Självständigt arbete 15hp
Hur livet kan förändras efter ett genomgånget hjärtstopp
En systematisk litteraturstudie
Författare: Therese Kristedal Angelica Sjögren, Karin Striegel Termin: HT14
Abstrakt
Bakgrund: En större andel människor drabbas idag av hjärt- kärlsjukdomar till följd av ökad vällevnad och en allt äldre befolkning. Därmed ökar risken att drabbas av ett plötsligt hjärtstopp. Att genomgå ett hjärtstopp kan innebära stora livsförändringar för individen. Detta är något sjuksköterskor kommer i kontakt med i sitt arbete, en djupare förståelse för hur livet kan förändras efter ett hjärtstopp kan bidra till bättre
omvårdnadsåtgärder för dessa patienter.
Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur livet kan förändras för personer som genomgått ett hjärtstopp.
Metod: En systematisk litteraturstudie innehållande fyra kvalitativa artiklar, åtta kvantitativa artiklar och en artikel med mixad metod som övergripande beskriver ett avgränsat område på ett strukturerat sätt.
Resultat: Litteraturstudien visar att livet kan förändras på flera vis för patienter som genomgått ett hjärtstopp. Detta presenteras i fyra övergripande teman: fysisk påverkan, psykisk påverkan, social påverkan och existentiell påverkan. Dessa teman innehåller sammanlagt 12 underkategorier: kvarstående minnesförluster, svårigheter att leva som tidigare, skuldkänslor för sitt tidigare ohälsosamma leverne, att känna livskvalitet och välbefinnande, känslosamt efteråt, arbetsförmågan kan förändras, familjen och
närstående blev viktigare, behov av att ha någon att anförtro sig till, viktigt att finna en förklaring, att leva i nuet, rädsla för döden och oro för anhöriga.
Slutsats: Hjärtstoppspatienter har kvarstående behov efter att ha skrivits ut från sjukhuset. Därför vill författarna av föreliggande litteraturstudie vända sig till
sjuksköterskor och övrig vårdpersonal för att påvisa behovet för uppföljning och stöd efter utskrivning från sjukhus.
Nyckelord
Hjärtstopp, livssituation, livskvalitet.
Tack
Ett stort tack till alla som har stöttat oss och engagerat sig i vår litteraturstudie. Ett särskilt tack till vår handledare Kerstin Andersson för hennes engagemang och
vägledning. Även ett tack till Lennart Hellström och Ingrid Dehlbom som bidragit med värdefull kunskap och råd under processen.
Innehåll
1 Inledning ____________________________________________________________ 5
2 Bakgrund ___________________________________________________________ 5 2.1 Vad är ett hjärtstopp? ______________________________________________ 5 2.2 Orsaker till hjärtstopp ______________________________________________ 5 2.3 Livsstilens påverkan _______________________________________________ 6 2.4 Följder efter ett hjärtstopp __________________________________________ 7 2.5 Teoretisk referensram ______________________________________________ 8 2.5.1 Hälsa _______________________________________________________ 8
2.5.2 Välbefinnande och livskvalitet ____________________________________ 9
2.5.3 Begreppens koppling till litteraturstudiens syfte _____________________ 10
3 Problemformulering _________________________________________________ 10
4 Syfte ______________________________________________________________ 11
5 Metod _____________________________________________________________ 11 5.1 Urval __________________________________________________________ 11 5.1.1 Inklusionskriterier ____________________________________________ 11
5.1.2 Exklusionskriterier ___________________________________________ 11
5.2 Sökningsförfarande _______________________________________________ 11 5.3 Kvalitetsgranskning ______________________________________________ 12 5.4 Analysmetod ____________________________________________________ 13
6 Etiska överväganden _________________________________________________ 15
7 Resultat ____________________________________________________________ 15 7.1 Fysisk påverkan _________________________________________________ 16 7.1.1 Kvarstående minnesförluster ____________________________________ 16
7.1.2 Svårigheter att leva som tidigare ________________________________ 16
7.1.3 Skuldkänslor för sitt tidigare ohälsosamma leverne __________________ 17
7.2 Psykisk påverkan _______________________________________________ 17
7.2.1 Att känna livskvalitet och välbefinnande ___________________________ 17
7.2.2 Känslosamt efteråt ____________________________________________ 18
7.3 Social påverkan _________________________________________________ 19 7.3.1 Arbetsförmågan kan förändras __________________________________ 19
7.3.2 Familjen och närstående blev viktigare ___________________________ 19
7.3.3 Behov av att ha någon att anförtro sig till _________________________ 20
7.4 Existentiell påverkan ____________________________________________ 21 7.4.1 Viktigt att finna en förklaring ___________________________________ 21
7.4.2 Att leva i nuet ________________________________________________ 21
7.4.3 Rädsla för döden _____________________________________________ 21
7.4.4 Oro för anhöriga _____________________________________________ 22
8 Diskussion __________________________________________________________ 22 8.1 Metoddiskussion _________________________________________________ 22 8.1.1 Sökningsförfarande ___________________________________________ 22
8.1.2 Kvalitetsgranskning ___________________________________________ 24
8.1.3 Analysmetod ________________________________________________ 25
8.2 Resultatdiskussion _______________________________________________ 26
9 Slutsatser __________________________________________________________ 29 9.1 Framtida forskning _______________________________________________ 30
10 Referenser_________________________________________________________ 31
Bilagor ________________________________________________________________
Bilaga 1 Sökningsförfarande ___________________________________________ I Bilaga 2 Checklista för kvantitativa artiklar
-Kvasi-experimentella studier *_______________________________ III Bilaga 3 Checklista för kvalitativa artiklar * _____________________________ V Bilaga 4 Modifierad checklista för kvantitativa artiklar
-Kvasi-experimentella studier * _______________________________ VII
1 Inledning
Att överleva ett hjärtstopp kan medföra att livet inte upplevs som tidigare. För personen som genomgått ett hjärtstopp kan det innebära att vardagen förändras. Det är en
livshotande händelse som kan sätta djupa spår hos den drabbade. Två av författarna i föreliggande studie har arbetat inom sjukvården när hjärtstopp har inträffat och även varit delaktiga i eftervården för de som överlevt. Det som väckte intresset för ämnet var när författarna tillsammans reflekterade kring hur livet kan förändras efter en sådan chockartad händelse. I arbetet som blivande sjuksköterskor vill författarna kunna ge en god evidensbaserad vård. En fördjupning i tidigare forskning kring hur livet kan förändrats efter ett hjärtstopp kan bidra till att vården för de drabbade kan bli bättre genom en ökad kunskap och förståelse.
2 Bakgrund
2.1 Vad är ett hjärtstopp?
Ett hjärtstopp orsakas av ett elektriskt kaos i hjärtats elektriska system, den vanliga hjärtrytmen övergår till vad som kallas ett ventrikelflimmer. Istället för att slå normalt flimrar hjärtat vilket leder till att blodet inte pumpas ut i kroppen. På grund av
syrebristen som uppstår i hjärnan börjar kroppen få irreversibla skador redan efter fem minuter. Döden är nästan ett faktum efter 15 minuter trots att räddningsinsatser sätts in.
En hjärtstartare, som ger en eller flera elektriska chocker över hjärtat, kan få tillbaka hjärtat till normal rytm och är den viktigaste behandlingen. Chansen till överlevnad ökar om cirkulation och andning hålls igång med hjälp av hjärtlungräddning i väntan på en hjärtstartare. Vid hjärtlungräddning utförs kompressioner av bröstkorgen samt
inblåsningar av luft till lungorna växelvis (Herlitz, 2014).
2.2 Orsaker till hjärtstopp
I Sverige drabbas ca 10 000 personer av plötsligt hjärtstopp varje år. Av dessa 10 000 räddas ca 500 människor efter ett plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus (Svenska rådet för HLR, 2014). I en rapport har man utifrån tillgänglig litteratur kalkylerat att av Europas befolkning (729 miljoner invånare) drabbas varje år cirka 350 000 människor av hjärtstopp utanför sjukhus med påbörjad hjärtlungräddning (Berdowski et al., 2010).
Ischemisk hjärtsjukdom är den dominerande orsaken till ett plötsligt hjärtstopp, både utanför och på sjukhus (Herlitz, 2014; Holmberg, 2007). Med ischemisk hjärtsjukdom menas att det har uppstått brist på syre i hjärtmuskeln. Detta beror främst på
ateroskleros. Ateroskleros är en åderförkalkning som drabbar kroppens större blodkärl.
Plack fastnar på kärlväggen och kan orsaka en rad olika sjukdomar (Vasko, 2007). Om plack i ett kranskärl brister kan blodet koagulera runt plackbristningen och därmed finns det risk att kranskärlet täpps till och ett totalt stopp uppstår (Holmberg, 2010). Det leder i sin tur till en hjärtinfarkt som sedan kan utvecklas till ett hjärtstopp. Symtom på ischemi brukar oftast visa sig i form av smärta men den kan även vara helt symtomfri (Vasko, 2007).
