DAGVATTENUTREDNING Arkitekten 6
Snättringe, Huddinge
Sara Littecke Uppdragsnummer 26017074
2018-02-02
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 INLEDNING 3
1.1 UPPDRAGET 3
1.2 SAMMANFATTNING 3
1.3 BAKGRUND 3
1.4 AVGRÄNSNINGAR 3
2.
FÖRUTSÄTTNINGAR 4
2.1 RIKTLINJER 4
2.2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH NATURVÄRDEN 4 2.3 ÖVERSVÄMNINGSRISK OCH HANTERING AV 100-ÅRS REGN 5
3. BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN 6
3.1 TOPOGRAFI OCH MARKSLAG 6
3.2 HYDROGEOLOGI 6
3.3 RECIPIENT 6
3.4 BEFINTLIGT VA- OCH DAGVATTENSYSTEM 7
4. BERÄKNING AV FLÖDEN 7
4.1 BEFINTLIG AVRINNING 7
4.2 FLÖDES BERÄKNINGAR 7
5. BERÄKNINGAR AV MAGASINSBEHOV 9
6. FÖRORENINGAR 9
6.1 RESULTAT 10
7. FRAMTIDA DAGVATTENHANTERING 10
7.1 FÖRSLAG TILL DAGVATTENHANTERING 11
8. PRINCIPRITNINGAR 12
9. KÄLLOR 14
Bilagor:
Bilaga 1. Magasinsberäkning efter utbyggnad Bilaga 2. Multirapport efter rening StormTac Bilaga 3. Föroreningsreduktion StormTac Bilaga 4. FlexiClean drift och underhåll
1 Inledning
1.1 Uppdraget
På uppdrag av fastighetsägare av Arkiteten 6 har Novamark genomfört en dagvattenutredning i samband med framtagandet av en ny detaljplan med syftet att möjliggöra ombyggnad av huvudbyggnad och inreda fler än en lägenhet.
1.2 Sammanfattning
I rapporten har hänsyn tagits till Huddinge kommuns dagvattenstrategi och föreslår att på fastigheten att anläggas LOD-lösningar som uppfyller kraven från kommunen. Med hjälp av de föreslagna åtgärderna kommer allt dagvatten att passera någon form av LOD-åtgärd och rening.
Utifrån de beräkningar som utförts anses inte dagvattenflöde eller föroreningar öka jämfört ed före utbyggnaden. Därmed möts kraven på dagvattenhantering enligt dagvattenutredningen Huddinge kommuns dagvattenstrategi och Miljökvalitetsnormerna. Extra hänsyn har tagits till att fastigheten är direkt ansluten till recipienten Långsjön och ligger inom den sekundära skyddszonen för Östra Mälarens Vattenskyddsområde.
1.3 Bakgrund
Fastigheten är 1850 m2 och angränsar till sjön Långsjön. På fastigheten är bebyggd med en enfamiljsvilla, ett garage och parkering öster om villan samt en tillfartsväg om ca 50 m2. Övriga delar av fastigheten består av gräsmattor och träd- och buskar. Fastigheten sluttar från söder (+ 36 meter) mot norr (+31 meter – Långsjöns nivå) med ca 5 meter
I pågående förslag föreslås totalt sex lägenheter genom på- och tillbyggnad av befintlig
huvudbyggnad och tillbyggnad där befintligt garage idag står. Utbyggnaden ryms inte inom den äldre detaljplanens exploateringsbestämmelser av en byggnadsarea på högst 200 m2. Därför föreslår en utökad byggrätt från 200 kvm i gällande plan till 300kvm i den nya detaljplanen. Inom planen föreslås även fler parkeringar som avskärmas med vegetation mot fastighetsgränsen.
Figur 1. Karta över planområdet samt flygfoto. Källa: eniro.se
Figur 2. Karta över Huddinge kommunen med fastigheten utmärkt i rött. Källa: eniro.se
1.4 Avgränsningar
Vid val av dagvattenlösning presenteras förslag på fördröjningsmetoder och rening men ingen detaljprojektering.
2. Förutsättningar
2.1 Riktlinjer
I enighet med Huddinge kommuns dagvattenstrategi skall flöde samt föroreningar efter
exploatering inte öka jämfört med före exploatering. Allt dagvatten som uppstår på fastigheten hårdgjorda ytor ska i möjligaste mån passera LOD (lokalt omhändertagande av dagvatten).
Dagvatten ska också utjämnas/fördröjas och renas innan det når recipient.
2.2 Miljökvalitetsnormer
EUs ramdirektiv för vatten (vattendirektivet) omfattar alla Europas sjöar och vattendrag, kustvatten och grundvatten. Varje ytvattenförekomsts nuvarande ekologiska och kemiska status har bedömts och det primära målet var att de ska bevara eller uppnå både god ekologisk och kemisk status till 2015, i vissa fall med tidsundantag till 2021.
