Dagvattenutredning Nystavaren 5, 6 och

(1)

Dagvattenutredning Nystavaren 5, 6 och 7

2016-06-28

(2)

2016-06-28

Beställare: Eskilstuna kommun 631 86 Eskilstuna

Beställarens representant: Anna Ekwall

Konsult: Norconsult AB

Box 8774 402 76 Göteborg Uppdragsledare: Emma Nilsson Keskitalo Handläggare: Kristina Berglund

Uppdragsnr: 104 25 83

Filnamn och sökväg: n:\104\25\1042583\5 arbetsmaterial\01

dokument\r\dagvattenutredning nystavaren.docx Kvalitetsgranskad av: Emma Nilsson Keskitalo

(3)

01dokument\r\dagvattenutredning

Innehållsförteckning

1 Orientering ... 4

1.1 Underlagsmaterial ... 4

1.2 Geotekniska förhållanden... 5

1.3 Markföroreningar och grundvatten ... 5

1.4 Förutsättningar från kommunen ... 6

2 Befintlig dagvattenhantering ... 7

3 Föreslagen dagvattenhantering ... 9

3.1 Dagvattenflöden ... 10

3.2 Fördröjning ... 10

3.3 Förslag på fördröjningslösningar ... 11

3.3.1 Gröna gårdar ... 11

3.3.2 Gröna tak ... 12

3.3.3 Rain gardens ... 12

3.3.4 Rörmagasin ... 13

3.3.5 Dagvattenkassetter ... 14

3.4 Höjdsättning och risk för instängda områden... 16

3.5 Dämningsrisk vid förbindelsepunkt ... 17

4 Sammanfattning och kommentarer ... 20

6 Litteraturförteckning ... 21

Bilaga 1 Befintlig dagvattenhantering Bilaga 2 Föreslagen dagvattenhantering

Bilaga 3 Diagram dämningsrisk vid förbindelsepunkt

(4)

t\r\dagvattenutredning

1 Orientering

På uppdrag av Eskilstuna kommun har Norconsult upprättat denna

dagvattenutredning i samband med planläggning för fastigheterna Nystavaren 5, 6 och 7. Detaljplanens syfte är att möjliggöra byggnation av 134 lägenheter med lokaler i bottenvåning och garage under marknivå. Planområdets areal är ca 3100 m² och det används idag för parkering.

Planområdet ligger strax norr om Eskilstunaån, se figur 1. Runt planområdet ligger bebyggelse i form av bostäder, affärer och kontor. I öster gränsar planområdet till en skola.

Figur 1. Planområde för Nystavaren (karta från (Eskilstuna kommun, 2016))

1.1 Underlagsmaterial

· Information om start av detaljplanearbete för Nystavaren 2016-03-08 Eskilstuna kommun SBN/2016:92 (Eskilstuna kommun, 2016)

· Grundkarta 2016-04-13

· VA_Nystavaren_mfk_2016_05_12.dwg VA-ledningar 2016-05-12

(5)

material\01dokument\r\dagvattenutredning

· Vinnare Nystavaren_Rätt att vara Eskilstuna Byggfast och Strategisk Arkitektur 2016-04-13

· Riktlinjer för dagvattenhantering (Eskilstuna kommunkoncern, 2016)

· Vattengångar dagvattenledningar 160523

1.2 Geotekniska förhållanden

Ingen geoteknisk undersökning har funnits tillgänglig vid framtagandet av denna rapport. Enligt SGU:s kartgenerator består planområdet till största del av glacial lera och i öster finns ett område med sandig morän, se figur 2. Infiltrations- möjligheterna bedöms som små.

Figur 2. Jordartskarta, gul är lera och ljusblå är sandig morän (SGU, 2016)

1.3 Markföroreningar och grundvatten

En markteknisk undersökning har utförts som visar på halter av metaller över riktvärdet för KM¹ har påträffats både på Nystavaren 5 samt Nystavaren 7. Det kan inte uteslutas att det finns fler föroreningar i områden inom fastigheterna som ej undersökts. (Norconsult, 2016)

1 Känslig markanvändning

(6)

I de analyserade grundvattenproverna har nickel, arsenik och zink påträffats i förhöjda halter. Uppmätta halter i vattnet bedöms dock inte utgöra en väsentlig hälsorisk då grundvattnet inom fastigheten ej används som dricksvatten.

