UPPSALA UNIVERSITET Teologiska institutionen
Religionshistoria & Religionsbeteendevetenskap C, 15 HP HT2020
Handledare: Åsa Schumann
Betygsbestämmande lärare: Maximilian Broberg
Islam och muslimer i Johannes Anyurus fiktiva skildring av det framtida Sverige
En tematisk textanalys av den fiktiva romanen De kommer att drunkna i sina mödrars tårar
Sara Elaies ssaraelaies@gmail.com
ABSTRACT
The aim of this thesis is to identify and illuminate Anyurus fictional portrayal of Islam and Muslims role in the future Swedish society. Furthermore, this thesis intends to shed light on the novels attitudes towards Islam and Muslims. This thesis hopes to add knowledge about how Islam and Muslims can be portrayed in popular cultural. The research questions are framed as follow: How can portrayal of Islam and Muslims in Anyurus novel be understood in relation to José Casanovas theory of the changing role of religions in the public and private spheres? Does Anyurus novel reflect open or closed attitudes about Islam and Muslims? The theoretical starting points that were used to answer the study’s purpose and research questions were José Casanovas secularization theory and The Runnymede Trust model of open and closed attitudes towards Islam and Muslims. The methodological approach was a qualitative content analysis with a focus on a thematic analysis. The material that was being analyzed is a novel called They will drown in their mother’s tears, written by Johannes Anyuru. The results showed that José Casanovas secularization theory could be used to understand Islam and Muslims role in the society. Results showed that their role did not disappear from the public to the private sphere, it was a choice that Muslims in the novel decided by themselves. The result also showed that it can be argued that the majority of Anyurus representation reflect closed attitudes towards Islam and Muslims. The open attitudes could not be identified and reflected in Anyurus novel. It is important to keep in mind that this is a study that is based on a fictional representation of the future of Sweden, which therefore means that it is not possible to draw a parallel to reality.
Keywords: Popular culture, Islam, Muslims, secularization theory, open and closed attitudes
Innehållsförteckning
Kapitel 1 inledning ... 5
1.Inledning ... 5
1.1 Syfte och mål ... 5
1.2 Frågeställning ... 6
1.3 Avgränsning ... 6
1.3.1. Definitioner av centrala begrepp ... 6
1.4 Forskningsgenomgång ... 6
1.4.1 Religion och populärkultur ... 7
1.4.2 Den muslimska faran: Om mediebilden av islam ... 7
1.4.3 Håkan Hvitfelts opinionsundersökning ... 8
1.5 Material ... 8
Kapitel 2 Teori ... 9
2.1 Presentation av teoretiska utgångspunkter ... 9
2.1.1 Sekulariseringsteorin ... 9
2.1.2 The Runnymede Trust ... 10
2.2 Arbetsmodell ... 11
Kapitel 3 Metod... 12
3.1 Kvalitativ textanalys ... 12
3.1.1 Tematisk analys ... 12
3.1.2 Genomförande ... 13
3.2 Förförståelse ... 13
3.3 Trovärdighet, tillförlitlighet och transparens ... 14
Kapitel 4 Resultat och Analys ... 15
4.1 Resultat ... 15
4.1.1 Det framtida svenska samhället ... 15
4.1.2 Öppna / slutna attityder gentemot islam och muslimer ... 17
4.2 Analys ... 18
4.2.1 Det framtida svenska samhället ... 18
4.2.2 Öppna / Slutna attityder gentemot islam och muslimer ... 20
4.3 Slutsatser ... 22
Kapitel 5 Diskussion ... 23
5.1 Teoretisk reflektion ... 23
5.2 Metodisk reflektion ... 24
5.3 Empirisk reflektion ... 24
5.4 Avslutande reflektion... 25 Sammanfattning ... 26 Referenser ... 27
Kapitel 1 inledning
1.Inledning
Vår vardag är präglad av nya sinnesintryck och Lindgren (2005), hävdar att populärkulturen ger oss individer väsentlig information om livet i dagens samhälle. Populärkulturen genomsyrar vår vardag och uttrycker samt formar människans drömmar, önskningar och tankar (Ibid:7). Vi lever i ett mångreligiöst och mångkulturellt samhälle och en religiös grupp som är ett bidragande till detta mångkulturella samhälle är muslimer (Otterbeck & Bevelander, 2006:56).
Genom globaliseringen och industrialiseringen har utvecklingen från ett bondesamhälle till ett informations- och industrisamhälle varit en bidragande faktor till att världen har krympt. Denna utveckling kan således ha haft en inverkan på samhället och media kan vara en bidragande faktor att individen kan skapa en uppfattning i skilda samhällsfrågor (Nord & Strömback, 2004:12). Svanberg och Westerlund (1999) hävdar att muslimerna höll, efter andra världskriget, en låg profil, vilket ledde till att samhället inte noterade dem särskilt mycket. Muslimer utövade deras religiösa riter i gamla villor och källarlokaler och på 1980-talet ökade flyktingmottagandet i Sverige. Detta ledde till att muslimerna började synas mer i samhället.
Muslimers religiösa institutioner ökade och muslimernas levnadsförhållande stadgades och en muslimsk självmedvetenhet och en önskan till ett jämställt samhälle växte fram. Globalisering, kulturell mångfald och det ökade flyktingmottagandet bidrog till att islam blev ett omtalat ämne i massmedier och den politiska debatten. Svanberg och Westerlund uttrycker att samhällsförändringen skapade en rejäl motreaktion som sedan utvecklat främlingsfientlighet och nynazism. Muslimerna företräddes som ett hot och fick skulden för det negativa som skedde i ett mångkulturellt samhälle (ibid:7).
Johannes Anyurus populärkulturella verk De kommer att drunkna i sina mödrars tårar är en roman som publicerades 2017 och har sedan dess blivit omdebatterad, kritiserad och hyllad på grund av den heterogena bilden av islam och för sitt känsloväckande innehåll (Norstedts, 2017).
Denna studie avser att analysera romanen De kommer att drunkna i sina mödrars tårar. Det är av intresse att analysera denna roman för att få en djupare och nyanserad förståelse om hur islam och muslimer kan porträtteras i populärkulturella verk. Massmedia har en kraftig påverkan baserat på den förmedlande bilden över hur våldsamma och odemokratiska muslimer är. Det offentliga samtalet påverkas och resultatet blir att islam inte ges plats i det offentliga rummet (Gardell, 2010:9). Denna studie analyserar således denna roman för att identifiera och belysa den förmedlande bilden av muslimer.
1.1 Syfte och mål
Syftet med denna studie är att identifiera och belysa Anyurus fiktiva framställning av islam och muslimers roll i det framtida svenska samhället. Vidare ämnar denna studie belysa romanens fiktiva attityder gentemot islam och muslimer. Denna studie hoppas kunna tillföra kunskap om hur islam och muslimer kan porträtteras i populärkulturella verk i form av fiktiva romaner.
1.2 Frågeställning
Studiens forskningsfrågor utgör följande:
1. Hur kan framställningen av islam och muslimer i Anyurus roman förstås i förhållande till José Casanovas teori om religioners förändrade roll i det offentliga och privata rummet?
2. Avspeglar Anyurus roman öppna eller slutna attityder om islam och muslimer?
1.3 Avgränsning
I följande avsnitt avser studien att redogöra för hur denna studie har avgränsats. För att undersöka hur islam och muslimer porträtteras i populärkulturella verk har denna studie avgränsat sig till Anyurus roman De kommer drunkna i sina mödrars tårar. Romanen kommer att ställas i förhållande till tidigare forskning om populärkultur, islam och muslimer. Detta för att kunna besvara studiens syfte och följande frågeställningar: Hur kan framställningen av islam och muslimer i Anyurus roman förstås i förhållande till José Casanovas teori om religioners förändrade roll i det offentliga och privata rummet?” och: Avspeglar Anyurus roman öppna eller slutna attityder om islam och muslimer? Det primära motivet till att enbart använda sig av Anyurus roman är att denna studie inte har till avsikt att dra generaliserade slutsatser om islam och muslimer i romaner. Vidare har denna studie en plats- och materialbrist som bidrar till mindre utrymme för en mer omfattande och djupgående undersökning.
