Man behöver inte vara irriterad för att bussen inte går!
En studie kring militära observatörers inställning till livet. Blir det någon förändring?
Lars Edeby
Psykoterapeutprogrammet 90 hp Vårterminen 2010
Fördjupningsarbete 15 hp Handledare: Lisbeth Kristiansen Mittuniversitetet
Abstract
In the literature it is not possible to find something about Swedish UN Military Observers (MO) experience of life is changing after their service. The aim of this study was to
investigate if this has happened. The selection is of type “snowball”. Interviews were made with twelve MO by telephone, both male and female. Included was the question:
Have your attitude towards life changed after your service? ”. Of the answers were done qualitative content analyses. In this process was found that you can categorise the answers in four categories: Development, humility, gratitude and frustration.
All of the interviewed have mentioned at least one of the categories, most two, usually.
It is possible to link these changes to the crisis and development theory. During the service the MO is going through a development crisis which results in these changes.
The meaning of the study is that serving as an MO have changed there attitude towards life.
Introduktion
Jag har tjänstgjort flera år i FN tjänst och kommit tillbaka till Sverige ca sju gånger. Jag har upplevt minor, skottlossning och döda människor omkring mig. Vid återkomsten har det varit läkarundersökningar och blodprover. Men aldrig har någon frågat hur jag har mått eller om det har hänt något med mig psykiskt. Senast jag kom hem var 1992, efter det har mycket hänt i
omhändertagandet.
Jag har sedan 2002 arbetat med hemkomstsamtal, se nedan, något som väckt min nyfikenhet kring reaktioner vid krig och militära situationer.
Bakgrund
Idag finns ett program för att ta emot utlandstjänstgörande personal vid hemkomsten
(www.forsvarsmakten.se, Försvarsmaktens hemsida 2010, hemkomst) En ceremoni hålls där alla får medalj för sitt arbete. Olika kroppsliga prover tas och undersökningar görs. Alla erbjuds ett avlastande samtal. För vissa är det obligatoriskt, för dem som varit utsatt för någon incident och alla befäl. Under samtalet går man igenom hur tjänstgöringen varit och funderingar och farhågor inför framtiden. Vidare screenar samtalsledaren om personen är i behov av hjälp i framtiden.
Försvarsmaktens handläggare för sådana frågor åker till förbandet på plats innan hemkomsten. Där går man igenom behovet av stöd efter hemkomsten i samarbete med personalvårdsofficeren, präst(som brukar ha en viktig roll i den psykiska hälsovården) och chefer.
Efter tre till sex månader sker en återträff som är obligatorisk, alla får lön och resan betald.
Förbandet samlas då och ett obligatoriskt samtal sker med en samtalsledare. Försvarsmakten har ett femårigt uppföljnings ansvar för personer som arbetat utomlands. Det gäller både kroppslig och psykisk ohälsa. Det finns planer på att förlänga Försvarsmaktens ansvar
Andra länder har haft en längre tradition av att ta om hand sina veteraner som varit utomlands. I USA finns speciella sjukhus, både kroppsliga- och psykiatriska sådana, för veteraner. Där har man skapat ett speciellt departement för veteran frågor: Department of Veterans Affairs (Freeman S.
Living and surviving in Harm´s Way. Sid 425-427).
England har en lång tradition att sända soldater utomlands. Deras omhändertagande har delvis varit modell för Sveriges. I Sverige stödjer Försvarsmakten flera veteranorganisationer, de har en hjälpverksamhet för personal som har problem efter hemkomsten, där lekmän, som kallas
kamratstödjare, får viss utbildning i att ge en psykisk första hjälp.
Vad är en militär observatör? (www.unmee.unmissions.org, FNs hemsida, Military observer). ” En FN Military Observer(UNMO) är observatör för FN. De har beskrivits som ”ögon och öron i säkerhetsrådet”. De har följande skyldigheter:
1. Övervaka olika avtal om eldupphör o dyl.
2. Patrullera på båda sidor av konflikten
3. Hjälpa till att lösa lokala problem (sociala, ekonomiska etc.) genom kontakt med alla sidor i en konflikt.
4. Utreda anklagelser om aggression eller eldupphör kränkningar.
I en studie av Mehlum L m fl, Risk Factors for Long-term Posttraumatic stress Reaction in Unarmed UN Military Observers beskrivs observatörens roll så här”Unarmed UN military observers`mission is to observe and report any acts of military or political interest in the area of operation to prevent episodes escalating into serious armed conflict.”
