Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
för Alléskolan och Alléskolans fritidshem
VISION –POLICY...3
DEFINITION AV DISKRIMINERING...3
Diskriminering ...3
Direkt och indirekt diskriminering...3
DISKRIMINERINGSGRUNDERNA...3
Kön...3
Etnisk tillhörighet...4
Religion och annan trosuppfattning ...4
Funktionsnedsättning ...4
Sexuell läggning...4
Könsöverskridande identitet och uttryck ...5
Ålder...5
KRÄNKANDE BEHANDLING...6
Trakasserier...6
Mobbning...7
Annan kränkande behandling...7
ARBETSGÅNG VID MISSTANKE OM KRÄNKANDE HANDLING, TRAKASSERIER OCH/ELLER DISKRIMINERING...7
Kränkning, trakasserier, och eller diskriminering mellan elever ...7
Vuxen kränker, trakasserar eller diskriminerar elev ...9
FÖREBYGGANDE ARBETE SKOLA OCH FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM...10
Arbete utifrån Barnkonventionen...10
Andra metoder för att träna sociala färdigheter ...10
Temaveckor och Temadagar...10
Hälsosamtal med skolsköterska ...10
Ordningsregler ...10
Förhållningssätt vid uppdelning av barn/elever i olika aktiviteter...10
Rastvärdar ...10
Dramapedagog ...11
Internet och andra media...11
Trygghetsteamet...11
Förebyggande arbete på fritidshem...11
KARTLÄGGNINGSMETODER SKOLA OCH FRITIDSHEM...11
KARTLÄGGNINGSMETODER FRITIDSHEM...12
NULÄGESANALYS...12
MÅL FÖR DET KOMMANDE ÅRET...12
ÅTGÄRDER FÖR DET KOMMANDE ÅRET...12
UPPFÖLJNING OCH REVIDERING...13
Vision – Policy
Förskoleklassen, skolan och fritidshemmet motverkar aktivt alla former av kränkande behandling och diskriminering, genom att reagera och agera direkt. Alla elever på skolan är allas ansvar. Värdegrundsfrågorna är viktiga för oss. Varje barn/elev ska känna trygghet och harmoni i sin vardag. Vi vill skapa en miljö med värme, kamratskap, ömsesidig respekt, ansvar och modet att vara den man är.
Definition av diskriminering
Diskriminering
Diskriminering är när någon på skolan eller fritidshemmet på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder.
Direkt och indirekt diskriminering
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis, elevens kön. Ett
exempel kan vara när en flicka nekas byta klass med motiveringen att det redan går så många flickor i den andra klassen.
Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett
förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat.
Diskrimineringsgrunderna
Kön
Skolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Skolan ska också förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av elever.
Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet.
Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material.
Även transsexuella, alltså personer som har ändrat eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet, skyddas utifrån diskrimineringsgrunden kön.
Etnisk tillhörighet
Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av etnisk tillhörighet. Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.
Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. Om man är född i Sverige kan man vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. Man kan ha flera etniska tillhörigheter.
Religion och annan trosuppfattning
Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av religion eller annan trosuppfattning.
Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Undervisningen i skolan ska enligt läroplanen vara icke-konfessionell och skolan får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion.
Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism eller ateism. De anses ha ett naturligt samband med eller vara jämförbara med religion.
Funktionsnedsättning
Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av funktionsnedsättning.
Funktionsnedsättning kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka livet på olika sätt. Som funktionshinder räknas både sådana som syns, som att man använder rullstol, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi.
Funktionsnedsättning kan uppstå till följd av en sjukdom eller något annat tillstånd.
De kan också uppstå till följd av en medfödd eller förvärvad skada.
Sexuell läggning
Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning.
Med sexuell läggning menas:
• Homosexualitet
• Bisexualitet
• Heterosexualitet.
Skolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till sina elever. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling, oavsett sexuell läggning.
Homofobi är en ideologi, en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller på homo- och bisexuella människor.
En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors lika värde och allas lika rättigheter.
Könsöverskridande identitet och uttryck
Elever får inte diskrimineras eller trakasseras i skolan på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck.
Diskrimineringsgrunden omfattar de flesta transpersoner. Transpersoner är ett paraplybegrepp som används om människor som på olika sätt bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och könsuttryck – mot föreställningar om hur kvinnor och män, pojkar och flickor förväntas vara och se ut. Transpersoner kan till exempel vara
transvestiter, intersexuella personer som fötts med oklar könstillhörighet) eller inter- och transgenderpersoner (personer som definierar sig bortom kön eller utanför de traditionella könsidentiteterna).
