SAMORDNINGSFÖRBUNDET I SÖDERTÄLJE. Inriktningsplan - verksamhetsåret 2007

SAMORDNINGSFÖRBUNDET I SÖDERTÄLJE

Inriktningsplan - verksamhetsåret 2007

1. Inledning

Grunden för Samordningsförbundets verksamhet regleras i förbundsordningen som följer reglerna i lagen om finansiell samordning av rehabilitering¹. Förbundet beslutar om mål och inriktning samt finansiering av sitt ansvarsområde. Samordningsförbundet är en form av offentligrättslig juridisk person som har egen rättskapacitet där syftet är att underlätta en effektiv resursanvändning.

Inriktningsplanen ligger till underlag för Samordningsförbundet i Södertäljes verksamhet och budget för verksamhetsåret 2007. Inriktningsplanen är arbetsmaterial för diskussionen mellan huvudmännen i november 2006. I inriktningsplanen och budgeten klargörs Samordningsförbundets visioner och de verksamheter som skall omfattas av arbetet år 2007.

Samordningsförbundet i Södertälje har från och med november år 2005 ansvaret för den finansiella samordningen i Södertälje kommun enligt lag SFS 2003:1210. Med stöd i denna lag och den upprättade förbundsordningen har Samordningsförbundet som uppdrag att ge huvudmännen bättre möjligheter att prioritera gemensamma insatser för rehabilitering i en formaliserad samarbetsform. De gemensamma åtgärder som sker inom Samordningsförbundet skall resultera i att individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser behåller eller förbättrar sin förmåga att utföra förvärvsarbete och har egen försörjning.

Samordningsförbundets uppdrag är att;

• Slå fast målsättningen för den finansiella samordningen

• Skapa gynnsamma förutsättningar för samarbetet mellan samarbetsparterna

• Garantera uppföljning och utvärdering av genomförda insatser

• Upprätta budget och årsredovisning för den finansiella samordningen

• Ombesörja att enskilda individer inte ”ramlar mellan stolarna” i kontakter med Samordningsförbundets myndigheter

• Nytänkande

• Flexibilitet

1 Lag 2003:1210

Samordningsförbundets beslutsbefogenheter begränsar inte huvudmännens ansvar och/eller befogenheter då Förbundets beslut är av övergripande karaktär. En viktig utgångspunkt för Samordningförbundets arbete är att kartlägga och prioritera olika grupper av människor i samhället som behöver stöd. Ytterligare en utgångspunkt i detta arbete är redan befintligt samarbete och gemensamma kartläggningar som har som mål att stimulera samarbetet.

Samordningsförbundet i Södertälje skall bli omtalat för en bra samverkan där individen är i centrum och nya samverkansformer prioriteras i de förenade insatserna.

Samordningsförbundets roll i detta är att stödja huvudmännen i utvecklingen av samverkansinsatser där organisationernas tidigare samverkansaktiviteter är grundfundamentet.

De främsta kännetecknen i detta arbete är;

• Helhetssyn

• Ömsesidig respekt

• Kontinuitet

Vidare kännetecken för Samordningsförbundet i Södertälje är att verksamheten utgår från lokalt identifierade målgrupper precis som att förutsättningar för insatserna är individuella behov. De lokala behoven styr därför samordningens inriktning.

I Samordningförbundets styrelse sitter representanter för Stockholms läns landsting, Länsarbetsnämnden, Försäkringskassan och Södertälje kommun. Samordningsförbundet är en egen juridisk person vilket betyder möjlighet att besluta om hur de medel som finns tillgängliga för finansiell samordning skall användas för att på ett unikt sätt tillsammans stärka tryggheten för individerna.

Inriktningsplanen är indelad i avsnitten; vision, verksamhet samt budget som bilaga.

2. Visioner

2.1 Vår strävan

Samordningsförbundet och den finansiella samordningen är ett tillvägagångssätt för att förbättra välståndet och tryggheten för enskilda individer.