Han eller hon uppträder alltid obeväpnad. Är officer av lägst kaptens grad. Har tillgång till fordon för att kunna förflytta sig. Många av FN:s medlemsstater bidrager med observatörer och förra året hade Sverige observatörer i Kongo, Etiopien-Eritrea, Sudan, Afghanistan, Indien-Pakistan,
Georgien, Balkan, Nepal och Palestina.
En observatör arbetar ensam eller i par. Ibland isolerade från andra FN medlemmar. Levnads förhållande kan vara primitiva. De är i genomsnitt äldre än FN soldater och har ofta hunnit bilda familj. De är antingen yrkesofficerare eller i reserven. Numera är yrkesofficerare skyldiga att tjänstgöra utomlands.
Förutom tidigare nämnda studier finns en av Schumm m fl, Psychological Reports, Vol 87(3, Pt 1), Dec 2000, pp. 815-821. Effects of a military overseas peacekeeping deployment on marital quality, satisfaction, and stability. I den har man studerat effekterna på äktenskapet hos
amerikanska soldater som var stationerade i Sinai under sex månader: ”However, marital quality did not appear to change. To us, this suggests that separation reduce the soldiers basic confidence in the intrinsic quality of the marriage, i.e, perhaps the general thought during the deployment appears to be”We have a good marriage it`s just not very satisfaying right now without each other´s company”. Nu gäller den här studien soldater och inte observatörer men pekar ändå i en riktning av att relationen till partnern inte tar skada.
och tryggheten eller de grundläggande möjligheterna till tillfredställelse hotas.” På samma sida säger han att det kan vara svårt att säga om ett akut kristillstånd ska betraktas som en traumatisk kris eller som en utvecklingskris. Det stämmer på en observatör som kan uppleva hot och se fattigdom, kvinnors dåliga ställning vilket kan leda till existensiela funderingar som kan leda till utveckling.
Konfliktområden Mellersta östern
Den grundar sig bland annat i sionismens framväxt på 1800 talet. Det var en judisk rörelse grundad av en Österrikisk jude Theodor Herzl. Hans bok Judestaten bidrog till att judarna ville förverkliga tanken på en egen stat som ett slut på diasporan. Den skulle ligga i Palestina.
Engelsmännen hade stora intressen i Palestina bl a för att säkra oljeledningar. De kontrollerade i praktiken området. Efter första världskriget blev Palestina ett brittiskt protektorat. Judisk
invandring förbjöds men många tog sig dit illegalt(något som i Israel idag hyllas och glorifieras).
Befolkningen växte så att vid andra världskrigets slut bodde drygt en halv million judar där.
När koncentrationslägren öppnades vid krigsslutet 1945 och vidden av förintelsen började gå upp för världen fick judarna och tanken på en judisk stat ett stort stöd. FN lade fram en delningsplan för Palestina mellan judar och araber. Judarna accepterade motvilligt men araberna förkastade den.
USA
och Sovjetunionen godtog den. 14 maj 1947 utropar sig staten Israel. Sedan dess har konflikten fortsatt med flera stora krig och ett otal smärre konflikter. Många försök har gjorts att lösa konflikten men inget har lyckats speciellt bra.
FN beslutar att inrätta UNTSO, United Nations Truce Supervision Organization i maj 1948.
Källa: Försvarsmaktens och FN:s hemsida.
Indien och Pakistan
När Indien och Pakistan blev självständiga 1947 utbröt genast en konflikt kring Kashmir, ett område som båda länderna gjorde anspråk på. Båda länderna hävdade att området var deras. Bl a användes religiös tillhörighet som ett argument men främst fanns politiska motiv. FN bestämde då genom resolution 39 och 47, att 1948 inrätta en observatörs styrka, UNMOGIP, United Nations Military Observer Group for India and Pakistan,för att övervaka gränsen och försöka förhindra
fortsatta strider. Trots det har länderna haft tre regelrätta krig och ett flertal mindre skärmytslingar sedan dess. Även Kina har intresse i området och erövrade en femtedel av Kashmir i ett krig med Indien 1962. Området Kina tog är mest glaciär och berg men har militär strategisk betydelse. Av intresse är att både Indien och Pakistan har kärnvapen. Pakistan gränsar mot Afghanistan och de problem som finns där med talibaner.
Idag består observatörs styrkan av ett knappt femtiotal officerare från hela världen. Dessa stöds av en civil FN organisation. Sverige deltar med sex officerare och en medical assistant (sedan 1980) och har gjort det sedan missionen började.
Källa:Försvarsmaktens och FN:s hemsida.