Orsakerna till ischemisk hjärtsjukdom och hjärtinfarkt omfattar såväl genetiska faktorer som levnadsvanor. Nio riskfaktorer är associerade med hjärtinfarkt över hela världen.
Dessa är: rökning, höga blodfetter, högt blodtryck, diabetes, bukfetma, stress, låg fysisk aktivitet, litet intag av frukt och grönt samt alkohol. Två tredjedelar av alla hjärtinfarkter kan förklaras av rökning och höga blodfetter, som är de viktigaste riskfaktorerna. Över 90 procent av alla hjärtinfarkter kan förklaras med dessa nio riskfaktorerna (Anand et al., 2008).
Andra hjärtsjukdomar som kan orsaka ett plötsligt hjärtstopp är klaffsjukdomar, retledningsrubbningar eller hjärtmuskelsjukdomar. Dessa utgör orsaken till ca 10 procent av hjärtstoppen vid hjärtsjukdom medan ischemisk hjärtsjukdom utgör ca 90 procent (Holmberg, 2010). Ett hjärtstopp kan t.ex. också bero på drunkningstillbud, trafikolyckor och astmaattacker (Herlitz, 2014).
2.3 Livsstilens påverkan
Enligt WHO förebygger sunda levnadsvanor 80 procent av alla kranskärlssjukdomar (WHO, 2013). Även utvecklingen av typ 2-diabetes kan förebyggas eller fördröjas med hälsosamma levnadsvanor (WHO, 2014). Enligt Statens folkhälsoinstitut är
ohälsosamma levnadsvanor vanliga, hälsosamma levnadsvanor rapporteras endast hos varannan kvinna och var tredje man i åldrarna 16-84 år (Wadman, 2009). Förbättrade levnadsvanor kan snabbt ge dem som redan drabbats av sjukdom en bättre hälsa. En patient som slutar röka efter ett akut kranskärlssyndrom, samt börjar äta hälsosamt och
motionera regelbundet, kan minska risken för att något händer igen med 74 procent redan efter 6 månader (Chow et al., 2010). Vuxna som röker dagligen har en förhöjd risk för sjukdom. Det är vetenskapligt belagt att risken för hjärt- och kärlsjukdomar ökar vid rökning (Agardh et al., 2008).
En annan riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdom är fysisk inaktivitet. Nya studier visar att ett totalt stillasittande kan bidra med en lika stor risk för kranskärlssjukdomar som rökningen (Calais et al., 2014). Genom regelbunden motion förbättras
blodfettsbalansen, blodtryck och puls sjunker, risken för blodproppar minskar och kroppens känslighet för insulin förbättras, detta gör att blodsockernivån sjunker.
Vardagsmotionen har en stor betydelse för kroppsvikten och risken för att utveckla hjärt- och kärlsjukdom (Hellenius, 2012). De som redan drabbats av en
kranskärlssjukdom kan hålla förträngningarna i schack genom en kombination av fysisk aktivitet och andra livsstilsförändringar (Lodén, 1999).
Kosten har stor betydelse och kan minska riskerna för hjärt- och kärlsjukdom (Iqbal et al., 2008). Genom ett måttligt intag av protein, fett och kolhydrater i kombination med fysisk aktivitet kan övervikt, som är en känd risk för hjärt- och kärlsjukdom, motverkas (Lodén, 1999).
Stress är något som på lång sikt kan orsaka hjärt- och kärlsjukdomar. När vi utsätts för stress ökar blodtrycket och blodets förmåga att koagulera. Det kan i sin tur leda till skador på kärlväggarna eller leda till en blodpropp som senare utvecklas till ett
hjärtstopp. Stressen kan visa sig genom symtom som utmattning, hets, frustration eller depression. Så fort symtomen kommer är det viktigt att motverka dem. De kan
motverkas genom motion eller olika avslappningsövningar (Lodén, 1999).
2.4 Följder efter ett hjärtstopp
Den syrebrist hjärnan drabbades av vid hjärtstoppet kan också orsaka kognitiva problem. Kognitiva problem innebär minnessvårigheter, glömska, trötthet, lägre uppmärksamhetsförmåga, lägre koncentrationsförmåga och ökad stresskänslighet.
Dessa kognitiva skador kan påverkas av för lite sömn, kraftig ansträngning och stress (Svenska rådet för HLR, 2014). Minnesstörningar och bristande kontroll av känslor kan
vara besvärligt efter ett hjärtstopp men kan förbättras efter en tid (Sand, Sjaastad och Haug, 2009). Det finns studier som visar att hjärnan har förmåga till spontanläkning då det ständigt sker en omorganisation i hjärnan. Den kan till exempel bilda nya hjärnceller och förändra sig men då krävs det olika typer av träning, stimulans och vila. Hjärnan blir inte helt återställd men det kan bli bättre. Ett exempel är att minnesförmågan går att träna upp (Svenska rådet för HLR, 2014). Hjärnan fungerar efter sin dagsform och kan bli överbelastad av till exempel intryck. Den drabbade är beroende av miljön och människorna runt sig. Den som drabbats av ett hjärtstopp kan använda sig av
hjälpmedel som till exempel klocka, anteckningsblock och kalender (Svenska rådet för HLR, 2014).
Minst 90 procent av patienterna som efter ett hjärtstopp skrivs ut från sjukhus har en relativt väl fungerande hjärnfunktion (Martinell et al. 2010). Fyra av fem hade en defibrillerbar rytm när behandlingen av hjärtstoppet inleddes, dessa föreföll ha en bättre hjärnfunktion än de som inte haft en defrillerbar rytm från början (Holmgren et al., 2010). Hjärnan och nervcellerna är helt beroende av syresatt och energirikt blod för att kunna fungera och drabbas hjärnan av syrebrist tar den stor skada efter bara några sekunder. I hjärnan kontrolleras alla viktiga funktioner i kroppen. Bland annat finns områden i hjärnan som är viktiga för minnesfunktioner, känslomässiga uttryck och stressreaktioner samt omkopplingsstationer för nervimpulser (Sand, Sjaastad & Haug, 2009).
En uppföljning av hjärtat görs efter ett hjärtstopp. Vid uppföljningen handlar det om att ta reda på vad som utlöste hjärtstoppet och hur man som vårdare och drabbad kan förhindra att det händer igen (Svenska rådet för HLR, 2014).
2.5 Teoretisk referensram
Begreppen hälsa, välbefinnande och livskvalitet utgör den teoretiska referensramen i arbetet.
2.5.1 Hälsa
Dahlberg och Segestens (2010) definition av hälsa är ”Hälsa innebär att må bra och att
smått.” (s.52). Vårdandets syfte är att förstärka och stötta människors hälsoprocesser och därför utgör hälsa målet för omvårdnaden (Dahlberg & Segesten, 2010). Inom det humanistiska perspektivet betraktas människan i ett helhetsperspektiv, hälsa ses som en process. Hälsa hör ihop med människan som helhet och utgörs av hennes upplevelser, välbefinnande och känsla av mening och sammanhang (Willman, 2010). Trots att hälsa innefattar biologiska perspektiv räcker det inte att vara frisk biologiskt för att uppleva hälsa. Det betyder inte heller att det inte finns sjukdom trots att man upplever hälsa (Dahlberg & Segesten, 2010). För vårdpersonal är begreppet hälsa ett centralt begrepp.
Sjuksköterskans uppgift är att se det friska hos patienten och ta till vara på det, känna igen och förebygga hälsorisker samt att motivera till förändring vid behov (Willman, 2010). Enligt Birkler (2007) bör sjuksköterskan vara medveten om hälsobegreppets innebörder vid mötet med patienten för att lättare kunna förstå dennes behov och situation.
2.5.2 Välbefinnande och livskvalitet
Utifrån ett vårdvetenskapligt perspektiv innebär välbefinnande ett utrymme för insikt att det kan finnas en upplevelse av hälsa även om individen har drabbats av sjukdom. Det kan begränsa det vardagliga livet men individen kan lära sig att förhålla sig till detta och därmed finna frihet. Vid svår sjukdom kan det vara svårt att ens tänka eller känna
välbefinnande men med ett bra bemötande och hjälp av olika professioner kan det vara möjligt att erfara välbefinnande trots sjukdom. Att känna välbefinnande kan innebära trygghet vilket är en viktig del att beakta som sjuksköterska i vård och behandling (Dahlberg & Segesten, 2010).
