Lupp Lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Lysekils kommun

(1)

Lupp 2020

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken

Lysekils kommun

(2)

”Killar kanske säger att de mår

bättre. Det är en norm att killar inte ska visa så mycket känslor. Tjejer kanske mer känner att man måste vara på ett visst sätt för att vara okej. Tjejer kanske dömer sig för hårt.”

”Jag tror att vi unga blivit så pass

vana att inte ha mycket inflytande att vi har vant oss.”

”Har man annat modersmål så kan det leda till att man har huvudvärk för att man behöver lägga mer tid på läsning till exempel. Man har också stort ansvar hemifrån.”

Citat från ungdomar i Lysekil utifrån diskussioner om Lupp-resultatet

(3)

Innehållsförteckning

Sammanfattning...4

Bakgrund och syfte...6

A. Bakgrundsfrågor...8

B. Fritid...12

C. Skola...23

D. Politik och samhälle...33

E. Trygghet...43

F. Hälsa...51

G. Arbete...62

H. Framtid...66

Lika villkor och förutsättningar?...75

Referenslista...78

(4)

4

Sammanfattning

Att ha kunskap om unga och deras livsvillkor är en viktig förutsättning för kommunernas arbete i alla förvaltningar och områden. Både barnkonventionen som nu är lag och Sveriges ungdomspolitik betonar vikten av att alla beslut som tas, som på något sätt rör barn och unga, alltid ska utgå från ett barn- och ungdomsperspektiv.

I Sverige beslutade riksdagen år 2014 om en ny ungdomspolitik. De nya målen för ungdomspolitiken är att alla ungdomar (mellan 13 och 25 år) ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Alla beslut som tas och insatser som genomförs rörande unga ska utgå från dessa mål. Tre prioriterade områden har även tagits fram i det ungdomspolitiska handlingsprogrammet och dessa är:

ungdomars inflytande, egen försörjning och psykisk hälsa.

I Lysekil har Lupp-undersökningen genomförts under hösten 2020. Rapporten har sedan tagits fram med ett särskilt fokus på jämlikhet. Därför belyser vi skillnader mellan olika grupper av unga, framförallt mellan kön och ålder men även utifrån andra

bakgrundsfaktorer. Vi rekommenderar att man läser hela rapporten för att få en mer heltäckande bild av ungdomarnas livsvillkor i Lysekil. Några utvalda sammanfattande resultat presenteras dock i detta avsnitt.

Gymnasietjejer mindre nöjda med fritiden

Andelen unga som är nöjda med sin fritid i Lysekil är hög, 94 % av högstadieeleverna och 84 % av gymnasieeleverna svarar att de totalt sett är nöjda. Andelen som är nöjda med utbudet av fritidsaktiviteter är dock lägre. Denna andel är i Lysekil lägre än rikssnittet för Lupp både på högstadiet och gymnasiet.

I avsnittet om fritid ser vi även att gymnasietjejer sticker ut som mindre nöjda med fritiden och mindre nöjda med utbudet av aktiviteter. Gymnasietjejer är även i lägre grad än övriga grupper medlemmar i någon förening. Vid en analys av fritextsvar från tjejer i gymnasiet framkommer det att de i högre grad än övriga unga anger att de saknar ställen där de mer spontant kan träffa vänner, snarare än att de kanske saknar någon veckovis aktivitet. Fler gymnasietjejer nämner att de saknar saker som något ställe där de kan hänga på helger, att de vill kunna göra roliga saker som att bowla och spela biljard eller besöka gym, caféer och affärer.

Det framgår också att resurssvaga ungdomar är mindre nöjda med fritiden och de

aktiviteter som finns än övriga ungdomar. Även utifrån bakgrund finns det skillnader, där de med utländsk bakgrund är mindre nöjda med fritiden och är i lägre grad medlemmar i någon förening än övriga ungdomar. Det går även att se skillnader utifrån bakgrund när det kommer till regelbunden träning. Tjejer med utländsk bakgrund tränar regelbundet i lägre grad än övriga ungdomar.

(5)

En hög andel vill påverka i kommunen

Totalt svarar 36 % av högstadieungdomarna och 43 % av gymnasieungdomarna att de är intresserade av politik och 43 % och högstadieungdomarna samt 61 % av

gymnasieungdomarna att de är intresserade av samhällsfrågor. Detta är något högre än rikssnittet, och framförallt avseende intresset för samhällsfrågor i gymnasiet. Det är även en något högre andel unga i Lysekil som vill påverka i frågor som rör kommunen vid en jämförelse med rikssnittet, vilket är positivt. Andelen gymnasieungdomar som ser sig ha möjligheter att påverka är dock lägre än rikssnittet. Ungdomarna vill påverka saker som skolan och fritiden men även samhällsfrågor som bland annat klimat och miljö, rasism, jämställdhet samt trygghetsfrågor.

Utifrån kön finns det en del skillnader, tjejer vill påverka i högre grad än killar. Vid en

fördjupad analys ser vi även att de vissa ungdomar är mer intresserade av att vara med och påverka. Hbtq-personer och resurssvaga ungdomar svarar att de vill vara med och påverka i frågor som rör Lysekils kommun i högre grad än övriga. Vad gäller unga med utländsk bakgrund svarar de i klart högre grad än övriga att de ser sig ha möjligheter att påverka - däremot är andelen som vill påverka lägre än bland unga med helt svensk bakgrund.

Tydliga skillnader i trygghet

Generellt ser vi att en väldigt hög andel av ungdomarna svarar att de känner sig trygga på olika ställen i kommunen och på internet. Tryggheten är något lägre på fritidsgårdar, i kollektivtrafiken samt på stan/i centrum. Vad gäller trygghet i kollektivtrafiken svarar tjejer i lägre grad än killar att de känner sig trygga. Jämfört med rikssnittet känner sig

högstadieungdomarna i Lysekil något tryggare på flertalet platser. Gymnasieungdomarna är däremot något mindre trygga än rikssnittet på flera platser.

När det handlar om utsatthet ser vi att tjejer i högre grad än killar svarat att de utsatts för mobbning, orättvis behandling samt sexuellt våld eller utnyttjande. Killar har däremot i något högre grad utsatts för hot och stöld. Ungdomarna i Lysekil har i högre grad än rikssnittet utsatts för orättvis behandling. Gymnasieungdomarna i Lysekil svarar även i högre grad än rikssnittet att de utsatts för mobbning.

