Kvalitetsrapport 2018
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 3
2 Basfakta ... 4
2.1 Nämndens/verksamhetens uppdrag ... 4
2.2 Organisation och förutsättningar ... 4
2.3 Värdegrund ... 7
2.4 Målgrupp/Intressenter ... 8
2.5 Service-/kvalitetsdeklarationer ... 8
3 Samverkan ... 11
4 Systematiskt kvalitetsarbete i verksamheten ... 15
4.1 Undersökningar, jämförelser och nyckeltal ... 16
4.2 Avvikelser och utredning gällande: ... 21
5 Processer och rutiner ... 23
6 Medarbetarnas medverkan i kvalitetsarbetet ... 25
7 Viktiga händelser ... 27
8 Sammanfattande analys och utvecklingsområden ... 33
1 Inledning
I Sollentuna kommun avses kvalitet med hur väl kommunen uppfyller de krav, behov och förväntningar som ställs på kommunen.
Nämnden ska minst en gång per år, behandla en fördjupad kvalitetsredovisning för nämndens verksamheter. Den ska alltid ingå som en del av verksamhetsberättelsen.
I kvalitetsredovisningen görs en samlad bedömning av hur väl nämnden lyckats uppnå de krav och förväntningar som ställs på verksamheten utifrån lagstiftning och regelverk.
Den ska även tydliggöra de utvecklingsområden som nämnden identifierat.
Redovisningen bygger på uppföljningar, utvärderingar och analyser som genomförts under året som gått.
Syftet med kvalitetsredovisningen är att synliggöra uppföljningen av hur relevanta intressenters krav, behov och förväntningar har tillgodosetts och hur det systematiska kvalitetsarbetet fortskridit. Den beskriver även vilken kvalitet nämndens verksamheter levererar och är ett underlag för vidare förbättringsåtgärder i kommande
verksamhetsplan.
2 Basfakta
2.1 Nämndens/verksamhetens uppdrag
Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för förskoleverksamhet, fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, kommunal resursskola samt fritidsgårdsverksamhet för ungdomar 13-15 år i Sollentuna.
I kvalitetsrapporten analyseras resultaten för de kommunala skolorna.
2.2 Organisation och förutsättningar
2.2.1 Organisation
Kommunens verksamhet har under 2018 haft 18 enheter. Någon enhetlig struktur för enheternas inre organisation finns inte och rektor äger beslut om den inre organisationen i enlighet med skollagens föreskrifter. Några enheter inrymmer allt från förskola och grundskola upp till och med årskurs 9, andra har grundskola upp till och med årskurs 6.
På två enheter finns grundsärskola, en enhet är resursskola för barn med språkstörning, en enhet har en avdelning med Autismklasser, en enhet har en avdelning för elever med rörelsenedsättning och två enheter har kommungemensamma särskilda
undervisningsgrupper. En av enheterna omfattar enbart förskolor. Den sammantagna strukturen för skolorna möter kommunens behov av elevplatser i de olika årskurserna.
Arbetet med styrning och ledning sker inom den kommunala styrkedjan.
Samtliga enheter leds av en rektor/förskolechef med en eller flera biträdande rektorer.
Närmaste chef för rektorerna och förskolechefen är skolchefen på barn- och utbildningskontoret.
Enheterna har stor frihet att utforma verksamheten utifrån de behov och förutsättningar som finns. Målsättning är att barnen/eleverna ska få en likvärdig utbildning. Det är därför viktigt att uppmärksamma enheternas olika förutsättningar och så långt det är möjligt säkra att likvärdighet råder.
Förutsättningar
Förutsättningarna utgörs av barn- och ungdomsnämnden beslutad budget enligt nedan.
Verksamheten har under 2018 rymts inom budget och det redovisas ett överskott om 11,3 miljoner kronor. Överskottet består av 9,5 miljoner kronor för volymer samt 1,8 miljoner kronor till följd av ökade avgiftsintäkter vid avgiftskontroll.
Då det gäller volymer ser antalet barn och elever ut enligt följande:
Det är främst inom förskola och fritidshem som barn och elever minskar. Totalt minskar förskolebarnen med 272 barn mot budget och för fritidshem med 171 elever. I
grundskolan ökar antalet elever med totalt 148 jämfört med budget 2018.
2.2.2 Medarbetare
Barn- och utbildningskontoret har första halvåret letts av förvaltningschefen Lee Orberson och är organiserat i fyra underavdelningar med olika specialkompetenser.
Verksamheten leds av skolchefen Mikael Kaspar
Ekonomichef är Cornelia Schroeder-Lundberg
Chef för stöd- och utveckling är Linda Ekstrand
Administrativ chef är Fredrik Casparsson
Då Lee Orberson avslutade sin anställning i Sollentuna kommun i slutet av augusti har Fredrik Casparsson arbetat som både administrativ chef och tillförordnad
förvaltningschef.
Samtidigt har kommunens nämnder och förvaltningar genomgått en omorganisation och under hösten har processer pågått inför omställningen. Från och med årsskiftet
2018/2019 heter nämnden Utbildningsnämnden och förvaltningen Utbildningskontoret.
Ansvaret för gymnasieskolan har tillkommit och ansvaret för fritidsgårdarna lämnats.
Utbildningskontoret har i och med detta fått en ny struktur där Linda Ekstrand är förvaltningschef och verksamheten har tre chefer.
Verksamheten leds av skolchefen för förskolan Ingmari Brockland, skolchefen för grundskolan Mikael Kaspar och skolchefen för gymnasieskolan Linus Nygren
Ekonomichef är Cornelia Schroeder-Lundberg
Rekrytering av chef för stöd- och utveckling pågår, tillförordnad chef är Mikael Lindgren
Administrativ chef är Fredrik Casparsson
2.3 Värdegrund
Värdegrundsarbetet sker överallt och hela tiden. Barn och elever ska känna sig trygga och få vara som de vill vara. De ska kunna påverka sin egen skolsituation genom delaktighet och inflytande och samtidigt utveckla förmågor för att aktivt kunna verka i demokratin.
De grundläggande värden som förskolans och skolans värdegrund omfattar är de samma som de värden som vårt demokratiska samhälle vilar på.
Värdegrunden omfattar:
människolivets okränkbarhet
individens frihet och integritet
alla människors lika värde
jämställdhet mellan könen
solidaritet mellan människor
Det är dessa värden som ska förmedlas och gestaltas. All personal ska också främja aktning för människans egenvärde och vår gemensamma miljö.
Värdegrundsarbetet kan beskrivas utifrån perspektiven; om, genom och för. Barn och elever ska få kunskaper om mänskliga rättigheter och demokrati. Dessa kunskaper får de genom demokratiskt arbetsätt och där barns och elevers inflytande och delaktighet är centrala. Deras demokratiska kompetens utvecklas då för vår gemensamma framtida demokrati. Demokratiska förmågor utvecklas i möten med andra, genom samtal och i relationer. Ett tillåtande klimat, tillitsfulla relationer och att ingen kränks, är
förutsättningar för en god lärandemiljö.
2.4 Målgrupp/Intressenter
Målgrupp för verksamheten inom barn-och ungdomsnämndens verksamhetsområde är alla barn och ungdomar i förskola, grundskola och grundsärskola.
Förskoleverksamhet vänder sig till barn som fyllt ett år till och med 7 augusti det år barnet fyller sex år.
Grundskolan är till för alla barn mellan sex och sexton år. Undervisningen i grundskolan är obligatorisk och avgiftsfri. Förskoleklassen har tillkommit som en obligatorisk skolform.