Syfte
Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse av FN observatörers upplevelse av och om på vilket sätt inställningen till livet generellt har förändrats efter tjänstgöring. Lite är forskat kring hur observatörer förändras. Mer är forskat kring FN soldater i allmänhet. I en studie av Thomas m fl (Military Medicin. Vol. 171(5),May 2006, pp 376-380) säger en engelsk soldat som varit FN soldat i Bosnien så här:” Before I went to Bosnia, I was young, single, and selfish. My experiences changed my life forever. Now I value my own life and I am respectful of the life of others. From being a gang-ho squaddie, I am now more into peace and love than I ever was. I was sent Bosnia still ill from the Gulf, as many others were. It was a struggle, still is, but life is really important”. En annan säger “It has made me focus my life and put a lot of personal problems into perspective. I belive I am a better individual for it. En tredje säger “Made me feel extremely fortunate in belonging to a tolerant, well-meaning society. Going to Bosnia med me appreciate living in Bristol”.
I en svensk studie av Helena Kovacs m fl (Försvarshögskolan 2007, Erfarenheter utland, sid 85) säger en svensk observatör: ”Erfarenheten som sådan har get mig andra referenser och har vidgat min horisont. Jag ångrar absolut inte mina missioner (FN uppdrag utomlands). Man upplever ganska mycket på kort tid! Motsvarande livserfarenhet hade kanske tagit fem år att samla på sig.
Och vissa saker skulle man inte uppleva på samma sätt, som när man lever så nära inpå. Det har varit nyttigt både för mig som person och i yrkesrollen. Jag har blivit mer tålmodig och kan numera sitta lugnt och t ex vänta på att det ska komma transportflyg för att hämta oss.”
En annan officer säger i samma studie, på sid 78:” Jag önskar, att jag hade blivit bättre
omhändertagen och fått prata av mig med någon på ett professionellt sätt. Det var ju först efteråt jag insåg, hur nära döden jag varit och då började funderingarna. Vad gör jag här i Pakistan?
Varför ska jag gå här, när FN har hållit på sen 1948 och inte kommit någonstans! Varför ska jag offra mitt liv här? Jag ger upp för de skjuter på oss överallt här! Jag hade förmodligen haft de tankarna även om jag hade fått hjälp att bearbeta. Den tröst man hade var att det troligen varit ännu värre om inte FN varit på plats.”
När jag arbetar med hemkomst samtal brukar jag alltid mot slutet fråga om personen har
förändrats på något sätt av tjänsten utomlands. Ofta blir svaret att man uppskattar livet i Sverige mer. Det som nämns är ordningen, hur rent allt är, att det inte finns hot, man kan lita på folk. Så det blir en större uppskattning av företeelser som tidigare tagits för givna i Sverige, en ödmjukhet inför livet här hemma. Som en observatör i min studie säger: ” Att nu då man var på landet och kom hem till en varm lägenhet och man kan tända elen och allting liksom”.
Metod
Studien har genomförts som en intervjustudie med en kvalitativ innehållsanalys (Graneheim U.H, Lundman B,2004).
Det bandade intervjumaterialet skrevs ut till text som jag läste igenom ett flertal gånger.
Meningsbärande enheter lyftes ur för att kondenseras(förtätas).
Ur dessa togs subkategorier ut som i sin tur blev underlag för kategorier. Det blev fyra kategorier.
Endast svaren på fråga tio har tagits med i uppsatsen och analyserats. Den lyder: Har din inställning till livet förändrats efter utlandstjänsten ooch i så fall hur?
Övriga frågor har gett värdefull bakgrundsinformation och skapat kontakt med intervjupersonerna Nedan följer exempel på analysprocessen.
Meningsbärande enhet
Kondenserande enheten
Kod Subkategorier Kategori
Att har man kunskap om folk och om hur de tänker då förstår man mera varför det blir som det blir.
Kunskap om folk, hur de tänker då förstår man.
Kunskap Förstå
Ökad förståelse Utveckling
Att det regnar för mycket på
sommaren eller att matpriserna höjs sånt där det rör mig inte i ryggen egentligen
Regnar för mycket eller matpriserna höjs,
Det rör mig inte
Rör mig inte Vara nöjd Ödmjukhet
Väldigt tacksam för de liv och möjligheter vi har här i Sverige och hela västvärlden.
Tacksam för möjligheter i Sverige.
Möjligheter Känna tacksamhet Tacksamhet
Det är ingenting riktig va, det är Lets Dance och det är ja och ingenting.
.
Ingenting riktigt.
Det är ingenting
Ingenting Känsla av torftighet
Frustration
.
Urvalet har varit enligt principen ”bekvämlighetsurval” (www.infovoice.se, Ronny Gunnarsson MD,PhD, Dl, 2005) enligt två mönster:
1. Sökning via Internet. Sökorden har varit. Militär Observatör, Military Observer, Försvarsmakten, UNTSO, UNMOGIP.
Då har namn på observatörer framkommit som jag sedan har kontaktat.