Vårdvetenskapen beskriver livskvalitet som ett individuellt begrepp, där alla har större eller mindre önskningar, förväntningar och krav på livet. Ordet livskvalitet används för att kvalitativt beskriva människors liv och är ett mått av välbefinnande. Livskvalitet används inom hälso- och sjukvården som ett generellt begrepp för att känneteckna ett gott liv (Birkler, 2007). Livskvalitet kan antingen vara subjektiv eller objektiv. Den subjektiva livskvaliteten utgörs av den enskilde individens behov och är kopplad till välbefinnande och upplevelser. De behov som ger ett ökat välbefinnande hos den ena patienten är kanske inte av betydelse för den andra. När livskvaliteten betraktas som ett subjektivt fenomen är det patienten som vet bäst gällande sina behov. Patienten bör
därför vara delaktig i vilka behov som först bör prioriteras av sjuksköterskan.
Sjuksköterskan kan bli delaktig i patientens livskvalitet genom att vara lyhörd och tillgodose patientens behov (Birkler, 2007). Birkler (2007) beskriver att livskvaliteten även kan betraktas som ett objektivt fenomen. Denna typ av livskvalitet förknippas med kroppen och den materiella världen. Objektivt sett så mår patienten bra så länge de materiella behoven är tillfredsställda och kroppen fungerar.
Patienten kan uppleva en ökad livskvalitet genom att sjuksköterskan tala med patienten om eventuella svårigheter som kan uppstå i den konkreta situationen och genom att tillgodose patientens behov. Sjuksköterskan kan även indirekt hjälpa patienten till att uppleva en förbättrad livskvalitet genom att vidga patientens horisont och prata om de möjligheter som situationen erbjuder (Birkler, 2007).
2.5.3 Begreppens koppling till litteraturstudiens syfte
Då vi nämner att hälsa ses som en process tolkar vi det som att hälsan förändras i takt med livet. När en människa drabbas av ett hjärtstopp tror vi att hälsan förändras på ett eller annat sätt. Genom att sjuksköterskan är medveten om hur ett hjärtstopp kan påverka patienten blir det lättare att främja patientens hälsa. Är sjuksköterskan
medveten om hur välbefinnandet påverkas av hjärtstoppet tror vi att det underlättar för sjuksköterskan att inge trygghet och på så sätt öka patientens välbefinnande. För att sjuksköterskan ska kunna tillgodose patientens individuella behov efter ett hjärtstopp anser vi att det är av vikt att patienten får chans att uttrycka de behov som bör
prioriteras först.
3 Problemformulering
Idag drabbas en större andel människor av hjärt- och kärlsjukdomar. Genom en ökad vällevnad och en allt äldre befolkning blir risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar högre (Vasko, 2007). Hjärt- och kärlsjukdomar kan i sin tur leda till ett plötsligt
hjärtstopp. Ett hjärtstopp är en livshotande och chockartad händelse för den drabbade.
Hur kan livet komma att förändras efter en sådan händelse och vad innebär dessa förändringar för individen? Författarna av föreliggande studie vill undersöka om det finns ett behov av att öka kunskapen hos sjuksköterskor kring hur livet kan upplevas efteråt.
4 Syfte
Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur livet kan förändras för personer som genomgått ett hjärtstopp.
5 Metod
5.1 Urval
Arbetet som gjorts är en systematisk litteraturstudie vilket innebär att litteratur inom ett valt problemområde eller ämne söks och granskas kritiskt för att sedan sammanställas.
Information har letats fram ur både litteratur och databaser (Forsberg & Wengström, 2013). Med stöd från Östlundhs (2006) kapitel om informationssökning kunde relevanta artiklar sökas fram och användas i arbetet.
5.1.1 Inklusionskriterier
De vetenskapliga artiklar som inkluderades skulle svara an till litteraturstudiens syfte.
Det innebär att deltagarna skulle ha genomgått ett hjärtstopp, vara över 18 år och
studiens fokus skulle ligga på hur förändringar kan upplevas efteråt. De skulle även vara publicerade mellan 2000- 2014, vara vetenskapligt granskade och skrivna på svenska eller engelska då författarna av föreliggande studie endast behärskar dessa språk.
5.1.2 Exklusionskriterier
Studier på deltagare under 18 år exkluderades. Likaså studier som lade störst fokus på räddningsarbetet under hjärtstoppet.
5.2 Sökningsförfarande
Cinahl, PubMed och PsycINFO var de databaser som användes vid sökandet efter material till litteraturstudien. Sökningar av artiklar gjordes mellan 140902–141015.
Cinahl är en databas som innehåller forskning rörande omvårdnad, arbetsterapi och sjukgymnastik (Forsberg & Wengström, 2013). Eftersom artiklarna bör vara
vetenskapligt granskade användes avgränsningen peer-reviewed i litteratursökningarna.
I Cinahl användes fritextsökning samt ämnesord funna i Cinahl Headings. I Cinahl användes sökorden heart arrest, quality of life, life change events, cognition och outcome. Den booleska operatorn AND användes vid kombinering av vissa ämnesord för att begränsa antalet träffar enligt Forsberg och Wengström (2013). Detta då vissa ämnesord enskilt gav ett för stort antal träffar.
PubMed innehåller forskning kring medicin och omvårdnad (Forsberg & Wengström, 2013). För att få fram rätt ämnesord till sökningarna användes Svensk MeSH som är en medicinsk ämnesordlista. Där skrevs valt ord på svenska och översattes sedan till motsvarande ämnesord på engelska. För att kontrollera att artiklarna var vetenskapligt granskade användes Ulrich´s periodicals directory. I PubMed användes sökorden heart arrest, outcome, cardiac arrest, qualitative och quality of life.
PsychINFO är en databas där psykologisk forskning inom omvårdnad och medicin finns tillgänglig (Forsberg & Wengström, 2013). Thesaurus är ett verktyg för att kunna göra korrekta ämnessökningar i PsychINFO. Även här översattes valda ord till engelska ämnesord för att få fram relevanta artiklar. De sökord som användes var life changes, cardiac arrest och near death experiences.
I en av de redan inkluderade artiklarnas referenslistor fanns en artikel som väckte intresse. Därför gjordes en så kallad sekundärsökning. Dock inkluderades inte denna artikel då den inte svarade an på syftet. Sökningsförfarandet i varje databas presenteras i tabeller (se bilaga 1) och alla inkluderade respektive exkluderade artiklar presenteras i en artikelmatris (se bilaga 5).
5.3 Kvalitetsgranskning
Inför kvalitetsgranskningen lästes de valda artiklarna noggrant ett flertal gånger av författarna i föreliggande studie, detta för att uppnå en större förståelse för innehållet.
Sedan delades artiklarna upp mellan författarna som enskilt granskade ett antal var.
Därefter granskades alla artiklarna gemensamt ännu en gång för att se om det fanns konsensus kring varje artikels kvalitet.
Kvalitetsgranskningen utfördes med hjälp av Forsberg och Wengströms (2013)
granskningsmallar för granskning av kvalitativa och kvantitativa studier (se bilaga 2, 3
& 4). Dessa granskningsmallar innehåller ett antal frågor. De frågor som inte kunde besvaras med ett ja eller nej omformades. Ett exempel är att fråga C. ”Vilka mätmetoder användes?” (i bilaga 2) omvandlades till ”Är mätmetoderna redovisade?”. Ett
poängsystem utformades där varje fråga fick ett poäng. Dessa poäng omformades sedan till procent. En studie kunde ges låg (40 %), medelhög (60 %) eller hög kvalitet (80 %).
För att en artikel skulle uppnå en hög kvalitet behövde den få en viss poäng, det vill säga svara an på ett visst antal av granskningsmallens frågor. Utöver det skulle det finnas en logisk stringens, d.v.s. en röd tråd genom arbetet och innehålla
forskningsprocessen olika delar. Erhöll en artikel medelhög kvalitet innebar det att den fick något lägre antal poäng men att den ansågs uppnå de övriga kraven. Totalt
granskades 13 artiklar, varav åtta fick hög kvalitet och fem fick medelhög kvalitet. En av artiklarna var en mixad metod, denna artikels kvalitativa och kvantitativa del granskades var för sig med hjälp av respektive granskningsmallar. En modifiering av den kvantitativa granskningsmallen för kvasi-experimentella studier gjordes då några av studierna utfördes utan kontrollgrupp, frågorna som berörde kontrollgruppen togs bort.
Alla artiklar som granskades inkluderades i litteraturstudien.
5.4 Analysmetod
Artiklarna översattes gemensamt från engelska till svenska. Detta gjorde att materialet var lättare att förstå och underlättade vid analysen. Översättningen gjordes med hjälp av ordlexikon och översättningsprogram.
Författarna i föreliggande studie valde att ta stöd från Fribergs (2006) analysmodell vid analysen av materialet. Analysmodellen bygger på att bekanta sig med texten och genom att se helheten i texten kan likheter och skillnader lyftas fram från materialet.