1.3.1. Definitioner av centrala begrepp
För att underlätta för läsaren avser studien att redogöra hur studien definierar centrala och återkommande begrepp som operationaliseras under forskningsprocessen. Sociolingvisten Eva Sundgren definierar attityder på följande sätt: en benägenhet som inte är medfödd utan snarare inlärd att reagera på ett konsekvent sätt (t.ex. välvillig eller avvisande) beträffande ett visst objekt eller ett visst beteende (Sundgren, 2013:114). Lindgren (2005) hävdar att begreppet populärkultur kan innefatta flera olika kulturprodukter som är konstruerade för en större mängd av individer. Exempel på de områden som omfattar populärkulturen existerar inom film, litteratur, musik, radio etc. Begreppet populärkultur definieras i sin tur som kulturer som är populära hos en större mängd människor (ibid:7).
1.4 Forskningsgenomgång
I följande avsnitt avser studien att redogöra för tidigare forskning som genomförts inom det ämnesområdet som denna studie behandlar. Det sökningsverktyg som har använts för att hitta, i min tolkning, relevanta tidigare forskningar om detta ämnesområde är via sökningar på databaser via Uppsala universitetsbibliotek. Databasen förde sökningen vidare till resultat från olika databaser, exempelvis LIBRIS (svenska universitets- och forskningsbiblioteks söktjänst), DISA (Uppsala universitets söktjänst), och DiVA (forskningspublikationer och studentuppsatser från Sverige och Norden). Följande litteraturgenomgång är relevanta i förhållande till studiens syfte och frågeställningar.
1.4.1 Religion och populärkultur
Lindgren (2014) definierar begreppet populärkultur i en sammanfattning av fyra centrala punkter. Dessa punkter är följande 1) folkligt- den ger individer vad dem vill ha och återspeglar individernas begär och önskningar, 2) Kommersiell- det finns en ekonomisk logik, en konsumering och producering av innehållet, 3) Inte intellektuellt krävande- detta är ingenting individen kräver en förberedelse för, 4) lättillgänglig, en större mängd grupper kan få tillgång till innehållet och kan enkelt identifieras. Sammanfattningsvis är dessa fyra punkter att populärkultur består av konsumtionsvaror som har producerats som syftar till att underhålla individer i samhället. Detta ställer således inte krav på vilken förkunskap individer tar till sig i samhället (Ibid:46). Forskaren Bruce David Forbes (2005) studerar hur denna populärkultur kan använda sig av religioner för att producera historier, men också hur religiösa representationer kan ha en inverkan i individers religiositet. Vidare hävdar Forbes att det existerar fyra skilda relationer mellan populärkultur och religion. Dessa är följande:
a) Religion i populärkultur b) Populärkultur i religion
c) Populärkultur som religion d) Religion och populärkultur i dialog (Forbes, 2005:10).
Denna studie avser att behandla a) religion i populärkultur, i förhållande till studiens syfte och frågeställningar.
Pierre Wiktorin (2011) hävdar att religion är en väsentlig del av mänsklig kultur och i förment sekulariserade delar av vår värld. Detta medför att individer finner religion inom populärkulturen. Frågeställningen om varför religion existerar i populärkulturen beror delvis på att intresset för praktik och religiösa läror har ökat i bland annat svenska samhället (Ibid:43).
Michelle Aguayo (2009) vid Concordiauniversitetet i Canada har genomfört undersökningar om de stereotypa uppfattningarna om män och kvinnor med muslimsk bakgrund. Männen framställs som farliga individer och kvinnorna framställs som i behov av räddning i det populärkulturella verket The kingdom. Hennes undersökning syftade till att se över vilka konsekvenser som dessa fiktiva framställningar kan få för muslimer i verkligheten (Ibid:41,53).
1.4.2 Den muslimska faran: Om mediebilden av islam
Medieforskaren Håkan Hvitfelt genomförde i mitten på 1990-talet en studie inom ramen för Socialvetenskapliga forskningsrådets projekt Massmediernas och allmänhetens bild av islam.
Syftet med Hvitfelts studie var att undersöka mediebilden av islam i Sveriges tre största nyhetsprogram. Han studerade huvudsändningarna av Aktuellt TV1, Rapport, TV2 och Nyheterna, TV4 under åren 1991–1995. Urvalet befogades med att tv-medier har en enastående genomslagskraft, dels att det når ut till en stor publik och dels avseende att sätta dagordningen för resten av svenska medier (Hvitfelt 1998:78). Resultatet för Hvitfelts studie presenteras i en artikel i Ylva Brunes antologi Mörk magi i vita medier. Skildringen av negativa och positiva aspekter är komplext. Något som upplevs positivt av någon kan upplevas negativt för någon annan. Trots detta är det rimligt att instämma med att media porträtterar islam och muslimer i negativa sammanhang (Hvitfelt 1998 hos Brune, 1998:74). Medias rapportering av islam och muslimer består av ett tydligt budskap. Budskapet omfattar att stereotyper av muslimska grupper utpekas som gärningsmän bakom terrorhandlingar och därmed framställs islam som hotfullt (ibid:74).
1.4.3 Håkan Hvitfelts opinionsundersökning
Medieforskaren Hvitfelt har genomfört en opinionsundersökning, varav undersökningen behandlar svenskars inställning till islam och består av frågor som rör attityder till muslimers rättigheter i landet. Undersökningen gick ut på att ställa frågor om muslimers rättigheter i Sverige och attityder till islam. I själva verket framkom det att svenskar inte hade särskilda erfarenheter av muslimer på den personliga nivån. Attityderna var baserade på kunskaper som blivit överlämnade via skolundervisning, populärkultur och massmedia. Resultatet från opinionsundersökningen visar att endast 2% av informanterna hade en ”ganska” eller mycket positiv syn på islam. Medan 65% hade ”mycket” eller ”ganska” negativ inställning. Hvitfelt ställde frågan om islam var möjlig att förena med demokrati av svensk typ, varav 88% svarade
”knappast” eller ”absolut inte”. När frågan om muslimer skulle ha tillgång till samma rättigheter som andra religionsutövare i Sverige, exempelvis att bygga en moské var det 2,6% som ansåg att det var ett mycket bra förslag, 2,9% ansåg att det var ganska bra medan 76% ansåg att det var ett ganska dåligt eller mycket dåligt förslag. På frågan om invandringen av muslimer bör minska svarade cirka 53% att det var ett ganska eller mycket bra förslag, och 16% ansåg att det var ett mycket dåligt eller ganska dåligt förslag (Gardell, 2010:219–220).
1.5 Material
Material som studien har till avsikt att analysera för att besvara studiens syfte och frågeställningar består av en fiktiv roman. Romanens titel är De kommer att drunkna i sina mödrars tårar, skriven av Johannes Anyuru och har ett omfång på 300 sidor. Romanen blev utgiven i februari 2017 på Norstedts förlag och tilldelades Augustpriset samma år (Norstedts, 2017). Anyuru inleder sin bok med ett terrordåd i Göteborg. En kontroversiell konstnär ska uppträda i en seriebutik när tre unga muslimer plötsligt bryter sig in i seriebutiken. Ungdomarna vid namn Amin, Hamad och den mystiska flickan som ansvarar för filmningen, är beväpnade med k-pistar och bombvästar. Motivet till terroristattacken är att en tecknare som har provocerande karikatyrer av profeten Muhammed skall dö. Den planerade attacken misslyckas dock och två av ungdomarna omkommer. Den tredje ungdomen överlever attacken och placeras på en rättspsykiatrisk anstalt. Flickan hävdar att hon kommer från framtida Sverige. Hon hävdar att det är en framtid där den planerade terrorattacken lyckas och resulterade till ett fascistiskt Sverige. Hon skildrar ett framtida Sverige som tvingar medborgarna i samhället att underteckna ett medborgarkontrakt som gör det olagligt att äga heliga böcker, äta halal eller kosher.