Grundsärskolan är till för elever som inte når upp till grundskolans kunskapskrav på grund av att de har en utvecklingsstörning eller bestående hjärnskada. Grundsärskolan är en egen skolform med egna kursplaner.
Intressenter i verksamheten är barnens/elevernas vårdnadshavare.
2.5 Service-/kvalitetsdeklarationer
Vi arbetar för att ha Sveriges bästa skolor. Vägen dit kallas för Skolresan och den börjar i förskolan där vi ska ha en hög pedagogisk kvalitet i verksamheten och alla barn ska känna sig trygga och få stöd i att utveckla sin sociala kompetens. I Sollentuna kommun värnas vårdnadshavarnas frihet att välja förskole- och skolplacering. Frihet innebär också stora möjligheter för verksamheterna att utvecklas utifrån de önskemål och förutsättningar som finns på respektive enhet.
Utbildningsstrategi för förskolan
Hög pedagogisk kvalitet: Att förskolebarnen är en del av en undervisande förskola där lekarnas och aktiviteternas syfte är ett kontinuerligt lärande
Trygghet: Att alla förskolebarn ska känna sig trygga i förskolan.
Socialt samspel: Att Sollentunas förskolor stimulerar och utmanar varje barns utveckling där omtanke, hänsynstagande och samspel är viktigt.
Utbildningsstrategi för grundskolan och grundsärskolan:
Kunskap: Sollentunas skolor ska fokusera på uppdraget att förmedla kunskap.
Alla elever ska mötas av höga förväntningar och få det stöd och den uppmuntran de behöver, samt erbjudas utmaningar som leder till utveckling och lärande utan gränser.
Trygghet: Alla elever har rätt till en trygg miljö, arbetet mot kränkande behandling ska fortsätta och utvecklas.
Utveckling: Kommunens verksamheter ska präglas av utvecklingsarbete med öppenhet för ny metodik, pedagogik och teknik som förbättrar och utvecklar verksamheten. Dessa ska vila på vetenskap och beprövad erfarenhet.
Alla elever ska nå kunskapskraven i alla ämnen alternativt grundsärskolans
ämnesområden och alla ska vara trygga. För elever i grundskolan ska vi ha landets högsta meritvärde. Vägen dit kallas för Skolresan, den har börjat i förskolan, där vi ska ha en hög pedagogisk kvalitet i verksamheten och alla elever ska känna sig trygga och få stöd i att utveckla sin sociala kompetens.
Genom rätt verktyg, en ständig utveckling av undervisningsmetoderna och möjligheter att utveckla sin egen professionella roll, vill vi ge våra lärare de bästa förutsättningar i sitt arbete. Vi vill att lärarna ska få så mycket tid till barn och elever som möjligt. Det kan till exempel innebära arbetssätt som minskar administrationen och ökar
effektiviteten i förskole- och skolvardagen.
Digitalisering
Inom ramen för Skolresan och den nationella strategin för skolans digitalisering har stora satsningar på digital teknik i både förskolan och i skolan genomförts under
flertalet år. Dessa satsningar fortsätter för att tillmötesgå de behov som bland annat den nationella strategin föreskrivs. Det övergripande målet med strategin är att skolan ska ta tillvara på digitaliseringens möjligheter, från förskolan till vuxenutbildningen. Barn och elever ska uppnå en hög digital kompetens, och kunskapsutvecklingen och
likvärdigheten ska stärkas. Skolans digitalisering handlar dock mer om att driva förändring och mindre om teknik.
Engagerade vårdnadshavare
Vi vill uppmuntra och ge förutsättningar till vårdnadshavare att ta en aktiv del i barnens skolarbete och samtidigt respektera lärarens professionalism och yrkeskunnande.
Våra arbetssätt ger oss skickliga lärare, motiverade barn och elever samt engagerade vårdnadshavare.
Några "grundbultar"
Vi arbetar utifrån ett kollegialt lärande i en delningskultur. Vi lär av varandra och delar med oss av kunskap och erfarenheter och vi inspirerar varandra så att vi ständigt utvecklas i vår professionella roll.
Vi kombinerar nya metoder med modern digital teknik som ökar möjligheterna till en inspirerande och nytänkande undervisning.
Vi arrangerar varje år ett antal tillfällen till möten och utbyte för våra pedagoger.
Här lyfter vi och sprider goda exempel. Ibland bjuder vi in kollegor och andra intresserade från andra kommuner och företag.
Vi ställer höga förväntningar på alla nivåer; från politiker, tjänstemän, rektorer, lärare och barn/elever.
3 Samverkan
Våga Visa i samarbete med tre kommuner
Våga Visa är ett utvärderingssamarbete inom utbildningsområdet mellan Danderyd, Nacka, Sollentuna och Upplands Väsby.
Syftet med Våga Visa är att öka måluppfyllelsen i förskola och skola. Utvärderingen av verksamheten görs på uppdrag av de politiska nämnderna i respektive kommun.
Metoden omfattar idag tre delar: enkät till elever och vårdnadshavare, ledningens självskattning samt kollegiala observationer och genomförs i både kommunala och fristående förskolor, grundskolor och gymnasieskolor.
Våga Visa:
baseras på läroplaner för förskola och skola
utgår från ett barn- och elevperspektiv
stödjer det systematiska kvalitetsarbetet
jämför kommunernas förskolor och skolor
sprider goda exempel och bidrar till lärande och utveckling Våldsbejakande extremism (VBE) i samarbete med Socialkontoret
Sedan maj 2015 finns det en strukturerad organisation i form av styrgrupp och arbetsgrupp för det lokala arbetet i Sollentuna för att arbeta mot våldsbejakande extremism (VBE). Styrgruppen har format ett uppdrag för framtagande av en handlingsplan för kommunens arbete mot VBE.
Syftet med uppdraget är att:
Kartlägga och ge en lägesbild av situationen i Sollentuna utifrån ett genusperspektiv
Omvärldsbevaka frågorna kring VBE
Skapa en handlingsplan som samordnar kommunens arbete mot VBE
Se över former för att förebygga och upptäcka
Se över vilka insatser som finns vid behov av stöd och hjälp
Arbetsgrupp är tillsatt
”Soc för unga” i samarbete med Socialkontoret
Projektet ”Soc för unga” syftar bland annat till att fler skolor i Sollentuna ska föra in undervisning om socialtjänsten med stöd av den lärarhandledning som tagits fram i samverkan med Gärdesskolan. Fyra ungdomar/unga vuxna är anställda som
medprojektledare vilket innebär att de är med och påverkar och driver projektet. Hela arbetet utvärderas av FoU Nordväst. En viktig del av projektet har varit att anpassa vissa sidor på kommunens webbsida för att göra dessa mer tillgängliga för ungdomar.
Under våren har projektet arbetat för att fler kommunala skolor ska ansluta sig till arbetet med att implementera undervisning om socialtjänsten. I dagsläget är det sju-åtta skolor som kommer att undervisa om socialtjänsten under läsåret 2018/2019. Ännu fler skolor har visat intresse och följer arbetet under detta läsår för att eventuellt påbörja ett arbete vid ett senare tillfälle.
Projektet arbetar med att ta fram olika typer av kompletterande stöd som skolor kan
använda när de för in undervisning om socialtjänsten. Detta läggs upp på sidan www.sollentuna.se/lararhandledning i takt med att det blir färdigt.
Under våren har också ett samarbete inletts med en kommunikationsbyrå som bland annat har i uppdrag att ta fram ytterligare strategier och metoder för socialtjänsten att nå utsatta barn och unga. Det här arbetet kommer att mynna ut i en kampanj riktad till barn och unga.