Olika utvärderingar som gjorts under 1990-talet visar klart och tydligt att samarbete mellan olika professioner inte är tillräckligt för att enskilda människor inte skall ”ramla mellan stolarna”. Det behövs samverkan mellan hela organisationer där man ges ett reellt utrymme politiskt, verksamhetsmässigt och inte minst ekonomiskt. Att myndigheterna blivit alltmer specialiserade har bland annat lett till att personer som behöver stöd och hjälp från mer än en myndighet tappas bort i de olika myndigheternas rutiner. Det behövs ett tydligare, gemensamt ansvar mellan huvudmännen.

Samordningsförbundet i Södertälje har en alldeles särskild möjlighet att genom den finansiella samordningen nå visionen att utveckla ett samarbete mellan myndigheterna så att de individer som behöver stöd från flera av huvudmännen får rätt hjälp och genom detta bidra till att utveckla välfärdsarbetet. Det unika kan bland annat ses utifrån perspektivet att frivillig samverkan lätt kan störas av den ordinarie myndighetens interna krav medan samverkan genom finansiell samordning ger samarbetet legitimitet då det i varje myndighets styrdokument går att finna direktiv som klargör betydelsen av finansiell samverkan. De fyra huvudmännen har i den gemensamma skriften Rekommendationer och stöd ² klart angett viljan att söka och pröva nya tillvägagångssätt för att utveckla välfärden för individen och för samhället. I detta inkluderas stöd till den lokala utvecklingen vad det gäller samverkan.

Ett samordningsförbunds potential till samverkan och därmed att utveckla välståndet är så god som de samverkande myndigheterna gör den till. För att utveckla aktiviteter inom den finansiella samordningen är ett aktivt ägarskap nödvändigt. Varje huvudmans medarbetare måste därför utgå från sina utgångspunkter och göra sitt till för att åstadkomma denna utveckling.

2 Reviderad upplaga 2006

De samverkande myndigheternas regelverk och lagstiftningar utgör alltför ofta hinder för den enskilda individen i rehabiliteringsarbetet. En viktig del i Samordningsförbundets uppdrag är därför att identifiera luckor i rehabiliteringsarbetet och förtydliga behoven inom varje myndighet. Behoven skall tydliggöras och lyftas inom varje myndighet och dessutom ingå i Samordningförbundets rapportering till respektive huvudman.

2.2 Nuläge

Under verksamhetsåret 2006 har Samordningsförbundet arbetat med att starta upp förbundet och att etablera fungerande rutiner för ekonomi och administration. Att registrera förbundet, upphandla ekonomifunktioner, etc., är några exempel. Fram till maj månad var förbundet utan anställd personal vilket i hög grad påverkat omfattningen av verksamheter och aktiviteter.

Under år 2006 har Samordningsförbundet finansierat en gemensam verksamhet – Slussen till arbete. Denna verksamhet övertogs vid årsskiftet 2005/06 från Södertälje kommun som drev verksamheten med stöd av storstadsmedel. Lärdomen från denna verksamhet visar på stora vinster av samverkan. Slussen till arbete har framgångsrikt arbetat med motivation, bedömning och stöttning till människor som har varit utan egen försörjning. Inom verksamheten har man också på ett bra sätt kunna identifiera luckor i rehabiliteringsarbetet som också delvis åtgärdats.

2.3 Arbetsprocess

En av Samordningförbundets viktigaste uppgifter är att arbeta med metodutveckling vad det gäller finansiell samordning. De samverkande myndigheterna har en skyldighet att ta tillvara de kunskaper som fås i Samordningsförbundet vad det gäller detta. Det kan betonas att Samordningsförbundet måste ha ett utrymme att pröva nya metoder och inte på något sätt vara en förvaltande enhet.

Verksamhetens karaktär avgör hur arbetsprocessen utformas. Gemensamt och viktigt är dock att varje aktivitet har en tidplan som klart och tydligt anger hur lång

aktivitetsperioden är samt när och hur återkoppling skall ske. En grundregel för de verksamheter Samordningsförbundet finansierar bör vara att mer än 3 år inte bör förflyta innan förbundets styrelse fattar beslut om verksamhetens framtid. Förslag till beslut om fortsatt implementering hos någon av huvudmännen kan här framställas och också beslut om fortsatt finansiering av Samordningsförbundet eller avveckling.