Det första steget i analysmodellen utgör ett bekantgörande skede för att se textens helhet. Texten läses i sin helhet för att kunna uppnå förståelse för vad den handlar om (Friberg, 2006). Artiklarna delades upp mellan författarna och lästes igenom noggrant ett flertal gånger. Alla artiklar lästes igenom av varje författare. Sedan diskuterades artiklarnas resultat gemensamt och resultat som svarade på litteraturstudiens syfte valdes ut.
I nästa steg ligger fokus på likheter och skillnader i resultaten. Innehåll i texten som handlar om samma sak identifieras och kan nu föras samman till likheter och skillnader (Friberg, 2006). Resultat med liknande innehåll identifierades genom att markeras med en viss färgkod. För att särskilja färgkoderna gavs de olika rubriker utefter vad de handlade om. Med hjälp av de olika färgkoderna markerades innehåll i texten först som en övergripande indelning. Dessa färgkoder analyserades sedan djupare gällande likheter och skillnader för att avgöra om de kunde sammanföras till en ny helhet.
I det sista steget sorteras resultatet utifrån likheter och skillnader. Kvalitativ och kvantitativ data bör skiljas åt och presenteras på olika sätt, kvalitativa i form av teman/rubriker och kvantitativa i form av siffor enligt Friberg (2006). Författarna i föreliggande studie har dock valt att presentera resultat från de kvantitativa artiklarna i textform. Texten i artiklarnas resultat jämfördes med tabellerna för att se att de stämde överens. Därför presenteras både de kvalitativa och de kvantitativa resultaten i form av teman. Resultaten som handlade om samma sak sorterades i övergripande teman med passande underrubriker (se tabell 1). I dessa teman sammanställdes resultaten i textform genom att referera till olika studier vilket ger läsaren en förståelse för litteraturstudiens område. Totalt resulterade analysen i fyra teman med totalt 12 underrubriker.
5.5 Tabell 1. Exempel på analysens olika steg
Delar ur artiklarnas resultat (översatt från engelska till svenska)
Färgkodsrubrik Tema Underrubrik
Oron för ännu ett hjärtstopp skapar känslor av rädsla och sårbarhet och det blir tydligt att det inte finns någon garanti för ett fortsatt liv.
Oro för återfall Existentiell påverkan Rädsla för döden
Känslor av rädsla och ångest var kopplat till tankar om hjärtstoppet och möjligheten för återfall.
Oro för återfall Existentiell påverkan Rädsla för döden
Sociala relationer verkar vara viktigt för att uppleva sig själv som en hel människa med identitet och sammanhang.
Relationers betydelse Social påverkan Familj och närstående blev viktigare
Deltagarna har beskrivit att efter ett hjärtstopp, fokuserade deras livsstil huvudsakligen av betydelsen att ha människor nära.
Viktigt att ha människor nära
Social påverkan Familj och närstående blev viktigare
6 Etiska överväganden
Etiska överväganden bör göras innan den systematiska litteratursökningen påbörjas.
Dessa etiska överväganden berör urvalet och presentationen av resultat (Forsberg &
Wengström, 2013). För att inte missa något resultat som svarade på litteraturstudiens syfte utfördes urvalet noggrant. Resultatet redovisades för samtliga artiklar som
inkluderades i studien, även där inga signifikanta skillnader innan och efter hjärtstoppet påvisades, då det annars vore oetiskt (Forsberg & Wengström, 2013).
Alla källor angavs med referenser i löpande text samt i referenslista. Texten skrevs med egna ord för att undvika plagiat. Varje forskare ska ha ett redligt förfarande, oredlighet i forskning innebär bland annat att plagiera, förfalska eller stjäla vetenskapliga resultat eller data (Vetenskapsrådet, 2014).
7 Resultat
Litteraturstudiens resultat presenteras i fyra teman: Fysisk påverkan, Psykisk påverkan, Social påverkan och Existentiell påverkan. Dessa teman innehåller totalt 12
underrubriker. (Figur 1).
Figur 1. Resultatets teman med respektive underrubriker.
Hur livet kan förändras
efter genomgånget
hjärtstopp.
Social påverkan - Arbetsförmågan kan
förändras
- Familjen och närstående blev viktigare
- Behov av att ha någon att anförtro sig till Fysisk påverkan - Kvarstående minnesförluster
- Svårigheter att leva som tidigare
- Skuldkänslor för sitt tidigare ohälsosamma levende
Psykisk påverkan - Att känna livskvalitet och
välbefinnande.
- Känslosamt efteråt
Existentiell påverkan - Viktigt att finna en förklaring
- Att leva i nuet - Rädsla för döden.
- Oro för anhöriga.
7.1 Fysisk påverkan
7.1.1 Kvarstående minnesförluster
I två kvalitativa studier framkom det att det fanns förvirring hos de drabbade kring vad som hänt, var de befann sig och minnesluckor från tiden i samband med hjärtstoppet.
Detta medförde känslor av otrygghet och kaos då det endast fanns fragment av minnen (Ketilsdottir et al., 2013; Bremer et al., 2009). Patienter försökte hålla fast vid de minnen de hade av händelsen för att lättare kunna hantera situationen och få en känsla av sammanhang och kontroll. Även att få händelsen återberättad av andra kunde bidra till detta, det skapade även en förståelse av hjärtstoppet och varför det hände (Bremer et al., 2009). Minnet blir inte helt återställt, vissa minnesluckor finns alltid kvar
(Ketilsdottir et al., 2013; Bremer et al., 2009). Ketilsdottir et als. (2013) studie visade också att deltagarna fick svårigheter att känna igen bekanta ansikten samt en försämrad läsförmåga. Framstående var att deltagarna upplevde en förändrad kognitiv funktion efter hjärtstoppet (Ketilsdottir et al., 2013; Nichol et al., 1999). Middelkamp et al.
(2006) beskriver i sin studie hur patienter med hypoxisk hjärnskada efter hjärtstopp visade signifikanta samband mellan komans duration och påverkan på kognitiva funktioner. Denna påverkan var relaterad till post-traumatisk minnesförlust. En del av patienterna klarade sig inte självständigt kognitivt och i det dagliga livet. Detta visas även i Hofgrens et al. (2008) kvantitativa studie där 28 procent av de som bodde i eget hem hade behov av hjälp med sociala och kognitiva aspekter, så som minnesfunktion och problemlösning.
7.1.2 Svårigheter att leva som tidigare
I en kvalitativ studie upplevde deltagarna att de hade en nedsatt fysisk förmåga efter hjärtstoppet, det tog längre tid att utföra aktiviteter och de kände att den fysiska
rörligheten var begränsad (Ketilsdottir et al., 2013). Det framkommer även i Deasys et al. (2012) kvantitativa studie att en tredjedel av deltagarna upplevde svårigheter att utföra vanliga aktiviteter. I en annan studie som använt samma frågeformulär var det däremot två tredjedelar som upplevde svårigheter att utföra vanliga aktiviteter (Granja et al., 2002). De flesta patienter upplevde minskad energi efter hjärtstoppet (Ketilsdottir et al., 2013; Deasy et al., 2012). Endast 28 procent upplevde att de sällan eller aldrig hade minskad energi (Deasy et al., 2012). Saners et al. (2001) studie visar på
signifikanta skillnader gällande energinivå och mobilitet hos hjärtstoppspatienter jämfört med en kontrollgrupp. En nedsatt fysisk förmåga medförde tvivel på kroppsliga förmågor och kunde bidra till en försiktigare livsstil (Bremer et al., 2009).
7.1.3 Skuldkänslor för sitt tidigare ohälsosamma leverne
I tre kvalitativa studier granskades livsstilen och vanorna efter ett hjärtstopp i ett försök att hitta en orsak till det inträffade (Bremer et al., 2009; Ketilsdottir et al., 2013;
Forslund et al., 2013). Deltagarna berättade att hjärtstoppet inte kom helt överraskande då det fanns en medvetenhet kring en ohälsosam livssituation redan innan (Forslunds et al., 2013). En ohälsosam livsstil beskrevs som en möjlig orsak även i Bremer et al.
(2009). Denna insikt gav en del deltagare en känsla av skuld, andra kände att de inte kunde få det ogjort och därmed minskade ångesten hos dem kring den tidigare livsstilen. I två studier försökte deltagarna ändra sin livsstil genom att leva
hälsosammare och minska stress (Forslund et al., 2013; Ketilsdottir et al., 2013). För att skapa balans i livet ansåg deltagarna att det krävdes vilja och motivation hos dem till att minska i vikt, äta rätt och motionera regelbundet (Forslund et al., 2013).
I samma studie beskrev deltagarna hur de upplevde tidiga symtom av negativ stress kopplat till arbetet. Symtomen visade sig i form av migrän, huvudvärk och
kroppssmärtor. Trots dessa symtom fanns det ingen kraft för åtgärder hos deltagarna.
De beskrev hur de behövde genomgå ett hjärtstopp för att inse att en förändring av arbetssituationen och därmed en minskning av stressen var nödvändig (Forslund et al., 2013).