2. Genom vänner och bekanta med militär anknytning. De har antingen själva varit observatörer eller känt någon som varit det.
Deltagare urval
Urvalet har blivit så att deltagarna fördelar sig på 10 män och 2 kvinnor. Den yngsta är vid intervju tillfället 36 år och den äldsta 67 år. En del har nyligen varit observatörer och för andra är det 25 år sedan eller mer de var ute. En blandning av aktiva officerare och reservofficerare. Graderna har varit: Kapten, Major(vanligast), Överstelöjtnant och Brigadgeneral. Inom det militära är Kaptens grad, då är man färdig med sin
grundutbildning till officer. Som högre officer räknas Överstelöjtnant och uppåt. Då kan man tjänstgöra som kontingentschef, Force Commander.
Civilstånd:
Antal
7
4
1
0 1 2 3 4 5 6 7 8
Familj Partner Singel
Antal
Tjänstgöringsområden:
Missioner
5
4
1 1 1
0 1 2 3 4 5 6
Indien Pakistan Mellersta Östern Angola Iran Etiopien
Missioner
Procedur
Alla som deltog i studien har först fått ett informationsbrev per post, där studien presenterades, orsakerna till att studien görs och försäkran om sekretess. Därefter blev de uppringda och en tid för telefonintervju avtalades. Alla har tillfrågats om de tillät att samtalet bandades, ingen sade nej.
Vid något tillfälle gick det inte att hitta en tid som passade. Den personen torde knappast avvika från gruppen. De utskrivna intervjuerna blev 111 sidor. I genomsnitt 9,25 sidor per person.
Intervjun har genomförts som regel på kvällstid. Två stycken var på arbetstid. Det har varit 10 frågor(se bilaga) och en punkt övriga synpunkter. Deltagarna har uppmanats komma med synpunkter och kommentarer fritt.
Etiska överväganden
I informationsbrevet näms att det är frivilligt att deltaga och att alla uppgifter behandlas
konfidentiellt. Alla har haft möjlighet att avstå utan motivering. Jag var noga med att sända brevet en vecka innan jag ringde så att intervjuvpersonerna hade tid att överväga om de ville deltaga. Den enskildes svar går inte att härleda till en bestämd person i uppsatsen. Namnen i analysavsnitet är fingerade. Allt material kommer att förstöras på ett säkert sätt när uppstasen är klar och godkänd.
Alla blev tillfrågade under telefonintervjuen om de ville ha den färdiga uppsatsen, något som alla svarade ja till.
Resultatet
Resultatet blev fyra kategorier som svar på frågan kring militära observatörers inställning till livet.
Kategori Underkategori Utveckling: Ökad förståelse
Mer tolerans Uppleva livet Få erfarenhet Utveckla ledarskap
Ödmjukhet: Mer ödmjuk
Tacksamhet: Uppleva möjligheter Känna uppskattning Känna tacksamhet Vara nöjd
Frustration: Känsla av torftighet
Upplevelse av pseudoproblem Känsla av att vara kritisk Känsla av tristess
Utveckling
Består av fem underkategorier: Ökad förståelse, Mer tolerans, Uppleva livet, Få erfarenhet, Utveckla ledarskap.
Här skildras hur observatörerna beskriver sin egen utveckling. De har utvecklats som människor, upplever de själva. Under arbetet som observatörer har de vistats i nya miljöer och träffat andra människor än normalt. Detta och arbetsuppgifterna, att observera och medla, parat med
bakgrunden som officer, medför att alla på olika sätt beskriver att de utvecklats som personer. Det kan vara lite, som att bli mer tolerant till andra kulturer eller mer till att uppleva sig vara en annan människa efter hemkomsten. Förändringarna är bestående efter lång (25 år) tid.
Ökad förståelse: Det här är en vanlig underkategori. Observatörernas berättelse visar hur de själva upplever att de uppnått ökad förståelse för andra människor. De har genom att möta andra människor från olika kulturer, med olika ställning och från olika grupper, militära och civila tränat upp en männnsiskokännedom. Som en säger:
” att har man kunskap om folk och om hur de tänker då förstår man mera varför det blir som det blir ibland”
Ett annat exempel är:
”jag har ju en mycket starkare förståelse för andra kulturer och andra folk invandrare och flyktingar osv. än vad vanliga svensken har.
Mer tolerans: Toleransen mot andras beteenden har ökat, mer kunskap om andras beteenden säger observatörerna ökar toleransen. Observatörerna har lärt sig att förstå och respektera
kulturella skillnader. En egenskap som är en bra utgångspunkt för att kunna möta och samarbeta med andra. Utan den blir det svårt att arbeta som observatör. Många skildrar att den här
egenskapen finns kvar lång tid, många år, efter tjänstgöringen.