(Norconsult, 2016)

I samband med den pågående miljötekniska markutredningen har grundvattnet mätts i tre punkter. Grundvattenytan stod då ca 1-2 m under markytan. (Norconsult, 2016)

1.4 Förutsättningar från kommunen

Dagvattensystemet ska dimensioneras utifrån att dagvattnet fördröjs, så att

dagvattenflödet efter utbyggnad motsvarar befintligt flöde från planområdet vid ett 20-årsregn. Detta enligt de minimikrav som anges i Svenskt Vattens P110, för områden med tät bostadsbebyggelse, se figur 3.

Figur 3. Minimikrav på återkomsttider för regn vid dimensionering av nya dagvattensystem (tabellen är hämtad från P110 (Svenskt Vatten, 2016))

(7)

2 Befintlig dagvattenhantering

För att få en bra bild av området har en övergripande inventering gjorts i fält 2016- 04-10. Planområdet utgörs av en plan yta som till största del består av

parkeringsyta, se figur 4.

Figur 4. Planområdet utgörs av parkeringsyta. Till höger syns skolgården öster om planområdet, som ligger på en högre nivå än parkeringsytan

I tabell 1 visas befintlig markanvändning inom planområdet.

Avrinningskoefficienterna har hämtats från Svenskt Vattens P110 (Svenskt Vatten, 2016).

Tabell 1. Befintlig markanvändning i planområdet

1Reducerad area = area x avrinningskoefficient Area

(ha)

Avrinnings- koefficient

Red yta¹ (ha)

Naturmark 0,08 0,1 0,01

Asfalt 0,24 0,8 0,20

Totalt 0,32 0,6 0,21

(8)

I bilaga 1 visas befintlig dagvattenhantering. Dagvattnet avrinner ytligt till rännstensbrunnar som förutsätts ansluta till befintlig betongledning för dagvatten (dimension 300) i Västra Storgatan. Därifrån avleds dagvattnet söderut via ledning i Eleonoragatan (dimension 400) och vidare västerut via ledning i Strandgatan.

Eskilstunaån är recipient för dagvattnet.

Befintligt dagvattenflöde inom planområdet har beräknats enligt rationella metoden i Svenskt Vattens publikation P110 (Svenskt Vatten, 2016). Flödet från

planområdet har beräknats uppgå till ca 59 l/s vid ett regn med återkomsttiden 20 år och 10 minuters varaktighet, se tabell 2. I tabellen visas även flödet vid ett 100-års regn, vilket har beräknats till 100 l/s.

Tabell 2. Befintligt dagvattenflöde i planområdet

20-årsregn 100-årsregn

Dagvattenflöde 59 l/s 100 l/s

Regnintensitet 287 l/s, ha 489 l/s, ha

(9)

3 Föreslagen dagvattenhantering

Principen för lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) inom området bör följas. I det här fallet innebär det att recipienten, Eskilstunaån, inte skall belastas med större mängder dagvatten eller föroreningar från det aktuella området än idag.

Markförhållandena i området bedöms inte ge någon möjlighet till infiltration och för att tillse att flödet från planområdet inte ökar i framtiden, samt minimera risken för översvämningar, föreslås utjämning av dagvattenvolymer motsvarande

befintligt flöde inom fastighetsmark.

Vid exploatering ökar vanligen andelen hårdgjorda ytor, vilket får till följd att yt- avrinningen ökar p.g.a. minskade infiltrationsmöjligheter och snabbare avrinning.

Eftersom området redan idag till största del är hårdgjort, bedöms denna ökning bli relativt liten. Genom att aktivt arbeta med att reducera andelen hårdgjorda ytor, d.v.s. anlägga så lite asfalt och stensättning som möjligt, reduceras mängden dagvatten som bör omhändertas. Fördröjning föreslås i så stor utsträckning som möjligt ske genom lokala lösningar såsom rain gardens, gröna tak och gröna gårdar. Dessa lösningar har, förutom fördröjande egenskaper, även andra mervärden, exempelvis kan en viss rening ske av dagvattnet och de bidrar till en trög dagvattenavrinning.