Det fanns kunskap kring rökningens påverkan till hjärtstoppet, dock var det inte alla som slutade att röka efter hjärtstoppet (Forslund et al., 2013).
7.2 Psykisk påverkan
7.2.1 Att känna livskvalitet och välbefinnande
De drabbade ansåg att det var viktigt att söka efter livskvalitet, mening och hopp efter hjärtstoppet (Bremer et al., 2009; Forslund et al., 2013). I en annan studie visade det sig att livskvaliteten var signifikant högre hos de som haft en kortare räddningstid än de som behövde längre återupplivningstid (Nichol et al., 1999). I Middelkamp et al. (2006)
påvisades det signifikanta samband mellan livskvaliteten och medvetslöshetens durationstid hos patienter med hypoxisk hjärnskada. I ytterligare en studie fanns signifikant försämring i livskvaliteten hos överlevande med post-traumatiskt stress syndrom jämfört med de överlevande som inte hade det (Gamper et al., 2004).
Deltagarna ville att deras livsstil skulle genomsyras av aktiviteter de mådde bra av, det var individuellt vad som innebar välmående för de olika deltagarna. Gemensamt var att alla betonade vikten av träning och att de försökte hitta en form av fysisk aktivitet som de klarade av (Forslund et al., 2013). Välbefinnande fick en annan mening för de överlevande när deras liv förändrades, de behövde känna tillfredsställelse och säkerhet för att kunna uppleva välbefinnande (Bremer et al., 2009). Dock visar Saners et al.
(2001) studie att en del av de överlevande ansåg sitt välbefinnande som oförändrat efter hjärtstoppet jämfört med innan. I Bremers et al. (2009) studie framgick att deltagarna kunde känna ökad trygghet och därmed välbefinnande genom att tänka på framtida vardagligt liv.
7.2.2 Känslosamt efteråt
Den närmaste tiden efter hjärtstoppet upplevde deltagarna många känslomässiga utmaningar (Ketilsdottir et al., 2013; Uren & Galdas, 2014). Den första månaden upplevdes som svårast (Ketilsdottir et al., 2013). Det fanns ett obehag hos manliga deltagare att prata om känslor och mående med vänner och familj. En del män fann stöd hos sina fruar istället för att vända sig till olika professioner, dock var detta påfrestande för förhållandet (Uren & Galdas, 2014). Även i Ketilsdottirs et al. (2013) studie beskrev deltagarna svårigheter med att uttrycka känslor och förmedla dem. Genom att undvika detta försökte de skydda sig från att bli utsatta och känslomässiga.
Deltagarna i tre kvalitativa studier uttryckte tacksamhet och glädje över att ha överlevt (Bremer et al., 2009; Forslund et al., 2013; Ketilsdottir et al., 2013). En del talade om tillfälligheter och tur som orsaker till att de var vid liv (Forslund et al., 2013;
Ketilsdottir et al., 2013). Ett flertal ansåg att deras överlevnad var ett mirakel (Forslund et al., 2013). Det fanns en tacksamhet gentemot dem som räddade deras liv. Positiva insikter skapade glädje och gav en ökad kontroll och mer trygghet. Sådant de tidigare tagit för givet omvärderades (Bremer et al., 2009).
Flera studier visade att känslor av ångest var vanligt efter hjärtstoppet (Ketilsdottir et al., 2013; Deasy et al., 2012; Saner et al., 2001; Uren & Galdas, 2014). Många upplevde osäkerhet (Ketilsdottir et al., 2013; Uren & Galdas, 2014). Gampers et al (2004)
kvantitativa studie visade att av de överlevande med gott neurologiskt utfall efter ett hjärtstopp var det en tredjedel som utvecklade post-traumatiskt stress syndrom.
Depression, nedstämdhet och känslor av stress var vanligt förekommande i flera studier (Deasy et al., 2012; Saner et al., 2001; Uren & Galdas, 2014).
7.3 Social påverkan
7.3.1 Arbetsförmågan kan förändras
Viktigt för patienterna efter hjärtstopp var att kunna börja arbeta igen, det upplevdes som en del i att få tillbaka sitt tidigare liv (Ketilsdottir et al., 2013). De patienter som återgick till sitt arbete upplevde inte någon försämring gällande tillfredsställelsen arbetet gav dem (Saner et al., 2001).
Majoriteten av de som arbetade före sitt hjärtstopp kunde återgå till arbetet, de flesta till tidigare roll (Deasy et al., 2012; Granja et al., 2002; Ketilsdottir et al., 2013). Av de som återgick till arbetet var det dock 31 procent som fick förändrade arbetsuppgifter (Deasy et al., 2012). De patienter som kunde återgå till samma aktivitetsnivå i sitt arbete var de som inte hade några problem med smärta och obehag, oro och depression, egenvård, mobilitet eller tidigare aktiviteter (Granja et al., 2002). En annan studie visar dock att endast fyra patienter av 14 hade återgått till sitt arbete två år efter genomgånget hjärtstopp (Hofgren et al., 2008). Saner et al. (2001) visar i sin studie en signifikant minskning av antal arbetstimmar per vecka. Granja et al. (2002) visar att av de som var pensionerade före hjärtstoppet kunde majoriteten återgå till samma aktivitetsnivå efteråt.
7.3.2 Familjen och närstående blev viktigare
För de drabbade var det viktigt att vårda relationen med familj och närstående, de kände ett behov av att prioritera familjen. Relationerna prioriterades på ett annat vis där nära och kära fick en större plats i deras liv (Forslund et al., 2013 ; Ketilsdottir et al., 2013).
Relationen med familjen eller närstående gav stöd och en känsla av trygghet (Bremer et al., 2009; Ketilsdottir et al., 2013). I Bremers et al. (2009) och Forslunds et al. (2013)
kvalitativa studier beskrev deltagarna hur dessa relationer bidrog till att de upplevde mening och sammanhang. Sammanhang skapades av en känsla av att känna sig behövd och få betyda något för andra människor. I Forslunds et al. (2013) studie beskrev deltagarna hur umgänget med barn och barnbarn upplevdes som positivt och glädjande, detta gjorde att de kände sig behövda. Saners et al. (2001) studie visar att patienterna uppskattade familjelivet mer efter hjärtstoppet.
7.3.3 Behov av att ha någon att anförtro sig till
Det framgick att de drabbade kände ett behov av att dela sina upplevelser med andra som också varit med om ett hjärtstopp (Ketilsdottir et al., 2013; Palacios-Ceña et al., 2011). Deltagarna hade svårt att greppa händelsen och uttryckte att endast någon som delade deras upplevelse kunde förstå dem. De beskrev hur de kände sig ensamma och frustrerade över svårigheten att hitta personer med liknande upplevelser (Palacios-Ceña et al., 2011).
Deltagarna betonade behovet av bättre vägledning, stöd och information från
vårdgivarna. De upplevde känslor av otrygghet, osäkerhet och ångest (Ketilsdottir et al., 2013; Palacios-Ceña et al., 2011; Uren & Galdas, 2014). I Ketilsdottir et al. (2013) uttryckte deltagarna att regelbundna kontroller av hjärtat skulle bidra till en större trygghet för dem. De nämnde även hur samtal med sjuksköterskor om hur de mådde kunde vara till god hjälp för dem i deras hantering av händelsen.
Deltagare i Palacios-Ceñas et al. (2011) studie berättade att de kände sig övergivna när de skrevs ut från sjukhuset och kontakten med personalen som vårdat dem upphörde.
Det fanns en önskan till en fortsatt kontakt med samma vårdgivare, då patienterna kände tacksamhet gentemot dem och en trygghet i att prata med dem.
De kvinnliga deltagarna i en studie beskrev behovet av information kring
familjeplanering. De kände osäkerhet och oro kring en eventuell graviditet, och var osäkra angående beslutet om de skulle eller kunde skaffa barn. De uttryckte en önskan om professionell rådgivning kring detta (Palacios-Ceña et al., 2011).
7.4 Existentiell påverkan
7.4.1 Viktigt att finna en förklaring
De överlevande kände ett behov av att förstå orsaken till sitt hjärtstopp, de sökte en förklaring till varför det hände och hur de kunde överleva (Bremer et al., 2009;
Palacios-Ceña et al., 2011). En del frågade sig själva om det var deras eget fel, om de själva hade något ansvar för det som inträffat (Palacios-Ceña, 2011). De som levde ett hälsosamt liv innan hjärtstoppet sökte andra orsaker till hjärtstoppet (Bremer et al., 2009).