”jag hade en jätterolig diskussion angående det här med religionen eller uppfattningen man vill ha.
Fransmännen de kör med sina älskarinnor medans araberna kör med flera fruar. De har löst samma problem på två olika sätt. Det är liksom inte svårare än så, men det tog ju ett par kvällar att komma överens om det.”
Uppleva livet: Resultatet visade att de intervjuade observatörerna lär sig att njuta mer av livet och tar det mera som det kommer.
Hur kommer det sig? Några observatörer menar att andra kulturers mer stoiska inställning till det som sker har gjort intryck. En som varit verksam i ett afrikanskt land skildrar hur man väntar på en buss. Tidpunkten när bussen kommer är inte så viktig. Livet just då består av att leva fram till dess att bussen kommer. Varför då oroa sig kring en tidpunkt?
”livet är lite grann som det är”.
”mer fokusering på att njuta av livet nu mera än att bara jobba och för att njuta sen utan jag försöker njuta nu.”
Få erfarenhet. Många betonar den erfarenhet som tjänsten har givit. Erfarenhet av andra människor, andra kulturer. FN systemet, logistik. En observatör hade läst islamologi innan hon åkte till sitt observatörs uppdrag i ett muslimskt land. Det gav henne stora fördelar. Hon hade lärt sig mycket om kulturella skillnader och kunde därför bättre hantera möten med muslimer. Något som gav henne ytterligare fördel var att de hon mötte blev imponerade av att hon hade studerat
För en tredje gjorde hans erfarenhet av internationelle relationer att han fick arbete i ett multinationellt företag och är kvar där tio år senare. Han fick
”internationell social förmåga”.
Utveckla ledarskap: Ledarskap är något som tränas under officers utbildningen både för aktiva och reservofficerare. En officer är alltid chef på något sätt. Några anger som skäl till att de sökte FN tjänst var att kunna fungera som officer under mer fältmässiga förhållanden. För en observatör kom den utveckling han fick under året som observatör att påverka hans fortsatta yrkesbana.
”jag är konsult idag och jobbar med ledarskap och som regel så går jag in då och är chef och jag går in i konfliktområden då i arbetsplatser med konflikter och jag tror inte jag hade varit så bra på det om jag inte gjort det där året alltså”.
Ödmjukhet
I den här kategorin sker också en utveckling men på ett mer moraliskt plan. Genom den utveckling som skett blir observatörerna mer benägna att vara mer ödmjuka och förlåta mer. Dessa
förändrade kvalitéer består över tid.
Består av en underkategori:
Mer ödmjuk: En ödmjuk person har en balanserad självuppfattning och är medveten om sina begränsningar. En observatör var med om beskjutning där hans kamrat dog. De satt i samma bil och en slump vem som dör. För den här observatören har händelsen resulterat i att han blev mer ödmjuk.
”Äh i det här fallet har det kunnat vara det och ja det var ren tur och det är någonting man går och tänker på dagligen och men som sagt vi hade väldigt bra
hantering, väldigt goda kamrater på plats, vi pratade väldigt mycket och jobbade väldigt mycket och prata om det här och äh det ökade ju ens ödmjukhet om man säger så”.
Tacksamhet
En tacksam människa fokuserar på det han har och inte på det han saknar. Observatörerna har blivit mer medvetna på vad de har hemma i form av möjligheter och resurser. Detta har medfört att de känner mer uppskattning och tacksamhet. Flera skildrar hur de har blivit mer nöjda med både sina materiella tillgångar och relationer. Den här utvecklingen minskar med tiden. Man vänjer sig vid och det blir normalt att det är välfungerande och bra hemma.
Den består av fyra underkategorier: Uppleva möjligheter, känna uppskattning, känna tacksamhet, vara nöjd.
Uppleva möjligheter: Här betonar flera observatörer de möjligheter som finns i Sverige och i västvärlden. Att vi kan utbilda oss, få sjukvård om det behövs. Att vi har demokrati och vårt välstånd. Skillnader mellan i och uland tas upp.
”då man var på landet och kom hem till en varm lägenhet och man kan tända elen och allting liksom.
Bara den saken att vi har en bil och vi kan åka de här fem milen bara fram och tillbaka hur vi vill”.
Känna uppskattning: Observatörerna har lärt sig uppskatta livet i Sverige. Att man kan lita på folk. Renheten och att det är förhållandevis lite miljöförstöring. Känslan av att slippa hot i form av vapen och minor. En observatör skildrar hur han efter hemkomsten hade kvar ett behov av en säkerhetszon på trehundra meter runt om sig. Det var svårt men avtog så småningom. Man uppskattar även sig själv bättre som följande citat visar:
”alltså jag är värdefull det var ju värdefullt innan jag har alltid älskat livet så att säga”.
