsa att det är förskollärarens ansvar att det finns ett större urval av normkritiskt material. Det krävs en granskning av det förskolan erbjuder barnen. Genom barnlitteratur kan barn få syn på olika sätt att uttrycka sig och blir därför en metod att motverka stereotypiska könsnormer. Det kan också öppna upp för samtal och tankar hos barnen vilket ger en möjlighet till förändring och normkritiskt tänkande. Nikolajeva (2017) använder sig av ett schema som kommer synas senare i texten, detta schema definierar typiska kvinnliga och manliga

egenskaper. Här beskrivs typiskt stereotypa könsnormer. Hur kvinnor genom stereotypiska

könsnormer beskrivs som vackra, lydiga och lugna, männen beskrivs däremot som starka, aggressiva och våldsamma.

Barnlitteratur är ett av många medier där författaren ges möjlighet att uttrycka sina tankar och åsikter. Redan 1960 började den könsuppdelade litteraturen för flickor och pojkar ifrågasättas. I samband med detta så ifrågasattes även den starka dominansen av manlig representation och hur män och pojkar framställs (Kåreland, 2005). Barnlitteraturen har under många år varit något som forskats kring. Det har varit tydligt från tidigare forskning att barnlitteratur har medfört en spridning av könsnormer och en stark dominans av män/pojkar. Det finns studier från

forskningsprojektet ”Genusperspektiv på barn- och ungdomslitteratur i skolan” (Sou & Ds, 2004) som visar att 70% av olika bilderböcker så är huvudkaraktärerna manliga, det är även något

barnboksinstitutets “Bokprovning Årgång 2005” tydliggör. De ser att trenden håller i sig även för nyutgivna barnböcker. I de böcker som är översatta så är 69 % av dem en manlig karaktär, men i de svenska nyutkomna barnböckerna så är fördelningen mer jämlikt mellan manliga och kvinnliga karaktärer. I Sverige är 56% manliga karaktärer (Olofsson, 2007). Barn har lätt för att ta sig an olika roller och beteenden kring det dem ser, något som anses viktigt hos barn är att de ska kunna identifiera sig med en person av samma kön (Hellman, 2010; Kortenhaus & Demarest, 1993).

Flickor i tidig ålder påverkas av könskodning. De får snabbt en vetskap om att utseende är viktigt och

att deras kroppar och kläder är en viktig del av deras uttryck som flicka. Det är dock inte enbart

vetskapen om det yttre som påverkas utav könsnormer utan våra drömmar, begär och psykiska liv

formas även (Kåreland, 2005). I samhället växer normer fram som påverkar hur vi lever, de skapas i

sociala sammanhang och blir till osynliga regler att förhålla sig till (Johansson, 2008). Det blir alltså

en grund för hur vi ”ska” leva våra liv och påverkar hela samhället. Därför vill vi undersöka hur

könsnormer uttrycks i barnlitteratur som riktar sig till barn i förskoleåldern. Normer kan ses som en

grundläggande byggsten i samhället, normer anger för medlemmarna i samhället vilka handlingar

som är fel och vilka som är rätt (Baier & Svensson, 2018). Vi har under utbildningen och ute i

verksamheten även själva upplevt hur stereotypiska könsnormer i barnlitteratur framställs. Det är

4 flickor som är duktiga och vackra medan pojkarna är äventyrliga och modiga. Det är detta vi ser som stereotypiska könsnormer, hur olika kön behandlas och framställs i barnlitteratur utifrån normer. Vi båda kände att detta var något vi ville närmare undersöka. Vi valde just barnlitteraturen för att det är något som barnen möter dagligen och att det kanske inte alltid lyfts eller samtalas om hur innehållet framställs och påverkar.

Bakgrund

I detta kapitel kommer vi att förklara och diskutera begrepp som är centrala i vår uppsats. Vi inleder med begreppsdefinitioner inom barnlitteratur och normer. Vi vill skapa en djupare förståelse och förkunskap hos läsaren inom vårt valda ämne.

Barnlitteraturens betydelse

Barnlitteratur är en uttrycksform för sociala mönster och kulturella värderingar (Kåreland & Lindh- Munther, 2005). Barnlitteratur har ofta ett syfte eller vill förmedla ett budskap till läsaren. Länge var barnbokens syfte att göra barnen till goda kristna. Böckernas innehåll och vilket värde de hade har skiljt sig åt under århundranden och i takt med att läskunnigheten ökat ställs högre krav på litteraturen. Men den moderna barnboken träder inte in förrän år 1945 då satsningen på just barnlitteratur blev hög och många stora och idag väldigt välkända barnboksförfattare gjorde entré (Kåreland, 2001). Barnlitteratur är ett sätt för att främja barns språkutveckling och kommunikation.

Det skapar även identitetsutveckling och lärande anser Skolverket (2018).

Könsnormer, makt och normkritisk

Folkhälsomyndigeten (2020) beskriver normer som oskrivna regler. Samhället består av flera oskrivna regler som vi förhåller oss till. Normer hjälper att sätta ramar och skapar förutsättning för att

samhället bli fungerande. Normer kan dock vara såväl positiva som negativa. Det kan skapa en struktur som underlättar och en tydlighet i vardagen. Men normer kan också ge en negativ påverkan på samhället. De människor som inte följer samhällets normer kan utsättas för diskriminering eller dåligt bemötande både medvetet och omedvetet. Normer skapas av människor och kan också förändas och ifrågasättas av oss människor menar Folkhälsomyndigheten (2020). Nikolajeva (2017) menar att mannen är normen i samhället och även litteraturen. Kvinnliga karaktärer som försöker bryta det traditionella kvinnliga normerna genom att visa manliga drag i sin personlighet eller utseende dras ofta tillbaka till det normativa kvinnliga igen. Normer ger sig uttryck i barnens samspel mellan varandra genom en handling. De växer fram i komplexa sammanhang där miljö, kulturella och sociala sammanhang ger direkt eller indirekt påverkan på barnen (Johansson, 2008).

Normer blir vardag i samhället vilket medför att obalansen kvarstår (Hedlin,2006). Något Hirdman (2007) skriver om är genussystemet och det bygger på två principer, det är hierarkin och isär hållandet. Det går att förklara genom att isär hållandet handlar om att kvinnor är på en plats och är där och män på sin plats och håller sig där. Man blandar alltså inte könen med varandra. Hirdman (2007) beskriver den andra principen som är hierarkin som att det ena könet, mannen, är lite bättre än kvinnan och ses därför som överordnad kvinnan. Det som då ses som ”manligt” är anses också det som anses vara det ”normala”. Detta blir då något som är mer eftersträvansvärt.

Förlaget Olika och Sagolikt säljer utbildningsmaterial till förskolor. Förskolorna kan utgå ifrån olika

bokpaket som förlaget marknadsför där fokus ligger i jämställdhet och likabehandling (Jönsson,

2017). I dessa bokpaket ges barnen erfarenheter och identifikationsmöjligheter i litteraturen som de

5 dagligen kommer i kontakt med. I böckerna får barnen se bilder på vad det innebär att vara människa (Jönsson, 2017).

Makt kan upplevas som något positiv då det kan ge utrymme men också negativt då det kan begränsa utrymmet för oss människor. Det är ständigt föränderligt och alltid relationellt. Makt skapas och struktureras mellan relationer och normativa handlingar. Dessa handlingar upprepar sig och ger ofta tillträde till makt och är tätt sammankopplad till varandra menar Åkesson (2016). Makt fortsätter upprätthållas genom de normer och traditioner som finns (Hedlin,2006)

Alla inom förskolan ska inkluderas. Det kräver att förskolans pedagoger arbetar normkritiskt för att alla ska känna en tillhörighet och detta är något som tydliggörs i deras styrdokument.

”ska främja aktning för människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, flickor och pojkar (…)” (s.5)

”Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktning för (…), alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, flickor och pojkar, (…) Inget barn ska i förskolan bli utsatt för diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan

trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, (…). Alla sådana tendenser ska aktivt motverkas” (Skolverket, 2018, s.5).