Genom en fördjupad analys framgår det att unga med en funktionsvariation och unga som är resurssvaga i högre grad än övriga svarar att de utsatts för mobbnig och otrygga

situationer.

Tjejer och utsatta grupper mår sämre

Totalt svarar 79 % av killarna och 62 % av tjejerna att de mår mycket eller ganska bra.

Tjejer mår alltså sämre, och framför allt gymnasietjejerna. När det kommer till förekomsten av psykiska och somatiska symtom är det också tjejer som rapporterar klart mer besvär än killar. Exempelvis svarar totalt 56 % av tjejerna och 28 % av killarna att de stressar flera gånger i veckan eller varje dag. Vid en jämförelse med rikssnittet ser vi att

högstadieungdomarna i Lysekil har något mindre besvär med stress, huvudvärk, ont i magen, nedstämdhet och sömnsvårigheter. Gymnasieungdomarna i Lysekil rapporterar däremot flertalet besvär i något högre grad än rikssnittet.

Genom en fördjupad analys kan vi även se att unga hbtq-personer samt unga med sämre ekonomiska förutsättningar svarar att de mår sämre och rapporterar mer psykiska och somatiska besvär än övriga ungdomar. Det framgår också att unga med

funktionsvariationer har mer psykiska och somatiska besvär.

(6)

6

Bakgrund och syfte

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors Lupp-undersökning har år 2020 genomförts i Lysekils kommun på högstadiet i årskurs 7, 8 och 9 samt på gymnasiet i årskurs 1, 2 och 3. Undersökningen genomfördes under hösten 2020 och insamlingen gjordes genom en webbenkät på skolorna. Insamlingen har skötts av kommunen och analys samt sammanställning har gjorts av Enkätfabriken på uppdrag av Lysekils kommun.

Lupp står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och startades av MUCF år 2001. Lupp är en enkät som ska ge kommuner, stadsdelar eller regioner kunskap om ungas situation.

MUCF erbjuder enkäten för att stötta kommuner i utvecklingen av ungdomspolitiken.

Meningen är att beslut som berör unga i kommuner ska bygga på aktuell kunskap om ungas situation, erfarenheter och åsikter. Lupp-enkäten erbjuds inom tre åldersgrupper:

högstadiet 13-16 år, gymnasiet 16-19 år och unga vuxna 19-25 år.

Svarsfrekvens

Totalt har 352 elever av 438 på högstadiet svarat på under- sökningen. Svarsfrekvensen på högstadiet är således 80 %.

På gymnasiet har 342 elever svarat på enkäten, utav totalt 605 elever. Detta ger en svarsfrekvens om 57 %.

Notera att 605 elever är inklusive elever från gymnasieskola i annan kommun.

De som svarat att de bor i Lysekil men

går i skola i en annan kommun har exkluderats ur resultaten om skolan. De som svarat att de är folkbokförda i en annan

kommun än Lysekil har bara inkluderats i resultaten gällande skolan.

I den här typen av skolundersökningar beror bortfallet ofta på att hela klasser inte har haft möjlighet att delta i enkäten eller att elever varit sjuka.

Bortfallsanalys

För vissa frågor finns det internt bortfall, det vill säga att ungdomar på grund av olika anledningar valt att inte besvara en viss fråga i enkäten. Det rör sig oftast om några få procent, men varierar något mellan frågorna. Det kan exempelvis bero på att elever bedömt en fråga som irrelevant eller att det rört sig om känsliga frågor. Detta är dock vanligt förekommande i undersökningar likt denna.

Svarsfrekvensen är 80 % på högstadiet och 57 % på

gymnasiet

(7)

Analys med fokus på jämlikhet

Enkätfabriken har analyserat och sammanställt resultaten för att i denna rapport ge en bild av ungdomarnas upplevelser i Lysekil. Rapporten innefattar först och främst statistik uppdelat på ålder samt kön. Denna typ av jämförelser möjliggör en större förståelse för huruvida alla ungdomar har lika villkor och möjligheter i samhället. Denna kunskap är viktig för att kunna arbeta vidare med förändring och för att anpassa insatserna. Eftersom

rapporten har ett fokus på jämlikhet redovisas skillnader i resultat utifrån flera olika bakgrundsfaktorer: kön, bakgrund, ekonomiska förutsättningar, funktionsvariationer och sexuell läggning. Resultat redovisas utifrån dessa bakgrundsfaktorer endast där vi ser att det finns större skillnader. Gruppen som i rapporten benämns som hbtq och gruppen med funktionsvariationer är mindre och det är därför viktigt att tolka resultatet med viss

försiktighet.

I rapporten redovisas fördjupad analyser i form av sambandsanalyser. Vad som är viktigt att tänka på är att en sambandsanalys inte säger något om orsaksförhållandet, d.v.s. vad som orsakar vad. Denna form av analys visar endast hur variabler eller frågor samvarierar.

I enkäten finns en fråga om respondenternas könsidentitet. Utöver alternativen kille och tjej fanns även alternativet ”annan könsidentitet”. Att vi endast redovisar skillnader mellan de som identifierar sig som killar eller tjejer beror på att de som svarat ”annan

könsidentitet” är väldigt få till antalet.

Diskussioner med ungdomar i Lysekil

Eftersom det är unga som har svarat på enkäten, är det också viktigt att unga får tycka till om resultatet. Därför träffade Lysekils kommun en referensgrupp på högstadiet och en på gymnasiet bestående av 6-8 elever i varje grupp. Det som diskuterades var delar av Lupp- resultatet som stack ut mot rikssnittet och/eller utifrån ett jämlikhetsperspektiv. I rapporten redovisas utvalda delar av vad som sades under gruppdiskussionerna i form av citat.

Jämförelser till rikssnitt för Lupp 2020

I den löpande texten samt i tabeller berörs på olika ställen jämförelser med rikssnittet för Lupp (de kommuner som genomfört Lupp år 2020). Rikssnittet är dock inget nationellt snitt för alla kommuner, utan innefattar endast de kommuner som deltog i Lupp år 2020.

Trots att en sådan jämförelse har vissa brister kan det vara fördelaktigt att kunna se kommunens resultat i förhållande till en större kontext. I rapporten tas rikssnittet upp i utvalda frågor där det anses vara relevant att jämföra resultatet.