7.4.2 Att leva i nuet
Flera personer bestämde sig för att sluta oroa sig över att något skulle hända igen. De ansåg att de istället kunde välja att se positivt på livet och gå vidare med det, då de ändå inte kunde ändra på det som redan inträffat (Forslund et al., 2013; Uren & Galdas, 2014;
Palacios-Ceña et al., 2011). I Palacios-Ceñas et al. (2011) kvalitativa studie beskrev deltagarna hur de fick lära sig leva igen. Några av deltagarna beskrev behovet av att förbereda sig och sin familj för döden. De ville även säga sådant som de inte kunnat eller inte haft möjlighet till att säga innan. Det kunde vara att be om ursäkt för tidigare handlingar eller berätta hur mycket deras närmaste betyder för dem.
7.4.3 Rädsla för döden
I flera kvalitativa studier talade deltagarna om rädslan för ett nytt hjärtstopp. Det gav känslor av sårbarhet, ångest och osäkerhet (Bremer et al., 2009; Ketilsdottir et al., 2013;
Palacios-Ceña et al; 2011). Osäkerheten kunde skapa ett existentiellt lidande som kunde uppkomma även flera år efter hjärtstoppet (Bremer et al., 2009). Dessa känslor
utvecklades mer efter utskrivningen när känslan av otrygghet var större. Det fanns ett behov av att veta sina begränsningar gällande olika aktiviteter (Ketilsdottir et al., 2013).
Rädslan påverkade deras liv och skapade en osäkerhet kring att vara ensamma, särskilt vid fysisk aktivitet (Palacios-Ceña et al., 2011; Forslund et al., 2013). Arbetsförmågan påverkades som följd av rädslan, likaså deras förhållanden. Detta upplevdes som en börda (Palacios-Ceña et al., 2011).
7.4.4 Oro för anhöriga
Det fanns en oro efteråt över hur familjemedlemmarna hade upplevt hjärtstoppet (Ketilsdottir et al., 2013; Bremer et al., 2009). Det fanns också en rädsla hos de drabbade över hur de anhöriga skulle bli påverkade över deras möjliga försämring i kroppsliga funktioner, då de inte ville upplevas som en börda. Detta skapade
skuldkänslor och oro för framtiden (Bremer et al., 2009). Hos de kvinnliga drabbade fanns det en rädsla och ilska att döden skulle innebära att aldrig få se sina barn igen (Ketilsdottir et al., 2013).
8 Diskussion
8.1 Metoddiskussion
Enligt Forsberg och Wengström (2013) ska en diskussion föras kring litteraturstudiens metod, här ska eventuella brister och styrkor i studien redovisas. Inledningsvis vill vi säga att om vi hade gjort om litteraturstudien nu så skulle vi ha gjort annorlunda då vi anser att vi besitter större kunskap kring processen nu. Detta nämner även Friberg (2006) som skriver att under ett examensarbete är författarna nybörjare och inte utbildade forskare, avsikten är att studentens kunskaper ska utvecklas och fördjupas.
8.1.1 Sökningsförfarande
Under arbetet med litteraturstudien har vi varit noga med att dokumentera vårt
tillvägagångssätt vid sökningarna, i enlighet med det Östlundh (2006) skriver om att det är viktigt att man lägger en bra grund och dokumenterar allt redan från början. Allt ska kunna följas och göras om av läsaren. Vi har redovisat detta i form av bilagor med sökningsförfarandet och artikelmatris. Vi anser att då sökningarna utfördes i flera databaser kan det ha bidragit till ett noggrannare urval. Detta kan bekräftas av Friberg (2006) som nämner att varje sökning kräver sin unika informationskälla, och flera olika informationskällor är nödvändigt för att träffar som är tillfredsställande. Vi har använt relevanta databaser baserat på vårt valda område. I de valda databaserna Cinahl, PubMed och PsychINFO innehåller forskningen till stor del om omvårdnad enligt Forsberg och Wengström (2013). Östlund (2006) nämner även att sökningarna bör utföras i kvalitetskontrollerade informationskällor för att garantera en hög kvalitet och
standard på texterna som används i arbetet. Sekundärsökningen som utfördes kan ses som en styrka i sökningsförfarandet. Det gjordes för att inte missa eventuell relevant forskning, då artikeln som söktes ansågs relevant för syftet. Detta bekräftas av Östlundh (2006) som beskriver att sekundärsökningar minskar risken att gå miste om relevant litteratur, detta kan göras genom att läsa igenom referenslistor och det kan bidra till ett fylligare resultat.
I efterhand har användningen av sökorden cognition och outcome diskuterats. Då våra sökningar i Cinahl inte resulterade i så många valda artiklar valde vi att göra en sökning med hjälp av ordet cognition. Ordet fanns med som nyckelord i en tidigare vald artikel.
Dock kan det ses som att vi föregick resultatet genom att söka på ordet cognition, då kognitionen kan påverkas av ett hjärtstopp. Därför anser vi detta vara en svaghet i litteraturstudien. Sökordet outcome ansåg vi vara ett bra sökord att använda då vi ville se hur livet kunde förändras efter ett hjärtstopp. I efterhand har vi insett att även detta kan ha påverkat resultatet vi fick, dock inte lika starkt som valet av ordet cognition anser vi. Ett förtydligande krävs gällande sökordet qualitative i PudMed, detta användes då majoriteten av de redan valda artiklarna var kvantitativa och vi ville hitta fler
kvalitativa. Forsberg och Wengström (2008) menar att användandet av både kvalitativa och kvantitativa artiklar klarlägger fenomenet ur olika perspektiv. Sökordet quality of life bidrar till ännu en svaghet i litteraturstudien, om det skulle ha inkluderas så skulle det följt med genom alla delar av litteraturstudien och skulle inkluderats i syftet. Även här anser vi att vi föregick resultatet. Sökordet valdes då det fanns med som ett begrepp i den teoretiska referensramen, men i efterhand anser vi nu att det inte var rätt. Slutligen kan det anses vara en svaghet att vissa sökord användes i endast en databas vid
sökningsförfarandet då sökningen inte blir systematisk. Dock kan det även ses som en styrka då sökorden enligt Friberg (2006) väljs utefter de ämnen som presenteras i en specifik databas och vilken målgrupp den vänder sig till.
En svaghet i litteraturstudien är att vi inte har använt oss av trunkering vid
sökningsförfarandet gällande sökorden life changes, near death experiences och life change events. En trunkering av dessa sökord hade kunnat resultera i ett större utbud av relevanta artiklar. Enligt Östlundh (2006) innebär trunkering att slutet av ett ord ersätts med en asterisk eller annan symbol beroende på vilken databas sökningen utförs vid. På detta vis ges sökträffar på dokument som innehåller fler böjningsformer på ett ord.
Att avgränsningen fulltext användes vid sökningsförfarandet kan enligt Östlundh (2006) bidragit till att informationen inte har valts ut efter innehåll utan att formen kommit i första hand. Anledningen till att avgränsningen användes var för att vi ville kunna läsa artiklarna i sin helhet för att kunna avgöra deras relevans till syftet. Vi ville inte betala för någon artikel om vi inte visste att den skulle kunna användas. Detta kan dock ha bidragit till att relevanta artiklar föll bort i sökningsförfarandet och ses därmed som en svaghet.
Vid användningen av vissa ämnesord i Cinahl användes funktionen ”explode” vilket enligt Polit och Beck (2010) innebär att även underordnade ämnesord inkluderas i sökningen. Dock missade vi att använda denna funktion vid en del ämnesord/sökningar vilket kan ha bidragit till att relevanta artiklar kan ha förbisetts. Vilka sökningar detta gäller kan ses i bilaga 1.
Artiklar som inkluderas i en systematisk litteraturstudie ska vara aktuella, helst de senaste tre till fem åren (Forsberg & Wengström, 2013). En svaghet kan vara att litteraturstudien innehåller några äldre artiklar. Utifrån att området inte var utforskat i stor omfattning så kan det också ses som en styrka att tidsintervallet bestämdes till 14 år, då urvalet av artiklar utökades. En artikel som publicerades 1999 inkluderades också då dess resultat ansågs vara relevant för syftet.
Det första urvalet gjordes endast utefter artiklarnas titlar, detta kan anses ha bidragit till att relevant material förbisågs i ett tidigt skede av urvalsprocessen. Östlundh (2006) skriver dock att vid en första granskning är titlar till stor hjälp, då titlar inom just omvårdnadsforskningen ofta beskriver studiens innehåll på ett bra sätt. Att läsa titlarna kan underlätta valet av artiklar som bör granskas närmare. Östlundh (2006) nämner att abstrakten är bra att läsa efter den första sorteringen, då de sammanfattar dokumentet.
Vid osäkerhet på titlarna läste vi abstraktet för att få en djupare förståelse för studiens syfte och innehåll.
8.1.2 Kvalitetsgranskning
Studierna är till största delen utförda i Europa, närmare bestämt 12 av 13 studier. En styrka kan ses i detta vid tanke på överförbarheten av resultatet till ett liknande kontext,
då denna litteraturstudie är gjord i Sverige. Kontexten är av betydelse för att kunna avgöra möjligheten för tillämpning av studiens resultat i verkligheten (Forsberg &
Wengström, 2013). Vi är dock medvetna om att sjukvården inte ser ut på samma sätt i hela Europa vilket bör tas i beaktande. En svaghet kan också ses vid överförbarheten till länder utanför Europa som har en sjukvård som inte liknar vår.