För att omfattas av diskrimineringsskyddet måste personens könsöverskridande identitet eller uttryck uppfattas av andra, men det krävs inte att den som diskriminerar känner till begreppen.
Diskrimineringsgrunden har inget samband med sexuell läggning. Personer med könsöverskridande identitet eller uttryck kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella.
Ålder
Elever får inte diskrimineras eller trakasseras i skolan på grund av ålder.
Det är tillåtet att särbehandla på grund av ålder;
• vid tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg,
grundskola, särskola eller specialskolan. En sådan bestämmelse kan vara skollagen eller grundskoleförordningen, till exempel indelning i grupper utifrån barnens och elevernas ålder.
• om det finns ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Det gäller till exempel åldersgränserna för tillträde till gymnasium, vuxenutbildning och SFI.
När skyddet mot åldersdiskriminering skulle införas gjorde regeringen en översyn av alla bestämmelser inom utbildningsväsendet. Regeringen hittade inte några bestämmelser som skulle strida mot förbudet.
Kränkande behandling
Skolan ska också förebygga och förhindra det som i lagen benämns som kränkande behandling (kap. 14a skollagen).
Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men saknar koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Tanken är att begreppet ska täcka in alla former av kränkande behandling. Det kan vara mobbning, men även enstaka händelser.
Det kan till exempel handla om att reta eller mobba någon för att han eller hon är
överviktig eller har en viss hårfärg, men det behöver inte ha koppling till en egenskap hos det utsatta barnet. Utfrysning, knuffar eller att till exempel rycka någon i håret räknas också som kränkande behandling.
Kränkande behandling kan delas in i trakasserier och annan kränkande behandling.
Trakasserier
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett
uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara:
• Fysiska (slag, knuffar)
• Verbala (hot, svordomar, öknamn)
• Psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)
• Texter och bilder, teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, samt bilder och kommentarer på exempelvis Facebook och Instagram.
Trakasserier är även är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med:
• Kön
• Etnisk tillhörighet
• Religion eller annan trosuppfattning
• Funktionshinder
• Sexuell läggning
• Könsöverskridande identitet eller uttryck
• Ålder.
Mobbning
Barn och elevombudsmannen föreslår följande definition av mobbning: ”Utfrysning och andra upprepade och systematiska fysiska och/eller psykiska negativa handlingar, som syftar till att bryta ned offret psykiskt eller på annat sätt försätta honom eller henne i en situation av underlägsenhet eller vanmakt”
Frågan om en person är utsatt för mobbning måste utgå från offrets egen uppfattning av kränkning. Även andra kan se och uppleva saker som den utsatte inte ser eller känner.
Annan kränkande behandling
Annan kränkande särbehandling är uppträdande som – utan att vara trakasserier, kränker en elevs värdighet.
Arbetsgång vid misstanke om kränkande handling, trakasserier och/eller diskriminering
Kränkning, trakasserier, och eller diskriminering mellan elever
Pedagogerna närmast eleverna har ansvar för arbetet med utredningen enligt punkt 1 och 2.
Använd medlemmarna i trygghetsteamet som stöd. Ytterligare stöd kan fås från lilla EHT.
Då den skriftliga utredningen enligt punkt 1 och 2 är gjord (bilaga 2), lämnas den till rektor för behandling i trygghetsteamet.
Utredning och kartläggning
1. Samtal med den utsatta eleven
• Vem/Vilka kränker?
• När händer kränkningarna? Raster, lektioner?
• Hur länge har kränkningen pågått?
• Vad gör de elever som kränker? slag, sparkar, ord blickar, sms, Internet?
• Vem är ”motor”, leder kränkningarna?
Se till att samtalen genomförs ostört och i lugn och ro samma dag som incidenten skett.
Informera den kränktes föräldrar!
Ansvariga för samtalet: Klasslärare, fritidspedagog eller annan inblandad vuxen.
Ansvarig för information till förälder: Klasslärare, fritidspedagog eller annan inblandad vuxen. Vanligtvis den som genomfört samtalet
2. Samtal med vuxna som vistas bland de aktuella eleverna, undervisande lärare, skolsköterska, fritidspedagog, vaktmästare, skolmåltidspersonal
• Vem/Vilka kränker?
• När och var händer kränkningarna? Raster, lektioner, annat?
• Hur länge har kränkningen pågått?
• Vad gör de elever som kränker? slag, sparkar, ord blickar, sms, Internet?
• Vem är ”motor” leder kränkningarna?
Ansvariga för samtalet: Klasslärare, fritidspedagog eller annan inblandad vuxen.
Samtalen enligt punkt 1 och 2 dokumenteras på blanketten ”Dokumentation avseende kränkande behandling eller diskriminering”. Kopia lämnas till rektor.