I ett normkritiskt perspektiv ställs fokus till den norm som ställer sig som avvikande. Normer är något som är osynligt men genom att bryta mot en norm så ges det möjlighet att ifrågasätta den (Jönsson,2017). Skolverket (2016) beskriver normkritik som en teori och metod som brukas för att arbeta mot exkludering och diskriminering. Det finns tydliga förhållningssätt i förskolans

styrdokument vad ett normkritiskt arbetssätt ska resultera i, kraven på förskolläraren är stora men är samtidigt ett av ansvaren i deras profession. Även ett viktigt arbete för att kunna förändra och bryta normer.

Svaleryd (2005) är handledare inom genuspedagogiskt arbete, Hon skriver att genus är socialt skapande av kön. Det är de som skapas genom mönster och egenskaper som finns för pojkar

respektive flickor i en pedagogisk miljö till exempel. Genus är vad det sociala systemet format oss till.

Om förväntningar och åsikter lyfts fram av olika kön så kan då stereotypa mönster av kvinnlighet och manlighet som finns. Detta kan hjälpa oss att identifiera dessa mönster i vardagen, för det som annars blivit norm och svårt att upptäcka.

Män och kvinnors egenskaper och känslor

Barnlitteraturen förser barn med en bild av hur män och kvinnor är. Böckerna ger barn indirekta erfarenhet att basera deras identitetsskapande. Därför är det viktigt hur kvinnor, flickor, män och pojkar framställs i barnlitteratur anser (Kåreland & Lindh-Munther, 2005b).

Hedlin (2006) ser det som problematiskt och uttryckte redan år 2006 att ifall kvinnor bryter det

traditionella normerna om vad som är kvinnligt så riskerar de att upplevas som manliga eller

okvinnliga. Det gå alltså att tyda utifrån det Hedlin (2006) men även Kåreland och Lindh-Munther

(2005b) att det finns en svår balans mellan vad som accepteras av samhället och vad som inte i samma

mån är acceptabelt. De båda uttrycker en problematik kring hur kvinnor, flickor, män och pojkar

framställs. I barnlitteraturens skrift så är det tydligt att författare gör skillnad på tilltal beroende på

vilket kön karaktären har menar Kåreland (2005a). Hon fortsätter med att beskriva hur kvinnor ofta

har en mer ”feminin” klädsel och tar hand om hemmet, det finns ofta en tvättkorg eller dammsugare i

närheten av kvinnan. Kåreland (2006) skriver om att det finns en tendens i barnböcker där flickor

6 framställs som små och svaga och att pojkar framställs som stora och starka.

Tidigare forskning

Kvinnors plats i barnlitteratur

Tidigare forskning har påvisat kvinnor som frånvarande i böcker och att de får mindre plats än vad männen får (Ruterana,2012). Kvinnor ses som underpresenterade i barnlitteratur, all litteratur som riktar sig till barn är majoriteten av karaktärerna av manligt kön. Många av karaktärerna i

barnlitteraturen beskrivs ofta som stereotypiska (Filipović, 2018; Lynch, 2016; McCabe et al., 2011). I barnlitteratur förekommer kvinnor men har en roll som skiljer sig mycket från männen, kvinnorna agerar mer tillbakadragna menar Sovič och Hus (2015) i deras studie om hur könsstereotyper

framställs i textböcker. De fortsätter med att beskriva kvinnornas roll som husliga, de ses ofta i kökets vrå, städar, tvättar eller tar hand om barnen. Filipović (2018) uppmärksammar även detta i sin studie om barnböcker med fokus på könsmönster och stereotyper, där hon beskriver hur kvinnor ofta förknippas med att vara fruar eller mammor, män ses som motsatsen och är ofta frånvarande i föräldrarollen. Både Sovič och Hus (2015) och Filipović (2018) har uttryckt hur barnlitteraturen har en förlegad kvinnosyn. Något Ruterana (2012) även nämner i sin studie om jämställdhet mellan könen, är hur kvinnor är väldigt frånvarande i barnlitteraturen jämfört med vad männen är. Det går att avläsa utifrån detta en gemensam nämnare där det pekar på en stark mansdominans i barnlitteratur.

Kåreland (2005a) nämner att många förlag tycks föredra böcker där pojkar oftast är huvudkaraktär av den anledning att dessa böcker säljer bättre.

Något som Sovič och Hus (2015) uppmärksammat i sin studie är hur tydliga normativa könsroller kan ges uttryck på olika sätt, både utseende och personlighet. De skriver även om hur djur ofta syns i barnlitteratur och då även de har tydliga normativa könsroller. De menar att å ena sidan så hade djuren kunnat vara helt könsneutrala och inte haft typiska kvinnliga eller manliga drag. Å andra sidan så är det kanske läsaren som ger karaktären ett kön. Dock uttrycker McCabe et al., (2011) i sin studie kring kön i barnböcker, att karaktärer som är djur ofta har en större klyfta mellan manligt och kvinnligt, könsrollerna förstärks ytterligare. De beskriver även att könsneutrala djur i barnböcker många gånger istället ses som män eller pojkar. Vilket medför att den manliga överrepresentationen i böcker för barn ökar ytterligare då könsneutrala karaktärer ersätter kvinnorna som redan är

underrepresenterade. Så utifrån det så kan de könsneutrala karaktärerna öka till bilderbokens negativa inverkan på den kvinnliga representationen anser McCabe et al., (2011).

Något Filipovic (2018) och McCabe, Tope m.fl., (2011) skriver om är hur kvinnors osynlighet i barnlitteratur kan leda till att barn får uppfattningen om att kvinnor är mindre viktiga i samhället.

Frågan är dock om det är läsarna som måste vänja sig vid att kategorisera karaktärerna utifrån kön

eller om det är författarna som måste vara tydligare. Filipovic (2018) nämner även detta och hur

tidigare studier påvisat hur könsfördelningen i böcker har påverkat negativt på pojkar och flickor, och

fått dem att acceptera och normalisera könsskillnader och beteende. McCabe, Tope m.fl., (2011)

7 skriver om hur det normaliseras och att barn till slut accepterar att kvinnor inte syns och tar lika mycket plats som män i litteratur, och därmed får barnen att tro att kvinnor då anses mindre viktiga.

Som McCabe et al. (2011) skriver i sin studie att könsneutrala karaktärer uppfattas oftast som manliga, vilket ger motsatt effekt från vad som är syftet med att ta bort tydlig könstillhörighet från

karaktärerna. Filipovic (2018) skriver även hur barn redan favoriserar manliga karaktärer, och kan då vidmakthålla idén om att kvinnor verkar mindre intressanta. Detta kan ses som en koppling till att just manliga karaktärer är det som till större del syns i barnlitteraturen.

Vem har ansvaret? Vem kan påverka?

Vuxna har ett ansvar att inte sprida normer men också ett ansvar för de böcker barnen erbjuds och möter i tidig ålder skriver Sovič och Hus (2015). Även Filipović (2018) menar att vuxna och lärare bör analysera böckerna innan de exponerar barnen för innehållet. Både Sovič och Hus (2015) och Filipovic (2018) uttrycker är ett ansvar av vuxna, att de bör granska böckerna innan de läser de för barnen.

Sovič och Hus (2015) skriver att sagor är ett sätt att föra vidare tradition och kultur till yngre. Dock så måste de vuxna vara uppmärksamma på innehållet innan de läser för barnen. Pierre Canisius

Ruterana (2012) skriver om hur litteraturen kan påverka barn och deras uppfattning kring hur vårt samhälle ser ut. Det som går att se av detta är att de är överens om hur barnlitteratur kan påverka barn och deras uppfattning om vad som är rätt eller fel och vem som sitter på en högre makt. Detta håller även Jabeen, Mehmood och Faiz (2014) med om i deras studie kring hur barns litteratur används som verktyg för att forma stereotypa könsnormer. De skriver hur litteraturen som finns för barn är den primära betydelsen i formandet av barns könsidentitet och dess utveckling för en traditionell uppsättning av skillnader mellan kvinnor och män. Detta är även något Filipovic (2018) nämner i sin artikel, hur barnböcker är en av de viktigaste aspekterna som kommer påverka barnen och deras barndomsinställningar samt deras synsätt på kön och könsstereotyper. Det är viktigt anser hon att barn får uppleva och ta del av nya erfarenheter varje dag för detta har en betydande inverkan för barns konstruktioner av kön. Dock så menar McCabe et al,. (2011) att barn inte alltid ser eller påverkas av de dolda meddelande. Vilket skiljer sig från vad Filipovic (2018) uttrycker om hur barn bildar sin uppfattning om kön och könsnormer i tidig ålder.