Konsekvensen som sker om en medborgare bryter detta kontrakt blir en assimilering där medborgaren blir en sverigefiende och placeras i ett läger där enbart griskött serveras. Om medborgaren försöker fly från lägret, så dör man. Romanen har varit omdebatterad eftersom den anses spräcka befintliga fördomar om islam. Per Wirtén menar att det finns skildringar av muslimska böner som spräcker ett flertal stereotyper om vad det egentligen innebär att böja sig ner på knä och be till gud. Vidare att Anyuru lyckas mänskliggöra individer som oftast omnämns som delar av potentiellt farliga kollektiv (Expressen, 2017). Anyuru är en muslimsk konvertit, författare, poet och dramatiker. Anyuru uttalar sig om att han är muslim eftersom hans inre blev vidrört av en kärlek på en gång, han hävdar dessutom att islam förändrade honom och betonar vikten av att hålla fast vid den kärleken (Sveriges Radio, 2017). Denna studie ämnar enbart att studera en roman för att få en djupare och nyanserad bild av budskapet och innehållet. Det utvalda materialet är således inte till för att generalisera islam och muslimers roll i fiktiva romaner överlag, det är endast en textanalys av Anyurus fiktiva roman. Det är därtill väsentligt att ha i beaktande att Anyuru enbart skildrar en illustration av ett framtida Sverige och inte en verklighet av muslimer roll i samtiden.
Kapitel 2 Teori
2.1 Presentation av teoretiska utgångspunkter
I följande avsnitt avser studien att redogöra för de teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar. Studien redogör för José Casanovas sekulariseringsteori och dess centrala begrepp. Vidare redogör studien för The Runnymede Trust modell i form av punkter om öppna och slutna attityder gentemot islam och muslimer.
2.1.1 Sekulariseringsteorin
Sekularisering handlar om de processer som gör att religion successivt förlorar sitt inflytande i samhället men även för enskilda individer. Sekulariseringsteorins ambition är att förklara stora förändringsprocesser i samhället vilket innebär att det är en bred teori som kan ha olika betydelser och inriktningar (Giddens & Sutton, 2014:468). Religionssociologers intresseområden är att studera religionens framtid i ett samhälle som är under ständig förändring, utveckling och modernisering. Anhängare till sekulariseringsteorier hävdar att religionens samhällsroll i den moderna världen ersatts av sekulära parter som leder till att religionen har förpassats till den privata sfären (Furseth & Repstad, 2005: 81).
En religionssociolog som har reflekterat över religionens plats i det moderna samhället är José Casanova. I hans bok Public Religions in the Modern World (1994) framför han hård kritik gentemot tidigare sekulariseringsteorier och religiös differentiering. Differentiering betyder att kyrkans makt över samhället försvinner. Trots att Casanova inte gör ett avståndstagande så ställer han sig frågan om differentiering måste innebära att religionen förpassas det privata.
Casanova (1994) kritiserar tanken av att modernitet betyder sekularisering och att religion försvinner från den offentliga sfären. Casanova hävdar att religion istället tar sig ett nytt uttryck, vilket innebär att det inte behöver betyda sekularisering per se (ibid:65–66). Casanova (1994) framhåller att religiösa aktörer åter har bekräftat religionens betydelse i det offentliga sammanhanget, och att det följaktligen inte handlar om att religionen i det moderna samhället flyttas från det offentliga till det privata (Beckford, 2003:61). José Casanova definierar det privata på skilda sätt. Den personliga sfären omfattar en person som är inblandad och detta är endast jaget. Den intima sfären omfattar nära relationer och familj (Ibid:43). Casanova understryker att religionen aldrig har övergett sin plats i den offentliga sfären, vilket även den senare Berger också hävdar (Furseth & Repstad, 2005:138). Istället för att modernitet innebär sekularisering, så frambringar den förutsättningar för religiösa värden att synas, där religiösa organisationer visar sig socialt eller politiskt och således blir synlig i offentligheten (Beckford, 2003:61). Casanovas teori har fått motta kritik av Beckford (2003), som anser att Casanovas gräns mellan det privata och offentliga är för distinkt, vilket innebär exkludering av avsikten att privatiserad religion kan påverka aspekter i samhället (ibid:63).
Casanova (1994) har formulerat en definition av sekularisering, och hävdar att det finns tre olika sorter. 1) sekularisering som differentiering av institutioner, sekularisering som färre troende och praktiserande religiösa, och sekularisering som marginalisering av religion till en privat sfär (Casanova, 1994:211). Sekularisering kan betraktas som en process var religiösa institutioner tvingas anpassa sig till samhälle och stat, som av diverse skäl förändras och sekulära institutioner tar över samhällsfunktioner och auktoritet i värden som religionen tidigare
haft, exempelvis utbildning, vetenskap och lagar (ibid:211–212). Religiösa grupper motsätter sig ofta denna process (ibid:214). Sekularisering som marginalisering av religion till en privat sfär är särskilt intressant för den här studien, då den har gått från möjligheten att finnas i den offentliga sfären till att bli en fråga för individen. Casanova (1994) menar att privatiseringen av religionen inte är en följd av en modern strukturell trend, utan däremot ett val de religiösa gjort.
Trots att religionen i ett modernt sammanhang är begränsat och marginaliserat av de sekulära institutionerna, är det fortfarande idag ett val att vara privat och inte öppet och offentligt troende (ibid:215).
2.1.2 The Runnymede Trust
The Runnymede Trust är en brittisk tankesmedja som etablerades år 1968 och ägnar sig åt mångfaldsfrågor berörande kultur, religion och ”ras”. Denna tankelinje skildrar begreppet Islamofobi som ”inte idealt”, men associativt igenkännbart för dess likhet med exempelvis xenofobi (Otterbeck & Bevelander, 2006:21). Termen islamofobi avser ”ogrundad fientlighet gentemot islam. Den inkluderar även de praktiska konsekvenserna av sådan fientlighet vad gäller orättvis diskriminering av muslimska individer och gemenskaper samt utestängande av muslimer från den allmänna politiska och sociala samvaron” (Ibid:22). Vidare, för att tydliggöra definitionen av begreppet islamofobi, föreslår the Runnymede Trust åtta olika punkter vilka man kan se huruvida en individ eller en text har en öppen eller sluten syn på islam.
Den slutna attityden är den attityd som associeras med islamofobi. Följande 8 punkter illustreras i denna modell:
1. Om islam ses som monolitiskt och statistiskt eller som mångfaldigt och dynamiskt.
2. Om islam ses som annorlunda och separat eller som liknande och ömsesidigt beroende.
3. Om islam ses som underlägset eller som jämställt.
4. Om islam ses som en aggressiv fiende eller som en samarbetspartner.
5. Om muslimer ses som manipulativa eller som uppriktiga.
6. Om muslimsk kritik av ”väst” avvisas eller diskuteras.
7. Om diskriminerande beteenden mot muslimer försvaras eller kritiseras.
8. Om anti-muslimskt tal ses som naturligt eller som problematiskt.
Punkterna syftar främst till att fånga in skilda tankemönster som kan leda till diskriminerande beteenden och hållningar (Otterbeck & Bevelander, 2006:23).
De öppna attityderna är följande:
1. Islam ses som något mångbottnad och progressivt med inre olikheter, debatter och förmåga till utveckling.
2. Islam ses som beroende av andra trossystem och kulturer- (a) med vilka man har gemensamma värderingar och mål, (b) påverkad av dessa; (c) berikandes dessa.
3. Islam ses som något annorlunda än västvärlden, men inte som underlägsen, utan som en jämbördig part.
4. Islam ses som en verklig och potentiell partner i gemensamma projekt och i lösning av delade problem.
5. Islam ses som en genuin tro som utövas på ett innerligt och äkta sätt.
6. Kritik av västvärlden och andra kulturer beaktas och diskuteras.
7. Debatter och uppfattningar som avviker från islam minskar inte viljan att bekämpa diskriminering och uteslutning från samhället.
8. Kritiska attityder till islam är föremål för kritisk diskussion, speciellt om de är felaktiga eller orättvisa. (Ibid:22).
De konsekvenser som kan uppstå av ett islamofobiskt tänkande kan resultera i att muslimer utsätts för diskriminering, exkludering, fördomar och våld från exempelvis sociala myndigheter, ”vanliga individer” och inom arbetsmarknaden (Ibid:23).
2.2 Arbetsmodell
Syftet med denna studie är att identifiera och belysa Anyurus fiktiva framställning av islam och muslimers roll i det framtida svenska samhället. I denna studie avser jag att använda mig av två teoretiska utgångspunkter för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Den första är José Casanovas sekulariseringsteori och den andra är The Runnymede Trust modell om öppna och slutna attityder gentemot islam och muslimer.