Det är viktigt att de verksamheter som utvecklas inom Samordningsförbundet har individens behov i fokus. I denna fokusering ligger den stora omställningen och incitamentet för de samverkande myndigheterna – att få en samsyn vad det gäller individernas behov och myndigheternas uppdrag. Myndigheternas respektive målgrupper är en viktig och grundläggande frågeställning när det gäller finansiell samordning. Varje enskild myndighets avgränsade och specificerade målgrupp är allt för snäv för att utgöra grund för samverkan. Därför får diskussionen om hur tolkningen av målgrupp kan göras vidare aldrig stanna av. Den tolkning som här kommer att användas skall tillåta att de gemensamma resurserna på bästa sätt kan användas i samverkan så att de kommer individen till nytta och förtjänst.

Somliga av de verksamheter Samordningsförbundet finansierar kommer att kunna placeras inom ramen för myndigheternas ordinarie verksamhet och uppdrag. Att arbeta för att verksamheterna inlemmas i ordinarie verksamheter motiveras med att detta ger långsiktighet och att metodutvecklingen allt eftersom får genomslagskraft även om varje myndighet bär på sin egen specifika organisationsstruktur.

3. Verksamhet år 2007

3.1 Arbete med individer

En verksamhet var i funktion under verksamhetsåret 2006, Slussen till arbete.

3.1.1. Slussen till arbete

Syfte och mål

Slussen till arbete är en verksamhet inom Samordningsförbundet i Södertälje där arbetsförmedlingen, försäkringskassan, Stockholms läns landsting och Södertälje kommun samverkar för att öka möjligheten för arbetslösa Södertäljebor att komma in på arbetsmarkanden.

Samverkansteamet på verksamheten Slussen till arbete har till uppgift att arbeta för att arbetslösa människor snabbare skall komma ut i arbete, kunna försörja sig själva och därmed få ökad livskvalité. De individer som remitteras till Slussen från huvudmännens handläggare har en komplicerad livssituation och behöver stöd från olika professioner så att en helhetsbild skapas och insatser för återgång till arbete samordnas. Genom att samtliga fyra myndigheter är representerade med sin kompetens i samverkansteamet kan bedömningar, stöd och hjälp som är individuellt anpassade erbjudas individerna och också fungera som processtödjande under rehabiliteringsprocessen.

Målgrupp

Slussen till arbete vänder sig till personer som är arbetssökande och som uppbär offentlig försörjning och som är i behov av samordnade insatser från minst två av de samverkande myndigheterna för att komma tillbaka till egen försörjning. Det innebär att individerna är i behov av extra stöd för att ta sig ut på arbetsmarkanden eller till annan egen försörjning.

Verksamhet

Grundidén i Slussen till arbete är att genom en tilltro till individens egna resurser aktivt bidra till att de arbetssökande blir självförsörjande. Teamet på Slussen har en alldeles särskild möjlighet att se en sammanhållen bild av varje person som inkluderar både historia och potential. Utifrån detta har teamet de bästa förutsättningarna att hjälpa individen att formulera mål och också att ge stöd i processen på väg tillbaka till arbete.

Insatserna som finns att tillgå för individen hos Slussen till arbete är resultatfokuserade

och innefattar bland annat samtal med arbetspsykolog, fokusering på friskbeteende genom kontakt med arbetsterapeut, rådgivning av studie- och yrkesvägledare, coachande samtal liksom motiverande samtal och kontakt med sinhandläggare.

Slussens till arbetes utveckling år 2007

Slussen till arbete har varit verksam under två år. Det första året som ett projekt finansierat med storstadsmedel och det andra året som Samordningsförbundets verksamhet. Mål och målgrupp har förändrats under den tid som verksamheten varit igång och en revidering gjordes senaste av Samordningsförbundets styrelse i september år 2006. En förtydligad och omarbetad verksamhetsplan kommer därför att finnas inför verksamhetsåret 2007.

Under verksamhetsåret 2006 har teamet som arbetar på Slussen till arbete observerat att det finns diskrepans mellan uppfattningen respektive myndighets handläggare har kring ett ärende och den uppfattning det tvärprofessionella teamet på Slussen har. Tydligast har här framkommit att behovet av motivationsstöd är mycket stort. Utifrån dessa erfarenheter kommer verksamheten under år 2007 att innehålla ökat fokus på detta arbete både vad det gäller teamets sammansättning och verksamhetsinriktning.