Könsnormer visas för barnen tidigt menar Siibek och Vinter (2014) i deras studie kring

mediafigurer och deras påverkan på barn. Båda ser det problematiska i pojkars dragningskraft till

action och äventyr då det ofta försiggår våld. Flickor relaterar ofta till omsorg och romantik i medier

och pojkar till motsatsen då deras karaktärer är berikade med våld. Barns medvetenhet kring vad

som är manligt beteende respektive kvinnligt beteende kan ges uttryck i barnens lek menar Dolk

(2013) i sin avhandling om makt, normer och delaktighet i förskolan, då barnen ofta kan ses leka

uppdelat efter kön och stereotypa lekar med handling efter könstillhörighet. Det går tydligt att avläsa

att barnlitteratur är grundad på många normativa könsroller och har fortfarande en stark manlig

representation i både karaktärer och titel. Även den moderliga kvinnan har etsat sig fast i

barnböckerna. Det som kan ses som en lösning och en förändring på en friare barnlitteratur är

kunskapen hos pedagogerna och andra vuxna. Att vara mer kritisk i val av böcker och även i samtal

med barn försöka bryta normerna. Ett ökat intresse för böcker som är normkritiska hade även ökat

intresset hos författarna och troligen även ett ökat intresse och kunskap i samhället (Siibek & Vinter,

2014). I Trepanier-Street och Romatowskis (1999) studie skriver de om hur barnlitteratur framställer

könsroller genom människans perception, de skriver även att barn tidigt skapar en bild för vad som

är manligt och kvinnligt, det syns både i deras lek och i samtal. För att skapa ett jämställt samhälle

8 krävs det att gamla normer bryts menar Frånberg (2010) det behövs istället skapas nya normer. För att bryta normen så krävs det att de gamla normerna byts ut. Att frångå de traditionella

könsmönstren är ett svårt arbete då det kräver att både män och kvinnor förändrar sitt invanda beteende, det arbetet kräver en förändring på individ-, institutions och samhällsnivå för att skapa en långsiktig transformation. Trepanier-Street och Romatowski (1999) såg redan år 1999 en förändring i barnens uppfattning av könnormer när det använde sig av barnlitteratur med karaktärer som inte följde de stereotypiska könsmönster. Samtidigt menar Sandström, Stier och Sandberg (2013) i deras studie om genuspedagoger i förskolor, att det är den som läser boken för barnen som har ansvar att välja material som inkluderar barnen och ger de möjlighet att själva skapa insikter i deras

identitetsskapande. Siibek och Vinter (2014) menar att barnens favoritkaraktärer i litteratur kan användas för att belysa normer, etik och värde i samhället. Det tydliggör karaktärernas handlingar när de tas ur sin kontext. Det ger barnen möjlighet att få en annan upplevelse än det typiska könsnormerna. Barn använder sig ofta utav sina favoritkaraktärer i deras fantasi och lek, får de en annan upplevelse så ger det barnen chansen att skapa ett mer normkritiskt förhållande till karaktären även i lek.

Teoretiska utgångspunkter

Diskursens betydelse

Syftet med diskursteori är att analysera de kamperna om makt och betydelse (Svensson, 2019).

Socialkonstruktionismen och diskursanalys är tätt sammankopplat menar Winther Jørgensen och Phillips, (2000) det skapar en helhet mellan teori och metod. Diskursanalysens centrala funktion är att tydliggöra samband mellan språkets användning och det sociala praktikerna (Whinter Jørgensen &

Philips, 2000). De menar även på att diskursteori är föränderligt och att det inte finns någon definitiv sanning då sociala fenomen är obeständiga. Även Bergström och Boréus (2018) nämner i sin bok att språket återger inte verkligheten direkt, utan bidrar till att forma den. Diskursanalys betraktas oftast som en postmarxistisk tradition av själva diskursanalysen, detta innebär alltså att det byggs på

marxistisk analys av samhället och samhällets spänningar, men även utvecklar och problematiserar en marxistisk teori genom att då kombinera teorin med ett specifikt intresse för språket och språkets betydelse för vidmakthållande och skapandet av de olika maktrelationerna i vårt samhälle (Svensson, 2019). En utgångspunkt som anses viktig inom diskursteorin är hur betydelsen av sociala fenomen är i en ständig produktionsprocess, ett fenomen eller ett ords betydelse kan aldrig slutgiltigt bestämmas (Svensson, 2019). Winther Jørgensen och Phillips (2000) menar på att en händelse beroende på vem och hur den förmedlas av så kan den få olika innebörder. Förslagsvis kan en översvämmad flod förklaras på olika sätt. En meteorolog kan förklara fenomenet som följd av växthuseffekten, samtidigt som en religiös person förklarar det som en verkan av Gud.

Vi kommer att använda diskursanalysen som teori eftersom den lyfter diskurser vilket

könsnormer och makt kan ses tillhöra. Som Svensson (2019) nämner så har diskursanalysen fokus på

språkets bruk och hur det skapar maktrelationer. Då det går att tyda från tidigare forskning att

maktpositioner i barnlitteratur är ett problem så kommer denna teori kunna stödja oss i vår studie.

9

Syfte

Syftet med denna studie är att analysera hur könsnormer framträder i bild och skrift i ny barnlitteratur med utgivningsår 2015 – 2020 som riktar sig till barn i förskoleåldern. Vi kommer att analyserat åtta olika böcker under denna studie.

Frågeställningar

• Befäster eller motsäger den analyserade litteraturen stereotypa könsmönster?

• Hur framställs pojkar/män och flickor/kvinnor i bilderna i den valda litteraturen?

• Hur framställs pojkar/män och flickor/kvinnor genom skrift i den valda litteraturen?

10

Metod

I den här delen kommer vi att beskriva hur vi har genomfört vår kvalitativa studie. Vi beskriver nedan vilken metod vi valt, varför vi valt just den och vårt tillvägagångssätt för insamlandet av data.

Diskursanalys

Diskursanalys är en analysmetod som tydliggör språkets roll och mening, hur språket kan innesluta och utesluta. Diskursanalysen är en bra metod för att upptäcka vad som upplevs som normalt och då även onormalt. Sanningar i skrift och tal som skapats tydliggörs genom metoden, vad som tas för givet och vad som döljs går att synliggöra genom att analysera hur olika händelser beskrivs menar Bolander och Fejes (2019). Utifrån denna metod kommer vi kunna analysera barnlitteraturens innehåll och kunna synliggöra det normala och onormala, i vårt fall stereotypa könsnormer. Diskurs skapas av olika strukturer samtidigt som den på samma gång bidrar till att omforma och forma dem genom att reproducera och förändra (Fairclough, 2010). Det en diskursanalytiker gör är att denne granskar vad det är som har skrivits eller sagts för att sedan undersöka vilka mönster som skapas och vilka som finns. Tanken är då att diskursanalytikern analyserar vad den aktuella diskursen kan ge för konsekvenser vad gäller det sociala i det verkliga livet (Winther Jørgensen & Phillips, 2010).

Diskursanalys kan även förutsäga en forskningsmässig inriktning på frågor som handlar om identitet och makt, samt tona ner samhällets aktörers betydelse (Bergström & Boréus, 2018). En kritisk

diskursanalys är kritisk genom att studierna inom och av språkbruk motiveras med syftet att belysa språkets roll i återskapandet och skapandet av orättvisor och ojämlikheter i samhället, så med andra ord är en forskare inom kritisk diskursanalys uppgift att analysera och identifiera misstänka exempel som förtryck eller illegitimt maktutövande (Svensson, 2019).