Dagvattnet från östra och södra delen av byggnationen föreslås avledas till befintlig förbindelsepunkt i Västra Strogatan. En ny förbindelsepunkt föreslås upprättas i korsningen Västra Storgatan/ Eleonoragatan för dagvattnet från norra sidan och innergården.

Generellt föreslås att det dagvatten som inte kan omhändertas av lokala lösningar, såsom rain gardens och gröna gårdar, fördröjs i rörmagasin innan det avleds till kommunalt dagvattennät.

Det dagvatten som bildas inom planområdet bedöms ha låga föroreningshalter och inte vara i behov av rening. Den plats där föroreningar kan tänkas uppkomma är vid in-och utfarten till garaget, där fordon stannar och startar. Största risken bedöms vara att dagvatten förorenas genom att komma i kontakt med befintliga markföroreningar. Eftersom förutsättningarna för infiltration bedöms som dåliga och markföroreningarna planeras att saneras, minskar dock risken för att dagvatten förorenas jämfört med idag.

(10)

I detta avsnitt samt i bilaga 2 illustreras föreslaget system för omhändertagande av dagvatten inom planområdet. Lägen för föreslagna lösningar är ungefärliga och bestäms, liksom dimensioner, i nästa skede.

3.1 Dagvattenflöden

I tabell 3 visas planerad markanvändning efter utbyggnad. Avrinnings- koefficienterna har hämtats från Svenskt Vatten P110 (Svenskt Vatten, 2016).

Tabell 3. Markanvändning i planområdet efter utbyggnad

1Reducerad area = area^. avrinningskoefficient

Framtida dagvattenflöden har beräknats med rationella metoden för ett regn med 20 års återkomsttid och 10 minuters varaktighet. För att ta hänsyn till att

regnintensiteten förväntas öka i och med framtida klimatförändringar, har en säkerhetsfaktor på 1,25 inkluderats vid beräkningarna, enligt rekommendation i Svenskt Vattens publikation P110. Framtida dagvattenflöden redovisas i tabell 4.

Tabell 4. Beräknat dagvattenflöde efter utbyggnad

3.2 Fördröjning

Erforderlig fördröjningsvolym för att fördröja ett 20-års regn, så att utflödet blir lika stort som före utbyggnad, har beräknats till 17 m³. I beräkningarna har en säkerhetsfaktor på 1,25 inkluderats, enligt rekommendation i P110.

Area (ha)

Avrinnings- koefficient

Red yta¹ (ha)

Tak 0,15 0,9 0,14

Naturmark 0,04 0,1 0,004

Stensatt yta med grusfogar 0,13 0,7 0,09

Totalt 0,32 0,7 0,23

20-årsregn 100-årsregn

Dagvattenflöde 84 143

Regnintensitet 358 611

(11)

3.3 Förslag på fördröjningslösningar

Inom planområdet finns det få möjliga ytor för fördröjning av dagvatten, då det planeras att anläggas garage under stora delar av gårdsytan. En rad åtgärder, såsom rain gardens, gröna gårdar och tak, kan minska behovet av traditionella

dagvattenmagasin. I kapitel 3.3.1 till 3.3.3 ges exempel på dessa åtgärder som även går i linje med kommunens riktlinjer för en långsiktig dagvattenhantering

(Eskilstuna kommunkoncern, 2016).

Det dagvatten som inte kan fördröjas genom åtgärder enligt ovan, kan omhändertas via fördröjningsmagasin, se kapitel 3.3.4 och 3.3.5.

3.3.1 Gröna gårdar

För att reducera utgående dagvattenflöde från planområdet efter exploatering är det av stor vikt att hålla nere hårdgörningsgraden, d.v.s. minimera andelen hårdgjorda ytor, på innergårdar och övriga markytor. Även om gårdarna till stor del planeras underbyggas med garage, finns goda möjligheter att anlägga planerade grönytor och genomsläppliga beläggningar som bildar s.k. gröna gårdar mellan husen. I figur 5 visas ett exempel på utformning av en grön gård i centrala Stockholm. I figuren syns även sedumtak på cykelparkeringar.