SAGA Sollentuna
SAGA står för Samarbete och Gemensamt Ansvar och SAGA-teamen startade i Rotebro år 2011. Genom att samarbeta över professioner och huvudmän skulle SAGA-teamen verka för att barn som riskerar att utveckla en psykosocial ohälsa upptäcks tidigt och får rätt stöd. År 2014 startade ett SAGA-team i Edsbergsområdet och år 2016
startade ytterligare ett i Helenelund/Tureberg. Från och med hösten 2017 omfattas alla förskolor och familjedaghem i kommunen av arbetet i SAGA-teamen.
BUS-samverkan kommun/landsting
Barn ska ha möjligheten att utvecklas utifrån sina individuella förutsättningar. Därför har Stockholmsregionen målsättningen att samverka för att ge individen stöd efter behov. Alla berörda myndigheter och samhällsorgan måste ta ett gemensamt ansvar för att
Kommunerna i Stockholms län och Region Stockholm har en gemensam
överenskommelse gällande samverkan kring barn i behov av särskilt stöd, BUS. Syftet med överenskommelsen är att utveckla och förbättra samverkansstrukturer mellan kommunens och hälso- och sjukvårdens verksamheter.
Branschråd i samarbete med fristående huvudmän
Årligen bjuds samtliga fristående huvudmän in till branschråd. Årets syfte var dels att informera om nyheter inför år 2019 samt tillsammans ta fram förslag på att utveckla samarbetet mellan samtliga huvudmän.
Leda för smartare välfärd i samarbete med SKL (Sveriges kommuner och landsting)
SKL har, i samarbete med Vinnova, initierat ett förändringsledningsprogram för att vässa välfärden med digitaliseringen som hävstång genom att identifiera, beskriva och sprida vad som möjliggör utveckling, och vad som kan stå i vägen. Genom ökad förståelse för vad som utmärker ett lyckat införande av digitala lösningar och nya arbetssätt, avser programmet att gynna vidare utveckling inom alla kommuner.
20 kommuner, varav Sollentuna var en, deltog 2018 i förändringsledningsprogrammet LEDA för smartare välfärd, vars syfte var att öka hastighet, nytta och kvalitet i
införandet av digitala lösningar. Resultatet av arbetet blev Mittköping som är ett exempel på framgångsrikt digitalt förändringsarbete.
Skriva sig till lärande (STL) i samarbete med SKL
Skriva sig till lärande (STL) är en modell för effektivt lärande för elever och lärare. Den syftar till att låta den digitala tekniken fungera som hävstång för viktiga lärandefaktorer.
STL-modellen har utvecklats och prövats i Sollentuna kommun under fem års tid.
Modellen har visat sig leda till dokumenterat förbättrade elevresultat. Den bygger på ett språkutvecklande arbetssätt där kontinuerlig social interaktion och samarbete mellan elever och lärare understödjs av digital teknik och digitala arenor.
Denna kombination av pedagogik och teknik möjliggör för samtliga elever - oavsett eventuella läs- och skrivsvårigheter - att via teknikens kompensatoriska möjligheter fullt ut delta i skriftliga samarbeten med sina klasskamrater. Eleverna återkopplar formativt på sina klasskamraters texter, vilka slutligen publiceras digitalt på gemensamma klass- sajter.
Metoden sprids via SKL genom en utbildning för lärare, skolledare och förtroendevalda där Sollentuna kommun bidrar med kursledare.
Tillgänglig skola i samarbete med Lidingö Stad
Lidingö Stad och Sollentuna kommun har gemensamt genomfört ett arbete inom området Tillgänglig skola. Arbetet är finansierat med SIS-medel från
Specialpedagogiska skolmyndigheten SPSM. Deltagande skolor har arbetat med projektets två mål:
Utvärdera hur ett teknikstöd behöver vara utformat för att bidra till genomförandet av ett tillgänglighetsarbete
Beskriva hur ett tillgänglighetsarbete behöver vara upplagt för att bli framgångsrikt
Samverkan för bästa skola
Inom Samverkan för bästa skola stödjer Skolverket skolor och förskolor med låga kunskapsresultat och som har särskilt svåra förutsättningar att förbättra elevernas resultat på egen hand. Skolverkets uppdrag är att genom riktade insatser stärka förskolan, skolan och huvudmannen (kommunen eller skolans styrelse om det är en fristående skola) i arbetet med att planera, följa upp och utveckla utbildningen efter deras unika mål och behov.
Under tre år erbjuder Skolverket personlig kontakt och hjälp i att hitta olika metoder, arbetssätt och verktyg beroende på vilka utvecklingsbehov som finns. Det stöd och de lösningar som tas fram bygger på beprövad erfarenhet. Skolverket samarbetar tätt med flera forskare från olika lärosäten i arbetet.
En av de insatser skolorna kan välja som utvecklingsstöd är coachning för lärare. Inom Samverkan för bästa skola har Sollentuna kommuns lärarcoacher under läsåret
2018/2019 uppdrag.
Samverkan med trafik- och fastighetskontoret
Under de närmsta åren kommer flertalet nya skolor att byggas. Underhållet är eftersatt på flera skolor. Detta innebär utmaningar både ekonomiskt och verksamhetsmässigt dels då skolor ska evakueras och in i nya lokaler i det systematiska arbetsmiljöarbetet som ska bedrivas kontinuerligt.
För att förebygga samt förbättra möjligheterna till ekonomiskt och kvalitetsmässigt hållbara nybyggnationer träffas avdelningschefer för barn- och utbildningskontoret och trafik- och fastighetskontoret samt kommunledningskontoret på samverkansmöten.
Effektiv samordning för trygghet (EST) i samverkan med
kommunledningskontoret, säkerhetsavdelningen, kultur- och fritidskontoret, polis, brandkår och Sollentunahem
Brottsförebyggande rådet (Brå) lyfter fram Sollentuna kommuns trygghetsarbete som ett gott exempel. Som en av kommunerna i pilotprojektet EST – Effektiv samordning för trygghet, har kommit långt när det gäller att skapa en helhetsbild av hur det ser ut i
kommunen. Modellen för EST bidrar till en strukturerad organisation både internt och i samverkan med polisen och andra aktörer, och bygger på en gemensam lägesbild, alla vet samma sak i det prioriterade trygghetsarbetet, till exempel i Tureberg och Edsberg.
Arbetet är organiserat i en strategisk del med särskilda möten med högre chefer och en operativ del. Följeforskning av arbetet bedrivs parallellt.
4 Systematiskt kvalitetsarbete i verksamheten
Systematiskt kvalitetsarbete innebär att vi systematiskt och kontinuerligt planerar, följer upp och förbättrar vår verksamhet i förhållande till de krav, mål och riktlinjer som ställs på verksamheten.
Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen. Kravet innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen.
Sollentunas förskolor och skolor använder det kommungemensamma verktyget Stratsys för att dokumentera det systematiska kvalitetsarbetet. Enheternas verksamhetsrapporter inleds med en kort beskrivning av organisation och förutsättningar. Därefter följer en genomgång av hur det systematiska kvalitetsarbetet genomförs i nämndens
verksamheter.
Resultatbeskrivningarna utgår från barn- och ungdomsnämndes åtaganden. Rapporten avslutas med en sammanfattning per verksamhetsområde.