Läsanvisningar

Rapporten är indelad tematiskt i de områden som finns i Lupp-enkäten: A.

Bakgrundsfrågor, B. Fritid, C. Skola, D. Politik och samhälle E. Trygghet, F. Hälsa, G. Arbete och H. Framtid.

För att göra materialet mer överskådligt tas de mest relevanta jämförelserna och nedbrytningarna fram. Vad som även kan vara viktigt att uppmärksamma är att en del svarsalternativ uteslutits i redovisningen. Detta har gjorts för att göra resultatet mer överskådligt. Observera också att vissa diagram redovisar resultatet totalt eller totalt per kön. Notera även att maskinella avrundningar kan förekomma i rapporten. Det handlar då om enstaka procent.

(8)

8

A. Bakgrundsfrågor

Frågor om bakgrund och familj

I den första delen ställdes några frågor om ungdomarna och deras familj.

Som det framgår av bilden nedan har något fler tjejer än killar svarat på Lupp-enkäten. 1 % har angett ”annan könsidentitet”.

I diagram A4 på nästa sida framgår det att en andel om 11 % på högstadiet och 6-11% på gymnasiet svarar att de har en sjukdom eller nedsatt funktion som inte är tillfällig.

54 % tjejer 45 % killar 1 % annan könstillhörighet

10 % totalt har en långvarig nedsatt funktion

87% Heterosexuella 1% Homosexuella 4% Bisexuella 7% Övrigt/annat/

vill ej svara

Vi har svarat på Lupp-enkäten!

(9)

A4. Har du någon sjukdom eller någon nedsatt funktion, som inte är tillfällig, och som innebär att du har svårigheter att delta i olika aktiviteter, t.ex. i skolan, med vänner eller på din fritid?

11%

80%

11% 8%

88%

6% 1%

91%

3%

11%

82%

7%

0%

25%

50%

75%

100%

Ja Nej Vill inte svara

tjej 13-16 kille 13-16 tjej 16-19 kille 16-19

A5. Var är du och dina föräldrar födda?

Sverige Norden Europa Utanför Europa

Du själv 85% 0% 2% 12%

Förälder a 77% 3% 5% 15%

Förälder b 76% 1% 6% 17%

A5a. Du angav att du inte var född i Sverige. Hur länge har du bott här?

Antal år Procent

10 år eller längre 15%

4-9 år 63%

0-3 år 22%

A6. Vad gör din/dina föräldrar huvudsakligen?

Förälder a Förälder b

Arbetar 87% 84%

Studerar 5% 4%

Föräldraledig 1% 1%

Arbetslös 2% 3%

Långtidssjukskriven/sjukpensionär 1% 2%

Ålderspensionär 1% 1%

Annat 2% 3%

Vet inte 1% 3%

(10)

10

Ekonomi

En majoritet av ungdomarna svarar att de inte är oroliga för sina föräldrars ekonomi, se diagram A7. Det är dock mellan 5-11 % som svarar att de är ganska eller mycket oroliga.

Killar på högstadiet i högre grad än övriga svarat att de inte alls är oroliga.

Vidare framgår i diagram A8 att mellan 7-8 % av de unga svarar att det flera gånger hänt att de inte kunnat göra eller köpa något som många andra i deras ålder gör eller köper för att familjen inte haft råd.

A7. I vilken grad är du orolig för dina föräldrars ekonomi?

61%

32%

6%

1%

74%

22%

4% 1%

56%

32%

8% 3%

56%

34%

7% 3%

0%

25%

50%

75%

100%

Inte alls orolig Inte särskilt orolig Ganska orolig Mycket orolig

A8. Under de senaste sex månaderna, har det hänt att du inte kunnat göra något eller inte kunnat köpa något som många andra i din ålder gör eller köper för att din familj inte haft råd?

7% 9%

84%

7% 6%

86%

8% 11%

81%

8% 7%

85%

0%

25%

50%

75%

100%

Ja, flera gånger Ja, en gång Nej

(11)

Var bor du?

Ungdomarna svarade på en fråga om var de bor, se diagram A9 nedan. 57 % svarar att de bor i Lysekil. 13 % bor i en annan kommun än Lysekil.

A9. Om du bor i mer än en kommun eller område markerar du den kommun eller område där du oftast bor. Jag bor i…

7%

13%

17%

57%

0% 25% 50% 75% 100%

Lyse/ Torpet Skaftö Annan kommun Brastad/ Brodalen/ Hallinden Lysekil

(12)

12

B. Fritid

Inom området fritid ställs frågor om hur ungdomarna uppfattar sin fritid, hur mycket det finns att göra på fritiden i kommunen samt hur ofta de deltar i olika typer av kultur- och fritidssysselsättningar.

Kommunens eller samhällets ansvar när det kommer till ungas fritid handlar dels om att erbjuda ett utbud med många olika möjlig- heter för olika åldrar och intresseinriktningar och dels om att bevaka tillgängligheten samt se till att ingen utestängs från en stimulerande och meningsfull fritid. Forsk- ning och tidigare studier visar dock att vissa grupper av ungdomar i lägre grad deltar i olika typer av fritidsaktiviteter. Bland annat framgår det att utrikesfödda, unga med funktionsvariationer, unga hbtq-personer och unga med begränsade ekonomiska resurser i lägre grad är aktiva i fritidsverk- samheter och föreningar.1

En studie från MUCF år 2019 visar också att det är vanligare att unga utrikesfödda, unga hbtq-personer samt unga tjejer upplever hinder att delta i fritidsaktiviteter. I samma studie finner man att var tredje ung med en funktionsvariation och var fjärde ung hbtq- person avstår från fritidsaktiviteter av rädsla för att bli dåligt bemötta.2

”Jag saknar ett ställe dit man kan gå utan att ha en kompis med sig, typ en fritidsgård men en där det finns något att göra.

De som finns här måste man typ ha med sig en kompis till för att ha något att göra”

Tjej, Högstadiet

1 MUCF 2014: Fokus 14 - Om ungas fritid och organisering 2 MUCF 2020: Ungas rätt till en meningsfull fritid – tillgång, trygghet och hinder

(13)

Inom området fritid ställs frågor om hur ungdomarna uppfattar sin fritid, hur mycket det finns att göra på fritiden i kommunen samt hur ofta de deltar i olika typer av kultur- och fritidssysselsättningar.