För att kunna tillhandahålla de rehabiliteringsinsatser som den enskilde har behov av är det också en nödvändighet att använda insatser utanför teamet på Slussen till arbete. Ett sådant exempel är att knyta arbetsgivarkontakter och i detta också synliggöra den outnyttjade arbetskraftsresurs som finns bland individerna på Slussen. Att skapa företagsnätverk och mentorsföretag samt att genomföra studiebesök och föreläsningar är områden som kommer att utvecklas under det kommande verksamhetsåret.

Behovet av läkarkompetens har framgått under det passerade året både vad det gäller somatisk och psykiatrisk hjälp. Eftersom läkarinsatser inte funnits tillgängliga kommer det kommande årets arbete att ge möjlighet till köp av sådan tjänst genom ramavtal som finns hos huvudmännen.

3.1.2 Samtamodellen

Syfte och mål

Samtamodellens syfte är att inom ramen den finansiella samverkan i Södertälje verka förebyggande så att människor, genom sjukskrivning, inte hamnar i långvarig frånvaro från arbete eller annan egen försörjning. Arbetsmodellen har också till avsikt att ge rehabiliteringsinsatser till individer som befinner sig långt ifrån egen försörjning. Detta innebär att individer med starkt skilda förutsättningar kommer att delta i verksamheten.

De tvärprofessionella samverkansteamen i Samtamodellen skall, genom sin breda och mångfasetterade kompetens, fokusera sitt arbete på att finna individuellt anpassade rehabiliteringslösningar. Individen är den sakkunniga personen för sin egen livssituation vilket är en väsentlig utgångspunkt i Samtamodellen. Meningen är att individerna skall bevara, uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete och komma i en livssituation som möjliggör egen försörjning.

Målgrupp

Samtamodellen riktar sig till människor som är i arbetsför ålder och som antingen är på väg in i eller befinner sig i en sjukskrivningsperiod som försvårare eller omöjliggör förvärvsarbete eller eget finansierade studier. Individerna har sin försörjning genom någon av huvudmännen och är i behov av samordnade insatser från minst två av de i Samtamodellen samverkande myndigheterna.

Verksamhet

Samtamodellen tar sin utgångspunkt i det redan existerande samarbetet mellan Försäkringskassan och vårdcentralerna. Individen erbjuds tillgång till ett tvärprofessionellt team för att ta tillvara den samlade kompetensen och med stöd av denna lyfta fram de egna visionerna och målen. Här får den sjukskrivna personen snabb och samtidig kontakt med alla myndigheter och all personal som är inblandade i sjukskrivningen. Rehabiliteringsinsatser från myndigheternas ordinarie aktiviteter, Samordningsförbundets övriga beställda verksamheter eller externt upphandlade

insatser erbjuds i ett tidigt skede. Mycket snabbt kan också kontakt och stöd av psykolog och sjukgymnast från vårdcentralerna erbjudas till individen. En specificerad verksamhetsplan för Samtamodellen kommer att utarbetas inför verksamhetsåret 2007.

Samtamodellens utveckling år 2007

Utvecklingen av Samtamodellen under verksamhetsåret 2007 kommer att ske stegvis och i etapper. Arbetssättet är i många delar nytt och obeprövat varför ett initieringsskede i mindre skala är lämpligt för att kunna utvärdera och korrigera innan modellen implementeras fullt ut, dvs. på samtliga vårdcentraler i Södertälje kommun.

Vid månadsskiftet januari/februari förverkligas arbetsmodellen på två av vårdcentralerna och arbetet där fortlöper under fyra månader. Efter utvärdering, analys och justering verkliggörs Samtamodellen på samtliga nio vårdcentraler.

3.1.3. Rehabiliteringsverksamhet för människor med psykiskt funktionshinder

Syfte och mål

Verksamhetens syfte är att skapa förutsättningar för arbetslösa människor med psykiskt funktionshinder eller psykisk ohälsa och med sjukersättning att öka sin arbetsförmåga.

Detta innebär också att dessa individer ökar sina möjligheter till självständighet och får därigenom höjd livskvalitet.