Diskursanalys är ett studium av samhällsfenomen där språket står i fokus, diskursanalys är både användbart som metod och teori menar Bergström och Boréus (2018), som metod används den för både analys av skrift och bild. De fortsätter att beskriva diskursanalysen som en metod där skriftens betydelse och innebörd bearbetas för att tyda maktrelationer genom att analysera flera skrifter och hitta potentiella språkliga mönster. Diskursanalys kan genomföras på olika sätt och hur begreppet diskurs definieras kan även ge olika utgångspunkter (Bergström & Boréus, 2018).

Analysmetod

I analysen av barnlitteraturen så använde vi oss av diskursanalysen som metod,

frågor från Diskursanalys i praktiken skriven av Thörn (2007, s.57) och även Nikolajeva (2017) schema

för att hitta typiska beskrivningar på manligt och kvinnligt beteende i litteratur. Schemat hjälpte oss

att bortse från våra personliga värderingar och tolkningar om normer.

11

Män/pojkar Kvinnor/flickor

Starka Vackra

Våldsamma Aggressionshämmade

Känslokalla, hårda Emotionella, milda

Aggressiva Lydiga

Tävlande Självuppfostrande

Rovgiriga Omtänksamma, omsorgsfulla

Skyddande Sårbara

Självständiga Beroende

Aktiva Passiva

Analyserande Syntetiserande

Tänker kvantitet Tänker kvalitet

Rationella Intuitiva

(Nikolajeva, 2017 s.193)

Urval av barnböcker

Vi har valt att begränsa oss till åtta barnböcker, detta på grund av arbetets begränsade omfattning.

Dessa åtta böcker valdes slumpmässigt ut av oss på ett bibliotek i södra Sverige. Därför är vi

medvetna om att det resultat vi kommer fram till blir mindre generaliserbart. Ännu en anledning till att vi valt åtta barnböcker var att vi ville göra mer noggranna analyser än flera ytliga. Vi hoppas och tror ändå att vi kan få en övergripande bild av de stereotypiska könsnormer som kan dyka upp i barnlitteraturen.

I urvalsprocessen så hade vi kriteriet att böckerna skulle vara utgivna mellan 2015 – 2020 då vi vill veta hur/om ny barnlitteratur sprider stereotypiska könsnormer i skrift och bild. Då vårt syfte med denna studie är att analysera om och hur stereotypiska könsnormer framträder i bild och skrift i ny barnlitteratur som riktar sig till barn i förskoleåldern. Vi är också medvetna om att det inte alltid är barnen som få bestämma vilken typ av barnlitteratur som ska lånas hem eller lånas till förskola från biblioteket. Men oavsett vem de är som lånar böckerna så är det ändå böcker som barnen kommer i kontakt med.

Vald barnlitteratur

Här presenterar vi bilderböckerna vi analyserar. Vi kommer att beskriva varje bok med titel, författare och illustratör och en sammanfattning av bokens handling.

Titel: Jag har ett slott i skogen Utgiven: 2019

Författare: Caroline Bruce Illustratör: Per Gustavsson

Jojo ser hur Janne sitter i sandlådan från lägenhetsfönstret det ser spännande ut och han vill vara med.

Men Janne blir arg och vill inte ha med Jojo för han kommer bara att förstöra. Jojo berättar om sitt slott.

Janne tycker det låter intressant och de ger sig ut på äventyr. I boken är det Jojo och Janne som är

huvudpersonerna och Jojos pappa befinner sig i bakgrunden på få uppslag.

12 Titel: Gammelmormor och kärleken

Utgiven: 2015

Författare: Anna Ehring Illustratör: Lotta Geffenblad

Daisy och hennes mamma hälsar på hos gammelmormor men hon verkar lite ledsen. De bestämmer sig för att åka och hälsa på hos gammelmormors vän Arne. När de äntligen träffas igen så visar det sig att de har starka känslor för varandra och gammelmormor verkar äntligen lycklig igen. Bokens handling ställer mormor i fokus samtidigt som Arne, mamman och Daisy har en roll i berättelsen.

Titel: Farligt Kjelle Utgiven: 2019

Författare: Kajsa Gordan Illustratör: Mia-Maria Güettler

Kjelles matte och valpen smulans matte har tagit med de till bryggan för att sola och bada. Plötsligt börjar de blåsa och Smulan råkar driva iväg på madrassen utan att hennes matte märker det. Kjelle måste rädda Smulan, han möter både svanar och kor som Kjelle upplever som arga och otäcka men han måste trotsa de för att kunna rädda Smula ur vattnet. Huvudpersonen i boken är Kjelle och fler karaktärer i boken är Smulan och Kjelle och Smulans mattar. I bakgrunden syns även andra djur.

Titel: Berit älska Russin Utgiven: 2019

Författare: Annica Hedin Illustratör: Per Gustavsson

Berit ska gå på kalas och ska handla en present till Aron. I affären hittar hon något helt fantastiskt en gosedjurs ekorre som hon döper till Russin. Men mamma köper den till Aron och inte till Berit. Berit blir ledsen och tycker inte alls det är roligt på kalaset speciellt inte när de kastar runt på Russin. Berit lyckas lösa problemet och får behålla sin kära Russin. Bokens huvudperson är Berit men i boken syns också Aron, mamman och fler barn som befinner sig på kalaset.

Titel: Jättejättekul!

Utgiven: 2019

Författare: Vanja Persson Illustratör: Anders Parsmo

Denna bok handlar om Vilja, Vilja är en flicka som sitter i rullstol. Hon vill göra något kul. Mamma ger förslag på att hon ska följa med och simma, pappa ger förslag på att hon ska följa med och spela judo, Viljas bror Vincent ger förslag på att hon ska följa med och spela pingis, Alma som är Viljas kompis ger förslaget att hon ska följa med henne till stallet, inget av detta tycker Vilja är jättejättekul.

Boken avslutas med att Vilja vill att alla ska följa med henne istället och göra det hon tycker är jättejättekul, alltså att spela handboll.

Titel: Varför är mamman arg?

Utgiven: 2018

Författare: Kristina Murray Brodin Illustratör: Bettina Johansson

Boken handlar om hur Hamsa och Alvdis sitter inne på förskolan och pratar om Kims mamma, som

13 de har sett vara arg genom fönstret. I bokens gång får vi följa både Hamsas och Alvids tankar kring olika anledningar vad de tror Kims mamma är så arg. De kopplar till egna saker som de själva hade blivit arga för. I slutet av boken frågar de Kims mamma varför hon är så arg. Mamman berättar att hon blev rädd och sen arg för att en bil nästan körde på dem. Hon berättar att hon nu är glad för att de gick bra trots allt.

Titel: Min pappa säger Utgiven: 2017

Författare: Astrid Desbordes Illustratör: Pauline Martin

Boken handlar om Charlie och Charlies pappa. De står och diskuterar om Charlie kan åka till andra sidan jorden. Pappa svarar att Charlie kan åka längre än så. Under bokens gång kommer Charlie med frågor om denna resa. Vad händer om de börjar blåsa för mycket, eller om vågorna är för höga, eller om de blir för mörkt. Pappas svarar på Charlies alla frågor med ett lugnt och betryggande svar. Om de är höga vågor så säger pappan att då är de bara att tänka på att de endast är vatten. Boken avslutas med att Charlie frågar igen om resan till andra sidan jorden varpå pappan svarar att de klart Charlie får göra de, men de är ju ingen brådska då Charlie har hela livet på sig.

Titel: Lillasyster Utgiven: 2016 Författare: Ulf Stark Illustratör: Charlotta Ramel

Boken handlar om ett litet barn som precis fått en lillasyster. Mamman frågor barnet om denne kan passa lillasyster med mamman går iväg med tvätten. Barnet pratar med sin lillasyster om hur hen längtar tills hon blir stor så de kan kasta boll och leka tillsammans. Barnet busar med sin lillasyster och de slutar sedan med att barnet somnar i lillasysters säng och mamman kommer tillbaka.