I diagram B0 nedan redovisas andelen som totalt sett är nöjda med sin fritid i Lysekil. Tjejer i gymnasiet sticker ut som den minst nöjda gruppen. Jämför man med rikssnittet är

högstadieungdomarna i Lysekil något nöjdare men gymnasieungdomarna är ungefär lika nöjda.

Genom fördjupade analyser framgår det att ungdomar med utländsk bakgrund, unga med en funktionsvariation eller annan långvarig sjukdom samt unga som är resurssvaga är mindre nöjda än övriga med flera frågor som rör fritiden. Läs mer om detta på sidorna 75-78.

B0. Hur nöjd eller missnöjd är du med ditt liv när det kommer till din fritid?

Andel som svarat ”mycket nöjd” eller ”ganska nöjd”

93% 94%

80%

91%

0%

25%

50%

75%

100%

Fritiden

B0a. Andel nöjda med sin fritid: Jämförelse till rikssnittet

Lysekil kommun

högstadiet Riket högstadiet Lysekil kommun

gymnasiet Riket gymnasiet

94% 89% 84% 86%

När det handlar om utbudet av fritidsaktiviteter i kommunen eller hur mycket det finns att göra så framkommer i diagram B1 att tjejerna är mindre nöjda med utbudet än killarna Högstadiekillarna är den absolut nöjdaste gruppen medan gymnasietjejerna är minst nöjda.

Totalt 48 % av gymnasieungdomarna svarar att det finns ganska lite eller väldigt lite/

ingenting att göra. Motsvarande andel bland högstadieungdomarna är 31 %.

Ungdomarna i Lysekil är mindre nöjda jämfört med rikssnittet, se tabell B1a på följande sida.

(14)

14

B1. Hur mycket eller lite tycker du att det finns att göra på fritiden?

22%

41%

32%

5%

25%

51%

19%

10% 5%

32%

45%

15% 13%

49%

30%

6%

0%

25%

50%

75%

100%

Väldigt mycket Ganska mycket Ganska lite Väldigt lite/ingenting

B1a. Andel som svarat att det finns ”väldigt mycket” eller ”ganska mycket” att göra på fritiden:

Jämförelse med rikssnittet

Lysekil kommun

69% 75% 52% 63%

Orsaker att avstå från fritidsaktiviteter

Ungdomarna fick ta ställning till några påståenden om fritidsutbudet, se diagram B2. På högstadiet är det en andel om 43 % som svarar ”stämmer inte alls” avseende påståendet

”Det finns saker att göra men inget intresserar mig”. På gymnasiet är andelen lägre, totalt 36 %. Motsvarande andel för rikssnittet är 40 % - se tabell B2a.

På gymnasiet har flest svarat att de helt instämmer (9%) avseende påståendet att det som finns att göra kostar för mycket. På högstadiet svarar däremot flest (9%) att det stämmer helt att det finns saker att göra men inget som intresserar dem.

(15)

B2. Hur stämmer dessa påståenden in på dig?

43%

36%

82%

89%

67%

61%

73%

60%

47%

56%

18%

9%

27%

32%

21%

31%

9%

8%

1%

2%

5%

7%

6%

9%

13-16 år 16-19 år 13-16 år 16-19 år 13-16 år 16-19 år 13-16 år 16-19 år

Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer helt Det finns saker att göra

men det kostar för mycket

Det finns saker att göra men jag kan inte ta mig dit

Det finns saker att göra men min familj säger att jag inte får delta

Det finns saker att göra men inget som intresserar mig

B2a. Andel som svarat ”stämmer inte alls” jämförelse med rikssnittet

Lysekil kommun

gymnasiet Riket gymnasiet Det finns saker att göra

men inget som

intresserar mig 43% 40% 36% 40%

Det finns saker att göra men min familj säger att

jag inte får delta 82% 75% 89% 91%

Det finns saker att göra men jag kan inte ta mig

dit 67% 63% 61% 66%

Det finns saker att göra men det kostar för

mycket 73% 67% 60% 62%

Vad ungdomarna gör och hur ofta

I diagram B3 redovisas vilka aktiviteter ungdomarna regelbundet (minst en gång i veckan) sysselsätter sig med. Vad som framgår i diagrammet är att det är en hög andel, 75-78 %, som tränar eller idrottar minst en gång i veckan. En andel om 56-58 % av både killarna och tjejerna svarar även att de är ute i naturen minst en gång i veckan.

Vad gäller data-, tv- eller onlinespel svarar 89 % av killarna att de spelar minst en gång i veckan. Motsvarande andel bland tjejerna är 34%. Tjejer svarar däremot i högre grad än killar att de spelar teater, gör musik eller dansar. Tjejer håller även på med foto, film, målar, skriver eller pysslar i högre grad än vad killar gör.

Resultatet i Lysekil kommun gällande vad ungdomarna gör minst en gång i veckan är i många fall likt rikssnittet för Lupp, se tabell B3a på följande sida. Det som främst sticker ut är att gymnasieungdomarna läser, håller på med teater, musik eller dans samt håller på med foto, film och så vidare i högre grad än rikssnittet.

(16)

16

B3. Hur ofta gör du följande saker på din fritid? Andel som svarat ”en gång i veckan” eller oftare

2%

1%

7%

15%

18%

8%

23%

38%

49%

56%

78%

89%

0%

1%

0%

8%

35%

32%

5%

17%

40%

49%

58%

75%

34%

0% 25% 50% 75% 100%

Går på konsert Går på teater musikal eller dansuppvisning Går på museum eller utställning Besöker bibliotek Håller på med foto film tecknar målar skriver

pysslar syr eller liknande

Spelar teater gör musik eller dansar Går på ungdomens hus fritidsgård eller liknande Går på match eller annat idrottsevenemang Läser böcker tidningar artiklar bloggar eller

liknande

Annat Är ute i naturen Tränar/idrottar

Spelar online- data- eller tv-spel tjej total kille total

”De ungdomar som är

intresserade av mer kreativa aktivi- teter tvingas ofta resa långt eller

strunta i att göra det de vill.”