Målgruppen för kommunens plan för systematiskt kvalitetsarbete är främst barn- och ungdomsnämnden, tjänstemän på barn- och utbildningskontoret samt ledare och personal i kommunens förskolor och grundskolor. Syftet är att:
Ge en samlad bild av kommunens verksamhet
Beskriva resultat och måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen
Övergripande analysera och bedöma måluppfyllelsen i verksamheterna
Föreslå åtgärder för förbättring
Ge nämnden ett bra beslutsunderlag inför kommande års mål- och budgetarbete Ytterst syftar arbetet till att nå de nationella målen samt de mål barn- och
ungdomsnämnden har satt för kommunens verksamhet i förskolan:
Barnen i förskolan ska möta en verksamhet med hög pedagogisk kvalitet
Barnen i förskolan ska känna sig trygga
Barnen i förskolan ska ges möjlighet att utveckla socialt samspel I skolverksamheten:
Alla elever ska nå målen i alla ämnen
Sollentunas skolor ska ha landets högsta meritvärde
Alla barn och elever ska känna sig trygga i förskolan och skolan
Målen är väl kända på samtliga enheter, både bland ledare och medarbetare. Alla förväntas att arbeta medvetet och systematiskt för att förbättra resultaten utifrån det gemensamma årshjulet för de kommunala enheterna.
Enheterna har läsåret som planerings- och uppföljningsperiod och förvaltningen måste förhålla sig till både de kommunala rutinerna för kalenderårets uppföljningar liksom de nationella lagar och regler som gäller för planering och uppföljning av skolverksamhet.
Genom detta krävs framförhållning för genomförande av förändringar i verksamheten då det är ett halvårs eftersläpning.
Skolornas rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet finns beskrivna i ett gemensamt dokument som uppdateras inför varje läsårsstart. Se bilagorna 1 och 2 SKA Sollentuna kommuns rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet 2017/2018 respektive 2018/2019.
4.1 Undersökningar, jämförelser och nyckeltal
4.1.1 Kvalitetsindikatorer och jämförelser
Utvecklingsnyckeltalet för det sammanvägda resultatet för Sollentunas kommunala skolor, som baseras på resultatet från årskurs 9 avseende behörighet till
gymnasieskolans yrkesprogram, genomsnittligt meritvärde, andel elever som uppnått kunskapskraven samt avvikelsen från det modellberäknade nyckeltalet från dessa tre nyckeltal, visar på gott resultat.
Sollentuna kommuns skolor ligger på en 19 plats av 290 kommuner i SKL:s öppna jämförelser. Det är en förbättring från 33 plats år 2017. Det sammanvägda resultatet för Sollentuna visar att kommunen ligger i den övre delen av den gröna gruppen, det vill säga ungefär bland de 10-15 procent bästa i riket.
Bland de åtta kommuner som rådet för kommunala analyser (RKA) definierar som liknande kommuner för grundskola placerar sig Sollentuna på tredje plats.
Även hos Lärarförbundet skolkommunsranking för 2018 har Sollentuna utmärkt sig.
Sollentuna kommun ligger på 45:e plats bland landets 290 kommuner i 2018 års Bästa skolkommun, en förbättring med 25 placeringar jämfört med året innan. Jämfört med året innan har Sollentuna förbättrat sin rankning på bland annat lärarnas utbildningsnivå och sjukfrånvaron, medan kommunen i förhållande till andra gått bakåt på andelen godkända elever och resurstilldelningen. Grannkommunerna Danderyd, Täby, Stockholm, Upplands Väsby, Solna, Järfälla och Sundbyberg ligger på plats 16, 63, 79, 151, 166, 168 och 220. I hela Stockholms län är Sollentuna rankad som nummer fyra av 26 kommuner. Danderyd placerar sig bäst i länet.
Kvalitetsindikatorer
Följande indikatorer har följts utifrån de strategiska styrdokument som
kommunstyrelsen fastställt. under året. Målet om praktikplatser eller subventionerade arbetsplatser för nyanlända har uppnåtts. Sjukfrånvaron har sjunkit men ligger 0,75 procentenheter från målet. Sjuktalet inom skolverksamhet bör ligga under 7 procent vilket nämnden uppnår med råge. Personalomsättningen är på 18 procent. Dock är 2 procent pensionsavgångar och nämnden uppnår målet.
Indikatorer som kopplar till nämndens målstyrning
Totalt har nämnden fastställt sex mål. Av dessa så har två mål uppnått delvis under året.
Dessa mål är Alla elevers och skolors resultat ska förbättras samt Sollentunas barn och elever ska uppleva trygghet i verksamheten. Målbedömningen baseras på utfallet av indikatorerna.
4.1.2 Brukar-/kundundersökningar Kundundersökningen
Den årliga kundundersökningen genomförs i början av varje vårtermin. Utfallet är generellt gott för den kommunala verksamheten år 2018. I förskolan är vårdnadshavarna mycket nöjda. 93 procent uppger att man är nöjda med verksamheten.
89 procent av vårdnadshavarna i förskoleklassen uppger att man är nöjd med
verksamheten. I årskurs 3 uppger 83 procent att man är nöjd till skillnad mot eleverna i samma årskurs där 91 procent är nöjda. I årskurs 6 är förhållandet det omvända. 88 procent av vårdnadshavarna är nöjda jämfört med 82 procent av eleverna. I årskurs 8 är 80 procent av eleverna nöjda. Sammantaget är kundnöjdheten 87,1 procent. Det är ett index på samtliga tillfrågade i grundskolan.
För fritidshemmet tillfrågas tre olika svarsgrupper kring sin nöjdhet med fritidshemmets verksamhet. Det sammanvägda värdet är 81,6 procent. I förskoleklass uppger 81 procent att man är nöjd med verksamheten. I årskurs 3 svarar 77 procent av vårdnadshavarna till skillnad mot 87 procent av eleverna att man är nöjd med verksamheten.
Olweus
4 337 elever har genomfört Olweusenkäten, vilket motsvarar 89,5 procent vilket är en ökning mot föregående år då andelen var 86,3 procent av eleverna i årskurs 4 till 9. 5,8 procent uppger att de är mobbade. Det motsvarar 245 elever och fördelade sig på 104 flickor och 141 pojkar. Jämfört med år 2017 så har andelen ökat med 0,5
procentenheter.
Det är mer mobbning på mellanstadiet 6,4 procent än på högstadiet 5,1 procent. Den vanligaste mobbningen är verbal mobbning och den näst vanligaste är att sprida lögner och falska rykten. Bland flickor är mobbning vanligast i årskurs 4 och bland pojkar i årskurs 4 och 6. Det vanligaste är att bli mobbad av en grupp på två till tre elever. Den mesta mobbningen sker på skolgården och i korridorerna. På mellanstadiet är skogården vanligast och på högstadiet i korridoren. Nätmobbning har ökat något från 3,8 till 4,2 procent vilket i antal innebär 175 stycken.
96 procent av eleverna trivs i Sollentunas skolor vilket är samma värde som för 2017.
4.1.3 Analys och förbättrande åtgärder
Sammanfattande analys utifrån indikatorer och mål i verksamhetsberättelsen Målet att alla elevers och skolors resultat ska förbättras bedöms endast uppnås delvis.
Bedömningen baseras att de högt satta målen på indikatorerna inte uppnåtts i tillräckligt hög utsträckning. Om resultatet jämförs mot år 2017 ökar utfallet eller är det samma för sju av de tio indikatorerna. År 2018 uppnås målvärdet för endast för tre indikatorer av tio. Sex indikatorer uppnås delvis, en indikator uppnås ej. Denna indikator var
spridningen i resultat för meritvärdet i årskurs 9. Under resultatdialogerna i september med samtliga skolledningar har resultaten analyserats djupare för att lyfta fram goda exempel och framgångsfaktorer som gynnar pojkarnas resultatutveckling. En ny indikator för att mäta kvot mellan flickor och pojkar har utarbetats inför
verksamhetsplan 2019.