3. Bedömning i Trygghetsteamet
Är det trakasserier, kränkande behandling, diskriminering, mobbing eller är det en
konflikt? Trygghetsteamet analyserar utredningen/karläggningen. Det är viktigt att inhämta så mycket information som möjligt, exempelvis från vittnen eller andra bevis.
Är det trakasserier, kränkande behandling, diskriminering eller mobbing går vi vidare till steg 4. Bedömer vi att det är en konflikt, ”skojbråk” etc sker uppföljande samtal med inblandade elever tills konflikten är utredd. Uppföljande samtal är viktiga.
4. Utredande enskilda samtal med alla inblandade elever, d.v.s. de som anklagas för kränkningen
Det utredande samtalet leds av två personer. Vi berättar för eleven att vi också kommer att ta kontakt med hans/hennes föräldrar för att informera om situationen.
Ansvariga för samtalet: Klasslärare, fritidspedagog eller annan inblandad vuxen,
exempelvis från trygghetsteamet. Vanligtvis den som genomfört samtalet med den utsatte.
Samtalen dokumenteras på blanketten ”Dokumentation avseende kränkande behandling eller diskriminering”. Kopia lämnas till rektor.
5. Om situationen inte upphör?
Föräldrarna till de elever som kränkt, trakasserat eller diskriminerat kallas snarast till skolan för samtal. Tillsammans med föräldrarna och rektor görs ett åtgärdsprogram eller en överenskommelse om hur mobbningen ska stoppas. Redogör för föräldrarna vad som händer om situationen fortsätter.
Ansvarig: rektor.
6. Om situationen fortsätter?
I samverkan med föräldrar till de elever som kränkt, trakasserat eller diskriminerat, diskuteras tänkbara åtgärder i elevhälsoteamet (EHT). Eventuellt kan förändringar ske på grupp- eller skolnivå.
Beslut om vilken åtgärd som är lämplig, tas i elevkonferens.
Vuxen kränker, trakasserar eller diskriminerar elev
Utredning och kartläggning
Om det kommer till någons kännedom att en vuxen kränker någon elev ska detta omedelbart rapporteras till rektor. Alla har en skyldighet att vara uppmärksamma och anmäla det de ser och hör. Skolledaren startar därefter en utredning/kartläggning.
1. Samtal med den person som anmäler kränkningen
• Vem/Vilka kränker?
• När händer kränkningarna? Raster, lektioner?
• Hur länge har kränkningen pågått?
• Vad gör den vuxne som kränker?
2. Samtal med den elev som blivit kränkt
• Vem/Vilka kränker?
• När händer kränkningarna? Raster, lektioner?
• Hur länge har kränkningen pågått?
• Vad gör den vuxne som kränker?
3. Samtal med den person som påstås ha kränkt eleven
Ansvarig för samtalen: Rektor
Ansvarig för information till den utsatta elevens föräldrar: Rektor
4. Bedömning
Om skolledaren bedömer att det är en kränkning utdelas en muntlig eller skriftlig varning beroende på hur allvarlig handlingen är.
Samtalen dokumenteras på blanketten ”Dokumentation avseende kränkande behandling eller diskriminering”
Förebyggande arbete skola, förskoleklass och fritidshem
Arbete utifrån Barnkonventionen
För några år sedan hade Alléskolan ett temaarbete om barnkonventionen. De metoder och övningar som då användes lever fortfarande kvar i vardagen i delar av verksamheten.
Andra metoder för att träna sociala färdigheter
Många av pedagogerna på Alléskolan har lång erfarenhet av arbete i skola och på
fritidshem. De använder bl a idéer ur ”Gruppen som grogrund”, EQ-verkstan, men håller även tjej- och killsnack, sociala berättelser, seriesamtal mm. Slutligen arbetar vi med ART och den anpassning till yngre barn som vi kallar för kompisteater.
Temaveckor och temadagar
Alléskolan har återkommande varje år vänskapsvecka där vi på olika sätt behandlar vänskap. Vi har temadagar då vi blandar alla elever på hela skolan för att arbeta för vi- känsla och kamratskap över klass och årskurser.
Hälsosamtal med skolsköterska
Skolsköterskan har återkommande samtal med eleverna om bl.a. trivsel. Där får hon tidiga signaler om något inte står rätt till så att man kan agera.
Ordningsregler
Pedagogerna har tillsammans med elever, skolledning och föräldrar i skolrådet utarbetat ordningsregler för Alléskolan. Det var en lång process där elevrådet, alla klasser,
pedagoger och föräldrar på skolrådet var remissgrupper som fick ha synpunkter under arbetets gång (Bilaga 1)
Förhållningssätt vid uppdelning av barn/elever i olika aktiviteter
Barnen/elever får aldrig själva dela upp sig själv i grupperingar. Pedagogerna använder andra metoder som gör att inget barn känner sig bortvalt. Samma gäller kring placering i matsal och klassrum, d.v.s. pedagogerna styr även detta.