Citat från ungdom i Lysekil utifrån diskussioner om Lupp-resultatet

(17)

B3a. Fritidsaktiviteter minst en gång i veckan, jämförelse med rikssnittet

Lysekil kommun

Tränar/idrottar 81% 79% 70% 74%

Spelar teater, gör musik eller dansar 25% 24% 26% 18%

Håller på med foto, film, tecknar, målar, skriver,

pysslar, syr eller liknande 23% 24% 29% 19%

Spelar online-, data- eller tv-spel 63% 66% 55% 55%

Läser böcker, tidningar, artiklar, bloggar eller

liknande 32% 38% 49% 38%

Besöker bibliotek 5% 6% 11% 7%

Är ute i naturen 57% 62% 57% 55%

Går på ungdomens hus, fritidsgård eller

liknande 9% 12% 3% 4%

Går på konsert 2% 1% 1% 1%

Går på teater, musikal eller dansuppvisning 1% 1% 0% 1%

Går på museum eller utställning 0% 1% 1% 1%

Går på match eller annat idrottsevenemang 25% 24% 13% 16%

Annat 48% 49% 50% 44%

Vad gäller var ungdomarna brukar träffa sina kompisar på fritiden är det vanligast att träffas hemma hos varandra. En väldigt hög andel av tjejerna, 92 %, svarar att de brukar träffa sina kompisar hemma hos varandra. Bland killar är motsvarande andel lägre, 73 %. Näst

vanligast är att träffas utomhus, vilket totalt 37 % av tjejerna och 51 % av killarna svarar att de brukar göra. Tjejer svarar i högre grad än killar att de brukar träffas i en galleria eller köpcentrum eller på ett café.

B4. När du träffar dina kompisar på fritiden, var brukar ni då vara?

2%

1%

6%

10%

25%

32%

38%

51%

73%

13%

1%

19%

4%

11%

12%

27%

24%

30%

37%

92%

0% 25% 50% 75% 100%

På ett café I en föreningslokal I galleria eller i köpcentrum På ungdomens hus fritidsgård eller liknande Någon annanstans På en restaurang pub bar eller liknande I centrum/på stan I en idrottshall/sporthall eller på annat ställe i

samband med idrott

På sociala medier på internet Utomhus

Hemma hos varandra tjej total

kille total

(18)

18

Saknas fritidsaktiviteter?

Ungdomarna svarade på en fråga om det saknas fritidsaktiviteter där de bor, se diagram B5 nedan. Tjejer på gymnasiet svarar i högst grad att det saknas fritidsaktiviteter (53 %).

Vid en jämförelse med rikssnittet ser vi att ungdomarna i Lysekil kommun i högre grad saknar fritidsaktiviteter än genomsnittet för Lupp 2020. Detta gäller både för högstadiet och gymnasiet.

B5. Tycker du att det saknas fritidsaktiviteter där du bor?

33% 36%

53%

43%

0%

25%

50%

75%

100%

andel "Ja"

B5a. Andel som saknar fritidsaktiviteter: Jämförelse med rikssnittet

Lysekil kommun

34% 24% 49% 31%

(19)

Vilka aktiviteter som saknas

B5c. Vad är det för fritidsaktiviteter du saknar?

Ungdomarna kunde även i fritext skriva vad för fritidsaktiviteter de saknar. Flera nämner att de saknar aktiviteter, men specificerar inte vilka dessa kan vara. Många ungdomar

kommenterar olika sporter; volleyboll, basket, pingis, kampsporter, dans och balett, simning/simhall nämns av flera. Ett par kommenterar också att det borde finnas fler sporter för äldre ungdomar och att det mesta som erbjuds idag är för yngre målgrupper.

Mötesplatser där man kan umgås med vänner svarar också flera unga att de saknar.

Bowling nämns också av flera. Annat som tas upp är teater, musikal, föreställningar och konserter samt klubb, diskotek eller festlokal för äldre ungdomar. Några utvalda citat redovisas nedan.

Eftersom tjejer i gymnasiet är mindre nöjda med fritiden har deras kommentarer

analyserats ytterligare. Flera kommentarer rör sådant som redan nämnts. De verkar dock i något högre grad än övriga unga ange att de saknar ställen där de spontant ska kunna träffa vänner, snarare än att de kanske saknar någon veckovis aktivitet. Fler gymnasietjejer nämner saker som att de saknar något ställe där de kan hänga på helger, att de vill kunna göra roliga saker som bowla, biljard, besöka gym, caféer och affärer.

”Fler sporter som är tillgängliga

för äldre (d.v.s.

gymnasie- elever)..”

Tjej, Gymnasiet

”Kampsporter”

Kille, Gymnasiet

”En stor simhall, en frerunning/

trampolin sal eller e-sports arena”

Kille, högstadiet

”Vet inte riktigt, något man kan gå och göra med

kompisar när man inte kommer på något att göra”

Tjej, högstadiet

(20)

20

Medlemskap i föreningar

I Sverige har andelen unga som är medlemmar i en förening eller anger att de har ett

intresse för ett föreningsmedlemskap minskat de senaste åren. Föreningslivet i Sverige når inte en lika stor andel unga som det tidigare gjort och unga är även i lägre utsträckning med i flera föreningar. Ju äldre undersökningsgruppen är bland 10–19 åringar, i desto högre grad gäller detta¹. I Lysekil kommun svarar totalt 62 % av högstadieungdomarna och 39 % av gymnasieungdomarna att de är medlemmar i någon förening. Bland gymnasietjejer är endast 33 % medlemmar. Andelen högstadieungdomar i Lysekil som är förenings-

medlemmar är något högre än i rikssnittet, se tabell B6a. För gymnasieungdomarna är den siffran däremot lägre än i rikssnittet.

Genom fördjupade analyser kan vi se att unga med utländsk bakgrund är medlemmar i en förening i lägre grad än övriga. Unga hbtq-personer är även föreningsmedlemmar i lägre grad än övriga. Läs mer om vad de fördjupade analyserna visar på sidorna 75-78.

I Lysekil ställdes även frågan om vilket typ av förening man är medlem i, se diagram B6b.

Majoriteten svarar att de är medlemmar i en idrottsförening. Över hälften har tidigare varit med i en förening, men slutat (se diagram B7).

B6. Är du medlem i någon förening? Andel ”ja”

64% 59%

33%

47%

0%

25%

50%

75%

100%

andel "Ja"

B6a. Andel som svarat att de är föreningsmedlemmar: Jämförelse till rikssnittet

Lysekil kommun

62% 59% 39% 48%

(21)

B6b Om du är medlem i någon förening: Vilken typ av förening är du medlem i?