José Casanovas (1994) teori om sekularisering kommer att användas för att förstå och belysa islams och muslimers förändrade roll från det offentliga till den privata sfären i den fiktiva romanen. Denna studie kommer främst att använda sig av Casanovas tredje definition av sekularisering, 3) sekularisering som marginalisering av religion till en privat sfär. Detta innebär att jag kommer att identifiera och belysa exempel ur den fiktiva romanen som skildrar om islam och muslimers plats i samhället har flyttats från det offentliga till den privata sfären.
Den privata sfären innefattar en blandning av vad José Casanova kallar för den ”personliga sfären” och den ”intima sfären”. Dessa innefattar att muslimerna i den fiktiva romanen ska praktisera sin religion privat och inte i det offentliga rummet. Det offentliga rummet innefattar i denna studie, offentliga platser i samhället där det finns en acceptans för muslimers praktiska religiösa utövande.
Vidare ämnar denna studie belysa romanens fiktiva attityder gentemot islam och muslimer. The Runnymede Trust modell kommer att användas i denna studie genom att analysera resultatet från Anyurus fiktiva roman. Detta i förhållande till modellen om de 8 kriterierna för slutna attityder respektive 8 kriterier för öppna attityderna gentemot islam och muslimer. Detta för att identifiera om det existerar öppna eller slutna attityder gentemot islam och muslimer i det fiktiva svenska samhället.
Kapitel 3 Metod
I följande avsnitt avser studien att redogöra för det metodologiska tillvägagångssättet som har använts för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Vidare redogör studien för undersökningens genomförande, författarens förförståelse av ämnesområdet och slutligen en redogörelse av studiens tillförlitlighet, trovärdighet och transparens som kan ha en inverkan på studiens utfall.
3.1 Kvalitativ textanalys
För att besvara studiens syfte och frågeställningar använder studien en kvalitativ textanalys.
Det primära motivet till valet av denna kvalitativa metod grundar sig på att det leder till en djupare förståelse för texten, i detta fall det empiriska materialet. Genom en kvalitativ textanalys får man fram det väsentliga innehållet ur texten (Esaiasson et al, 2012:237). För att genomföra en kvalitativ textanalys ägnar forskaren sig åt att noggrant läsa textens olika delar, dess helhet och den kontext som texten ingår i. Det finns flera skäl till att använda sig av en kvalitativ textanalys istället för en kvantitativ innehållsanalys. Det handlar bland annat om att helheten i texten antas skilja sig från kärnan av de olika delarna i texten, men likaså handlar det om att eftersöka det som står mellan raderna och det som endast kan tas fram genom noggrann läsning av texten (Ibid:237). I avsikt att uppnå detta måste läsningen pågå aktivt, det bör ställas frågor till texten och därefter undersöka om texten eller en själv kan besvara dessa frågor. De frågeställningar som man kan ställa sig vid bearbetning av texten kan exempelvis vara; Vilken poäng har texten? Stöds poängen den av det som den beskriver? Vilka argument i texten ligger till grund för slutsatserna? För att besvara sådana frågor måste forskaren läsa texten flera gånger, både snabbt och översiktligt, men likaledes långsamt och fundersamt. Den kvalitativa samhällsforskningen kan genomföras induktivt eller deduktivt. Det deduktiva angreppsättet innefattar att forskaren har en eller flera teorier som utgångspunkt för att sedan utforma studiens syfte och frågeställningar. Det induktiva angreppssättet innefattar att en företeelse granskas utan att forskaren har en redan fastslagen hypotes om företeelsen, samtidigt som teori- och begreppsformuleringar genomförs efter insamling av data, utifrån den insamlade data (Bryman, 2011:511,26–29). Denna studie har ett deduktivt angreppssätt eftersom studien utgår från en referensram, i form av modeller och teorier, för att sedan placera dessa fiktiva aspekter där jag på förhand är överens om att de hör hemma. Detta för att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar. Malterud (2014) menar att inom det deduktiva arbetssättet går forskning från det generella till det specifika.
3.1.1 Tematisk analys
Ett av de vanligaste angreppssätten när det gäller kvalitativa data är det som benämns för tematisk analys. Till skillnad från strategier som kritisk diskursanalys eller grounded theory, så är detta inte ett synsätt på analys som har en tydlig bakgrund eller som har beskrivits utifrån tydliga tekniker. Sökandet efter teman är rätteligen en aktivitet som kan ses i många om inte alla tillvägagångssätt vid kvalitativ analys av data, förslagsvis kritisk diskursanalys, kvalitativ innehållsanalys, narrativ analys och grounded theory. Somliga forskare anser att tema är mer eller mindre detsamma som en kod, medan ett tema för somliga andra är något mer än en kod och består av en grupp av koder (Bryman, 2008:528). En allmän strategi för att genomföra en tematisk analys av kvalitativa data finns i Framework, vilket är ett tillvägagångssätt som har utvecklats vid National Centre for Social Research i Storbritannien. Framework beskrivs som
”en matrisbaserad metod för att ordna och syntetisera data” (Richie m.fl. 2003:219 hos
Bryman, 2008:528). Det går ut på att skapa ett index av relevanta teman och subteman som därefter ställs upp i en matris som tillämpas på data. Teman och subteman är summan av en noggrann läsning av de utskrifter eller fältanteckningar som utgör data. Detta används sedan på data, som organiseras i kärnteman, och data visas sedan i termer av subteman i matrisen för vart och ett av fallen (ibid:528). Som namnet Framework indikerar, så är detta ett tillvägagångssätt avsett att utgöra ett ramverk för den tematiska analysen av kvalitativa data och ett sätt att tänka när det handlar om hur man ska behandla teman och data (ibid:529).
3.1.2 Genomförande
Materialet till studien är som tidigare nämnt en fiktiv roman av det framtida Sverige. Romanens titel är De kommer att drunkna i sina mödrars tårar, skriven av Johannes Anyuru och har ett omfång på 300 sidor. För att se en kort skildring av den fiktiva romanens innehåll, vänligen se avsnitt 1.5. För att besvara studiens syfte och följande frågeställningar: ”Hur kan framställningen av islam och muslimer i Anyurus roman förstås i förhållande till José Casanovas teori om religioners förändrade roll i det offentliga och privata rummet? ” och
”Avspeglar Anyurus roman öppna eller slutna attityder om islam och muslimer?” har en tematisk textanalys genomförts där den centrala vikten ligger i att identifiera och skildra mönster och teman i det empiriska materialet. Inledningsvis har studien utgått från en referensram, i form av modeller och teorier, för att bekanta mig med materialet. Sedan har jag försökt att finna initiala koder i romanen, detta innebär att jag har sökt efter återkommande mönster och benämningar för att besvara mina frågeställningar.
Därefter har jag sökt efter teman i den fiktiva romanen som ska kunna vara en representativ framställning av något som framträder frekvent under romanens gång. Sedan har jag granskat dessa teman som jag har funnit för att kontrollera att dem uppnår en relevans, i min tolkning, i förhållande till studiens syfte och frågeställningar. De huvudteman som jag därefter har formulerat är följande: 1) Det framtida svenska samhället och 2) Öppna/slutna attityder gentemot islam och muslimer. Slutligen formulerades subteman till respektive huvudtema.
Under tema 1 formulerades följande subteman: a) medborgarkontraktet och kaningården, b) religion i det offentliga rummet, c) muslimer i det offentliga rummet. Under tema 2 formulerades följande subteman: a) terrorattentatet mot Hondos, b) osvenska värderingar och c) skräck och rädsla. Dessa subteman formulerades för att skapa en lättare förståelse för läsaren under läsningens gång. Med detta sagt är det viktigt att analysen är väldisponerad och tydlig.
3.2 Förförståelse
I den kvalitativa samhällsforskningen är forskarens förförståelse väsentlig eftersom den kvalitativa textanalysen grundar sig på egna tolkningar av datamaterialet. Malterud (2014) hävdar att forskare alltid påverkar det material som hen arbetar med. För att förstå hur detta tar sig uttryck måste man vara medveten om forskarens utgångspunkt, närmare bestämt faktorer så som motiv, yrke och personliga erfarenheter. Eftersom kvalitativa innehållsanalyser grundar sig på forskarens individuella tolkningar av materialet kan därtill min individuella förförståelse av ämnesområdet ha påverkat tolkningarna av materialet och påverkat utfallet i denna studie.