Resultaten i elevernas kunskapsutveckling visar genomgående en god progression med ett utfall på hög nivå. Andelen elever som når kunskapskraven i alla ämnen i årskurs 9 har uppnåtts samt att meritvärdet för årskurs 9 ökat till 258,3 vilket är sjunde bästa resultatet av samtliga kommuner i Sverige. Ju närmare maxresultat utfallen kommer
desto svårare är det att åstadkomma stora språng. Ambitionen vid verksamhetsplaneringen visade sig vara alltför hög.
Skillnader när det gäller elevernas skolresultat kan ha många olika orsaker. Några handlar om skolans organisation, såsom god ledning, bra lärare och en trygg studiemiljö. När det gäller till exempel antalet år eleven gått i svensk skola och föräldrarnas utbildningsnivå, behöver skolans kompensatoriska uppdrag stärkas.
Elevsammansättningen skiljer sig åt mellan skolorna, vilket innebär att
förutsättningarna ibland ser mycket olika ut. De senaste åren har antalet nyanlända elever ökat. Nyanlända elever är idag i genomsnitt äldre än motsvarande grupp som kom till Sverige i mitten av 00-talet. Fler nyanlända elever påverkar också skolans elevsammansättning, vilket behöver tas hänsyn till i uppföljningen av elevernas resultat.
Målet om att Sollentunas barn och elever ska uppleva trygghet i verksamheten bedöms som delvis uppfyllt. Detta eftersom brukarundersökningen för förskolan inte ökade.
Resultatet är detsamma som tidigare års mätningar. Andelen elever som upplever sig mobbade i de kommunala grundskolorna ökar med 0,5 procentenheter. Andelen elever som trivs har dock inte minskat jämfört med tidigare år. Dock uppnås inte
målsättningen i den grad som önskats. Resultaten i brukarundersökningarna visar på en god progression med ett utfall på hög nivå. 96 procent av eleverna uppger att de trivs i skolan och 95 procent av vårdnadshavarna i förskolan är nöjda. Ju närmare maxresultat utfallen kommer desto svårare är det att åstadkomma stora språng. Ambitionen vid verksamhetsplaneringen visade sig vara alltför hög.
Arbetet med att motverka upplevelsen av mobbning pågår. Det systematiska arbetet mot kränkningar pågår. Verksamhetsbesök har gjorts på samtliga skolor. Blanketten för anmälan av kränkningar har omarbetats utifrån dessa besök. En ny grundstruktur för planen har tagits fram. Informationsinsatser har genomförts på samtliga skolor.
Fritidslyftet och Leda fritids
Fritidshemmen har sedan 2010 ett tydligt uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande. Men fritidshemmens undervisning är ofta osynlig i skolans praktik, eftersom många skolledare inte prioriterar styrning och ledning av verksamheten konstaterar Skolinspektionen i en generell kvalitetsgranskning i riket.
Utifrån detta genomförs under läsåret 2018/2019 det så kallade Fritidshemslyftet för de kommunala fritidshemmen i Sollentuna, som är ett utvecklingsarbete som syftar till att höja undervisningens kvalitet i fritidshem.
Fritidshemslyftet innebär att deltagande fritidshemspersonal läser, ser filmer och diskuterar kollegialt, provar arbetssätt och diskuterar resultaten. De kollegiala gruppernas samtal leds av en på respektive skola utsedd lärledare. Lärledarna ses för kollegialt utbyte vid tre tillfällen per termin i central regi av medarbetare på barn- och utbildningskontoret. Materialet är framtaget i samverkan med pedagogikforskaren fil.
dr. Ann S. Pihlgren.
Parallellt genomförs Leda fritids, ett utvecklingsarbete som syftar till att höja kvaliteten på ledning och styrning av fritidshem och därmed undervisningens kvalitet i fritidshem.
Satsningen är framtagen av Falkenbergs kommun, Helsingborgs kommun, Sollentuna kommun och Stockholms stad i samverkan med pedagogikforskaren fil. dr. Ann S.
Pihlgren.
Matematik årskurs 3
Nationella prov i årskurs 3 har funnits sedan läsåret 2008/09. Eleverna genomför prov i ämnena svenska/svenska som andraspråk och i matematik.
I årskurs 3 beskriver kunskapskraven i kursplanerna den lägsta godtagbara
kunskapsnivån för en elev. Proven består av flera kortare delprov där resultaten bedöms utifrån om eleverna uppnått eller inte uppnått kravnivån på delprovet. Proven är inte konstruerade för en sammanvägning, alltså att eleven ska ha klarat ett visst antal delprov eller poäng för att anses ha klarat provet. Resultaten på delproven redovisas därför separat.
De senaste åren har resultatet för Sollentunas elever i årskurs 3 på de nationella proven i matematik legat på en lägre nivå än liknande kommuner och ett omfattande analysarbete har genomförts både i det lokala ämnescentret (LUC) i matematik för lågstadiet samt i skolledargruppen. I sammanställningen som visar resultaten för läsåret 2017/2018 kan konstateras att trenden har vänt.
4.2 Avvikelser och utredning gällande:
4.2.1 Synpunkter och klagomål
Det har inkommit ca 150 klagomål under 2018. Till största del handlar dessa om verksamheterna förskola och grundskola. Klagomålen har handlat om enskilda händelser, ledningsfrågor, skolmat, undervisning, kränkningar, och mobbning.
4.2.2 Externa rapporter Skolinspektionen (SI)
2018/0738 – (Skolinspektionen) – Ärende om trygghet och studiero vid Edsbergsskolan – Ärende överlämnades till Sollentuna för utredning och eventuella åtgärder inom ramen för klagomålshantering. Avslutades efter uppföljning.
2019/0673 (Skolinspektionen) – Ärende om brister vid Utbildning Silverdal (personalens kompetens) – Ärendet avslutades. Inga brister.
2018/0779 (Skolinspektionen) – Ärende om kränkande behandling vid Gröndalsskolan – brist på grund av att inte rapporterat kränkning till rektor. Föreläggande att vidta åtgärder. Uppföljande ärende avslutat.
2018/0718 (Skolinspektionen) – Ärende om skolsituationen vid Gillboskolan - Ärendet överlämnandes till Sollentuna för utredning och eventuella åtgärder
2018/0711 (Skolinspektionen) – Ärende gällande måltider vid Sollentuna kommuns förskolor - inte visat att Sollentuna kommun har brutit mot skollagens bestämmelser om måltider i förskolor.
2018/0472 (Skolinspektionen) – Ärende om skolsituationen vid Gärdeskolan - inte visat att Sollentuna brutit mot bestämmelserna om elevs rätt till utbildning och stöd.
2019/0464 (Skolinspektionen) – Ärende om riktad tillsyn avseende trygghet och studiero vid Kärrdalsskolan. – Skolinspektionen avskrev ärendet utan åtgärd.
Barn- och elevombudet (BEO)
2019/0640 (BEO) – Ärende om kränkningar vid Rösjöskolan – Ärendet överlämnades till DO.