5%

2%

62%

1%

3%

2%

4%

52%

3%

12%

5%

31%

3%

1%

10%

1%

40%

3%

5%

0% 25% 50% 75% 100%

Religiös förening eller församling Kulturförening Idrottsförening Politiskt ungdomsförbund Friluftsförening Spel- eller e-sportsförening

kille 16-19 tjej 16-19 kille 13-16 tjej 13-16

B7. Har du tidigare varit med i en förening, men gått ur/slutat?

Besvarades endast av de som inte är medlem i någon förening

38%

62%

48% 52%

47% 53%

0%

25%

50%

75%

100%

Nej Ja

(22)

22

”Det största problemet är att det inte finns

någon information. Vet man inte vad som finns så kan man inte gå med i någon förening.”

”Hade varit bra om

informationen finns på skolan eller på kom-

munens hemsida.”

(23)

C. Skola

Enligt en forskningssammanställning av Skolinspektionen bygger framgångar i skolan och undervisningen bland annat på ett tydligt pedagogiskt ledarskap från lärarens sida, goda relationer mellan lärare och elever, samt att själva lärandemiljön i skolan är trygg och stödjande för eleverna.1 Det tas också upp att det behöver finnas tilltro till varje elevs förmåga samt att skolan måste anpassa undervisningen efter varje elev.

De senaste åren har det kommit en rad publikationer gällande jämställdhet i skolan.

Det är nämligen så att killars skolresultat är avsevärt sämre än tjejernas, vilket ofta förklaras med begränsande normer kring maskulinitet2. Därutöver har det kommit studier som visar att tjejer är mindre trygga i skolan och mer utsatta för bland annat trakasserier och övergrepp. Flera studier pekar på att ”lösningen” på dessa problem är ett aktivt jämställdhetsarbete i skolorna, där man kontinuerligt utmanar destruktiva normer kring både tjejer och killar3.

För att alla elever ska tillförsäkras en utbildning av hög kvalitet där skolmiljön är såväl trygg som jämställd är det därför angeläget att skolor bedriver ett aktivt och långsiktigt arbete med jämställdhet kopplat till trygghet.4

I Lupp-enkäten ställs en rad frågor om hur ungdomarna ser på sin skola – hur de trivs, hur de ser på undervisningen och skolmiljön samt övriga aspekter. Lupp-resultatet ger således värdefull information om elevernas syn på vissa aspekter, även om frågorna inte är heltäckande med avseende på skolsituationen.

1 Skolinspektionen 2010: Framgång i undervisningen 2 SKL 2018: Maskulinitet och jämställd skola: Arbete för ökad trygghet och bättre studieresultat.

3 Skolinspektionen 2020: Grundskolors arbete med jämställdhet 4 Skolinspektionen 2020: Grundskolors arbete med jämställdhet

Totalt svarar 87 % av ung- domarna i

Lysekil att de

är nöjda med

skolan

(24)

24

Programinriktning gymnasiet

I diagrammet nedan redovisas gymnasieelevernas programinriktning. En majoritet av både tjejerna och killarna läser ett studieförberedande program.

C2. Vilken inriktning har ditt gymnasieprogram?

19%

74%

7%

27%

63%

10%

0%

25%

50%

75%

100%

Yrkesförberedande Studieförberedande Annan inriktning:

tjej 16-19

kille 16-19

Nöjdhet med skolan

Ungdomarna fick även svara på en fråga om hur nöjda de är med skolan, se diagram C2a på följande sida. En andel om totalt 86 % av ungdomarna svarar att de är nöjda med skolan.

Gymnasieungdomarna fick även svara på en fråga om de är nöjda med utbildningen. En stor andel om 92 % svarar att de är nöjda med utbildningen.

I tabell C2b framgår att ungdomarna i Lysekil är något nöjdare med skolan jämfört med rikssnittet.

(25)

C2a. Hur nöjd är du med ditt liv när det handlar om följande?

Andel ”mycket nöjd” eller ”ganska nöjd”

81% 87% 85% 92% 90% 94%

0%

25%

50%

75%

100%

Skolan Utbildningen

C2b. Andel nöjda med skolan och utbildningen: Jämförelse med rikssnittet

Lysekil kommun

Skolan 84% 78% 88% 85%

Utbildningen - - 92% 89%

Trivsel och stämning

Hur elever trivs i skolan har ett nära samband med hur de upplever skolmiljön, men det har också ett samband med deras allmänna välbefinnande samt psykosomatiska hälsa1.

I diagram C3 nedan redovisas andelen som instämmer helt eller till stor del i respektive påstående. En andel på mellan 70-87 % instämmer i att de trivs med stämningen på sin skola. Killar i gymnasiet trivs bäst, medan högstadietjejerna trivs i lägre grad. För de flesta påståendena har gymnasieungdomarna totalt sett en högre andel instämmande än

högstadieungdomarna.

På följande sida redovisas Lysekil kommuns resultat och rikssnittet för Lupp 2020.

Högstadieungdomarna i Lysekil instämmer i en något högre grad i flertalet påståenden jämfört med rikssnittet. För gymnasieungdomarna är resultatet mer likt rikssnittet men ligger på en något lägre nivå i flera frågor.

1 Folkhälsomyndigheten: Skolbarns hälsovanor 2017-2018

(26)

26

C3. Hur tycker du att det stämmer in på hur det är på din skola? * Andel som svarat att de ”stämmer helt” eller ”stämmer till stor del”

50%

60%

69%

62%

66%

65%

70%

80%

48%

59%

67%

68%

66%

79%

80%

72%

61%

60%

64%

65%

81%

80%

78%

67%

77%

73%

70%

87%

81%

0% 25% 50% 75% 100%

Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i klassråd och elevråd Skolans personal lyssnar på vad elevrådet/elevkåren säger och tar

dem på allvar

Jag har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över/ska kunna påverka i

skolan

Min skola agerar om en lärare kränker en elev Min skola agerar om en elev mobbar

en annan elev

Elever och lärare bemöter varandra med respekt i min skola Jag trivs med stämningen i min skola Mina lärare behandlar killar och tjejer

lika

*OBS! Andelen som svarat ”vet ej” är bortplockad ur redovisningen för C3 för att ge en mer rättvis bild av instämmandegraden.

Andelen som svarat vet ej varierar stort i frågorna och är mellan 3-35 %.