Jag har reflekterat över innehållet i romanen som skildrar islam och muslimer och huruvida det fiktiva som skildras är snedvinklat. I förhållande till den egna förförståelsen har det varit av stor vikt att inta en kritisk ställning till studien och försöka vara så transparent som möjligt genom att redogöra för alla moment under undersökningens gång. Eftersom detta är en fiktiv roman är det väsentligt att jag förhåller mig till verkligheten genom att ha i beaktande att jag som
författare är med i ett återskapande och diskursskapande av muslimers roll i populärkulturella verk.
3.3 Trovärdighet, tillförlitlighet och transparens
Den kvalitativa textanalysen kan inte garantera validitet och reliabilitet på samma sätt som kvantitativ forskning. Detta eftersom kvalitativa studier inte avser att mäta något (Bryman, 2011:351). Reliabilitet och validitet är två begrepp som främst används inom kvantitativ forskning och betraktas som problematiska i den kvalitativa forskningen då begreppen utgår från att den sociala verkligheten går att mäta (ibid:354). Denna studie utgår därför från begreppen trovärdighet och tillförlitlighet. För att uppnå god trovärdighet i kvalitativa studier krävs det att forskaren är transparant. Att vara transparent handlar om att redogöra för studiens alla moment under undersökningens gång. Detta för att en utomstående läsare kan begripa hela processen från de forskningsval som forskaren har gjort, motivet till valen, forskarens förförståelse av ämnet och hur materialet har samlats in. Transparensen har således en inverkan på undersökningens trovärdighet och kan vara en bidragande faktor till läsarens övertygelse och förståelse för hur och vilket utfall en undersökning har (Ahrne & Svensson, 2015:25). För att stärka denna studies transparens skall resonera och kritisera denna studie under avsnitt 5.2.
Det är också väsentligt att forskaren visar att hen undersöker det som avses att undersöka.
Esaiasson et al. (2012:216) betonar vikten av att välja relevant tidigare forskning eftersom valet ska vidröra studies syfte och frågeställning. Likaså hävdar Bryman (2011:351–352) att undersökningens natur till stor del är subjektiv och därav resultatet. Denna studie har redogjort för tidigare forskning som omnämner populärkultur, islam och muslimer, fokus på problematiken kring attityder och framställning av fiktiva muslimer och islam i framtida Sverige.
Kapitel 4 Resultat och Analys
4.1 Resultat
I följande avsnitt avser studien att redovisa studiens resultat av det empiriska materialet De kommer att drunkna i sina mödrars tårar. För att underlätta för läsaren har detta avsnitt utformat två tematiseringar som är utformade i förhållande till studiens syfte och frågeställningar. Dessa tematiseringar kommer även att innehålla subteman under respektive tema. Av praktiska skäl redogör studien enbart, i min tolkning, analysvärda citat från den fiktiva romanen som avser att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar. Det första temat behandlar den första frågeställningen: ”Hur kan framställningen av islam och muslimer i Anyurus roman förstås i förhållande till José Casanovas teori om religioners förändrade roll i det offentliga och privata rummet? ” och avser att presentera framställningen av det fiktiva framtida svenska samhället, vilken roll muslimer har i det samhället. Det andra temat som behandlar den andra frågeställningen: ”Avspeglar Anyurus roman öppna eller slutna attityder om islam och muslimer?” och avser presentera vilka attityder det finns gentemot muslimer i den fiktiva romanen.
4.1.1 Det framtida svenska samhället
Subtema: Medborgarkontraktet och kaningården
Det införs ett elektroniskt medborgarkontrakt som alla medborgare måste signera. Signeringen innebär att man betalar skatt, både på våren och hösten. Det är ett dokument som skildrar statens riktlinjer och signeringen av medborgarkontraktet innebär dessutom ett stöd för konstnärens verk av profeten Muhammed (Anyuru:62).
”Vissa vägrade signera det och blev till något som hette sverigefiender – yani, muslimer och judar och såna, typ extrema – och hamnade på en plats som hette Kaningården. Försvann.”
(ibid:62)
Om medborgare vägrar signera kontraktet utpekas individen för att vara en sverigefiende, som i sin tur placeras i samhällets utkant, närmare bestämt kaningården. Kaningården skildras som ett grått område, där gråheten illustrerar den tomhet som återfinns i samhället. Det är avlånga lägenhetsbyggnader, gemensamma matlokaler och rastgårdar (ibid:65). Anyuru (Ibid:221) skildrar kaningården som ett helvete på jorden, en plats där det inte existerar någon sanning.
Placeringen i kaningården är psykiskt påfrestande och de bosatta känner sig otrygga att befinna sig på gården. Området i sig, klassificeras som en segregerad och marginaliserad förort i samhällets utkant. Anyuru redogör för att det är en förort där det inte finns något liv kvar att hämta. Ett område som är isolerat från samhället, ett avlägset område i samhället där täckningen på mobiltelefonerna inte fungerar. Anyuru (ibid:78) skriver att det må låta förtryckt, att det finns ett ”läger” där människor hamnar för att de inte signerar ett kontrakt eller för att de äter kosher eller halal, men det fanns människor som satt där och det ansågs vara normalt (ibid:195).
Subtema: Religion i det offentliga rummet
Anyuru (2017:60) beskriver det framtida samhället som ett mardrömssamhälle. Det tidigare terrordådet har fått stora konsekvenser på ett politiskt plan som lett till att Sverige utvecklats i en mer intolerant och exklusiv inriktning.
”Jag tar mig uppför en rulltrappa och springer förbi nedklottrade rostiga jalusier och betongpelare. Död åt islam. Dö muslimer” (ibid:60)
Samhället kännetecknas av en tomhet. Muslimer och deras religiösa livsåskådning minskas gradvis. Religiösa manifestationer är nästintill förbjudna och samhället strävar efter att bli fritt från religiositet. Således innebär det att samhället har en låg tolerans för muslimer, vilket grundar sig i tankar om att livsstilen inte hör hemma i ett sekulariserat Sverige. Muslimer slits mellan att antingen att ha kvar sina befintliga religiösa värderingar eller att leva ett otryggt liv i kaningården. Enligt staten anses det inte accepterat att ha en kombination av muslimska och svenska värderingar i ett svenskt Sverige. Detta innebär att muslimer behöver ändra sina värderingar och förena sig med den så kallade svenskheten (ibid:85–87).
Samhället ska baseras på svenska värderingar och till dessa värderingar behöver religion anpassa sig för att få finnas kvar i samhället (Ibid:154). Andra alternativ används för att hålla liv i det religiösa praktiserandet. I mardrömssamhället som skildras är muslimerna en utsatt grupp men deras religion fyller en roll i form av att den ger mening och förklaring till allt som sker.
”Jag och pappa besökte den sista moskén i Göteborg. Den låg i en industrilokal på Hisingen och de som drev den hade gjort olika kompromisser för att inte få sitt hyreskontrakt uppsagt, typ låtit säkerhetspolisen sätta upp kameraklot över entrén och ersatt de vanliga koranerna med den nya, svenska, med blågult omslag och ändringar i verser som handlar om krig och
om förbudet mot ränta och såna grejer, män och kvinnor” (ibid:104)
Religionen anpassar sig till sådant som ska kunna godtas av samtliga medborgare i samhället.
Verser som omnämner krig och förbud mot ränta är inte möjliga att översättas till rationella argument, vilket leder till att dessa verser tas bort. Verser som kan översättas till universella regler, förslagsvis mänskliga rättigheter, får finnas kvar i koranen. Anyuru beskriver av religion i mardrömssamhället får en begränsad plats i det offentliga rummet och samtalet, med hänsyn till de makter som finns i samhället (ibid:154).
I mardrömssamhället som skildras är muslimerna en utsatt grupp men deras religion fyller en roll i form av att den ger mening och förklaring till allt som sker. I en av scenerna beskriver Anyuru hur huvudgestaltens mamma uttrycker kärlek till gud innan riddarhjärtan ska hämta henne på grund av att hon inte signerat medborgarkontraktet (ibid:109).
”Vi är en kärleksdikt. Vet du det? Och gjorde en handgest som tog in köket, gungorna, hållplatsen. Du och jag, sa hon, och till och med de som står där ute och trycker på
dörrklockan. Allting är Guds kärleksdikt till Profeten” (ibid:109)
Subtema: Muslimer i det offentliga rummet
I mardrömssamhället behandlas människor olika beroende på om de är sverigevänner eller sverigefiender. I en del av romanen omkommer huvudgestalten Nours mamma i en bilolycka.