2018/1606 (BEO) – Ärende om kränkande behandling vid Sofielundsskolan – brist på grund av att inte rapporterat kränkning till huvudman, skolan har dock utrett och vidtagit åtgärder
2018/1987 (BEO) – Ärende om kränkande behandling vid Tegelhagens skola - inte visat att Sollentuna kommun har brutit mot bestämmelserna om skyldigheten att motverka kränkande behandling
2018/1987 (BEO) – Ärende om kränkande behandling vid Tegelhagens skola - inte visat att Sollentuna kommun har brutit mot bestämmelserna om skyldigheten att motverka kränkande behandling
2018/0670 (BEO) - Ärende om kränkande behandling vid Töjnaskolan - inte visat att Sollentuna kommun har brutit mot bestämmelserna om skyldigheten att motverka kränkande behandling
Diskrimineringsombudsmannen (DO)
2018/0857 (DO) – Ärende om aktiva åtgärder vid Rösjöskolan – DO kritiserade att skolans plan inte innehöll diskrimineringsgrunderna kön eller könsövergripande identitet och ålder samt att planen inte tog tydligt avstånd från sexuella trakasserier.
4.2.3 Överklaganden Överklaganden
Det har inkommit 11 st överklaganden under 2018:
6 st överklaganden rörde beslut om skolskjuts
2 st rörde beslut om utlämnande av allmän handling
1 st rörde beslut om tilläggsbelopp
1 st rörde beslut om mottagande på grund av särskilda skäl och
1 st rörde beslut om att få fullgöra skolplikt på annat sätt
4.2.4 Analys och förbättrande åtgärder
Utveckling under året utifrån klagomål har varit dels att stärka dialog mellan skola och hem då det behövs. Informationsinsatser och förtydligande utifrån nya rutiner för rapportering och uppföljning av kränkande behandling. Samtliga medarbetare på kontoret har gått bemötandeutbildning.
5 Processer och rutiner
Barn och utbildningskontoret ansvarar för följande verksamheter:
Förskola
Grundskola
Grundsärskola
Fritidshem
Naturskolan
CIFS
Utöver detta finns olika processer på de olika avdelningarna inom kontoret. Dessa står specificerade under respektive avdelning:
STÖD OCH UTVECKLING
Inom avdelningen stöd och utveckling finns följande processer:
Tilläggsbelopp (TB)
Ansökning om skolskjuts
Kommungemensamma särskilda undervisningsgrupper
Den medicinska elevhälsan – skolsköterskor, skolläkare, skolpsykologer
Närvarotemaet
Skolpliktsbevakning
Handledning och coachning till förskole- och skolpersonal
Skolutveckling med analys och uppföljning av resultat i verksamheten EKONOMIAVDELNINGEN
Inom ekonomiavdelningen finns följande processer:
Budget- och uppföljningsprocessen
Statsbidragsprocessen
Utbetalning av check- och peng
Verksamhetsstyrningsprocessen
ADMINISTRATIVA AVDELNINGEN
Inom administrativa avdelningen finns följande processer:
Tillsyn av fristående förskolor
Verksamhetsförlagd utbildning för lärarstudenter (VFU)
Nämndprocessen
Förvaltningens regelverk – delegationsordning, författningssamling mm
Juridisk vägledning och stöd
Diarieföring och arkiv
Skolplaceringsprocessen
Systemutveckling och förvaltning
Digitalisering och utveckling
Analys och rapportering av statistik till SCB och Skolverket
Upphandling och avtalsuppföljning
Kvalitetssäkring av kosthållning i förskolor och skolor
Dessa processer följs kontinuerligt upp enligt det systematiska kvalitetsarbetet som går
till enligt nedan. Utöver detta sker även inventering via det årliga risk- och
väsentlighetsanalysarbetet där processer gås igenom och risker lyfts fram. Utifrån detta arbete utarbetas åtgärder eller tas med i nästkommande års verksamhetsplan.
Systematiskt kvalitetsarbete SKA
SKA-arbetet innebär att vi systematiskt och kontinuerligt planerar, följer upp och förbättrar vår verksamhet i förhållande till de krav, mål och riktlinjer som ställs på verksamheten.
Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen. Kravet innebär att huvudmän, förskol- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen.
Sollentunas förskolor och skolor använder det kommungemensamma verktyget Stratsys för att dokumentera det systematiska kvalitetsarbetet. Enheternas verksamhetsberättelser inleds med en kort beskrivning av organisation och förutsättningar. Därefter följer en genomgång av hur det systematiska kvalitetsarbetet genomförs i nämndens
verksamheter.
Resultatbeskrivningarna utgår från nämndens mål. Verksamhetsberättelsen avslutas med en sammanfattning per verksamhetsområde.
6 Medarbetarnas medverkan i kvalitetsarbetet
Följande modeller används för medarbetarnas medverkan i kvalitetsarbetet förutom genom det systematiska kvalitetsarbetet som beskrivits tidigare.
Pedagogisk professionsutveckling med medarbetar- och uppföljningssamtal Metoden är baserad på forskning. Det har korrelerats med de yrkesetiska regler för lärare samt med Sollentuna kommuns regler för lönesättning, personalpolicy och kriterier för lönesättning där resultat, bemötande, samarbete och utveckling är huvudmål.
Materialet används i en formativ process under året för att utveckla personal inom pedagogiska professioner och bygger på en arbetsgång som omfattar ledarens besök i verksamheten, grupputvecklingssamtal, samt individuella samtal då ledaren möter personal för reflektion om kvaliteten i den egna verksamheten.
Samverkan
Målet med samverkanssystem är att stödja verksamhetens utveckling, effektivitet, service och kvalitet. Samverkan ger alla medarbetare möjlighet till ökad delaktighet, inflytande och påverkan i vardagsfrågor. Alla medarbetare har ansvar för att frågor om verksamhetens utveckling, hälsa och arbetsmiljö aktualiseras på arbetsplatsträffen.
Samverkan sker genom direkt inflytande på arbetsplatsträffen. I samverkansgruppen företräds medarbetarna av de fackliga företrädarna. Där är inflytandet indirekt.
Möte mellan chefen och medarbetarna för att arbeta med utveckling, planering och uppföljning av den egna verksamheten.
7 Viktiga händelser
Goda resultat i barn- och utbildningskontorets verksamhetsområde Utvecklingen för elevernas meritvärden och gymnasiebehörighet är god.
Eleverna i Sollentunas meritvärden fortsätter att öka. Sollentunas kommunala skolors elever ligger högt på 258,3 enligt Skolverkets officiella statistik.
Samtliga elever inräknade nådde 89,3 procent kunskapskraven i alla ämnen enligt Skolverkets officiella statistik, det vill säga lägst betyget E.
Andelen behöriga elever till gymnasieskolan var 90,2 procent från de kommunala skolorna.
Självskattningsverktyget SAMSA - Verktyg för att bedöma kvalitetsutveckling på flera nivåer i förskolan
Verktyget SAMSA är framtaget på SKL tillsammans med ett antal kommuner i Stockholms län, där Sollentuna varit en och innehåller tre bedömningsområden;
matematikutvecklande arbetssätt, språk och kommunikation samt systematiskt kvalitetsarbete. Förskolechefen gör bedömningarna avdelningsvis för varje förskola.
Resultaten kan därefter presenteras både på förskolenivå och övergripande kommunnivå.
Nya rutiner för kränkande behandling införda i maj
Riktlinjerna syftar till att säkerställa en likvärdig och systematisk hantering av anmälan och utredning av uppgifter om att kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier förekommit inom nämndens verksamheter. Riktlinjerna beslutades i BUN 2017-04-25.
Översyn av rutiner för att söka statsbidrag
Rutiner för att söka statsbidrag har genomlysts samt förtydligats. År 2017 har
statsbidrag sökts för 83,9 miljoner kronor varav 74,8 miljoner kronor utbetalades. År 2018 är prognosen att 99 miljoner kronor kommer att utbetalas. Det motsvarar över 6 procent av nämndens budget år 2018.