Notera även att endast högstadieelever fick svara på frågan ”Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i klassråd och elevråd”.

C3a. Andel som instämmer i påståenden om skolan: Jämförelse med rikssnittet*

Lysekil kommun

Jag trivs med stämningen i min skola 75% 72% 83% 85%

Min skola agerar om en elev mobbar en annan elev 65% 57% 67% 71%

Elever och lärare bemöter varandra med respekt i min

skola 72% 64% 83% 82%

Min skola agerar om en lärare kränker en elev 64% 59% 68% 72%

Mina lärare behandlar killar och tjejer lika 76% 64% 80% 78%

Jag har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över/

ska kunna påverka i skolan 68% 60% 67% 67%

Skolans personal lyssnar på vad elevrådet/elevkåren

säger och tar dem på allvar 59% 57% 63% 67%

Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i klassråd

och elevråd 49% 51%

*OBS! Andelen som svarat ”vet ej” är bortplockad ur redovisningen för C3a för att ge en mer rättvis bild av instämmandegraden

(27)

Ungdomarna fick även ta ställning till huruvida rasism, våld, mobbning eller sexuella

trakasserier är problem som förekommer på skolan. Vad som framgår är att en relativt hög andel av högstadieungdomarna svarar att våld, rasism och mobbning förekommer på deras skola. På gymnasiet är det flest som instämmer i att rasism förekommer på skolan.

Jämfört med rikssnittet är det en mindre andel av högstadieungdomarna i Lysekil som instämmer i att mobbning och sexuella trakasserier förekommer. Gymnasieungdomarna instämmer i lägre grad än rikssnittet att våld förekommer.

Genom en fördjupad analys kan vi se att unga med utländsk bakgrund i högre grad än unga med svensk bakgrund instämmer i att rasism förekommer på skolan. Totalt sett instämmer 21 % av unga som själva är födda utomlands i att rasism förekommer på skolan - bland övriga är andelen lägre, 13 %.

C3b. Hur tycker du att det stämmer in på hur det är på din skola?

Andel som svarat ”stämmer helt” eller ”stämmer till stor del”

13%

31%

19%

30%

10%

21%

18%

29%

13%

17%

11%

7%

10%

13%

10%

0% 25% 50% 75% 100%

Sexuella trakasserier förekommer i min skola

Rasism förekommer i min skola Mobbning förekommer i min skola Våld förekommer i min skola

C3c. Andel som instämmer i att problem förekommer på skolan: Jämförelse med rikssnittet

Lysekil kommun

Mobbning förekommer i min skola 19% 26% 12% 14%

Rasism förekommer i min skola 26% 27% 14% 18%

Sexuella trakasserier förekommer i min skola 12% 17% 10% 12%

Våld förekommer i min skola 30% 29% 8% 13%

(28)

28

”Dom säger saker om där vi bor. Att det

förstör Lysekil. Jag hör det hela tiden”

”Jag får höra ’jävla invandrare’ i

korridorerna”

(29)

Omdöme skola

Lupp-enkäten innefattar även frågor om en rad centrala aspekter av ungdomarnas skolsituation, såsom skolbiblioteket, skolmiljön, skolmaten, undervisningen, lärarna, elevhälsovården, tillgången till datorer samt möjligheten att få extra hjälp eller stöd. I diagram C4 framgår att en hög andel både i högstadiet och gymnasiet är nöjda med lärare, undervisning, elevhälsan och tillgången till datorer. När det kommer till skolmaten är

nöjdheten lägre. Gymnasieungdomarna är dock mycket nöjdare med skolmaten än

högstadieungdomarna. På högstadiet är det även en lägre andel som svarar att de är nöjda med skolmiljön.

I tabell C4a görs en jämförelse med rikssnittet för Lupp 2020. Här framgår att

högstadieungdomarna är mer nöjda än rikssnittet gällande flertalet aspekter. Gymnasiets resultat är mer likt rikssnittet, men även gymnasieungdomarna är något nöjdare i flera frågor.

C4. Nu kommer några frågor om din skola. Vad tycker du om…

Andel som svarat ”mycket bra” eller ”ganska bra”

34%

66%

85%

86%

87%

90%

98%

38%

71%

90%

89%

87%

90%

83%

95%

57%

93%

87%

92%

95%

90%

96%

59%

96%

95%

98%

91%

97%

92%

95%

0% 25% 50% 75% 100%

skolmaten?

skolmiljön?

möjligheten att få extra hjälp och stöd av lärarna om du behöver det?

lärarna?

elevhälsan (skolkurator skolsköterska eller skolpsykolog)?

undervisningen?

skolbiblioteket?

tillgången till datorer?

(30)

30

C4a. Nu kommer några frågor om din skola. Vad tycker du om…

Andel som svarat ”mycket bra” eller ”ganska bra” Jämförelse med rikssnittet

Lysekil kommun

skolmiljön? 69% 72% 95% 90%

skolbiblioteket? 86% 74% 91% 87%

skolmaten? 37% 37% 59% 55%

undervisningen? 90% 84% 95% 93%

möjligheten att få extra hjälp och stöd

av lärarna om du behöver det? 87% 79% 91% 86%

elevhälsan (skolkurator, skolsköterska

eller skolpsykolog)? 87% 78% 91% 87%

tillgången till datorer? 97% 87% 96% 95%

lärarna? 87% 82% 95% 92%

Elevinflytande

Lupp-enkäten innehåller ett antal frågor som rör elevinflytande. Ungdomarna svarade på frågor om hur mycket de skulle vilja vara med och bestämma om i skolan och hur mycket de anser att de får bestämma i dagsläget. Skolverket påpekar att det finns ett tydligt samband mellan elevers möjlighet till delaktighet och inflytande samt kunskapsresultat och välmående i skolan. I en utredning från 2009¹ framgår det att ju mer inflytande en elev upplever att den har på en aspekt, desto mer positivt ser eleven på den aspekten i skolan.

Med andra ord korrelerar möjligheter till inflytande med nöjdhet.

I klassrummet är elevernas möjligheter att påverka beroende av lärarens inställning.

Elevrådets möjlighet att påverka beslut som rör hela skolan beror på skolledningens inställning och vilka strukturer som finns för elevinflytande på skolan.²

I Lysekil ser vi att andelen unga som vill påverka är hög både i högstadiet (se diagram C5a) och gymnasiet (se diagram C5b på följande sida). Tjejer i både högstadiet och gymnasiet svarar att de vill påverka olika saker i något högre grad än killar.