En styrka med litteraturstudien är att de inkluderade artiklarna fick medelhög och hög kvalitet vid kvalitetsgranskningen. Detta anser vi stärker trovärdigheten och
överförbarheten i litteraturstudien då Forsberg och Wengström (2013) menar att studier med låg kvalitet inte bör inkluderas. En styrka vid kvalitetsgranskningen anser vi vara att den utfördes både enskilt och gemensamt av oss författare, vid skilda svar på någon fråga diskuterades detta så att konsensus uppnåddes. Detta kan enligt Lundman och Hällberg Graneheim (2012) öka trovärdigheten på litteraturstudien. Vi anser dock att med tanke på bristerna vi tagit upp vid sökningsförfarandet att alla artiklar inte svarar helt mot vårt syfte. Enligt Lundman och Hällberg Graneheim (2012) ökar
trovärdigheten om de inkluderade artiklarna tar upp det aktuella ämnet och svarar mot syftet. Således är detta en svaghet med litteraturstudien som vi är medvetna om.
Det ojämnt fördelade antalet kvalitativa och kvantitativa artiklar skulle kunna anses vara en svaghet. Litteraturstudien innehåller dock båda delarna: åtta kvantitativa, fyra
kvalitativa och en med mixad metod. Det anser vi ändå bidrar till ett mer fylligt och trovärdigt resultat, då individuella upplevelser blandas med objektivitet och statistik. Att använda sig av både kvalitativa och kvantitativa artiklar kan öka trovärdigheten på litteraturstudien enligt Forsberg och Wengström (2013). Dock skulle fler kvalitativa artiklar där patienten får berätta fritt istället för att fylla i formulär och skattningsskalor kunnat ge mer subjektiva erfarenheter och på så vis kunnat bidra till en bättre kvalitet i litteraturstudien. Detta i enlighet med Forsberg och Wengström (2013) som nämner att kvalitativa studier ger fler synvinklar på ett fenomen och kan därmed höja
litteraturstudiens kvalitet.
8.1.3 Analysmetod
Huruvida översättningen av artiklarna från engelska till svenska påverkade analysen av materialet kan diskuteras. Det gjordes för att nå en djupare förståelse för innehållet, men
kan ha gett utrymme för eventuella översättningsfel eller feltolkningar. Hade dock enbart delar av texten lyfts ut och översatts anses det ha kunnat bidra till att relevanta resultat förbisetts. Därav valde vi att översätta artiklarna först, en gemensam
översättning utfördes med noggrannhet. Dock hade vi kunnat använda oss av både ursprungstexten och den översatta texten vid analysen. Detta hade även kunnat redovisas i tabellen över analysprocessen och på så vis gett läsaren möjlighet att själv avgöra om översättningen var korrekt eller inte. Detta bekräftas av Forsberg och Wengström (2013) när de tar upp att man bör rapportera noggrant så att läsaren sedan kan avgöra om resultatet är trovärdigt.
En styrka anses vara att artiklarna först lästes enskilt av oss för att sedan diskuteras i gruppen. Detta bidrar till fler perspektiv i analysen, och risken minskar att resultat relevanta för litteraturstudiens syfte förbises. Vi har kunnat ta hjälp och stöd av varandra i våra tolkningar. Detta anser vi stärker studiens trovärdighet. Forskartriangulering nämner Polit och Beck (2010) som en styrka som ökar trovärdigheten.
8.2 Resultatdiskussion
Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur livet kan förändras för personer som genomgått ett hjärtstopp. I resultatet framgår det att livet förändras i fysiska, psykiska, sociala och existentiella aspekter.
I resultatet framkom det att ett hjärtstopp visade sig innebära en fysisk påverkan för patienterna i form av ett behov av och en vilja att förbättra sin livsstil. I ett flertal studier försökte deltagarna ändra sin livsstil genom att leva hälsosammare vilket kan vara att äta nyttigare, motionera och undvika tobak. Dahlberg och Segesten (2010) belyser relationen mellan livsstil och specifika sjukdomar. En god kosthållning i samband med motion kan motverka vissa sjukdomar så som diabetes och högt blodtryck. Motverkas dessa kan risken för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar minskas. Dahlberg och Segesten (2010) nämner i sin litteratur vikten av stödjande samtal med familjer kring hälsosamma matvanor. För att samtalet ska kunna fungera som en stödjande process bör det finnas en god inblick i familjens vardagsliv. Vi ser detta som ett intressant
problemområde som bör uppmärksammas i större utsträckning. Som framtida
genom dessa stödjande samtal och på så vis minska risken att drabbas av ett hjärtstopp.
Det framkom även i resultatet att patienternas fysiska förmåga upplevdes som förändrad och begränsad. De upplevde att det tog längre tid att utföra aktiviteter då deras
rörlighetsförmåga försämrades efter hjärtstoppet. Detta nämner även Dahlberg och Segesten (2010) som skriver att efter ett hjärtstopp kan kroppen upplevas som begränsad, därmed skapas känslor av rädsla och otrygghet. Dessa känslor kan uppstå nära händelsen men kan även uppkomma långt senare. I en studie av Dougherty et al.
(2000) framkom det att deltagarna var rädda för hur fysisk ansträngning skulle påverka hjärtat och patienterna kände sig därför begränsade i sitt dagliga liv. För att hjälpa patienten att undvika en känsla av otrygghet och begränsning kan sjuksköterskan hjälpa till genom vårdplaneringar och tydlig information innan patientens hemgång.
Resultatet visade en psykisk påverkan där patienterna ställdes inför många
känslomässiga utmaningar, så som ångest och oro för att drabbas av ännu ett hjärtstopp.
Birkler (2007) nämner att känslor av ångest är särskilt framträdande vid sjukdomar eller ohälsa som varit eller är livshotande. Även Cordon och McCarthy (2006) bekräftar detta. Cronberg et al. (2009) visar att patienter efter ett hjärtstopp kan drabbas av ångest och depression. Enligt Skärsäter (2009) påverkas livskvaliteten och de sociala
funktionerna av ångesten. Två studier fann att livskvaliteten kunde bli sämre efter ett hjärtstopp (Cronberg et al., 2009; Wachelder et al., 2009). Vidare i litteraturstudiens resultat visade det sig att tankar på en framtida vardag gav en ökad trygghetskänsla och därmed ett ökat välbefinnande. Dahlberg och Segesten (2010) styrker detta genom att beskriva hur hotet mot individens existens och välbefinnande kan motverkas genom tankar på framtiden. Vardagliga sysslor och en gradvis återhämtning ger trygghet, stadga och glädje över livet. I resultatet framkom även att det fanns en önskan och strävan efter att fylla livet med aktiviteter som gav tillfredsställelse och glädje, på så vis fann de ett ökat välbefinnande. Det kan styrkas av Wright, Watson och Bell (2002) som menar att vissa individer inte låter sjukdomen ta över livet. Det är individens unika upplevelse som gör det möjligt att slå tillbaka mot sjukdomen eller ohälsan och försöka leva som vanligt. Även två studier visar att patienterna kunde uppleva tacksamhet över att ha överlevt och fått en andra chans samt ett hopp om att livet går vidare trots hjärtsjukdom (Bolse et al 2005, Fridlund et al, 2000).
Vidare framkom i resultatet hur det sociala livet påverkades, familj och närstående fick en större plats och relationerna vårdades med större försiktighet. Birkler (2003)
beskriver hur mänskliga relationer blir viktigare och mer värdefulla efter en livshotande upplevelse. Ansvar och delaktighet med anhöriga anses som en aspekt till ett gott liv.
En studie av Fridlund et al. (2000) visar att patienterna upplevde att deras nya livssituation var lättare att hantera med hjälp av stödet från det sociala nätverket. På grund av det nya perspektivet på livet fick vissa aspekter, exempelvis arbetet, en mindre betydelse. Wright, Watson och Bell (2002) belyser vikten av hur sjukdom kan väcka ett behov av att bli känd, hörd och bekräftad av sina anhöriga och att livet de lever upplevs som värdefullt. Detta återfanns även i vårt resultat där det hos deltagarna fanns ett behov av att känna sig behövda och betydelsefulla. Dock fortsätter Wright, Watson och Bell (2002) att trots att vissa diagnoser förenar familjen kan andra skapa ett avstånd mellan familjemedlemmarna. Detta kopplar vi till hur viktigt det är att som
sjuksköterska vara lyhörd och ta till sig patientens känslor, tankar och funderingar.
Genom att lyssna och bekräfta tankarna och funderingarna kan sjuksköterskan agera som ett stöd för både patienten och dess närstående.