Ambulansmän och väktare befinner sig på platsen och i utbyte att rädda hennes liv, så söker de upp hennes passnummer och försöker identifiera om hon är en sverigefiende (ibid:122–123).
”Jag tror att hennes försäkringar inte gällde eftersom hon var sverigefiende, och att de försökte avgöra vem som skulle betala för hennes vård” (ibid:122)
Ovanstående citat illustrerar att fastän hon omkom i en bilolycka bedöms hennes död som självmord. En sverigefiendes liv ansågs inte tillräckligt viktigt att rädda. Maktutövande visas särskilt när man kremerar hennes kropp trots att hon är muslim. Huvudgestalten Nour och hennes far placerades i ett mörkt rums ena hörna, och därefter började vaktmästaren kremera den omkomne. Samhället som skildras är ett samhälle som betraktar sverigefiender som inhumana (ibid:132).
”Det var i slutet av ramadan och även om få i kaningården hade fastat bad många av oss den speciella avslutningsbönen ute på en fotbollsplan. Vi använde stora presenningar, eftersom
bönemattor var ideologiska symboler och förbjudna” (ibid:167)
”Du vet, varje gång jag blundar får jag en känsla av att de letar, att de snart kommer att hitta mig. De som vill mig illa” (ibid:59)
Ovanstående citat illustrerar Anyuru muslimers fiktiva skräck för ett samhälle som förbjuder och straffar religiösa uttryck. Trots statens strävan att minska religiösa värderingar, justeringar av religiösa verser och påtvingade svenska värderingar, så anser muslimer att det inte är godtagbara anledningar till att sluta tro på Gud, fastän det leder till mardrömmen i kaningården.
Många muslimer väljer att utöva sin religion genom att fortsätta recitera koranen och upprätthålla sin dagliga bön (ibid:166–167).
4.1.2 Öppna / slutna attityder gentemot islam och muslimer
Subtema: Terrorattentatet mot Hondus
Terrorattentat i seriebutiken Hondos går inte som planerat. Tanken med terrorattacken var att den kontroversiella konstnären skulle avrättas inne på Hondos och att avrättningen skulle filmas och streamas på digitala nätverk. Istället blir muslimen Hamad, som är hjärnan bakom attentatet mot konstnären, skjuten av sitt sällskap (Anyuru, 2017:35).
”Filmen som spelas in på Hondos medan Hamad dör streamas av miljontals användare världen över, via mobiler, laptops, plattor” (Ibid:36)
Filmen visas regelbundet upp på stora tv-skärmar som är placerade i flertal områden i samhället, i syfte att belysa det svenska samhället att muslimer är inhumana och bör behandlas inhumant.
Filmen inspirerar sedan till något som kallas för medborgarkontraktet (ibid:36).
Subtema: Osvenska värderingar
Anyuru redogör ett händelseförlopp där huvudkaraktären Nour i den fiktiva romanen får frågan om individer med osvenska värderingar har rösträtt.
”Två svenska tjejer följde med mig ut i trädgården. Tvingar din pappa dig att bära så där vida byxor eller väljer du själv? Tycker du att en ska få rösta om en har osvenska
värderingar? (ibid:66)
I referens till att muslimer bedöms ha värderingar som inte överensstämmer med svenska värderingar, så diskuteras deras rättigheter oupphörligt. Med terrorattentatet i tankarna och
videoklippet från attentatet som lös upp i områden, förblev det svårt för sverigevänner att förbise händelsen och bemöta resterande muslimer på ett mänskligt sätt (ibid:66).
”-De delar in människor i vänner och fiender”
”- Det är värre än så, sa mamma”.
”Jag hörde ofta något i hennes och pappas röster när de samtalade i köket på kvällarna: en pulserande skräck under orden - de delar in oss i människor och djur” (ibid:84–85).
Subtema: Skräck och rädsla
I mardrömssamhället som skildras är muslimer och sverigefiender medvetna om den särbehandling som försiggår. I citatet ovan skildras deras yttringar om samhället och dess kategorier. Huvudkaraktären Nour och hennes familj upplever att omgivningen skildrar dem som djur på grund av deras religiösa tro. En natt vaknar Nour upp av en smäll mitt i nattens mörker. När hon kliver upp från sängen möts hon av sina skakiga föräldrar i köket, där de upptäcker att någon har krossat fönstret i lägenheten. Rummet fylls av en söt och kväljande soprumslukt men ingen vågar tända lampan (ibid:109–110).
”De tänker skjuta in i lägenheten. Döda oss för att vi är muslimer. Jag minns mina föräldrars orörliga silhuetter, och ett moln, belyst bakifrån av månen, som flöt genom glasskärvorna på
golvet” (ibid:110)
Citatet beskriver rädslan över vad som skett. De är rädda för vad skall komma. De känner sig otrygga och trakasserade i sitt hem. När lampan väl tänds, uppstår det en lång minut av tystnad (ibid:110).
4.2 Analys
Syftet med denna studie är att identifiera och belysa Anyurus fiktiva framställning av islam och muslimers roll i det framtida svenska samhället. Vidare har studien till avsikt att belysa romanens fiktiva attityder gentemot islam och muslimer. För att besvara studiens syfte och frågeställningar, samt underlätta analysen för läsaren, har analysen delats in i två huvudteman för att besvara respektive frågeställning. Det första temat ”Det framtida svenska samhället” har till avsikt att besvara följande frågeställning ”Hur kan framställningen av islam och muslimer i Anyurus roman förstås i förhållande till José Casanovas teori om religioners förändrade roll i det offentliga och privata rummet? ”. Det andra temat ”Öppna / slutna attityder gentemot islam och muslimer” har till avsikt att besvara följande frågeställning: ”Avspeglar Anyurus roman öppna eller slutna attityder om islam och muslimer?”. För att besvara följande frågeställningar kommer studien att använda sig av de två teoretiska utgångspunkterna: Casanovas sekulariseringsteori och Runnymede Trust Modell om slutna och öppna attityder och citat från Anyurus fiktiva roman.
4.2.1 Det framtida svenska samhället
Anyuru (2017:85–67) hävdar, i sin roman, att det finns en begränsad acceptans för religiösa uttryck för det framtida Sverige. Detta kan illustreras med följande citat:
”Jag tar mig uppför en rulltrappa och springer förbi nedklottrade rostiga jalusier och betongpelare. Död åt islam. Dö muslimer” (ibid:60)
Detta innebär att det fiktiva samhället har en låg tolerans för muslimer och grundar sig i tankar om att livsstilen inte hör hemma i ett sekulariserat Sverige (Ibid:86). Detta är ett av många exempel på Anyurus beskrivning av det framtida fascistiska och marginaliserade samhälle som beskrivs i boken.
”Det var i slutet av ramadan och även om få i kaningården hade fastat bad många av oss den speciella avslutningsbönen ute på en fotbollsplan. Vi använde stora presenningar, eftersom
bönemattor var ideologiska symboler och förbjudna” (ibid:167).
Ovanstående citat är en illustration av att trots att bönemattor och ideologiska symboler förbjöds, så används andra alternativ för att hålla liv i det religiösa praktiserandet. Casanova (1994) hävdar i sin sekulariseringsteori att religionens plats i ett sekulariserats samhälle inte försvinner och att den istället får en annan roll. Ovanstående citat kan således tolkas som ett alternativt sätt för muslimer i den fiktiva romanen att utöva sin religion i det offentliga rummet.
Casanova (1994) hävdar vidare att privatisering av religion inte är en följd av en modern strukturell trend, utan att det är ett val de religiösa gjort. Fastän religion i ett modernt sammanhang är begränsat och marginaliserat, så menar Casanova att det fortfarande är ett val att vara privat och inte religiöst praktiserande i det offentliga rummet (ibid:215). Muslimerna kan således tolkas, i den fiktiva romanen, ha privatiserat sina religiösa utövningar av fri vilja.