Genomförande av analys

Efter att vi gjort vårt urval så började vi med att läsa barnlitteraturen enskilt. Böckerna har läst vid flera tillfällen och vi har under varje läsning haft fokus på olika delar för att kunna analysera böckerna utifrån ett fokus på könsnormer och om eller hur de yttrat sig i litteraturen. I analysen av böckerna så utgick vi från diskursanalysen som metod. Bolander och Fejes (2019) skriver om hur datainsamlingen och analysen inte har någon tydlig uppdelning i diskursanalysen. Vid analysen så fokuserade vi på språket, vad och hur det sades genom skrift och bild. Vi analyserade skrift och bild genom språkbruk och hur verkligheten valdes att beskrivas, sanningsanspråket i böckerna. Bolander och Fejes (2019) menar att utifrån diskursanalysen så värderas all text sanningsanspråk vilket gör att en text inte kan ge en mer äkta beskrivning av verkligheten än en annan.

Vi har använts oss av frågor ur boken Diskursanalys i praktiken som stöd (Thörn, 2007, s.57) vi har anpassat frågorna så det passar vår studie.

Frågorna:

• Vad föreställer bilderna? Vad säger skrift?

• Vilka tilltal finns i skrift respektive bild? Vad kommunicerar dessa tillsammans?

• Vilken bild ges av kvinnor/flickor? På vilket sätt framställs de som kvinna/flicka?

• Vilken bild ges av män/pojkar? På vilket sätt framställs de som män/pojkar?

• Hur syns direkt/indirekt könsnormer i boken?

14

• Hur representeras män/pojkar och kvinnor/flickor i boken?

Vi utgick även från Nikolajevas (2017) schema (se ovan i datainsamlingsmetod) för att kunna tyda könsstereotypiska beteende utan att eget tyckande och åsikter påverkade resultatet. När vi enskilt analyserat litteraturen så delgav vi varandra våra resultat och gjorde sedan en gemensam analys.

Endast de karaktärer som omnämns med namn eller på något annat sätt uttrycker könstillhörighet i böckerna har vi valt att ta med i analysen, det valet gjordes för att inte egna åsikter ska avgöra resultatets utfall.

-

Forskningsetiska överväganden

Vi har analyserat barnlitteratur och har inte insamlat data på annat vis, vilket gör att inga personer direkt berörs. Vi kommer att analysera skrift och bild i barnböckerna med ett fokus på könsnormer, för att våra egna värderingar ska påverka resultatet i så liten mån som möjligt. Det är lätt att egna tankar och åsikter tar över det är viktigt att vara medveten om det menar Stukát (2005). Vi kommer att citera böckerna och även utgå från Nikolajevas (2017) schema för att böckerna ska analyseras rättvist samt att vi har detta som ett verktyg som hjälper oss att undvika egna åsikter.

Metoddiskussion

Böckerna som vi analyserat är slumpmässigt utvalda från bibliotekets utbud. Urvalet vi gjorde var böcker med utgivningsår mellan 2015 - 2020. Vårt resultat grundas på den insamlade data och metod vi använt för att göra ett urval. Vi är medvetna om att vårt resultat hade kunnat få ett annat utfall beroende på vårt urval. Vi har i analysen upplevt en stor skillnad i hur normkritiskt olika böckers innehåll är. Därför ser vi att det hade kunnat bli skillnad i resultatet ifall vi analyserat andra böcker, dock så vet vi inte hur stor skillnad det hade blivit från det resultat vi har fått av denna studie jämfört med en annan studie som behandlar annan barnlitteratur. Dock så kan vi se att den litteratur vi valt har en bred läsargrupp då innehållet i litteraturen skiljer sig mycket ifrån varandra och vi upplever att böckerna kan tilltalar olika barns intresse. Vi ser också att alla böcker arbetar normkritiskt och har en större inkludering av olika människor, exempelvis i boken ”varför är mamma arg?” (Murray Brodin, 2018) är en av huvudkaraktärerna av annan etnicitet, i boken ”jättejättekul!” (Stark, 2016) så sitter huvudkaraktären Vilja i rullstol. I boken ”min pappa säger” (Desbordes, 2017) är de pappan som är den omsorgsfulle och milda och detta motsäger den norm som Nikolajeva (2017) beskriver som manligt.

Därför anser vi att vårt urval av de åtta barnböckerna kan bidra till en mer kvalitativ förståelse.

Syftet med denna studie är att analysera hur stereotypa könsnormer framträder i bild och skrift i ny barnlitteratur med utgivningsår 2015 – 2020 som riktar sig till barn i förskoleåldern. För att kunna besvara våra frågeställningar om hur litteraturen befäster eller motsäger stereotypt könsmönster och hur det bild och i skrift beskriver män, pojkar, flickor och kvinnor. Så har vi använt oss av två

metoder Nikolajevas (2017) schema och diskursanalys. När vi använt oss av diskursanalysen så har vi valt att göra frågor för att kunna diskutera barnlitteraturen. Frågorna är inspirerade av boken

Diskursanalys i praktiken skriven av Thörn (2007, s.57). Utifrån dessa metoder har vi kunnat få fram ett

resultat som för oss känns trovärdigt och har reliabilitet då vi utgått och använt av befintliga metoder

som använts innan, och detta följer genom hela vår studie. Det som finns som risk med att använda

sig av diskursanalys som metod då den är väldigt öppen för att göra egna tolkningar. I vissa fall kan

diskursanalysen uppfattas som en godtycklig metod då det är svårt att avgöra vad som kan kallas för

diskurs. Det kan upplevas som en problematisk metod ifall det ses som att allt kan bli en diskurs

15 menar Winther Jørgensen och Phillips (2000). Dock så ser vi fördelar med metoden vi valt i vår studie då vi vill tyda stereotypa könsnormer. Med diskursanalysen som metod går det att tolka och tyda det som sägs men det går också att tolka det som inte sägs (Winther Jørgensen & Phillips, 2000). Med diskursanalysen som metod och utifrån boken Diskursanalys i praktiken skriven av Thörn (2007, s.57) så tog vi inspiration till frågorna som vi använt vid analysen av barnlitteraturen. Frågorna gav en struktur och likhet genom all analyserad litteratur. Nikolajevas (2017) schema som vi använt för att definiera kvinnliga och manliga egenskaper har varit en användbar metod för att ge stöd i vår analys av barnlitteratur. Det har varit en metod som har hjälpt oss att uppmärksamma stereotypa

könsnormer, schemat har varit ett bra stöd i vår analys då vi har kunnat förankra och stödja våra

argument på det. Dock så har vi upplevt en avsaknad av vissa beskrivningar som tillexempel miljö

och kläder. Det hade givit oss möjlighet att beskriva stereotypa könsnormer på ett bredare plan

utifrån schemat. Vi upplever ändå att schemat har givit oss stort stöd i vår analys och att Nikolajevas

(2017) beskrivning av kvinnliga och manliga egenskaper har gett oss möjlighet till tydlig bedömning

av hur stereotypa könsnormer upplevs i barnlitteratur.

16

Resultat

I den här delen kommer vi framföra det resultat vi sett. Vi kommer att visa vårt resultat genom diagram och citat ur böckerna. Utifrån syftet att analysera hur stereotypiska könsnormer framträder i bild och skrift, så har vi använt oss av kritisk diskursanalys, vi har tagit hjälp av de diskursanalytiska frågorna (se i delen genomförande av analys) schemat över typiska beskrivningar på manligt och kvinnligt beteende. Utifrån dessa metoder så har en analys av könsnormer i barnlitteratur gjorts för att kunna besvara frågeställningarna.

Antal kvinnor och män i barnlitteratur

Ur analysen kunde det avläsas att antalet kvinnor är mer representerade i barnlitteraturen än antal män (se cirkeldiagram nedan). Resultat grundas på det åtta böcker från vårt urval. På urvalet har vi gjort en avgränsning för att säkerställa resultatets trovärdighet, vi har endast tagit med de karaktärer som omnämns med namn eller genom könsbestämda pronomen i vårt resultat för att inte på egen hand avgöra vilket kön någon av karaktärerna tillhör. I två av böckerna fanns två karaktärer som inte kunde könsbestämmas utifrån det diskursanalytiska frågorna vi använt oss av samt de schemat vi utgått ifrån. Det hade båda könsneutrala namn och egenskaper som inte kunde tolkas till något av könen. Något som går att se ibland i litteratur är djur som har mänskligt drag som egenskaper, I en av den valda litteratur som vi använt oss av så är huvudkaraktären ett djur, en hund. Men denna hund visade dock inte några mänskliga drag, Huvudkaraktären benämns dock med pronomen han och därför valde vi att räkna med denne under kategorin män/pojkar i vårt diagram. Det gav alltså resultatet 56% av karaktärerna var kvinnor eller flickor, enbart 38% var män eller pojkar och slutligen 6% som var könsneutrala karaktärer (se cirkeldiagram nedan).