Målgrupp

Rehabiliteringsverksamheten för individer med psykiskt funktionshinder riktar sig i första hand till unga människor (20-35 år) som nyligt insjuknat i psykos, är psykiskt funktionshindrade eller lider av annan psykisk ohälsa. Målgruppen är de människor som finns inom psykosöppenvården och socialpsykiatriska enheter.

Verksamhet

Rehabiliteringsverksamheten genomsyras av delaktighet, individfokus och nätverksbyggande och är inriktade på att främja och stödja individens utvecklingsprocess vad det gäller sysselsättning och social rehabilitering.

Verksamheten består av tre olika delar där individen ges förutsättningar att delta tillsammans med handledare i planering och utförande av aktiviteter. De tre delarna är;

1. Bedömning/arbetsprövning 2. Arbetsträning

3. Praktik i reell miljö

Rehabiliteringsverksamhetens utveckling år 2007

Under det kommande verksamhetsåret skall praktikplatser för målgruppen anskaffas vilket sker i nära samverkan mellan i första hand arbetsförmedling, försäkringskassa och arbetsgivare. Överhuvudtaget skall en nära samverkan med olika aktörer på olika plan utvecklas och förädlas. I verksamhetens olika faser ligger fokus på varierande samverkansparter. Utöver de som ovan nämnts finns exempelvis Komvux och folkbildningen.

Optimalt skall rehabiliteringsverksamheten utvecklas på ett sådant sätt att den täpper igen gapet mellan å ena sidan kommunens befintliga verksamheter samt psykiatrins vård- och behandlingsinsatser och å andra sidan statens arbetsmarknadsåtgärder.

3.1.4 Arbetgivarring

Syfte och mål

Med arbetsgivarring skall här förstås en organisation av företag för företag. I Södertälje är syftet att skapa en arbetsgivarring genom att lokala myndigheter och arbetsgivare tillsammans skapar en verksamhet för individer som har arbete men riskerar att bli sjukskrivna eller är sjukskrivna och inte kan återgå till sitt arbete och för att åstadkomma god tillgång på praktik- och arbetsträningsplatser för individer som står utan egen försörjning. För att möta de behov som i samband med detta finns och att i detta tillvarata alternativa lösningarna behövs ett nätverk där man genom en central och neutral resurs och samverkan kan möta individernas anspråk. Verksamhetens mål är således att åstadkomma en förenklad och förbättrad rehabiliteringsprocess.

Arbetsgivarringen skall ge goda kontakter med arbetsgivare som anmält rekryteringsbehov eller intresse av att bidra till rörlighet på arbetsmarknaden genom arbetsprövning

Målgrupp

Verksamhetens målgrupp är anställda individer som riskerar att bli sjukskrivna på grund av att de inte kan fortsätta var yrkesverksamma i sitt nuvarande arbete, sjukskrivna individer som av fysiska eller psykiska skäl inte kan återgå till sitt arbete samt individer som står utanför arbetsmarknaden och har sin försörjning från någon av Samordningsförbundets huvudmän.

Verksamhet

Verksamheten med arbetsgivarringen har Samordningsförbundet i Södertälje som projektägare och har en styrgrupp bestående av förbundets huvudmän;

Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Södertälje kommun och Stockholms läns landsting.

Verksamheten tar sin utgångspunkt i att individen förlorat självkänslan och tron på den egna förmågan och känner sig vilsen inför framtiden. En tuff och lång väg tillbaka till ett liv med arbete eller studier är en realitet och gemensamt för dessa individer är behovet av stöd och vägledning för att komma rätt i arbetslivet. Arbetsgivarringen fokuserar därför på att varje individ har oanade resurser och förutsättningar och att dessa skall tas tillvara och användas.

Ur ett helhetsperspektiv beaktas individens bakgrund, sjukdomsbild och sociala aspekter vilka ligger till grund för en handlingsplan som hjälper individen att ta lämpliga steg och finna nya vägar mot egen försörjning.