Figur 5. Grön gård i Bergsundsstrand, Stockholm. Källa: Veg Tech AB

(12)

För att skydda det underliggande bjälklaget erfordras rotsäkra tätskikt, som håller rötter och fukt borta från garaget. Ovan tätskiktet bör ett dräneringslager anläggas, vilket kan transportera bort överskottsvatten från konstruktionen. Bjälklaget bör anläggas med fall, så att vatten kan transporteras bort från bjälklaget och inte riskerar bli stående i lågpunkter. För att skydda tätskiktet mot nötning samt för att minimera dräneringslagrets tjocklek, till förmån för ett tjockare vattenhållande jordlager, föreslås det dränerande skiktet utgöras av en s.k. dräneringsmatta.

3.3.2 Gröna tak

Dagvatten från planområdet kan fördröjas genom att gröna tak anläggs i området.

Dessa kan anläggas tunna eller tjocka, varav det förra är vanligast i Sverige. Tunna gröna tak magasinerar i medeltal ca 50 % av årsavrinningen genom ökad

avdunstning och vattenupptag i växterna, medan djupa tak magasinerar ca 75%, (Svenskt Vatten, 2011).

Gröna tak fungerar bäst vid mindre regnskurar som helt tas upp av de gröna taken.

Vid mer långvariga regn, 20-30 minuter, är utjämningseffekten av de gröna taken liten. Vid regn med större regnvolym än 5 ml måste man räkna med att avrinningen ökar och avrinningskoefficienten närmar sig 1,0 (Svenskt Vatten, 2016).

Det finns planer på att fastigheten i östra delen av planområdet ska beläggas med grönt tak

För att uppskatta hur mycket vatten ett grönt tak kan magasinera har en

överslagsberäkning gjorts. Från ett 100 mm tunt grönt tak, magasineras i medeltal hälften av avrinningen, d.v.s. 5 mm vilket motsvarar 5 l/m². Gröna tak antas anläggas på 310 m² av takytan.

Magasinerad volym i gröna tak = 5 l/m² x 310 m² = 1550 l =1,55 m³

Därav bedöms den erforderliga fördröjningsvolymen för planområdet kunna minska med ca 1,5m³, om grönt tak anläggs på byggnaden i öster.

3.3.3 Rain gardens

Så kallade Rain gardens, se figur 6, utgörs av växtbäddar med underliggande infiltrationsmaterial som lokalt tar hand om dagvatten. Rain gardens anläggs normalt så att dagvattnet från närliggande hårdgjorda ytor kan magasineras och infiltreras effektivt inom ca ett dygn efter nederbördstillfället. Bara under korta

(13)

Figur 6. Exempel på Rain garden

Rain gardens byggs upp med en väldränerad bädd med växter som klarar perioder av både torka och höga vattennivåer, anpassade till klimatet i den region där den anläggs. Växtbädden underlagras lämpligen av ett väldränerat lager av exempelvis makadam, där flödesutjämningen till stor del äger rum. I botten av varje rain garden föreslås en dräneringsledning anläggas, för avtappning av utjämnat dagvattenflöde till ledningsnät avsett för dagvatten. Genom att välja lämplig dimension på utloppsledningen kan avtappningen från respektive rain garden regleras.

3.3.4 Rörmagasin

Fördröjning föreslås ske i s.k. rörmagasin, se figur 7 och 8 samt bilaga 2.

Fördelarna med rörmagasin är dess långa livslängd och de goda möjligheterna till inspektion och sanering. Rörmagasin har även fördelen att vara täta vilket gör att den tillgängliga utjämningsvolymen inte påverkas av eventuellt högt grundvatten.