Antal kvinnor och män i barnlitteratur:

tjejer/kvinnor killar/män könsneutrala

17

Språkets användning

Här nedan visas citat från den barnlitteratur som vi analyserat. Citaten är utvalda delar ifrån böckerna där de utrycker eller motsäger könsnormer.

"han räddar henne! Han kan det!" ur boken Farligt Kjelle av Gordan (2019, s.23)

Utifrån schemat så är en vanlig beskrivning av pojkar/män att de är självständiga, skyddande och starka. Vilket också illustrationerna förmedlar genom att i uppslaget syns ett vågigt hav som Kjelle simmar i, där är även ett fartyg som är nära att köra på både valpen Smulan (som Kjelle räddar) och Kjelle.

”Aron lägger Russin (gosedjurs ekorre) ovanpå en legolåda. Sen lägger han en drakbok ovanpå Russin. Och ovanpå boken ligger spiongrejer från Vivi. Russin blir helt mosad” ur boken Berit älskar Russin av Hedin (2019, s.20)

Det går att se en stereotypisk bild av vad som pojkar vill leka med och är intresserade av. Ett sött gosedjur ställs i stark kontrast till hans övriga presenter. Hans val av att lägga andra saker över Russin kan ses som ett sätt för Aron att dölja eller missnöje med sin present som stack ut från hans övriga leksaker på bordet.

”Vivi är sämst på att fånga” ur boken Berit älskar Russin av Hedin (2019, s.23)

Att Vivi är dålig på att fånga uttrycks av en flicka i boken, trotts att det inte uttrycks av det andra könet så är könsnormen ändå tydlig. Kvinnor och flickor är inte lika atletiska är en bra eller

intresserade av fysiska aktiviteter. Det kan även kopplas till det schema vi använt oss av. där det ses som typiskt manligt att vara aktiva och tävlande.

”Herregud vad ska det här vara bra för, suckar gammelmormor. Hon tar på sig läppstift och drar fingrarna genom håret flera gånger framför spegeln i hissen” ur boken Gammelmormor och kärleken av Ehring (2015, s.7)

Utifrån citatet går det att tolka att gammelmormor har ett milt uttryck i det hon säger. Hon uppfattas som väldigt mån om sitt utseende och en vilja att vara vackra. Kravet på att kvinnor ska vara vackra och bry sig om sitt utseende är något som lever kvar i samhället. Hon väljer att både sminka sig och fixa till håret innan hon ska kliva in i hissen för att träffa Arne. Hon sminkar sig när hon är på väg till Arne och har innan det inte sminkat sig eller uttryckt något om sitt utseende.

”Nu råkar jag vara pälsdjursallergier, avbryter Janne. Ser jag en katt måste jag ta en spruta rakt in i hjärnan. Så tyvärr.” ur boken jag har ett slott i skogen av Bruce (2019, s.12).

Jojo berättar om ett av rummen som finns i hans slott i skogen. I rummet bor kattungar och hundvalpar

men även andra djur. Jojo beskriver de som väldigt gulliga och att djuren gärna vill gosa. Då avbryts

18 han av Janne. Utifrån hans ord går det att tolka att han inte vill eller kanske vågar visa en mjukare sida.

Ur ett kritiskt diskursanalytiskt synsätt så har Janne en stark maktposition och ett stereotypiskt maskulint beteende. Då han har makten över vad som anses vara häftigt och Jojo försöker på olika sätt tillgodose Jannes vilja. Samtidigt så kan Jojo ses i början av boken ha ett mer feminint beteende i vilket ger sig i uttryck när han visar sig mild, sårbar och beroende av Jannes acceptans.

”Janne nickar. Sommaren är helt okej” ur boken jag har ett slott i skogen av Bruce (2019, s.18).

Han har en väldigt känslokall och hård utstrålning i boken. En typisk pojk/manligt beteende utifrån schemat. Janne verkar ha en väldigt mystisk och känslokall personlighet i boken. Det framträder i skriften hur birollen i boken har de normativa egenskaper som killar ”ska ha”, han är både tuff och känslokall. Utifrån ett diskursanalytiskt synsätt så går det att se att pojken hamnar i en maktposition då han har stereotypt maskulint beteende. Han har makt vilket visar sig tydligt när huvudkaraktären försöker göra honom till lags.

” Fort, fort susar hon iväg igen – som en flamma!” ur boken jättejättekul av Persson (2019, s.32).

När vi kollar i schemat kan vi se att Vilja motsäger de stereotypiska normer för en tjej. I boken beskrivs hon som aktiv. I slutet kan vi ändå se henne som tävlande. Dessa två är något som ligger i spalten för hur pojkar och män beskrivs oftast.

” Jag är arg för att bilen nästan körde på oss. Och så blev jag rädd. Tänk om den kört på Kim!” ur boken varför är mamma arg? skriven av Murray Brodin (2018, s.28).

Mamman i boken har några av båda beskrivningarna av pojkar/män samt flickor/kvinnor ifrån schemat som passa in på henne. Ifrån spalten i schemat som beskriver flickor och kvinnor så ser man att mamma är sårbar samt emotionell då hon blir ledsen men även passiv då hon blir så arg på personen som kör bilen som nästan körde på dem. Men tittar man på de som beskriver pojkar och män så är skyddande något som passar in på mamman då hon skyddar sitt barn men även lite aggressiv då mamma blir så arg. Här blir därför svårt att placera mamman i en tydlig beskrivning och hon bryter lite av den könsnorm som schemat beskriver.

”men om jag blir rädd? Undrar Charlie.” ur boken min pappa säger av Desbordes (2017, s.13).

Charlie visar säg rädd i boken och frågar sin pappa om vad han ska göra om något hemskt händer, Charlie visar sig sårbar inför sin pappa men även beroende. Något som står med i beskrivningen om hur normen för flickor/kvinnor beskrivs. Samtidigt kan vi se Charlie som självständig då Charlie vill ge sig ut på en resa själv när hen blir stor. Det går att se en motsatts i hur pappan beskrivs i skriften jämfört med typiska manliga egenskaper. Han upplevs genom skriften som trygg, lugn och

omsorgsfull vilket visar på en stark kontrats till hur pojkarna beskrivs i boken jag har ett slott i skogen skriven av Bruce (2019). Det går att se ytterligare en bok av det analyserade materialet hur stereotypa könsnormer försöker motarbetas. I boken Varför är mamman arg? Skriven av Murray Brodin (2018) där mamman både har typiska kvinnliga och manliga egenskaper, hon visas både som sårbar och som aggressiv och arg vilket gör att hon går utanför schemat om typiskt manliga och kvinnliga beteende.

” så får hon suga på min tumme. Då somnar hon” ur boken lillasyster av Stark (2016, s.28).

19 Syskonet till lillasyster beskriv som väldigt omtänksam och omsorgsfull gentemot sin lillasyster.

Syskonet hämtar olika saker för sin lillasyster för att hålla henne glad. Syskonet kan även ses som sårbar då denne blir påverkan när lillasyster blir ledsen. I skriften kan vi även läsa hur mamman ber syskonet att passa lillasyster med hon hämtar tvätten. Syskonet vill jättegärna göra de och kan ses som lydig då denne gör de. Samtidigt ses syskonet som skyddande gentemot sin lillasyster och detta kan vi se som en beskrivning av pojkar/män i schemat. Syskonet kan även ses som självständig då denne klarar av att passa sin lillasyster, men även aktiv då syskonet hela tiden försöker hitta saker som gör lillasyster glad så hon slutar gråta. Men här går även emotionell in som då står på

beskrivningen av flickor och kvinnor i schemat.