Denna form av marginalisering som Anyuru skildrar om islams roll i det fiktiva framtida Sverige är således inte ett resultat av en modern strukturell trend, det är ett beslut som de fiktiva karaktärerna i Anyurus roman har tagit själva. I förhållande till Casanovas förklaringar till religionens förändrade roll i det offentliga och privata rummet kan man ställa sig frågan om huruvida dessa fiktiva karaktärer privatiserar sitt utövande av fri vilja eller om dem tvingas till detta beslut?
Casanova (1994) framhåller att religiösa aktörer har bekräftat religionens betydelse i det offentliga sammanhanget, och att det följaktligen inte handlar om att religionen i det moderna samhället flyttas från det offentliga till det privata (Beckford, 2003:61). Detta kan tolkas i förhållande till Anyurus fiktiva roman, där de muslimska karaktärerna kan ha kommit till acceptans att dem inte får utöva sin religion fullkomligt offentligt. Det kan tolkas som att karaktärerna ”ställer ned foten” för att visa att religion i det moderna samhället inte handlar om att flytta deras troslära från det offentliga till det privata. Det kan tolkas som att de fiktiva karaktärerna exemplifierar detta genom att fortsätta utöva sin religiositet. Det väsentliga kan således tolka vara att man ska få behålla sin gudstro. Detta kan också illustreras i följande citat.
”Vissa vägrade signera det och blev till något som hette sverigefiender – yani, muslimer och judar och såna, typ extrema – och hamnade på en plats som hette Kaningården. Försvann.”
(ibid:62)
Ovanstående citat skildrar att om en medborgare vägrar signera medborgarkontraktet utpekas individen för att vara sverigefiende, som i sin tur placeras i samhällets utkant (Ibid:65). Är denna privatisering av religion från det offentliga till det privata rummet i ett modernt samhälle av fri vilja? I förhållande till Anyurus skildring av ovanstående citat så kan det tolkas som att de fiktiva karaktärerna är marginaliserade och inte har en fri vilja. För vem vill hamna i samhällets utkant där täckningen på mobiltelefoner inte fungerar? Casanova (1994) menar att sekularisering kan betraktas som en process där religiösa institutioner tvingas anpassa sig till
samhället (ibid:211–212). Dock motsätter sig religiösa grupper ofta denna process (ibid:214).
Denna motsättning i Anyurus fiktiva roman kan identifieras med följande citat:
”Vi är en kärleksdikt. Vet du det? Och gjorde en handgest som tog in köket, gungorna, hållplatsen. Du och jag, sa hon, och till och med de som står där ute och trycker på
dörrklockan. Allting är Guds kärleksdikt till Profeten” (ibid:109)
I mardrömssamhället som skildras är muslimerna en utsatt grupp men deras religion fyller en roll i form av att den ger mening och förklaring till allt som sker. Trots statens strävan att minska religiösa värderingar och påtvingade svenska värderingar, så anser muslimerna i den fiktiva romanen att det inte är godtagbara anledningar till att sluta tro på Gud. De står enade trots det fiktiva svenska samhället. Casanovas (2005) uppfattning om att religion kan ha en legitim roll i det offentliga rummet (Beckford, 2003:61), kan således tolkas på så sätt att islam i den fiktiva romanen egentligen har en legitim roll i det offentliga rummet. Däremot kan detta offentliga rum vara otroligt begränsat eftersom de praktiserande muslimerna kan behöva utöva deras religion väldigt diskret för att inte bli påkomna av staten. Muslimerna slits mellan att antingen ha kvar sina religiösa värderingar eller leva ett otryggt liv. Man kan påstå att muslimernas tro på Allah i den fiktiva romanen är högre än statens önskemål. Casanova (1994) hävdar att religionens plats i ett sekulariserat samhälle inte försvinner och att den istället får en annan roll.
I det utvalda materialet återfinns framställningar att religion, i synnerhet islam, får finnas kvar i samhället, dock får den en inskränkt roll. Vidare är det en roll som förmodas vara en försvenskad och moderniserad variant av religionen, om annat så utsätt muslimers liv för fara.
”Du vet, varje gång jag blundar får jag en känsla av att de letar, att de snart kommer att hitta mig. De som vill mig illa” (ibid:59)
4.2.2 Öppna / Slutna attityder gentemot islam och muslimer
Följande citat illustrerar de fiktiva karaktärernas rädsla för statens bemötande av muslimer:
”-De delar in människor i vänner och fiender”
”- Det är värre än så, sa mamma”(Ibid:84–85).
Huvudkaraktärerna i denna fiktiva roman (Nour och hennes familj), upplever att omgivningen skildrar dem som djur på grund av deras religiösa tro. The Runnymede Trust modell (1997) hävdar att man utifrån 16 punkter kan avgöra om någon har en sluten eller öppen syn på islam.
Ovanstående citat från Anyurus fiktiva roman är ett tydligt exempel på att staten har en sluten syn på islam och muslimer. Detta eftersom punkt 3 i modellen (1997) om slutna attityder hävdar att islam ses som underlägsen västvärlden.
”Två svenska tjejer följde med mig ut i trädgården. Tvingar din pappa dig att bära så där vida byxor eller väljer du själv? Tycker du att en ska få rösta om en har osvenska
värderingar? (ibid:66)
Ovanstående citat är en är illustration på hur de svenska tjejerna i det fiktiva svenska samhället kan tolkas ha en uppfattning om att den muslimska flickan lever under förtryck i religionen och inte har samma frihet som de svenska tjejerna har. The Runnymede Trust modell (1997) punkt 8 menar att antimuslimska attityder accepteras som något naturligt och normalt. Det kan tolkas som att muslimer bedöms ha fiktiva värderingar som inte överensstämmer med svenska värderingar om att man får klä sig hur man vill i Sverige. Tjejernas kommentarer betraktas som
normala och naturliga då kommentaren uttrycks i det offentliga. Modellens (1997) punkt 7, hävdar också att fientliga attityder gentemot islam används för att legitimera diskriminering och uteslutning av muslimer i samhället. Den ovanstående fiktiva händelsen kan tolkas vara diskriminerande eftersom de ställer frågan ”Tycker du att en ska få rösta om en har osvenska värderingar?” (Anyuru, 2017:66). Detta kan tolkas som att de fiktiva karaktärerna som ställer frågan, anser att muslimska flickan som spyr, har osvenska värderingar och att muslimer således inte skall få rösta. Tolkningsvis kan dessa indirekta attityder som förmedlas vara att muslimska karaktärer besitter muslimska värderingar som skiljer sig från svenska värderingar. Detta kan i sin tur tolkas bidra till en uteslutning från den sociala och politiska gemenskapen i det fiktiva samhället.
I resultatet återfinns också exempel på trakasserier och diskriminering i form av att skrämma upp sverigefiender och den muslimska folkgruppen. Detta sker genom trakassering i deras bostad, men även genom förlöjligande av deras religiositet. Trakasseringen gentemot de fiktiva muslimer som är både sverigefiender och muslimer i Anyurus roman, är ett tydligt exempel på muslimers utsatthet. Trakassering i deras bostad betyder inte enbart att personen i fråga upplever brist på trygghet, utan i det fiktiva samhället de befinner sig i kan det upplevas som att muslimen i fråga upplever rädsla på grund av sin religiösa ställning. Dessa attityder är möjliga att definiera som slutna, vilket i detta fall används för att legitimera diskriminering
”De tänker skjuta in i lägenheten. Döda oss för att vi är muslimer Jag minns mina föräldrars orörliga silhuetter, och ett moln, belyst bakifrån av månen, som flöt genom glasskärvorna på
golvet” (Ibid:110).
Runnymede Trusts modell (1997) punkt 1) framgår det att islam är monolitiskt och en statisk enhet utan förmåga att möta förändringar, men även 2) islam något som är skilt och annorlunda (ibid). Denna slutna attityd kan identifieras i den fiktiva romanen när både staten och sverigevänner, begränsar muslimers tro och utför en reform av deras troslära. Den fiktiva svenska staten ger muslimer instruktioner, i form av ett medborgarkontrakt, som bland annat går ut på att islam får finnas kvar i det offentliga rummet med skarpa restriktioner. De fiktiva muslimerna och deras livsåskådning bedöms som avvikande från majoritetssamhället, men religionen ses även som en stillastående enhet utan förmåga att bemöta förändringar. Resultatet går att tolka som att de fiktiva ”muslimska värderingar” anses skilja sig markant ifrån svenska värderingar, men även att muslimers värderingar inte är förenliga med svenska värderingar. Om muslimer ska få chansen att upprätthålla sin tro i mardrömssamhället bör de justera sin religiösa tro så att den överensstämmer med det svenska levnadssättet.