Att rörmagasin är täta är även en fördel då det kan finnas risk att dagvattnet förorenas av grundvattnet i området. Ytterligare en fördel är att 100 % av

rörvolymen kan användas som fördröjningsvolym jämfört med exempelvis ca 70 % av volymen i stenkistor, detta medför att rörmagasin är mer platseffektiva än stenkistor. De främsta nackdelarna med rörmagasin är anläggningskostnaden och

(14)

att de inte har någon reningseffekt. Dagvatten från planområdet kan dock förväntas innehålla låga föroreningshalter.

Figur 7. Exempel på utjämningsmagasin bestående av rörpaket i betong (Alfarör)

Figur 8. Exempel på utjämningsmagasin bestående av två rör av typen KWH-pipe

3.3.5 Dagvattenkassetter

Ett alternativ till att anlägga rörmagasin är att anlägga magasin med

dagvattenkassetter. Magasin med dagvattenkassetter, liksom traditionella s.k.

(15)

är mycket utrymmeseffektiva i förhållande till volymen dagvatten som kan magasineras. Fördelar med dagvattenkassetter jämfört med stenkistor och makadammagasin är att kassettmagasinen inte kräver lika stor plats. Den fria volymen i ett makadammagasin, dvs. magasinerings- eller utjämningsvolymen, utgörs av porvolymen i fyllningsmassorna, vanligtvis ca 30 %. Andra fördelar med kassettmagasin är att möjligheterna till inspektion, rensning och spolning är större, se figur 9. Makadammagasin har främst fördröjande förmåga men de har även en viss renande effekt, vilket kassettmagasin saknar. Nackdelen med makadamdiken är att de normalt behöver grävas om efter ca tio till femton år, eftersom den hydrauliska kapaciteten kan avta.

Eftersom det idag finns föroreningar i grundvattnet finns det risk att dagvattnet förorenas vid kontakt. Om kassettmagasin ska anläggas krävs det därför att marken saneras. Om risken för förorening kvarstår, bör dagvattenmagasin göras täta.

Figur 9. Exempel på utjämningsmagasin bestående av dagvattenkassetter (Uponor)

Kassettmagasinen bör inte läggas för nära bebyggelse. Nedan anges exempel på avståndskrav för magasin för dagvattenkassetter.

Avståndskrav (Wavin, 2013)

· Min. 2.0 m till tomtgräns

· Min. 5.0 m till bostad eller byggnad med källare

· Min. 2.0 m till andra byggnader

(16)

3.4 Höjdsättning och risk för instängda områden

Området föreslås höjdsättas och utformas på ett sådant sätt att marköversvämning vid 100-årsregn inte skadar byggnader. Gator och fastigheter ska i möjligaste mån harmonisera med varandra. Kvartersmark bör generellt höjdsättas till en nivå högre än anslutande gatumark för att en tillfredsställande avledning av yt- och dränvatten samt spillvatten ska kunna erhållas, se figur 10.

Lägsta golvnivå föreslås inte understiga 0,5 m vid marknivån vid förbindelsepunkt för dagvatten, i enlighet med Svenskt Vattens publikation P105 (Svenskt Vatten, 2011). Om höjdsättningen utformas enligt ovan, så att gator i området alltid är belägna på lägre nivåer än kringliggande kvartersmark, kan dagvatten avledas via gatorna om dagvattensystemets maxkapacitet skulle överskridas vid extrem nederbörd.

Figur 10. Principskiss för höjdsättning

Vid extrem nederbörd, då dagvattnet inte kan omhändertas av dagvattensystemet, måste vattnet kunna ledas bort från området via fria avrinningsvägar på ytan.

Genom att undvika att bygga instängda områden varifrån vattnet inte kan ta sig ifrån ytledes, kan risken för att vatten bli stående vid större regn minskas, se princip i figur 11. Efter byggnation finns det risk att vatten blir stående i de områden som markerats i figuren, om inte en god höjdsättning görs.

(17)

Enligt föreslagen lösning kommer dagvattnet vid extremregn, avleds ytledes längs Eleonoragatan mot Eskilstunaån.

Figur 11. De gröna pilarna i figuren visar principen för ytavrinning vid stora regn.