Känna tacksamhet: Den här underkategorin ligger nära möjligheter. Hos många finns drag av tacksamhet. Speciellt de två kvinnliga observatörerna betonar sin tacksamhet.
”väldigt tacksam för de liv och möjligheter som vi har här i Sverige och hela västvärlden”.
”att faktiskt livet är ganska positivt här”
”tacksamhet över sådana saker att saker och ting fungerade”.
Frustration
Den består av fyra underkategorier: Känsla av torftighet, upplevelse av pseudoproblem, känsla av att vara kritisk, känsla av tristess.
Allt är inte bara positivt med att återvända hem från utlandstjänstgöringen. För några har det medfört
problem. Livet blir tråkigt. Någon tog upp att här finns en risk för missbruk för att motverka tråkigheten. Som missbruk räknar han in tendensen att vilja åka iväg igen som en flykt. Den inre världen kan upplevas som tråkig när inte livet utanför bjuder på rika upplevelser. Observatören tycker att andra bara bryr sig om pseudoproblem i stället för de problem på liv och död som han mött, vilket kan förstärka känslan av tristess.
Känsla av torftighet: Flera förmedlade upplevelsen av att livet är mer intensivt under observatörsåret. En observatör upplevde sitt liv som torftigt och tråkigt hemma efter
tjänstgöringen. Efter ett intensivt och händelserikt år blir vardags tillvaron tråkig. Jämförelsen med vad han varit med om gör att livet här i Sverige framstår som trist.
”men efter att jag kom hem så började jag känna att mitt liv var ganska torftigt.” ”det blir så futtigt man har levt väldigt intensivt och nära”.
Upplevelse av pseudoproblem: Här skildrar flera hur man efter hemkomsten retar sig på att folk bryr sig om saker som man uppfattar som skenbara problem. Relativt sett är problemen i Sverige mindre än för många ute i världen. Observatören har kanske sett människor som inte haft mat för dagen och när han kommer hem så möts han av klagomål på att mjölkpriset gått upp några ören.
”det är ingenting riktigt va det är Lets´s Dance och det är ju ingenting.”
”man tyckte ju klagade över lyxproblem va”.
Känsla av att vara kritisk: En observatör pratar mycket om sin upprördhet över
konsumtions samhället som han ser när han kommit hem. Han uttrycker en önskan att hoppa av konsumtions samhället.
”det är ju helt sjukt liksom alla bar går och handlar hela tiden och speciellt då kring jul massor av onödiga saker och miljarder rulla liksom till ingen nytta medans folk som faktiskt.”
Känsla av tristess:En observatör skildrar hur han upplever livet i Sverige som tråkigt.
”vad man än gör eller vad man än håller på med oavsett om man är stridspilot, observatör liksom jobbar på ICA eller det blir en vardag liksom. Vad jag än håller på med så blir det vardag”
En annan framhöll omväxlingen i arbetet som observatör. Ena dagen kunde han vara ute på en marsch och sova i en primitiv hydda, nästa dag sitta på en fin middag med distriktsguvenören, den tredje flyga business class. Livet som observatör har varit intensivt.
Diskussion
Syftet med den här studien har varit att se om militära FN observatörers inställning till livet har förändrats.
Många har studerat förekomsten av suicid, missbruk och liknande bland FN soldater. Bl a PO Michel har i sin doktors avhandling(The Swedish Soldier and General Mental Health Following Service in Peacekeeping operations, Uppsala 2005, sid 32) funnit att suicid frekvensen bland FN soldaterna var klart lägre än förväntat i samma ålders kategorier. Andra har studerat hormon nivåer.
Per Bengtsson och Kirsten Krull har i uppsats(Kronisk stress och exekutiva funktioner vid militär utlandstjänstgöring, Umeå Universitet, Examensuppstas vt 2006) funnit att ”den psykiska
påfrestningen personalen utsätter sig för har en negativ inverkan på de exekutiva funktionerna”.
Var finns forskningen kring mer livs inställningar? Hur individen förändras i sin syn på sig själv och omvärlden?
Här fyller min uppsats ett tomrum. Jag finner det intressant att alla tolv deltagarna har förändrats i sin inställning/syn på livet och att den kvarstår även efter lång tid.
Jag ser att det här kan kopplas till Cullbergs kristeori (Kris och utveckling, Natur och Kultur 2006 sid 120).