I Sverige har direktivet medfört att vattenmyndigheter och länsstyrelser kartlagt och analyserat alla vattenförekomster, fastställt kvalitetskrav samt upprättat åtgärdsprogram. Arbetet resulterade i en föreskrift gällande miljökvalitetsnormer (utkom 2009). Grundläggande i den svenska förordningen är principen om icke-försämring. I plan och bygglagen (PBL) står bl.a. att det är viktigt att skapa goda förutsättningar för att avvattna kvartersmark och allmänna platser och att reservera de områden som behövs för ändamålet.
2.3 Översvämningsrisk och hantering av 100-års regn
Som en del i arbetet med klimatanpassning undersöker Länsstyrelsen hur man kan planera för att hantera fler och kraftigare skyfall i framtiden. Som ett första steg har en lågpunktskarta tagits fram som visar platser med sänkor där vatten sannolikt ansamlas efter ett kraftigt regn (100-årsflöde). Instängt område avser ett geografiskt område varifrån dagvatten ytledes inte kan avledas med självfall. Det är viktigt att man vid höjdsättning av mark på fastigheten tar hänsyn till detta, så att instängda områden inte uppkommer. Vid skyfall bedöms det som osannolikt att dagvattnet orsakar översvämning på fasstigheten eller påverkar omkringliggande områden utan rinner mot Långsjön eller ut lokalgatan Snäckvägen, se figur 3.
Figur 3. Avrinningsskiss över trolig avrinning från fastigheten vid skyfall.
Figur 4.Översvämningskartering med planområdet inringat. Bild från Länsstyrelsens webb GIS.
3. Befintliga förhållanden
3.1 Topografi och markslag
Fastigheten sluttar norr mot sjön Långsjön och består till hälften av glacial lera och urberg.
Fastigheten är idag bebyggd med ett bostadshus med garage samt en skaftväg som in- och utfart, se figur 3.
3.2 Hydrogeologi
Dagvattenavrinningen sker mot Långsjön.
Figur 5. Jordkarta hämtad från SGU Sverige Geologiska undersökning.
3.3 Recipient
År 2009 fastställde vattenmyndigheten för Norra Östersjön miljökvalitetsnormer (MKN) för yt- och grundvattenförekomster, dessa ingår också i EU:s ramdirektiv för vatten. För
vattenförekomster är målet att god ekologisk och kemisk status ska ha uppnåtts år 2015. För en del vattendrag, för vilka det ans tekniskt omöjligt att uppnå god status 2015, är tidpunkten framflyttad till år 2021. För alla vattenförekomster finns även ett krav på att statusen på recipienten inte får försämras.
Recipienten är Långsjön men området ligger inom den sekundära skyddszonen för Östra Mälarens vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter för att skydda Mälaren som dricksvattentäkt.
I enlighet med skyddsföreskrifterna för Östra Mälarens Vattenskyddsområde får inte utsläpp av dagvatten från nya eller ombyggda ytor där risk för vattenförorening föreligger ske direkt till ytvatten utan föregående rening.
Utsläpp från dag- och dräneringsvatten från parkeringsanläggningar och dylikt får förekomma i den omfattning och utformning den har då dessa föreskrifter träder i kraft under förutsättningen att den inte strider mot bestämmelserna i gällande miljölagstiftning.
Enligt VISS (Vatteninformationssystem Sverige), uppnår Långsjön uppnår ej god kemisk status och måttlig ekologisk status, med kravet att nå god ekologisk status 2021.
Ämnen som inte uppnår god kemisk status i Långsjön är de allmänt överskridande ämnena som överskrids i alla Sveriges vattenförekomster: kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE) samt actracen.
där: q
d dim= dimensionerande flöde [l/s]
A = avrinningsområdets area [ha]
j = avrinningskoefficient
i(tr) = dimensionerande nederbördsintensitet [l/s . ha]
tr = regnets varaktighet, som i rationella metoden är lika med områdets koncentrationstid, tc
kf = klimatfaktor
Figur 6. Långsjöns aktuella status. Källa: VISS.se
3.4 Befintligt VA- och dagvattensystem
Det är antaget att ingen dagvattenanslutning finns till Snäckvägen. Däremot antas spill- och vatten bara vara anslutet för det befintliga bostadshuset på fastigheten.
4. Beräkning av flöden
4.1 Befintlig avrinning
För närvarande består den aktuella fastigheten av hårdgjorda ytor så som tak på bebyggelse och in- utfart samt även grönytor i form av gräsytor, planteringar samt träd och buskar. Dagvattnet antas avrinna mot Långsjön framför allt grönytor bakom byggnaden som ligger i stark lutning ned mot sjön.