Pilarna visar exempel på fria vattenvägar, d.v.s. hur vattnet via ytavrinning leds bort från byggnaden mot gator och vidare mot Eskilstunaån. De röda ringarna visar områden som riskerar att översvämmas vid extrema regn. En god höjdsättning kan minska risken för att vatten blir stillastående och områden översvämmas.

3.5 Dämningsrisk vid förbindelsepunkt

För att bedöma om det finns risk att dagvattnet dämmer upp vid de två

förbindelsepunkterna efter utbyggnad enligt detaljplan, har överslagsberäkningar gjorts. Dämningsrisken vid de två förbindelsepunkterna har beräknats enligt kapitel 5.3 i Svenskt Vattens publikation P110.

3.5.1 Förbindelsepunkt Västra Storgatan

Dämningsrisken vid ett 20-årsregn vid förbindelsepunkten i Västra Storgatan har beräknats, se figur 12. Som ansatts har 400-ledningen i Eleonoragatan antagits vara fylld vid det aktuella regnet. 300-ledningen i Västra Storgatan är 71 m lång.

(18)

Vattengångar saknas för delar av ledningen. Ledningen har därför antagits ha en genomsnittlig lutning på 1 %.

Hälften av dagvattenflödet från Nystavaren (efter fördröjning), d.v.s. ca 30 l/s, antas ledas till förbindelsepunkten i Västra Storgatan. Förutom Nystavaren, så avleds dagvatten från den intilliggande skolan till samma ledning. Skolan omfattar ca 0,37 ha, vilket med en avrinningskoefficient om 0,8 ger en reducerad area på 0,30 ha. Flödet från skolan har beräknats till 106 l/s (vid ett 20-årsregn med en varaktighet på 10-minuter inkl. klimatfaktor). Den totala belastningen på förbindelsepunkten i Västra Storgatan blir 106 l/s+ 30 l/s = 136 l/s.

Figur 12. Anslutningspunkter Västra Storgatan och Eleonoragatan

För beräkningen har ledningsväggens ytråhet ansatts till 1 mm. Med hjälp av Colebrooks diagram, se bilaga 3, har trycklinjelutningen beräknats till 18 promille,

13 m Fylld ledning nedströms denna punkt i Eleonoragatan

Avrinningsriktning dagvatten Punkt för beräkning av dämningsrisk 71 m

Förbindelsepunkt i Västra Storgatan

Ny föreslagen förbindelse- punkt i Eleonoragatan

(19)

förutsättningar, bedöms förbindelsepunkten i Västra Storgatan inte översvämmas vid ett 20-årsregn efter utbyggnad.

3.5.2 Ny förbindelsepunkt Eleonoragatan

Ledningsdimension och vattengångar saknas vid föreslagen förbindelsepunkt i Eleonoragatan, vilket gör att dämningsrisken inte kan beräknas.

För att ändå uppskatta om det verkar finnas någon risk, har dämningsrisken beräknats utifrån följande antagna förutsättningar. Som ansatts har 400-ledningen i Eleonoragatan vid punkten där dagvattenledningen i Västra Storgatan och

Eleonoragatan möts antagits vara fylld vid det aktuella regnet, se figur 12.

Ledningen i Eleonoragatan till den nya förbindelsepunkten är 13 m lång.

Ledningen har antagits ha en genomsnittlig lutning på 1 % och en dimension på 400 mm.

Hälften av dagvattnet från Nystavaren antas avledas till förbindelsepunkten d.v.s.

59/2 l/s≈ 30 l/s. Ledningsväggens ytråhet har ansatts till 1 mm.

Med hjälp av Colebrooks diagram, se bilaga 3, har trycklinjelutningen beräknats till 0,2 promille, d.v.s 99,8 promille mindre än ledningslutningen. Då trycklinjen är mindre än ledningslutningen uppskattas föreslagen förbindelsepunkt inte

översvämmas vid ett 20-års regn efter utbyggnad, utifrån ovan antagna förutsättningar.

(20)

4 Sammanfattning och kommentarer

Dagvattenflödet från planområdet efter utbyggnad föreslås fördröjas så att flödet vid ett 20-årsregn blir samma som det är idag vid ett 20-årsregn. För att göra detta, krävs en erforderlig fördröjningsvolym på ca 17 m³.