Arbetsgivarringens utveckling år 2007

Under verksamhetsåret 2007 skall ett nätverk skapas i form av en arbetsgivarring som stödjer individen att förverkliga sina egna önskemål om egen försörjning. Att genom arbetsgivarringens verksamhet, som innebär en strukturerad och effektiv process, ge individenmöjlighet att lära känna sig själv för att kunna ta ett större ansvar för sitt liv och göra medvetna val.

Målet är att ge förutsättningar och redskap att förflytta sig från en situation till en annan genom att själv ta ansvar för processen.

Under det kommande året skall arbetsgivarringen också bistå de fyra huvudmännen med praktikplatser och möjligheter till arbetsträning.

3.2 Arbete med teknik och kunskapsutveckling

Arbetet med teknik- och kunskapsutveckling har, på grund av Samordningsförbundets korta existens, ännu inte utvecklats varför progression inom dessa områden är angeläget under verksamhetsåret 2007.

3.2.1. Hemsida

Samordningsförbundet är en offentlig organisation som för sin verksamhet använder sig av offentliga medel. Det är viktigt att medborgarna har tillgång till information och kunskap om offentligt finansierade verksamheter varför informationsspridning om Samordningsförbundet via Internet är väsentligt. Den information som här delges är också användbar för personal inom huvudmännens organisationer och också för myndigheternas beslutsfattande församlingar. Att kunna ta del av verksamheter, resultat och utfall liksom styrelsens protokoll och styrdokument gör att Samordningsförbundet blir den tillgängliga organisation den bör och skall vara. En hemsida innebär vidare att Samordningsförbundets verksamhet tydliggörs och förtroende skapas för aktiviteterna och verksamheten. Mot bakgrund av detta kommer under år 2007 en hemsida för Södertälje samordningsförbund att skapas.

3.2.2 Ansökan om resursförstärkning

Upprättandet av en hemsida medför också en möjlighet för Samordningsförbundet att uppfylla regeringens formulering om att samordningsförbundens verksamhet även kan innehålla förstärkning av befintliga verksamheter. Via hemsidan kan blanketter och formulär för ansökningar om stöd till olika verksamheter göras lättillgängliga. Att

stödja aktiviteter genom delfinansiering innebär att lokala idéer kan tas tillvara och än fler samverkansmetoder i rehabiliteringsarbetet prövas. Det är ute i verksamheterna som kunskap om rehabiliteringsbehov och rehabiliteringsområden finns och för att Samordningsförbundets verksamheter skall nå rätt identifierade målgrupper och områden är det väsentligt att ta tillvara informationen om detta som finns i ute i den praktiska verkligheten.

Varje verksamhet som ansöker om ekonomiskt stöd skall som utgångspunkt ha en samverkan mellan minst två av huvudmännen. En tidplan, projektperiod och redogörelse för återkoppling och vinst skall finnas med i ansökan. Projekten skall ha regelbunden kontakt och kommunikation med Samordningsförbundet och de ingående myndigheterna. Efter avslutad projekttid skall en utvärdering genomföras varför projekten mål och syfte måste vara tydligt formulerade och implementerade i verksamheten.

3.2.3 Kunskapsutveckling

Samverkan mellan huvudmännen i den form som Samordningsförbundet möjliggör är fortfarande ny i Södertälje kommun. Därför är kunskapsutveckling inom olika områden viktig och avgörande för hur arbetet och arbetsformerna skall utvecklas. I denna inriktningsplan för verksamhetsåret 2007 syftar begreppet kunskapsutveckling till aktiviteter som leder till att finna nya metoder för verksamheter som finansieras av Samordningsförbundet, nya arbetsformer som ger bättre samverkan i verksamheternas vardag och också hur arbetet med målgrupper utvecklas. Kunskapsutvecklingen inom Samordningsförbundet är därför en i allra högsta grad strategisk fråga.

3.2.4 Kartläggning och behovsinventering

Samordningsförbundet kommer här att arbeta med behovsinventering för Södertälje kommuns invånare ur ett brett perspektiv. Genus, mångfald, sexuell läggning, jämställdhet är några exempel.

3.2.5 Uppföljning och utvärdering

De samverkansaktiviteter som genomförs inom ramen för Samordningsförbundet skall redovisas i SUS systemet under verksamhetsåret 2007. Här bär verksamhetsansvarig i respektive verksamhet också ansvaret för denna redovisning.