4.2 Flödesberäkningar
Beräkningar är gjorda utifrån den befintliga markanvändningen på fastigheten och efter utbyggnaden. Flöden efter exploatering har beräknats med klimatfaktor utifrån underlag från skissförslag för situationsplan från förstudie (Tengbom) samt ortofoto.
För beräkning av dimensionerande flöde (qd dim) har rationella metoden från Svenskt Vatten publikation P110 använts och 20-års regn i 10 min med klimatfaktor på 1,25. Flöden har beräknats med formeln:
qdim= A · ϕ · i (tr) · kf
I tabeller nedan redovisas beräknade befintliga flöden från fastigheten samt flöden efter utbyggnad.
Tabell 1. Befintliga dagvattenflöden
Avrinningsområdet Area [ha] Klimatfaktor 20-årsregn, 10 min (l/s)
φ (Avr.
Koefficient)
Totalt l/s
Tak 0,0265 - 286,6 0,9 6,83
Asfalt/hårdgjort 0,0420 - 286,6 0,8 9,63
Grönytor 0,1165 - 286,6 0,1 3,34
Total 0,1850 - 286,6 0,37 19,80
Dimensionerande dagvattenflöde från fastigheten är ca 19,80 l/s.
Tabell 2. Dagvattenflöden efter utbyggnad
Avrinningsområdet Area [ha] Klimatfaktor 20-årsregn, 10 min (l/s)
φ (Avr.
Koefficient)
Totalt l/s
Tak 0,0167 1,25 286,6 0,9 5,38
Sedumtak 0,0147 1,25 286,6 0,6 3,16
Asfalt/parkering 0,0477 1,25 286,6 0,8 13,67
Grönytor 0,1059 1,25 286,6 0,1 3,79
Totalt 0,1850 1,25 286,6 0,39 26,00
Dagvattenflöde från fastigheten efter utbyggnad 26,00 l/s.
Flöden efter exploatering utan klimatfaktor med räknat blir totalt 20,79 l/s vilket är en marginel ökning mot befintliga flöden. Med klimatfaktor medräknat ökar dagvattenflödet med ca 5,2 l/s.
5. Beräkningar av magasinsbehov
Efter utbyggnaden ökar dagvattenflödet något och för att inte flödet ska öka jämfört med det befintliga flödet krävs magasinering av ca 7 m3effektiv volym och 20 m3 makadammagasin, se bilaga 1.
6. Föroreningar
Dagvatten anses generellt vara den huvudsakliga föroreningskällan till sjöar och vattendrag i eller i närheten av städer. Vilka typer av föroreningar som transporteras med dagvattnet beror på markanvändningen på de ytor som dagvattnet kommit i kontakt med. Vanligtvis uppvisar dagvatten från motorvägar och industriområden högre föroreningskoncentration än dagvatten från andra typer av ytor. För att bedöma reningsbehovet av dagvatten behövs riktvärden.
I dagsläget saknas nationella riktvärden och en nationell metodik för att ta fram platsspecifika riktvärden. Därför har reningsbehovet utgått ifrån befintlig markanvändning och dom värden man då får fram.
Föroreningsberäkningarna är beräknade i programmet StormTac på två olika delområden utifrån förslagna taklutningar samt markanvändningen efter utbyggnad och föroreningsvärden för varje delområde. Sedan har varje delområdes värden summerats och totala värden för hela fastigheten beräknas fram. Det summerade värde efter utbyggnad kan sedan jämföras med befintliga
föroreningarna. Dessa värden har sammanställts i tabellerna 3 och 4 nedan där föroreningar före, efter utbyggnad samt utan och med rening presenteras. Beräkningen är gjord på ett 20-års regn med varaktighet i 10 minuter och med en klimatfaktor på 1,25. I dagsläget antas ingen rening av dagvattnet finnas på fastigheten.
6.1 Resultat
Föroreningsbelastning och föroreningshalter riskerar att öka efter utbyggnaden om åtgärder inte vidtas. Den uppskattade reningseffekten är svår att fastställa då den varierar mellan olika lösningar och förutsättningar, såsom inkommande halter, växtlighet, temperatur, lösningens utformning och uppehållstiden.
Rening för takytor som lutar mot Långsjön är beräknat med mindre underjordiskt
makadammagasin (stenkista) och översilningsyta. Rening för övriga ytor är beräknat i serie av filterbrunn och underjordiskt makadammagasin, se bilaga 2 och 3.
Resultatet visar minskning av alla ämne med god marginal efter utbyggnaden om dem åtgärder som föreslås nedan utförs.
Tabell 3. Summerad mängd belastning kg/år på hela fastigheten.