Granskning av det visuella språket

Här nedan presenterar vi resultatet av bildanalysen där böckernas illustrationer har analyserats. Vi har inte med några bilder ifrån den barnlitteratur vi använt oss av då vi inte hade upphovstillstånd till alla.

Vi försöker så gott som möjligt att beskriva de bilder vi använt oss av i skrift.

Flickor och kvinnor framställs som mer omhändertagande eller moderliga. I boken Berit älskar Russin skriven av Hedin (2019) så finns en illustration där Berit kramar Russin. Illustrationen uttrycker en lättad och lugn Berit som håller om Russin. Det går att likna med en mamma som håller om sitt barn.

Det går att avläsa tydliga moderliga känslor i Berits omfamning och ansiktsuttryck efter att ha räddat honom. Hon trycker Russin intill sin kropp och blundar. Utifrån schemat går det att avläsa en intuitiv, emotionell och omsorgsfullhet i Berits sätt att ta hand om Russin vilket är vanliga egenskaper som beskriva kvinnor och flickor utifrån stereotypa könsnormer. Ett ömt ansiktsuttryck när det omfamnar någon kan ses av Berit men också i boken varför är mamma arg? av Murray Brodin (2018). En

illustration ur boken varför är mamma arg? av Murray Brodin (2018) ser du hur mamman kramar om sitt barn Kim. (se bilaga 4). Det som går att se då är hur mamman visar en omsorgsfullhelt då hon håller upp barnet ger en kram samt en puss. Mamman ler och de gör även barnet. Hon visar en emotionell sida genom sin kram. Och hon utstrålar ett lugn via hennes kropps men även i sitt ansiktsuttryck. Både Berit från Berit älskar Russin skriven av Hedin (2019) och mamma framvisar starka moderliga roller som trygga och kärleksfulla mödrar. Det finns dock en bok som skiljer sig i hur flickor beskriv det är i boken jättejättekul! skriven av Persson (2019). Vilja som är huvudkaraktären är tävlingslyster och aktiv genom bokens handling. Hennes karaktär skiljer sig mycket från hur andra kvinnor och flickor har framställts i det analyserade materialet. Viljas personlighet och egenskaper är normbrytande och utifrån schemat så upplevs hennes karaktär att ha mer maskulina egenskaper.

Det går att tyda i hur pojkar och män fortsätts att framställas som tuffa och modiga dock så går det

att se ett skifte och en tydlig skillnad i de analyserade barnböckerna. Ur boken Farligt Kjelle skriven av

Gordan (2019) så går det att se Kjelle som går på en stig. Hanns mun är öppen och fyra rädda kor som

springer ifrån honom (se bilaga 1). Illustrationen visar Kjelle som skrämmer korna. Korna ser väldigt

rädda ut och springer där ifrån. Kjelle utstråla makt och självsäkerhet vilket är ett vanligt beteende att

tillge män och pojkar enligt schemat. Korna agerar passiva jämtemot Kjelle och flyr när han skäller

vilket medför att Kjelle ställs i en maktposition. Kjelle tar plats och skäller och korna blir rädda och

försvinner, kvar står Kjelle ensam. Utifrån bilden går det också att avläsa att Kjelle ser målinriktad ut,

hans blick riktas ut mot havet. I boken Jag har ett slott i skogen av Bruce (2019) så illustreras ett stort

rum som belägen i ett slott. Rummet är stort och fullt av olika föremål, djur och varelser. Uppslaget

består endast av en illustration och har ingen skrift. Jojo och Janne står uppe på en trappa och tittar ut

20 över rummet, båda ser väldigt nöjda ut. Det går att se en robot, en varg som åker skateboard, och monster är bara några av sakerna som finns i rummet. Det går att tolka som ett väldigt stereotypiskt maskulint rum. Det händer mycket i bilden och kan upplevas som äventyrlig. Det syns både

fantasifigurer och monster som kan upplevas som farliga eller rent av aggressiv och våldsam.

Illustrationen kan med schemat tolkas innehålla starka maskulina egenskaper, stereotypa könsnormer framträder tydligt i uppslaget. Vi har genom analysen av böckerna också kunnat se motsatsen till det stereotypa könnormerna. Båda dessa böcker innehåller starka stereotypa könsnormer som framställer män och pojkar. Det går dock att se andra beskrivningar av pojkar som motsäger schemats typiska maskulina egenskaper. I boken lillasyster som är skriven av Stark (2016) finns en illustration där det går att se det äldre syskonet stå över lillasysters spjälsäng. (se bilaga 3) Syskonet ser ledsen ut då lillasyster inte blivit glad trots alla försök med leksaker som hen har lagt i hennes säng. På

illustrationen ifrån boken går det se hur syskonet visar sig emotionell då lillasyster inte blir glad igen.

Det går då att se hur syskonet är sårbar och själv blir påverkad av sin lillasysters känslor. Detta syns genom syskonets ansiktsuttryck och hållning i kroppen. Syskonet lutar sig över spjälsängen med händerna i ansiktet och ser väldigt trött ut. Av illustrationen att tyda så blir det tydligt hur syskonet är skyddande och omsorgsfull. Skyddandet går att se genom att se till att lillasyster har allt hon behöver och att de är syskonets uppdrag att se till att hon är nöjd, hur syskonet visar omsorgsfullhet är detsamma. Genom att bry sig om lillasyster och hennes behov. Dessa två beteenden går att hitta i både manligt och kvinnligt beskrivande könsnormer. Den skyddande beskrivningen placeras i den manliga spalten och beskrivningen som omsorgsfull går att hitta i den kvinnliga spalten i schemat. I boken ”min pappa säger” av Desbordes (2017) går det även att se en skillnad i hur män och pojkar framställs. Det finns en illustration där vi kan se Charlie stå på en segelbåt ute på vattnet under en stjärnhimmel. De Charlie utstrålar är en rädsla. Detta går att se genom att Charlie håller armarna om sig själv och uppspända ögon. Charlie visar sårbarhet genom att våga visa sin rädsla och i skriften visar Charlie ett beroende av ett svar som kan gör hen trygg. De Charlie gör är att visa sig emotionell men även stark, genom att Charlies pappa lugnar Charlie genom att säga lugnande och peppande ord.

Utifrån de diskursanalytiska frågorna så kan vi se att bild och skrift samarbetar. På ena sidan ställer Charlie en fråga hur hen ska göra när något händer. Bilden visar då ett osäkert barn som söker lugnande svar. På sidan efter ger pappan ett svar på Charlies fråga och då visar bilden en lugnare och gladare Charlie som vågar. De beskrivningar som passar in på Charlie är enligt schemat något som används för att beskriva normer för flickor och kvinnor. Ur boken jättejättekul! skriven av Persson (2019) finns en illustration i slutet av boken där Vilja som det handlar om ser glad ut medan

resterande av karaktärerna ser skrämda ut (se bilaga 6). I skriften går det att läsa att Vilja bestämmer att de nu ska följa med henne istället. På illustrationen går det att se hur Vilja utstrålar en tävlande aura genom att hon ser glad ut och håller en boll. Lite som att hon är redo att krossa dem på något hon är bra på. Det går då att också förstå att Vilja är aktiv av sig, något som även går att tyda under bokens gång där hon följer med sin familj och vän på olika aktiviteter. Dessa är beskrivningar som passar in på manliga normer enligt schemat.

Ur analysen så kan vi se en avsaknad av vårdnadshavare, framförallt av manligt kön. I boken ”Jättejättekul” som är skriven av Persson (2019) går det att se Viljas mamma och pappa i illustrationerna. Att det går att se båda vårdnadshavarna i boken skiljer sig från övriga böcker vi analyserat. Genom bokens handling har båda vårdnadshavarna delaktiga i Viljas vardag. I det övriga analyserade materialet så framkommer det inte genom bilderna att det finns två vårdnadshavare. Det vi har sett är att det endast är en vårdnadshavare med i böckerna. I böckerna där enbart en

vårdnadshavare har en roll i bokens handling så är det mestadels avsaknad av pappan. Det kan vara

21 en följd av ett arbete för att upplysa och inkludera olika familjesituationer och då alltså bryta den normen. Dock så kan det ses ur ett annat perspektiv när könsnormer analyseras, det skapar en avsaknad av båda könen i litteraturen samtidigt som det typiskt manliga och kvinnliga beteendena kvarstår. Boken Jättejättekul av Persson (2019) bryter det mönster vi har sett genom analysen.