Under året kommer implementeringen av Samtamodellen att utvärderas för vilket externa tjänster köps in. Både arbetsprocesser och resultat ur ett individperspektiv skall ingå. De framgångsrika erfarenheterna skall omsättas på de övriga vårdcentralerna i kommunen.

Verksamheten Slussen till arbete kommer också att följas upp. Kvartalsvisa ekonomiska rapporter redovisas till Samordningsförbundet tillsammans med rapporter om resultat som visar måluppfyllelse.

3.2.6 Samverkan mellan handläggare inom ordinarie verksamheter

Ett behov som blivit tydliggjort under det passerade verksamhetsåret 2006 är att förbättrad samverkan mellan handläggare från de olika myndigheterna i deras ordinarie arbete finns. Översändandet av individer till Slussen till arbete har bland annat klartgjort detta. Det finns ett behov av kännedom och förståelse för de olika yrkeskategoriernas arbete och uppdrag. Förenklade och framförallt smidigare informationsstrukturer måste utvecklas mellan handläggare från olika huvudmän. Med ett mer självklart arbetssätt undviks både missförstånd och dubbelarbete kring individer med behov av stöd från Samordningsförbundets verksamheter.

För att få resultat och effekter som här är önskvärda måste myndigheterna träffa varandra och utväxla kunskaper med syftet att komma fram till gemensamma, kvicka och smidiga lösningar för människor som söker stöd och hjälp hos dem. Detta förutsätter tillgång till varierande mötesplatser för myndigheternas olika personalgrupper. Exempel på mötesplatser är gemensamma utbildningsdagar, seminarier eller konferenser.

Inom ramen för gällande lagstiftning kan Samordningsförbundet finansiera de gemensamma verksamheterna för kunskapsutveckling då syftet är att experimentera med nya metoder för rehabiliteringsarbetet. Väsentligt i detta är också att möjligheter ges att stärka de insatser som visat sig ge positiva resultat och effekter. Denna återkoppling behöver ett aktivt deltagande från ledningarna hos de fyra myndigheterna.

Samverkan mellan myndigheterna måste vara välgrundad och det vardagliga samarbetet solid och aktivt. Samordningsförbundet har här ett viktigt uppdrag vad det gäller att sprida samfällda erfarenheter mellan myndigheterna och också mellan landets olika samordningsförbund.

3.3 SUS

Att registrera Samordningsförbundets aktiviteter och verksamheter i SUS är reglerat i regleringsbrev från 2004, 2005 och även 2006. I systemet skall alla individer som deltar i någon av Samordningsförbundets verksamheter registreras men även Samordningsförbundets egna verksamheter som konferenser och kurser liksom budget. Under år 2007 kommer databasen att utvecklas och förbunden skall utse särskilda SUS samordnare. Ett särkilt riktat arbete för att uppfylla och utveckla rutiner och förfarande kring detta är därför nödvändigt under det kommande verksamhetsåret.

3.4 Ledning och stöd

Samordningsförbundets förbundsstyrelse beslutar om mål och inriktning för verksamheten samt om på vilket sätt de ekonomiska medlen skall användas. De fyra myndigheterna, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Stockholms läns landsting och Södertälje kommun, har format en struktur för beredning av ärenden till styrelsen. Beredningsgruppen, bestående av ordföranden samt två vice ordförande, har detta uppdrag.

För implementering av nya verksamheter så väl som fortsättning och utveckling av tidigare beställda verksamheter skall styrelsen fatta beslut.

Samordningschefen ansvarar inför styrelsen vad det gäller utformning och resultat av de beställda och beslutade verksamheterna. Som stöd i detta arbete finns ledningsgruppen vilken representeras av två representanter från varje huvudman.

Huvudmännen, via ledningsgruppen, bär ansvaret att stödja aktiviteterna både i Samordningförbundet och i den egna myndigheten, liksom att befästa erfarenheter och de nyutvecklade metoderna hos de egna medarbetarna.

Kerstin Palomäki Gunnar Sennvik

Södertälje kommun, SK Stockholms läns landsting

Ingela Andersson Lillemor Siira

Arbetsförmedlingen Försäkringskassan