Resultatet visade även att det fanns ett behov av stöd och möjlighet till att prata med människor som haft liknande upplevelser. Wright, Watson och Bell (2002) menar att individer i en livskris är i behov av stödjande och vårdande samtal där individens livslust bör stå i fokus. Även Dahlberg och Segesten (2010) belyser behovet av samtal kring individens berättelse av sin livskris. Det skapar där med en grund för ett gott liv och ökat välbefinnande. En studie visar att det fanns ett behov av stöd hos patienter efteråt, de efterfrågade uppföljningar där sjuksköterskor kunde bidra med kunskap och information (Bolse et al, 2005). Vi reflekterade över att ett större fokus bör läggas på individens behov av stöd och vårdande samtal efter en sådan omskakande händelse, detta för att patienten ska kunna känna trygghet för framtiden och på så sätt uppleva ett ökat välbefinnande och livskvalitet. Detta kan styrkas av Eldh et al (2004) som menar att anpassning till varje individs enskilda behov bör göras, på så vis kan individen få en ökad känsla av kontroll och en ökad livskvalitet.
En del av resultatet tog upp existentiella frågor. Det visade sig finnas oro över hur hjärtstoppet påverkade familjen och hur en eventuell död skulle drabba familjen.
reaktion på hjärtstoppet. Det är en allmän uppfattning hos sjukvårdspersonal idag att familjen och individen påverkas av ohälsa eller sjukdom. Vidare i resultatet uttryckte deltagarna en rädsla för döden. Hansen et al. (2005) bekräftar detta i sin studie där det visar sig att funderingar på döden är vanliga efter en livshotande upplevelse. Detta då livet inte känns lika självklart längre. En studie av Dougherty et al. (2000) visar att vanliga tankar bland de överlevande handlade om hur nära döden de varit och hur deras eventuella död skulle påverka deras anhöriga. Även här ser vi en koppling till hur viktigt det är för sjuksköterskan att fungera som ett stöd för den drabbade patienten.
Genom att finnas som ett stöd kan sjuksköterskan öka tryggheten hos patienten och därmed öka livskvaliteten.
Framkommande i litteraturstudien var att deltagarna omvärderade livet efter hjärtstoppet och vårdade relationerna med familjerna och närstående. Detta kan bekräftas då
Dahlberg och Segesten (2010) skriver att en omformulering och tolkning av
livssituationen bör göras för att kunna hantera den effekt som sjukdomen haft på livet.
För att livet ska ha en fortsatt mening är det av stor vikt att kunna hantera sjukdomen.
Synen på livet förändras och materiella ting som uppskattades innan sjukdomen omvärderas och ersätts av relationer till nära och kära. Bolse et al. (2005) visar att det finns ett behov hos patienterna att finna mening och sammahang i livet efter ett hjärtstopp.
9 Slutsatser
Resultatet i den systematiska litteraturstudien visade hur människor som genomgått ett hjärtstopp påverkas fysisk, psykiskt, socialt och existentiellt. Den fysiska förmågan upplevs som försvårad och begränsad. De påverkades psykiskt genom en ökad oro och ångest. Familj och närstående fick en ökad betydelse i deras liv och oron för att drabbas av ännu ett hjärtstopp ökade. Detta resultat kan ge en ökad kunskap samt förståelse hos sjuksköterskor och därmed underlätta i förberedelsen för patientens hemgång och bidra till ett bättre stöd tiden efter. Litteraturstudien visade att det fanns ett stort behov av professionellt stöd efter hemgång, detta bör uppmärksammas i större utsträckning.
Genom ett ökat professionellt stöd kan patienterna få hjälp med att hantera de känslor som studien visat uppkommer efter ett hjärtstopp. Rädslan för döden, oro över sin fysiska förmåga och behovet av att dela sina upplevelser är exempel på sådana känslor.
Detta kan genomföras genom uppföljningar av sjuksköterskor efter utskrivning. På så vis kan patienter med särskilda behov fångas upp och erbjudas samtal med
sjuksköterskor samt bjudas in till gruppträffar med individer som genomgått liknande händelser.
9.1 Framtida forskning
Under genomförandet av litteraturstudien upplevde vi att det fanns svårigheter att hitta aktuellt material, området anses inte vara forskat kring i så stor utsträckning. Det upptäcktes ett behov av vidare fördjupad forskning inom området. Litteraturstudien innehåller färre kvalitativa studier, fler framtida studier med kvalitativ ansats bör genomföras för att ytterligare undersöka patienters upplevelser av att genomgå ett hjärtstopp. Fler studier ur ett sjuksköterskeperspektiv efterfrågas. Även forskning kring patientens upplevelser av eftervården efter ett hjärtstopp hade varit intressant att läsa mer om. De artiklar vi har fått fram genom vårt sökningsförfarande har till liten del eller inte alls berört någon form av upplevelser kring återkoppling till sjukhuset tiden efter hjärtstoppet. Då vi anser att olika sjukhus- och läkarbesök kan bli en del av vardagen efter ett hjärtstopp så efterfrågar vi forskning som inriktar sig på just detta.
10 Referenser
Agardh, E, Moradi, T, Allebeck, P. (2008). Riskfaktorernas bidrag till sjukdomsbördan i Sverige. Jämförelse mellan svenska och WHO-data. Läkartidningen. 105(11): 816-21.
Anand, S., Islam, S., Rosengren, A., Franzosi, MG., Steyn, K., Yusufali, AH., Keltai, M., Diaz, R., Rangarajan, S., & Yusuf, S. (2008). Risk factors for myocardial infarction in women and men: insights from the INTERHEART study. Europian Heart Journal.
29, 932–940.
Birkler, J. (2007). Filosofi och omvårdnad: etik och människosyn. Stockholm: Liber.
Bolse, K., Hamilton, G., Flanagan, J., Carroll, D. L., & Fridlund, B. (2005). Ways of experiencing the life situation among United States patients with an Implantable Cardioverter-Defibrillator: A qualitative study. Progress in Cardiovascular Nursing, 1, 4-10.
Bremer, A., Dahlberg, K., & Sandman, L. (2009). To survive out-of-hospital cardiac arrest: a search for meaning and coherence. Qualitative Health Research, 19(3), 323- 338.
Calais, F., Fröbert, O., Rosenblad, A., Hedberg, P., Wachtell, K., & Leppert, J. (2014).
Leisure-time physical inactivity and risk of myocardial infarction and all-cause mortality: A case–control study. International Journal of Cardiology, 177, 599–600.
Chow, CK., Jolly, S., Rao-Melacini, P., Fox, KA., Anand, SS., & Yusuf, S. (2010).
Association of diet, exercise, and smoking modification with risk of early
cardiovascular events after acute coronary syndromes. Circulation, 121(6):750-8.
Cordon, C., McCarthy, G. (2006). Lifestyle changes following acute myocardial infarction: Patients perspectives. European Journal of Cardiovascular Nursing, 5, 37- 44.
Cronberg, T., Lilja, G., Rundgren, M., Friberg, H., & Widner, H. (2009). Long-term neurological outcome after cardiac arrest and therapeutic hypothermia. Resuscitation, 80, 1119-1123.
Dahlberg, K., & Segegren, K. (2011). Hälsa och vårdande I teori och praxis.
Stockholm: Natur och Kultur.
Dahlborg Lyckhage, E. (2006) Att analysera diskurser. I F. Friberg (Red.) Dags för uppsats (s.125-128). Lund: Studentlitteratur AB.
Deasy, C., Bray, J., Smith, K., Harriss, L., Bernard, S., & Cameron, P. (2013).
Functional outcomes and quality of life of young adults who survive out-of-hospital cardiac arrest. Emergency Medicine Journal, 30 (7), 532-537.
Dougherty, C. M., Benoliel, J. Q., & Bellin, C. (2000). Domains of nursing intervention after sudden cardiac arrest and automatic internal cardioverter defibrillator implantation.
Heart & Lung, 29, 79-86.
Eldh, A.M.-C., Ehnfors, M., & Ekman, I.(2004). The phenomena of participation and non-participation in health care experiences of patients attending a nurse-led clinic for chronic heart failure. European Journal of Cardiovascular Nursing, 3 (3), 239-246.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013) Att göra systematiska litteraturstudier.
Stockholm: Natur och Kultur.
Forslund, A-S., Lundblad, D., Jansson, J-H., Zingmark, K., & Söderberg, S. (2013).
Risk factors among people surviving out-of-hospital cardiac arrest and their thoughts about what lifestyle means to them: a mixed methods study. BMC Cardiovascular Disorders. 13:62.
Friberg, F. (2006) Att göra en litteraturöversikt. I Friberg, F. (Red.). Dags för uppsats- Vägledning för litteraturbserade examensarbeten (s.115-124). Lund: Studentlitteratur.