Rastvärdar
För f-klass upp till skolår 3 är grundtanken att någon från arbetslaget är ute tillsammans med de elever som går i klassen/gruppen. För skolår 4 har vi minst en rastvärd ute då det
finns elever på skolgården. Rastvärdarna skapar trygghet för eleverna och kan vara med och reda ut eventuella konflikter eller kränkningar.
Dramapedagog
Lomma kommun har en dramapedagog som vi använder efter behov till olika elevgrupper.
Internet och andra media
UR har en bra programserie som heter ”vara vänner”. UR har även andra program som vi på olika sätt använder oss av. Vidare finns det en serie böcker som heter 10 små
kompisböcker. Dessa används i en del av klasserna på lågstadiet.
Trygghetsteamet
Trygghetsteamet på Alléskolan består av:
Mats Bauer, rektor
Bengt-Åke Olsson, socionom Lena Bjärnmark, specialpedagog Jennie Bosson Alm, grundskollärare Emma Alm, specialpedagog
Carina Wendel, skolsköterska
Trygghetsteamet träffas en gång i månaden. Bland arbetsuppgifterna för gruppen finns bl.a. att analysera enkäter, arbeta med Likabehandlingsplanen och diskutera aktuella elevärenden.
Förebyggande arbete på fritidshem
Stora delar av det förebyggande arbete som utförs under skoltiden gynnar
fritidshemsbarnen eftersom vi är i samma lokaler under hel dagen och det är samma barn.
Fritidshemmen arbetar mycket med tvärgrupper och samarbete, för att öka känslan av gemenskap. Under loven har man gemensamma aktiviteter där hela skolans
fritidshemsbarn på olika sätt är delaktiga.
Kartläggningsmetoder skola och fritidshem
Eleverna har under processen fått prata om trygga och mindre trygga platser i våra lokaler och skolgårdar. Vi har utgått från en ritning på skolgården och våra lokaler.
Barnen har först pratat i klasserna och sedan har man diskuterat det i trygghetsteamet.
Eleverna har också fyllt i en trivselenkät, ”Skoltempen”, som ställer frågor kring bl. a.
trygghet och kamratskap.
Under året har också en föräldraenkät genomförts med fokus på trygghet och trivsel.
Vi har en kontinuerlig kartläggning under året i form av Trygghetsteam, samtal med skolsköterskan, utvecklingssamtal, rastverksamhet, pedagogiska luncher och
frånvarorapportering.
Vi har haft genomgång och diskussion av diskrimineringsgrunderna på arbetsplatsträff med all personal.
Genomgång och diskussion av diskrimineringsgrunderna på skolråd med föräldrar
Kartläggningsmetoder fritidshem
• Egna enkäter kring trygghet trivsel och verksamheten.
• Gruppsamtal
• Intervjuer med enskilda barn
• Sociogram
Nulägesanalys
Enligt den kartläggning och den nulägesanalys som vi gjort har vi kommit fram till följande:
I elevenkäten framgick det att ett 20 tal elever på Alléskolan upplevde att en kompis så ensam ut. Det kan vara samma elev som några tänker på, men det är tillräckligt många för att vi vill arbeta med frågan på skolnivå.
Det finns några barn som uttrycker att de kan vara rädda för de större barnen. Framförallt då de kommer till matsalen.
I föräldraenkäten utryckte en del föräldrar att de inte hade riktigt klart för sig hur skolan arbetar mot kränkning. Där för ska vi skicka ut likabehandlingsplanen på mail och lägga upp den på hemsidan
Mål för det kommande året
Alla barn ska känna gemenskap med sina kamrater och ha någon att leka med om man vill.
Alla barn ska vara trygga i sin skol- och fritidshemsmiljö och inte var rädd för någon skolkamrat.
Åtgärder för det kommande året
• Det ska finnas vuxna ute i tillräckligt antal för att kunna uppmärksamma eventuella elever som inte har något att göra.
• Temavecka och temadag om vänskap
• Informera om vårt förebyggande arbete mot kränkning på föräldramöte, skolråd och hemsida. Göra likabehandlingsplanen tillgänglig för alla.
Uppföljning och revidering
Uppföljning och revidering av grundskolans-, fritidshemmens- och förskoleklassernas- likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling sker november – februari 2014/2015.
Bilagor
Ordningsregler Utredningsblankett