För observatören blir det en kris att komma ut och möta fattigdom och en annan människosyn. Det skapar en utvecklingskris som resulterar i en förändring större eller mindre av individens syn på livet. Det kanske inte är så konstigt att det blir ökande känslor av tacksamhet och ödmjukhet när individen inser hur bra man har det hemma. Alla har på något sätt gett uttryck för det. I ett fall började observatören ifrågasätta sin livsstil inom det konsumtions samhälle han lever i.
Thomas m fl har i studien Serving in Bosnia Made Me Appreciate Living in Bristol, 2006,
Abstract, kommit fram till att FN tjänst har gjort ett positivt intryck i FN soldaternas liv vanligen i form av att livet hemma uppskattades mer.
Den här krisen öppnar ögonen för andra värderingar. Krisens omvälvning leder till ett nytänkande där gamla värderingar ifrågasätts och nya skapas.
Det har för några varit negativa effekter av tjänsten. Hur livet hemma plötsligt blivit tråkigt, vardagen grå och trist. Som en observatör påpekade så finns då risken för flykt i form av missbruk eller att söka ny utlandstjänst. Som Mehlum (Alcohol and stress in Norwegien
United Nations peacekeepers, Mil med 1999 Oct; 164(10)720-4) visar har 43,5 % av forna FN soldater ökat sin alkoholkonsumtion efter FN tjänsten.
En svårighet i studien var att alla utom en hade gjort FN tjänst innan observatörs tjänsten. Den normala ”karriärs stegen” är att observatören först gör en eller några vanliga FN tjänster som truppförande befäl eller i någon specialist funktion. Fler framhöll värdet av den erfarenhet som de fått av detta. Men det gör att det är svårt att renodla vad som är tidigare FN tjänst och vad som är resultatet av observatörs tjänsten. Vanlig FN tjänst och observatörs tjänst skiljer sig åt. Det är delvis olika arbeten med mer påfrestningar på observatören. Flera har framhållit att i vanlig FN tjänst finns det stöd av kamrater något som finns i mindre omfattning under observatörs tjänsten.
Under arbetets gång har jag blivit nyfiken på vad det är som gör att vissa förändras mer än andra.
Skiljer sig könen åt? Har personligheten någon betydelse? I många studier som jag gått igenom så skiljer man på låg- och högriskområden. Att ta med några av dessa bakgrunds faktorer vore intressant för att se om de spelar någon roll for svaret på frågan om inställningen till livet förändras. Här finns utrymme för forskning i framtiden.
Utifrån det resultat jag har fått fram i min studie anser jag att man bör ha med frågeställningar kring förändrad inställning till livet under hemkomstsamtalet.
Tack !
Jag vill tacka följande personer som alla har bidragit till att den här studien kunde göras:
Min handledare Lisbeth Kristiansen, för hennes entusiasm och kunskaper.
Personalen vid Fackbiblioteket på Sundsvalls sjukhus.
Marléne som plågade sina öron med att skriva ut intervjuerna.
Min familj som har stått ut med mig när jag varit uppslukad av arbetet med uppsatsen.
Alla de observatörer som har delgett mig sina upplevelser.
Litteraturlista
Bengtsson P. m fl. Kronisk stress och exekutiva funktioner vid militär utlndstjänstgöring, Umeå Universitet Examensuppsats vt 2006.
Bramsen I. m fl. Predeployment personality traits and exposure to trauma as predictors of
posttraumatic stress symptoms: a prospective study of former peace- keepers. Am J Psychiatry Jul 2009;157(7):1115-9.
Brett T. Early intervention for traumatic and traumatic loss. Guilford press 2004.
Cullberg J. Kris och utveckling. Natur och Kultur 2006.
Graneheim U.H, Lundman B,2004, Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achive trustworthness,
Nurse Education Today, 24(2), 105-112.
Deahl MP m fl. Evaluating psychological debriefing: are we measuring the right outcomes? J Trauma and Stress. 2001 Jul;14(3):527-9.
Dirkzwager A. m fl. Social support, coping, life events, and posttraumatic stress symptoms among former peacekeepers: A prospective study. Personality and Individual Differnces. Vol 34(8), Jun 2003, pp. 1545 – 1559.
Dirkzwager A. m fl. Secondary traumatization in partners and parents of Dutch peacekeeping soldiers. Journal of Familiy Psychology. Vol. 19(2), Jun 2005, pp. 217-226.
Freeman S. Living and surviving in Harm´s Way. A psychological treatment handbook for Pre- and Post-Deployment of military Personnel. Routledge 2009.
Greenberg N. m fl. Do military peacekeepers want to talk about their experinces? Perceived psychological support of UK military peacekeepers on return from deployment. Journal of Mental Helath. Vol. 12(6), Dec 2003, pp. 565 – 573.