På högstadiet svarar flest att de får vara med och påverka om skolmiljön inne, hur man ska arbeta med grupparbete/projektarbete och vad de får lära sig.

På gymnasiet svarar flest att de får vara med och bestämma om hur man ska arbeta med grupparbete/projektarbete, proven och vad man får lära sig.

1 SOU 2009:64 Flickor och pojkar i skolan - hur jämställt är det?

2 Rädda Barnen 2008: Vems röst väger mest? Barn och vuxna om elevinflytande i skolan

(31)

C5a. Högstadiet: Hur mycket eller lite vill/får du som elev vara med och bestämma om följande?

Andel som svarat ”väldigt mycket” eller ”ganska mycket”

56%

64%

62%

71%

73%

67%

60%

79%

75%

25%

23%

29%

34%

16%

21%

19%

15%

29%

51%

60%

66%

63%

66%

57%

58%

71%

70%

27%

22%

32%

30%

15%

18%

14%

29%

0% 25% 50% 75% 100%

Skolmiljön ute Skolans "regler"

Vad jag får lära mig Skolmiljön inne Schemat Läxorna Proven Maten Hur vi ska arbeta till exempel grupparbete/projektarbete

kille 13-16 - får kille 13-16 - vill tjej 13-16 - får tjej 13-16 - vill

(32)

32

C5b. Gymnasiet: Hur mycket eller lite vill/får du som elev vara med och bestämma om följande?

Andel som svarat ”väldigt mycket” eller ”ganska mycket”

58%

55%

68%

75%

77%

76%

85%

90%

21%

19%

23%

13%

18%

32%

35%

55%

56%

55%

66%

72%

74%

75%

68%

77%

78%

34%

25%

38%

23%

26%

45%

42%

33%

62%

0% 25% 50% 75% 100%

Skolmiljön ute Skolans "regler"

Skolmiljön inne Maten Schemat Vad jag får lära mig Proven Läxorna Hur vi ska arbeta till exempel grupparbete/projektarbete

kille 16-19 - får kille 16-19 - vill tjej 16-19 - får tjej 16-19 - vill

I tabell C5c nedan redovisas andelen som får vara med och påverka i jämförelse med rikssnittet. Resultatet är generellt ganska likt rikssnittet. I en del frågor svarar

gymnasieungdomarna i högre grad att de får vara med och påverka.

C5c: Andel som upplever att de får vara med och bestämma om följande: Jämförelse med rikssnittet

Lysekil kommun

Vad jag får lära mig 31% 26% 37% 31%

Hur vi ska arbeta, till exempel

grupparbete/projektarbete 29% 34% 58% 50%

Läxorna 20% 19% 35% 31%

Proven 18% 21% 38% 37%

Schemat 15% 15% 21% 20%

Maten 14% 14% 17% 16%

Skolans "regler" 22% 24% 22% 25%

Skolmiljön inne 32% 27% 30% 29%

Skolmiljön ute 26% 25% 27% 24%

(33)

D. Politik och samhälle

Det tredje delmålet i ungdomspolitiken syftar till att unga ska få vara med och göra sina röster hörda både i frågor som direkt berör dem och för samhället i stort.

I aktuell forskning både i Sverige och andra demokratier finns det oenigheter om ungas engagemang. En del menar att demokratin är hotad och att unga tappat både intresset och tron på möjligheten att påverka. Andra menar istället att unga är mer missnöjda och kritiska till dagens traditionella former för inflytande, och att det inte nödvändigtvis bör ses som ett hot¹.

Vad som dock framkommer är att det inte går att se skillnader mellan äldre och unga avseende intresse för politik och samhälle.

Däremot röstar unga i lägre utsträckning än äldre och en lägre andel uppger att de är medlemmar eller aktiva i politiska partier eller föreningar. Fler unga uppger dock att de deltar i andra politiska aktiviteter, exempelvis i demonstrationer. Jämfört med äldre är ungas engagemang mer individualiserat och många väljer bort organiserade aktiviteter. Slutsatsen enligt nya studier är att unga inte är mindre politiskt aktiva än äldre, däremot deltar de på andra sätt².

Förutsättningarna för unga att delta och påverka är även ofta sämre på grund av bland annat ålder, utbildning och erfarenhet.

Trösklarna för deltagande kan vara högre då unga ofta har ett svagare politiskt kapital jämfört med vuxna³. Samhället och kommunen får därför en väldigt viktig roll i att stötta unga i dessa frågor.

”Jag vill påverka maten i skolan,

planering av utbyggnader och staden i allmänhet, kultur,

miljö.”

Kille, gymnasiet

1 SOU 2016:5 ”Låt fler forma framtiden” del A

2 MUCF 2019: Ungas möjlighet till inflytande på lokal nivå 3 SKL 2014: Ungas inflytande och delaktighet

(34)

34

Intresse för olika frågor

Ungdomarna i Lysekil svarade på frågor om hur intresserade de är av politik,

samhällsfrågor i allmänhet och vad som händer i andra länder, se diagram D1 nedan. Är man intresserad är också sannolikheten större att man engagerar sig aktivt i samhället¹. Gymnasieungdomarna är mer intresserade av vad samhällsfrågor och av politik än högstadieungdomarna. Skillnaderna är däremot mindre ifråga om intresset för vad som händer i andra länder, där dock högstadietjejerna sticker ut genom att vara minst

intresserade.

I en jämförelse med rikssnittet framkommer det att ungdomarna i Lysekil är något mer intresserade av av de olika frågorna. Skillnaden är störst avseende intresset för

samhällsfrågor i gymnasiet.

D1. Hur intresserad är du av följande?

Andel som svarat ”mycket intresserad” eller ”ganska intresserad”

38% 44%

57%

35%

42%

63%

41%

64% 63%

46%

57%

66%

0%

25%

50%

75%

100%

Politik Samhällsfrågor i

allmänhet Vad som händer i andra länder

D1a. Andelen som är mycket eller ganska intresserade av följande: Jämförelse med rikssnittet

Lysekil kommun

Politik 36% 31% 43% 41%

Samhällsfrågor i allmänhet 43% 37% 61% 53%

Vad som händer i andra länder 60% 58% 64% 60%

1 Amnå mfl. 2016