”Filmen som spelas in på Hondos medan Hamad dör streamas av miljontals användare världen över, via mobiler, laptops, plattor” (Anyuru, 2017:36)
Filmen sprids på stora tv-skärmar som är placerade i flertal områden i det fiktiva samhället, i syfte att belysa det svenska samhället att muslimer är inhumana och bör behandlas inhumant.
Filmen inspirerar sedan till något som kallas för medborgarkontraktet (ibid:36). The Runnymede Trust modell (1997) punkt 4, handlar om att islam ses som våldsamt, aggressivt, hotande, stödjande av terrorism och delaktig i konflikt mellan kulturer. Detta återfinns i resultatet när Anyuru belyser att muslimer betraktas som våldsamma, aggressiva och hotfulla mot det fiktiva svenska samhället (Anyuru, 2017:41). Detta blir tydligt när muslimer ständigt blir klandrade för terrorattentatet mot Hondos. Tolkningsvis kan detta klandrande ligga till grund för sverigevänners attityder gentemot muslimer i det fiktiva samhället. The Runnymede Trust modell (1997) punkt 5 och 6 (vänligen se avsnitt 2.1.2 för definition) om slutna attityder,
kan inte återfinnas i det presenterade resultat av Anyurus fiktiva roman. Vidare kan The Runnymede Trust modell (1997) 8 punkter om de öppna attityder gentemot islam och muslimer inte heller återfinnas i det presenterade resultatet av Anyurus fiktiva roman.
4.3 Slutsatser
Syftet med denna studie var att identifiera och belysa Anyurus fiktiva framställning av islam och muslimers roll i det framtida svenska samhället. Vidare avsåg denna studie belysa romanens fiktiva attityder gentemot islam och muslimer. Studiens frågeställningar är: Hur kan framställningen av islam och muslimer i Anyurus roman förstås i förhållande till José Casanovas teori om religioners förändrade roll i det offentliga och privata rummet? ” och
”Avspeglar Anyurus roman öppna eller slutna attityder om islam och muslimer?”. De teoretiska utgångspunkterna som användes för att besvara studiens syfte och frågeställningar var José Casanovas sekulariseringsteori och The Runnymede Trust modell om öppna och slutna attityder gentemot islam och muslimer.
Frågeställningen ”Hur kan framställningen av islam och muslimer i Anyurus roman förstås i förhållande till José Casanovas teori om religioners förändrade roll i det offentliga och privata rummet?”besvarades på följande sätt: det moderna samhällets sekularisering har inte legat till grund för att islams roll i den fiktiva romanen förpassats från den offentliga till den privata sfären. I romanen ställs muslimer och andra minoritetsgrupper inför valet att antingen säga ifrån sig sin religion, eller kraftigt anpassa sina religiösa uttryck och praktiker. Att många muslimer i romanen då väljer använda koraner med svenska flaggan på eller ber på presenningar kan från Casanovas perspektiv förstås som ”frivillig anpassning”, men det är samtidigt tydligt att det på många sätt är en villkorad frivillighet, eftersom konsekvenserna av att inte anpassa sig är fruktansvärda.
Vidare kan man hävda att islams roll i den fiktiva romanen inte försvinner i ett sekulariserat samhälle, den får istället en annan roll i samhället. Muslimer i den fiktiva romanen har enbart funnit alternativa sätt att utöva sin religion i det offentliga rummet. Vidare kan de muslimska karaktärerna ha kommit till acceptans att dem inte får utöva sin religion fullkomligt offentligt men även att muslimerna i den fiktiva romanen poängterar att religionens betydelse i det offentliga samhället inte har en avgörande betydelse om det förflyttas från den offentliga till privata sfären, det väsentliga är att dem får behålla sin gudstro.
Frågeställningen ”Avspeglar Anyurus roman öppna eller slutna attityder om islam och muslimer?” besvarades på följande sätt: Utifrån resultatet ställs muslimer i det fiktiva materialet i det främlingsfientliga ljuset. Attityderna mot muslimer och islam illustreras som slutna, vilket framläggs i mötet mellan sverigevänner och sverigefiender. Sverigevänners diskriminering mot den muslimska folkgruppen legitimeras och muslimer utesluts från majoritetssamhället. Anyurus fiktiva verk skildrar muslimer som sverigefiender, inhumana, löjliga, förenliga med terrorism, främmande och oförenliga med majoritetssamhället och dess värderingar. Dessutom belyses det att muslimer bedöms som våldsamma, aggressiva och hotfulla. I linje med The Runnymede Trust modell om öppna och slutna attityder kan man hävda att majoriteten av Anyurus fiktiva framställningar avspeglar slutna attityder gentemot islam och muslimer. De öppna attityderna i The Runnymede Trust modell, som studien redogör för i avsnitt 2.1.2, identifieras och avspeglas inte i Anyurus fiktiva roman.
Kapitel 5 Diskussion
5.1 Teoretisk reflektion
Denna studie har utgått från två teoretiska utgångspunkter: José Casanovas sekulariseringsteori om religioners förändrade roll i samhället och The Runnymede Trust modell om öppna och slutna attityder gentemot islam och muslimer. Modellen av the Runnymede trust har fungerat som ett väsentligt verktyg för att identifiera och fastställa slutna och öppna attityder om islam och muslimer. De formulerade kriterierna i respektive modell har använts som ett verktyg för att identifiera och belysa vilket sammanhang islam och muslimer framställs i den fiktiva romanen De kommer att drunkna i sina mödrars tårar. I förhållande till innehållet i den fiktiva romanen benämndes islam och muslimer i samband med omänsklighet, terrorism och oförenliga med Sverige, så kom studien fram till, med hjälp av kriterierna i modellen om islam, att man kan definiera dessa attityder som slutna. Styrkan med Runnymede Trust modell var att studiens syfte och frågeställningar kunde identifieras och besvaras. En väsentlig fördel med modellen var att den var väldigt välformulerad och enkel att förstå. Detta leder till att innehållet i den fiktiva romanen kan analyseras resultatrikt. Begränsningen med modellen var att det är problematiskt att mäta attityder, i synnerhet attityder till muslimer och islam, i fiktiva verk.
Vidare är The Runnymede Trust modell en modell som definierar islamofobi. Detta är problematiskt eftersom jag bedriver en undersökning som använder sig av ett fiktivt verk som skildrar en form av rädsla, nationalism och radikalisering av det framtida Sverige. Vidare har de 8 punkterna i modellen om öppna attityder inte kunnat identifieras i det presenterade materialet. Bakgrunden till detta skulle kunna vara att den fiktiva romanen inte skildrar några öppna attityder gentemot islam och muslimer. Däremot har denna modell tillfört en ökad förståelse av attityder gentemot islam och muslimer i ett populärkulturellt sammanhang. Detta är intressant eftersom man kan dra paralleller till verkligheten och antingen känna igen sig i dessa attityder, respektive ifrågasätta dessa attityder som populärkulturen presenterar.
Denna studie har använts sig av Casanovas tredje definition av sekularisering, 3) sekularisering som marginalisering av religion till en privat sfär. Detta innebär att jag har identifierat och belyst exempel ur den fiktiva romanen som skildrar om islam och muslimers plats i samhället har flyttats från det offentliga till den privata sfären. Det finns begränsningar i den teoretiska utgångspunkten och det utvalda empiriska materialet. Den teoretiska utgångspunkten kan uppfattas problematisk i relation till Anyurus fiktiva roman eftersom den endast belyser islam i denna kontext och exkluderar resterande religioner. Vidare kan denna teoretiska utgångspunkt kritiseras eftersom det är svårt att dra en distinkt gräns mellan det offentliga och privata rummet.
Det återfinns flera moment i Anyurus fiktiva roman där muslimerna anpassar sig efter statens riktlinjer och inte utövar sin religion offentligt. Däremot kan man ställa sig kritiskt till huruvida man bör uppfatta denna linje eftersom de fiktiva karaktärerna i romanen ber ramadan bönen på en presenning ute i den offentliga kaningården. Man kan ställa sig frågan om varför denna presenning accepteras men inte den huvudsakliga bönemattan? Karaktärerna utövar ju