P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Olja PAH BaP
Belastning före utbyggnad 0,027 0,45 0,00093 0,0024 0,0069 0,00015 0,00079 0,00083 0,0000016 8,2 0,016 0,000068 0,0000015 Belastning efter utbyggnad utan rening 0,037 0,60 0,00090 0,0030 0,0076 0,00014 0,00087 0,00092 0,0000018 8,4 0,016 0,00015 0,0000019 Belastning efter utbyggnad med rening 0,021 0,35 0,00014 0,00088 0,0017 0,000031 0,00019 0,00025 0,00000082 2,6 0,0035 0,000022 0,00000028
Tabell 4. Summerad halt belastning ug/l på hela fastigheten.
P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Olja PAH BaP
Belastning före utbyggnad 69 1200 2,4 6,4 18 0,38 2,0 2,2 0,0043 21000 42 0,18 0,0040 Belastning efter utbyggnad utan rening 88 1400 2,1 7,1 18 0,33 2,1 2,2 0,0043 20000 37 0,35 0,0044 Belastning efter utbyggnad med rening 50 839 0,34 2,1 4,0 0,075 0,45 0,59 0,0019 6157 8,2 0,053 0,00066
Tabell 5. Rening från varje delområde i procent.
P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Olja PAH BaP
Rening i procent via filterbrunn
och makadammagasin 49 % 33 % 85 % 69 % 79 % 74 % 75 % 68 % 61 % 63 % 77 % 91 % 92 % Rening i procent via stenkistor
och översilningsyta 36 % 50 % 83 % 72 % 76 % 80 % 81 % 77 % 41 % 80 % 92 % 81 % 81 %
7. Framtida dagvattenhantering
Fastigheten ska maximalt avleda ett dagvattenflöde till dagvattennätet motsvarande det
dimensionerade flödet före exploateringen. Utredningen är baserad på den principen. Nedan följer förslag på olika dagvattenlösningar.
7.1 Förslag till dagvattenhantering
I de skissförslag som tagits fram i förstudien för detaljplanändring (Tengbom 15-10-06) föreslås sedumtak på taket av utbyggnaden och en förflyttning samt utökning av parkeringsytor. Utifrån dessa förslagsskisser föreslår Novamark att dagvatten hanteras med LOD (lokalt omhändertagande av dagvatten).
Dagvatten från takytor leds via anslutna stuprör mot söder och dagvatten från hårdgjorda ytor vid planerade parkeringsytor samt in/utfart samlas via dagvattenbrunnar försett med reningsfilter.
Genomsläppliga ytor som grus eller genomsläpplig markbeläggning kan med fördel vara alternativ till asfalt för att minska dagvattenflödet.
Dagvattnet rinner vidare från filterbrunn via dagvattenledningar till ett underjordiskt
perkolationsmagasin/makadammagasin placerat intill strandkanten med bräddningsmöjlighet till markytan. Taklutning norrut har stuprörsutkast som rinner ytligt till mindre
makadammagasin/stenkistor som sedan perkolerar ut i gräsytan och renas där ytterligare innan vattnet når Långsjön. De volymer makadammagasin som beräknats för rening (totalt 13 m3) kan tillgodoräknas till fördröjningen vid 20-års regn på är på totalt 20 m3, enligt bilaga 1.
Figur 7. Utredningsskiss, Novamark. OBS! Skissen är schematisk och ger inga exakta ytor eller lösningar för dagvattenhantering, utan visar exempel på föreslagna lösningar samt eventuell placering av dessa.
8. Principritningar
Fördröjnings/Perkolationsmagasin
Principritning makadammagasin Novamark
Stuprörsutkast mot stenkista/makadammagasin
Principritning Novamark
Genomsläpplig markbeläggning
Exempel på genomsläpplig markbeläggning som plattor med breda fogar sam betongförstärkt gräsyta.
Filterbrunn
Filterbrunnar kan placeras i dagvattenbrunnar eller större brunnar som nedstigningsbrunnar. Även befintliga brunnar kan förses med filter för att tillgodoräkna rening av dagvatten i ett befintligt system, se även bilaga 4.
Sedumtak
Exempel på sedumtak på bostadshus.
Sedumtak har främst fördröjande effekt på dagvatten, men i viss mån också renande effekt men dock ökar fosfor ofta eftersom de ofta måste gödslas.
9. Källor
- Dagvattenstrategi för Huddinge kommun
- Underlag till uppdragsförfrågan om dagvattenutredning, detaljplan för Arkitekten 6 2017-06- 28
- Översiktlig Dagvattenstudie Arkitekten 6 Huddinge kommun, Gavio Lots 2016-05-02 - Förstudie detaljplanändring, Tengbom 15-10-06
- Förstudie detaljplanändring, skissförslag, Tengbom 2015-10-06 - VISS – Vatteninformationssystem Sverige
- Eniro.se
- Svenskt Vattens publikation, P110 - Storm Tac
- Flexiclean.eu