Klaassens ER. m fl. Mental health of Dutch peacekeeping veterans 10-25 years after deployment.
European Psychiatry. Oct 2008; 23(7): 486-90.
Kovacs H. m fl. Erfarenheter utland. Försvarshögskolan 2007.
Lundgren, Jarl. Nära ordervägran I Mostar. Artikel ur Wärmlandsörnen 2008.
MacDonald C. m fl. Mental health, and stressors reported by New Zealand Defence Force
Mehlum L. Alcohol and stress in Norwegian United Nations peacekeepers. Military Medicin Oct 1999; 164(10):720 – 4.
Mehlum L m fl. Risk factors for long-term Posttraumatic Stress Reactions in unarmed UN military. Journal of Nervous and Mental Disease. Vol 194(10), Oct 2006, pp 800 – 804.
Michel P-O. Handbok Försvarspsykiatri, Insats och stress. Försvarsmakten 2008.
Michel P-O. The swedish soldier and general mental health following service in peacekeeping operations. Acta universitatis upsaliensis Uppsala 2005.
Nikolova R. Psychophysiological assessment of stress and screening of health risk in peacekeeping operations. Military Medicin. Jan 2007; 172(1): 44-8.
Sion L. Peacekeeping and the gender regime: Dutch female peacekeepers in Bosnia and Kosovo.
Journal of Contemporary Ethnography. Vol. 37(5), Oct 2008, pp. 561-585.
Smith TC. m fl. The ocucupational role of woman in military service: Validation of occupation and prevalence of exposures in the Millennium Cohort Study. International journal of
Environmental Health Research. Aug 2007; 17(4): 271-284.
Schumm, m fl. Effects of a military overseas peacekeeping deployment on marital quality, satisfaction, and stability. Psychological reports. Vol. 87(3, pt 1), dec 2000, pp. 815 – 821.
Thomas m fl. Serving in Bosnia made me appreciate living in Bristol: Stressful experinces, attitudes, and psychological needs of members of the United Kingdom Armed Forces. Military Medicine. Vol 171(5), May 2006, pp 376 – 380.
Thoresen S. Traumatic stress and suicidal ideation in Norwegian male peacekeepers. Journal of Nervous and Mental Disease. Vol. 196(11, Nov 2008, pp. 814 – 821.
Wallenius m fl. Military observers reactions and performance when facing danger. Military Psychology. Vol16(4), Oct 2004, pp 211-229.
Frågor Uppsats
1. Hur såg din arbets situation ut hemma?
2. Hur såg din familje situation ut?
3. Var tjänstegjorde du?
4. Vad gjorde att du åkte på utlandstjänst? Vilka motiv fanns?
5. Hur reagerade dina anhöriga?
6. Följde anhöriga med?
7. Hur upplevde du mötet med en annan kultur?
8. Hur blev du bemött?
9. Var du med om någon farlig/potentiellt farlig situation?
10. Har din inställning till livet förändrats efter utlandstjänsten och i så fall hur?
11. Övriga synpunkter:
Sundsvall 10 03 09
Hej
Det här är ett informationsbrev.
Det är lite forskat kring Militära Observatörer. Det finns betydligt mer om FN soldater och officerare. En del studier tyder på att individen uppskattar tillvaron hemma mer efter tjänstgöring utomlands.
Den här studien försöker ta reda på mer om på vilket sätt inställningen till livet förändras efter tjänstgöring som Militär Observatör. Studien är en kvalitativ studie. Jag kommer att använda mig av telefon intervjuer som tar ca 30 minuter. Som intervjuperson väljer Du själv hur länge Du vill prata. Givetvis är det frivilligt att deltaga och man kan avbryta sin medverkan när som helst. Svaren behandlas konfidentiellt. Den enskildes svar går inte att spåra till en bestämd person.
Jag har själv tjänstegjort flera år i FN tjänst bl a vid UNMOGIP. Jag arbetar ibland åt Försvarsmakten med hemkomst samtal. Uppsatsen är ett led i min utbildning till Leg
Psykoterapeut vid Umeå Universitet. Storleken på uppsatsen är 15 hsp (motsvarar C uppsats).
Jag har en handledare, lektor Lisbeth Kristiansen vid Mittuniversitetet.
Jag kommer att ringa Dig. Då kan vi avtala en tid som passar för intervjun. När allt är klart med uppsatsen kan jag skicka den till Dig om Du vill. Ring mig om det är något Du undrar över.
Med Vänlig Hälsning
Lars Edeby
Haparandavägen 14 857 31 Sundsvall 060-18 17 62 A 060-50 02 04 B 076-146 00 46