Genomlysning av resursfördelningssystemet
Under 2017 har förändring av resursfördelningssystem genomförts, vilket beslutats av nämnden i september. Dels ingår extra öppethållande från 2018 i check för barnomsorg samt fritidsverksamhet. Ersättning för skolpsykolog ingår i skolpeng. Öppen förskola får från 2018 ersättning via anslag istället för prestation. Under år 2018 föreslås i detta ärende att socioekonomisk tilldelning som hittills tilldelats utifrån läsår förändras till att fördelas utifrån kalenderår. Anledningen är att skapa bättre förutsättningar för
verksamheten att långsiktigt planer verksamheten utifrån tilldelade resurser.
Införande av gemensam skolplattform
Införandet av skolplattformen möjliggör en enhetlig resultatrapportering och uppföljning för de kommunala skolorna. Skolplattformen syftar till att säkerställa, effektivisera och ständigt utveckla det pedagogiska arbetet så att pedagogernas tid för kärnuppdraget frigörs, underlätta resultatuppföljning samt bidra till en god
kommunikation med vårdnadshavarna.
Resultat årskurs 9, läsåret 2017/2018
Efter läsåret 2015/16 är inte skillnader i betygssättning längre märkbara i statistiken på
samma sätt och resultaten i promemorior och på Skolverkets webbplats har därför återgått till att redovisas för samtliga elever. Det finns dock, med tanke på vad som beskrivits ovan, en osäkerhet i att jämföra resultaten mellan olika år framförallt vad gäller resultaten från våren 2016. Jämförelser av resultaten mellan åren bör således göras med stor försiktighet.
Elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen
86,1 procent av eleverna i årskurs 9 har uppnått kunskapskraven i alla ämnen, det vill säga fått lägst betyget E. Resultatet är en ökning med 1,9 procentenheter jämfört med läsåret innan. I diagrammet nedan ser man trenden i Sollentuna jämfört med alla kommuner.
Behörighet till gymnasieskolan
Våren 2018 var 90,2 procent av eleverna i de kommunala skolorna behöriga att söka till gymnasieskolans yrkesprogram, jämfört med 84,4 procent av rikets elever. Sollentunas elever placerar sig i nivån bland de 90 procent som lyckas bäst i riket. Resultatet är i nivå med föregående års, 0,1 procentenhet högre. Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram är konsekvent högre bland elever vars föräldrar har en eftergymnasial utbildning än bland elever vars föräldrar har gymnasieutbildning som högst. Detta gäller oavsett om eleven är född i Sverige, invandrat före eller efter ordinarie skolstart.
Betyg årskurs 9
Eleverna söker till nationella program på gymnasieskolan med ett meritvärde som räknas fram utifrån elevens slutbetyg. Det är ett komplement till behörighetskraven.
Meritvärdet beräknas som summan av betygsvärdena för de 16 bästa ämnesbetygen i elevens slutbetyg. Från och med läsåret 2013/14 kan den elev som har läst ett modernt språk som språkval tillgodoräkna sig även detta betyg utöver de andra 16 bästa
ämnesbetygen, alltså 17 ämnen.
Meritvärdet har ökat med 5,6 procentenheter till 258,3. Diagrammet nedan visar att Sollentunas elever ligger på sjunde plats totalt av samtliga Sveriges kommuner. Enligt lärarförbundets senaste rankning ligger Sollentunas skolor på femte plats i Sverige för meritvärde.
Betyg årskurs 6
81,2 procent av eleverna i årskurs 6 i de kommunala skolorna i Sollentuna har uppnått godkända betyg (A–E) i alla ämnen de läst, jämfört med 77,1 procent av eleverna i riket.
Andelen elever som uppnått godkända betyg var något lägre än våren 2017 i flertalet ämnen. Andelen elever med godkända betyg (A–E) i svenska har ökat, medan resultaten i matematik och engelska har minskat något jämfört med eleverna som lämnade årskurs 6 läsåret innan. I jämförelse med riket har Sollentunas elever goda resultat.
91,4 procent av eleverna når lägst betyget E i matematik, jämfört med rikets 89,5 procent. Resultatet är en sänkning med 3,8 procentenheter sedan föregående år.
Utvecklingen i svenska är i stället positiv med 0,7 procentenheters ökning jämfört med läsåret innan. 97,4 procent av eleverna når lägst betyget E, jämfört med rikets 94,4
procent. En delad 12:e plats totalt av alla 290 kommuner.
94,4 procent av eleverna når lägst betyget E i engelska, jämfört med rikets 90,3 procent.
Kunskapsutveckling årskurs 3
Nationella prov i årskurs 3 har funnits sedan läsåret 2008/09. Eleverna genomför prov i ämnena svenska/svenska som andraspråk och i matematik. I årskurs 3 beskriver
kunskapskraven i kursplanerna den lägsta godtagbara kunskapsnivån för en elev. De nationella ämnesproven består av flera kortare delprov där resultaten bedöms utifrån om eleverna uppnått eller inte uppnått kravnivån på delprovet.
Resultaten för årskurs 3 visar på en positiv utveckling i båda ämnena.
I matematik har 74 procent av eleverna klarat alla delprov jämfört med 68 procent föregående läsår, vilket är en ökning med sex procentenheter. Man kan notera en trend i rätt riktning både jämfört med alla kommuner (ovägt medel) och riket.
Även när det gäller svenska visar trendkurvan på en likartad utveckling, 81 procent av eleverna har klarat alla delprov vilket är en ökning med två procentenheter.
Utvecklingen för Sollentunas elever pekar i positiv riktning, jämfört med alla kommuner (ovägt medel) och riket.
Grundsärskolan
Grundsärskolan är till för elever som inte når upp till grundskolans kunskapskrav på grund av att de har utvecklingsstörning eller bestående hjärnskada. Grundsärskolan är en egen skolform med egna kursplaner. Den är nioårig och har två inriktningar, ämnen och ämnesområden. Elever som läser ämnen bedöms utifrån en femgradig betygsskala A-E. Betyg lämnas ut för de elever eller vårdnadshavare som begär det, i enlighet med skollagen. För elever som läser ämnesområden skrivs omdömen utifrån kriterierna grundläggande och fördjupade kunskaper.
En elev som är mottagen i grundsärskolan kan gå i en separat grundsärskola eller vara integrerad i en grundskola. Att vara integrerad innebär att eleven läser enligt
grundsärskolans kursplaner i en grundskoleklass. I Sollentuna fanns elever mottagna i särskolan på både kommunala och fristående grundsärskolor och grundskolor.
Trygghet och studiero läsåret 2017/2018
Olweusprogrammet är en av mycket få vetenskapligt utvärderade metoder mot
mobbning och har visat sig leda till minskad mobbning och bättre skolklimat. Metoden präglas av en tydlig struktur för hur en grundskola förebygger mobbning och annan kränkande behandling samt hur man hanterar situationen när mobbning verkligen inträffar.
Sollentuna kommun arbetar systematiskt för att motverka mobbning och annan
kränkande behandling i grundskolan. Som en av de första kommunerna i landet började ett antal skolor 2005 arbeta utifrån det så kallade Olweusprogrammet. Idag arbetar samtliga kommunala grundskolor i Sollentuna enligt denna metod och alla kommunala grundskolor är certifierade Olweusskolor enligt Olweus standard. Samtliga kommunala skolor är Olweus-certifierade från och med hösten 2018.