Det finns få ytor inom planområdet där det är möjligt att fördröja dagvattnet. Detta gör att det är svårt att få till en bra dagvattenhantering, men det är viktigt att man av avsätter en viss yta för att omhänderta dagvattnet. Infiltrationskapaciteten i området bedöms som låg.

Fördröjning föreslås i så stor utsträckning som möjligt ske genom lokala lösningar såsom rain gardens, gröna tak och gröna gårdar. Dessa lösningar har, förutom fördröjande egenskaper, även andra mervärden, exempelvis kan en viss rening ske av dagvattnet och de bidrar till en trög dagvattenavrinning. Därtill går åtgärderna i linje med kommunens riktlinjer för en långsiktig dagvattenhantering

De dagvattenvolymer som inte kan fördröjas enlig ovan angivna metoder, föreslås fördröjas i täta rörmagasin.

Fastigheten föreslås få två förbindelsepunkter. Dels den befintliga

förbindelsepunkten i Eleonoragatan, dels en ny förbindelsepunkt som föreslås upprättas i korsningen Västra Storgatan/ Eleonoragatan.

Höjdsättningen av området är viktigt för att byggnationen inte ska översvämmas vid extrema regn. Enligt Svenskt Vatten bör lägsta golvnivå inte understiga 0,5 m vid marknivån vid förbindelsepunkt för dagvatten. Vid extrem nederbörd, då dagvattnet inte kan omhändertas av dagvattensystemet, måste vattnet kunna ledas bort från området via fria avrinningsvägar på ytan, via gatorna.

Norconsult AB (AO/KT)

Kristina Berglund

kristina.berglund@norconsult.com

Emma Nilsson Keskitalo

emma.n.keskitalo@norconsult.com

(21)

5 Litteraturförteckning

Eskilstuna kommun. (2016). Information om start av detaljplanearbete för Nystavaren. SBN/2016:92. Eskilstuna: Eskilstuna kommun.

Eskilstuna kommunkoncern. (2016). Riktlinjer för dagvattenhantering. Eskilstuna:

Eskilstuna kommun.

Norconsult. (2016). Markteknisk underökning, preliminärt utlåtande. Stockholm.

SGU. (2016). sgu.se/kartgenerator. Hämtat från SGU Kartgenerator:

http://apps.sgu.se/kartgenerator/maporder_sv.html den 14 04 2016 Svenskt Vatten. (2011). P105 Hållbar dag- och dränvattenhanterig. Stockholm:

Svenskt Vatten.

Svenskt Vatten. (2016). P110 Avledning av dag-, drän- och spillvatten. Stockholm:

Svenskt Vatten.

Svenskt Vatten. (2016). P110 Avledning av dag-, drän- och spillvatten. Stockholm:

Svenskt Vatten.

Wavin. (2013). Dagvattenkassetter för lokalt omhändertagande av dagvatten.

Wavin.

(22)

(23)

900 BTG

225 BTG

400 BTG

500 BTG 500 BTG

400 BTG

300 BTG

400 BTG

300 BTG 300 BTG

300 BTG

500 BTG

300 BTG 500 BTG 500 BTG

400 BTG

300 BTG

300 BTG 225 BTG

600 BTG

225 BTG

400 BTG

600 BTG 600 BTG

400 BTG

300 BTG

600 BTG

300 BTG

600 BTG

400 BTG 300 BTG

200 GJJ

150 SEG 200 SEG

150 GJJ

Norconsult AB

Meters 0

12

24

N

(24)

900 BTG

225 BTG

400 BTG

500 BTG 500 BTG

400 BTG

300 BTG

400 BTG

300 BTG 300 BTG

300 BTG

500 BTG

300 BTG 500 BTG 500 BTG

400 BTG

300 BTG

300 BTG 225 BTG

600 BTG

225 BTG

400 BTG

600 BTG 600 BTG

400 BTG

300 BTG

600 BTG

300 BTG

600 BTG

400 BTG 300 BTG

200 GJJ

150 SEG 200 SEG

150 GJJ

Norconsult AB

(25)