Diskussion

I denna del av vår studie följer en diskussion utifrån det resultat som vi har fått fram, här kommer vi att väva in den tidigare forskning som vi skrivit om, även en teoretisk anknytning, samt våra egna synpunkter för att kunna tolka och diskutera vårt resultat.

Antal kvinnor och män

I böckerna vi har läst kan vi se en bredd i hur karaktärerna framställs ur ett könsstereotypiskt sätt, men även hur några av karaktärerna är svårtolkade och har både kvinnliga och manliga

beskrivningar enligt Nikolajevas (2017) schema. Vårt resultat skiljer sig från det Ruterana (2012) uttrycker i sitt resultat, han ser en frånvaro av kvinnor i litteraturen och anser att kvinnor får mindre plats än männen. Vårt resultat pekar på motsatsen där vi kan se att antal kvinnor och flickor oftare är mer förekomna än vad män och pojkar är. Vårt resultat grundar sig på de karaktärer som omnämns med namn eller genom könsbestämda pronomen. Det är endast två karaktärer där vi inte har kunnat bestämma kön, de båda har haft könsneutrala namn och saknat typiska manliga eller kvinnliga egenskaper (Nikolajeva, 2017). Men trots att vårt resultat pekar på att majoriteten är kvinnor eller flickor i barnlitteraturen så finns det tydliga skillnader i den litteratur som vi behandlat i hur könsfördelningen ser ut. Det går att se en stor förändring från det Olofsson (2007) skriver där fördelningen procentuellt ser annorlunda ut. Hon visar på att det finns en mansdominans i

barnlitteraturen där 56% av karaktärerna är män. Vårt resultat ser annorlunda ut då vi kan se att 38%

av karaktärerna är män/pojkar och kvinnor och flickor representerar 56% av karaktärerna. Det tyder alltså på att en förändring håller på att ske i hur fördelningen ser ut mellan könen. I boken Jag har ett slott i skogen av Bruce (2019) så fanns en stark mansdominans, i boken fanns en total avsaknad av kvinnor. Boken uttryckte tydliga manliga egenskaper och alltså följde stereotypa könsmönster.

Kåreland (2005a) skriver hur flickor som agerar som huvudkaraktär inte alltid skildras som aktiva, utåtriktade och starka, detta kan innebära att flickor mer än pojkar saknar positiva

identifikationsobjekt i de böcker som vänder sig till flickor. Filipovic (2018) och McCabe, Tope m.fl., (2011) uttrycker en oro kring kvinnors osynlighet i barnlitteratur. Det menar att barn kan få

uppfattningen att kvinnor inte är lika mycket värda och inte anses vara lika viktiga i samhället. Det är dock endast i boken Jag har ett slott i skogen av Bruce (2019) som det enbart finns manliga karaktärer i.

I övrigt visar vårt resultat på motsatsen på det Filipovic, (2018) och McCabe, Tope m.fl. (2011) skriver om hur deras oro kring kvinnors osynlighet i barnlitteraturen. Vårt resultat kan vara en tydlig förändring på hur samhällets arbete med stereotypa könsnormer har förändrat fördelningen av kvinnlig och manlig representation i barnlitteratur, då vi ser en majoritet av kvinnliga karaktärer. Vi tror att vi fått fram detta resultat genom de urval av böcker vi haft. Hade vi analyserat fler böcker så kanske vi hade fått ett annat resultat än det vi fick nu. Åtta böcker känns för lite för att kunna dra en slutsats om hur könsfördelningen ser ut i barnlitteratur.

Arbetet i förskolor har förändrats då ett större krav på pedagoger att utmana barnens

könsstereotypiska val (Skolverket, 2018). Dock så går det att se en skillnad i de olika barnböckerna

22 där stereotypa könsnormer befästs och motsägs i vissa fall i samma bok. Det går tydligt se att

mansdominansen har minskat vilket går att utläsa från vårt resultat.

Könsnormer i skriften

Kåreland (2006) skriver om de vuxna som förekommer i bilderböckerna och menar på att mödrarna ofta står för trygghet, omsorg och stabilitet, medan fäderna ofta skildras som äventyrsbetonade och lekfulla. I de bilderböcker som vi har analyserat finns flera vårdnadshavare som har en betydande roll, och är en av huvudkaraktärerna, det är mamman till Kim i boken ”varför är mamma arg?”

(Murray Brodin, 2018) men även i boken ”min pappa säger” (Desbordes, 2017). Vi tycker att pappan till Charlie står för en trygghet och lugn, omsorg men även stabilitet, vilket alltså inte stämmer överens med Kårelands (2006) resultat. Även Filipović (2018) uttrycker hur män sällan ses med barnen utan har en frånvarande roll som vårdnadshavare. Mamman till Kim står dock lite för beskyddande, omsorg, detta stämmer dock till Kårelands resultat. Att vi inte kommit fram till samma resultat som Kåreland (2006) har gjort i sin studie kan bero på att vår studie har ett mindre urval av barnlitteratur jämfört med Kåreland (2006). Dock så kan vi se en sanning i det Filipović (2018) uttrycker om frånvarande män. I litteraturen vi analyserat kan vi se tre manliga vårdnadshavare varav endast en av de har en aktiv roll genom hela boken, då han är en av huvudkaraktärerna i boken ”min pappa säger” (Desbordes, 2017). I de andra två böckerna omnämns det bara kort genom bild och skrift. Vårt resultat visar på att män har en mindre aktiv roll som vårdnadshavare i barnlitteraturen.

I den analys vi gjort kring den barnlitteratur vi valt så kan vi säga att större del inte kunde

kategorisera som typiskt genusstereotypa. Dock har några egenskaper hos karaktärerna gått att utläsa ifrån Nikolajevas (2017) schema. Det som beskriver män och pojkar är att de anses vara aktiva, de vi kan se är hur vi både har flickor och pojkar i vår litteratur som beskrivs eller illustreras som aktiva.

Något de kan bero på är de genussystem som Hirdman (2007) beskriver, den som beskriver två principer där en av dem är hur mannen är överordnad kvinnan, att mannen anses som normen, och då kan de som ses manligt vara mer eftersträvat. Men samtidigt har vi också sett många av

karaktärerna, både kvinnliga och manliga, beskrivas eller illustreras som sårbara, emotionella, milda och omtänksamma. Detta är de beskrivningar av egenskaper som vi kan ses finnas med på den sida där kvinnor beskriv ur Nikolajevas (2019) schema.

Det som har framkommit är att i alla de analyserade böcker så finns det karaktärer som har typiska könsstereotypa beteende.

En gemensam nämnare i majoriteten av det analyserade böckerna är att ett av könen är dominanta

i den formen att huvudkaraktären ofta har samma kön som närmaste birollen tillexempel mor och

dotter eller två pojkar. I böckerna Gammelmormor och kärleken (Ehring, 2015), jag har ett slott i skogen

(Bruce, 2019), Berit och Russin (Hedin, 2019), Min pappa säger (Desbordes, 2017), Lillasyster (Stark, 2016)

och i Varför blir mamman arg? (Murray Brodin, 2018) så syns någon typ av vårdnadshavare. Alltså

innehåller sex av åtta böcker bara en omtalad och eller synlig vårdnadshavare, endast en av åtta

böcker har huvudkaraktären två vårdnadshavare vilket är boken Jättejättekul av Persson (2019). Ur

boken Farligt Kjelle (Gordon, 2019) har vi Kjelle med sin ägare Bettan och valpen Smulan med sin

ägare Rut-Fia. Bettan och Rut-Fia kan räknas som ägare, men det går också att kunna se det som att

Kjelle och Smulan har en vårdnadshavare. I böckerna där enbart en vårdnadshavare har en roll i

bokens handling så är det mestadels avsaknad av pappan. Det kan vara en följd av ett arbete för att

upplysa och inkludera olika familjesituationer och då alltså bryta den normen.