En viktig del av arbetet är den enkätundersökning som varje skola årligen genomför i årskurs 3 – 9. Den visar på resultatet från genomfört arbete och ger underlag för det kommande. Enkäten har genomförts sedan 2005 i samtliga kommunala grundskolor och ett fåtal av de fristående grundskolorna. Andelen elever som upplevt sig mobbade i Sollentuna har över tid legat på en förhållandevis låg nivå jämfört med andra kommuner. Från ett värde på cirka 6 procent 2005 har andelen haft en positivt
nedåtgående trend, med viss variation vissa år. Resultatet för läsåret 2017/2018 visar att andelen elever totalt sett som känt sig mobbade en längre tid ökat med 0,5
procentenheter till 5,8 procent. 96 procent av eleverna trivs i Sollentunas skolor.
I Gymnasieundersökningen 2018 som besvaras av årskurs 2 på gymnasiet har siffrorna försämrats. När det gäller trygghet så har värdet sjunkit med 4 procentenheter och för studiero har värdet sjunkit med 9 procentenheter. I samband med att resultat kom har Rudbeck genomfört en annan enkät med alla årskurser på skolan. Denna enkät genomförs varje år och ligger delvis till grund för skolans plan mot kränkande behandling och fokus på elevhälsoarbetet. I denna enkät kunde verksamheten inte se några försämrade värden alls avseende trygghet och studiero jämfört med tidigare år.
Rektorerna har under våren analyserat dessa resultat i arbetslagen samt genomfört samtal i mindre elevgrupper. Några direkta orsaker till de försämrade värdena i årskurs 2 enkäten kan inte ses. Rudbeck fortsätter med att bevaka denna fråga under läsåret.
Elevhälsa
Under 2018 har ett närvaroteam startats med syfte att stödja elever med problematisk skolfrånvaro. Fem skolpsykologer har anställts som arbetar direkt mot den kommunala grundskolan. Skolläkare har anställts istället för anlitade via rekryteringsföretag. Det
innebär fler läkartimmar per krona. Samverkan kring familjehemsplacerade barn har utvecklats genom skolfam. Den övergripande målsättningen är att fler
familjehemsplacerade barn ska uppnå målen i grundskolan och därigenom förbättra sina arbetsutsikter.
Satsningen på en tillgänglig skola har fortsatt under läsåret och fler skolor arbetar med att skapa lektioner som utgår från varje elevs behov, men även att förutse tänkbara hinder i lärandeprocessen för att eliminera dem innan de uppstår. Skolorna använder bland annat modellen UDL (Universal Design for Learning).
I samarbete med socialkontoret har projektet "Soc för unga" genomförts i syfte att fler skolor i Sollentuna ska föra in undervisning om socialtjänsten. I samverkan med Gärdesskolan har en lärarhandledning tagits fram
8 Sammanfattande analys och utvecklingsområden
Utvecklingsområden Tillgänglighet
Tillgänglighet i förskola och skola är ett sammanfattande begrepp som innebär att alla barn och elever på ett likvärdigt sätt ska kunna tillägna sig undervisningen.
Tillgänglighet består därför av flera olika delar.
Förutsättningen för att skapa tillgänglighet är att verksamheten anpassas till de barn/elever som går där. Grunden i detta är att pedagoger provar nya arbetssätt och metoder, att gruppaktiviteter förändras allt för att anpassas utifrån respektive barns/elevs behov.
En tillgänglig lärmiljö innehåller mycket och kan se väldigt olika ut. Det kan till exempel vara ett anpassat schema, bildstöd, hörselkåpor eller anpassning av ljud- och ljusmiljö. Eller att synintryck begränsas, tekniska hjälpmedel och ergonomiska möbler används.
För att erbjuda alla barn/elever en så tillgänglig lärmiljö som möjligt behöver förskola och skola inta ett relationellt perspektiv, vilket innebär att mötet mellan barnet/eleven och den omgivande miljön granskas.
Under föregående läsår har kompetensutveckling kring tillgänglig skola genomförts på ett antal skolor där en studieresa till Boston varit en del. Arbetet fortsätter kontinuerligt under innevarande och kommande läsår så att fler och fler skolor involveras i
arbetssättet.
Fritidslyftet och Leda fritids
Fritidshemslyftet är ett utvecklingsarbete som syftar till att höja undervisningens kvalitet i fritidshem. Satsningen är framtagen i samverkan med pedagogikforskaren fil.
dr. Ann S. Pihlgren.
Fritidshemslyftet innebär att deltagande fritidshemspersonal läser, ser filmer och diskuterar kollegialt, provar arbetssätt och diskuterar resultaten. De kollegiala gruppernas samtal leds av en på respektive skola utsedd lärledare. Lärledarna ses för kollegialt utbyte vid tre tillfällen per termin i central regi.
Leda fritids
Leda fritids är ett utvecklingsarbete som syftar till att höja kvaliteten på ledning och styrning av fritidshem och därmed undervisningens kvalitet i fritidshem. Satsningen är framtagen av Falkenbergs kommun, Helsingborgs kommun, Sollentuna kommun och Stockholms stad i samverkan med pedagogikforskaren fil. dr. Ann S. Pihlgren.
Leda fritidshemmet – Skolledarlyftet! innebär att deltagande skolledare läser, ser filmer och diskuterar kollegialt, provar arbetssätt och diskuterar resultaten. De kollegiala gruppernas samtal leds av en handledare. Arbetsmaterialet finns digitalt tillgängligt för gruppen. Gruppen läser också en gemensam bok, Leda fritidshemmet.
Svenska som andra språk
En utbildning för lärare på lågstadiet som fått legitimation men saknar tillräcklig
kompetens har tagits fram som uppdragsutbildning i samarbete med Uppsala universitet.
Kursen genomförs med 30 deltagare under läsåret och innefattar rubrikerna:
1. Flerspråkig språk- och kunskapsutveckling 2. Läs- och skrivutveckling för flerspråkiga elever 3. Läs- och skrivundervisning för flerspråkiga elever 4. Bedömning av flerspråkiga elevers språkutveckling Struktur för uppföljning inom gymnasieskolan
I samband med beslut om övergång för gymnasiets tjänstemannaorganisation har en översyn påbörjats för hur strukturen för planering och uppföljning inom
gymnasieskolan ska utvecklas. Under 2019 kommer arbetet genomföras och följas upp.
Den nya gymnasielagen
Lagen om ny möjlighet till uppehållstillstånd för vissa ensamkommande, den nya gymnasielagen, trädde i kraft den 1 juli. De ungdomar som omfattas av de nya bestämmelserna har till och med den 30 september 2018 på sig att ansöka om uppehållstillstånd för gymnasiala studier.
Migrationsverket avvaktar med bifallsbeslut i ärenden där den nya gymnasielagen har åberopats. Ärenden där det är uppenbart att den sökande inte uppfyller grundkraven kommer fortsatt få avslagsbeslut. Detta efter att två migrationsdomstolar har bedömt att det inte går att tillämpa lagstiftningen i den del som avser sänkt beviskrav för identitet.
Lagen kommer att granskas av Migrationsöverdomstolen. I avvaktan på besked kommer ingen inom målgruppen antas till studier.
En direkt ekonomisk konsekvens av lagförändringen är ökade kostnader för kommunen.
Ersättning kommer att ges från Migrationsverket för dessa elever, som av kommunen ges denna möjlighet. För Sollentuna kommun handlar det i dagsläget om 37 individer.
Exakt hur ersättningen kommer se ut eller vad som inryms i den finns det ingen
information om i dagsläget, vilket gör det svårt att bedöma eventuella ökade kostnader under höstterminen
Ny organisation för förskola
Under våren 2018 fattades beslut om en ny organisation dör förskolan separeras från de kommunala skolorna. En ny skolchef för förskolan har rekryterats samt tillsättning av rektorer i förskolorna har genomförts under hösten 2018. Budgetarbetet för de nya enheterna har påbörjats.
