2014-2015
Likabehandlingsplan och
plan mot kränkande behandling
på område Karstorps förskolor
VISION – POLICY ... 3
DEFINITION AV DISKRIMINERING ... 3
DISKRIMINERING ... 3
DIREKT OCH INDIREKT DISKRIMINERING ... 3
DISKRIMINERINGSGRUNDERNA ... 3
DEFINITION AV KRÄNKANDE BEHANDLING OCH MOBBNING ... 5
MOBBNING ... 5
KRÄNKANDE BEHANDLING ... 6
KRÄNKANDE BEHANDLING KAN DELAS IN I TRAKASSERIER OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING ... 6
UTREDNING OCH KARTLÄGGNING ... 6
VUXEN KRÄNKER, TRAKASSERAR ELLER DISKRIMINERAR ELEV ... 7
UTREDNING OCH KARTLÄGGNING ... 7
FÖREBYGGANDE ARBETE... 8
KARTLÄGGNING OCH NULÄGESANALYS ... 8
BESKRIVNING AV TILLVÄGAGÅNGSSÄTT ... 8
MÅL FÖR LIKABEHANDLINGSARBETE OCH ARBETE MOT DISKRIMINERINGSGRUNDERNA ... 9
ÅTGÄRDER I ARBETET MOT MÅLEN ... 9
UPPFÖLJNING OCH REVIDERING ... 9
BILAGAOR... 9
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för
område Karstorps Förskolor.
Vision – Policy
Förskolan motverkar aktivt alla former av kränkande behandling och diskriminering, genom att reagera och agera kraftfullt. Värdegrundsfrågorna är viktiga för oss. Varje barn ska känna trygghet och harmoni i sin vardag. Vi arbetar med att stärka barn självkänsla och vi vill att våra verksamheter kännetecknas av ett gott bemötande.
Definition av diskriminering Diskriminering
Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder.
Direkt och indirekt diskriminering
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis, elevens kön. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program.
Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat.
Diskrimineringsgrunderna Kön
Förskolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Förskolan ska också förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av elever.
Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet.
Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material.
Även transsexuella, alltså personer som har ändrat eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet, skyddas utifrån diskrimineringsgrunden kön.
Analys: Medvetet arbeta med språkbruk hos elever och föräldrar. Medvetandegöra arbetet mot trakasserier och mobbing.
Mål: Alla ska ges samma möjligheter oavsett person och inte kön.
Etnisk tillhörighet
Förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av etnisk tillhörighet.
Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med
samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.
Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. Om man är född i Sverige kan man vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. Man kan ha flera etniska
tillhörigheter.
Analys: Ta till vara lärsituationerna och olika kulturer och gärna pedagoger med annan bakgrund tex. kultur, etnicitet eller språk. Eftersom vi är verksamma i ett relativt homogent samhälle är det viktigt att söka kunskap och möta barn i deras frågor. Detta leder till ökad förståelse för olika människor, deras religioner och annan trosuppfattning.
Mål: Sträva efter ett öppet och positivt förhållningssätt för att kunna möta olika etniska grupper och kulturer.
Religion och annan trosuppfattning
Förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av religion eller annan trosuppfattning.
Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Undervisningen i skolan ska enligt läroplanen vara icke-konfessionell och skolan får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion.
Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism eller ateism. De anses ha ett naturligt samband med eller vara jämförbara med religion.
Analys: Eftersom vi är verksamma i ett relativt homogent samhälle är det viktigt att söka kunskap och möta barn i deras frågor. Detta leder till ökad förståelse för olika människor, deras religioner och annan trosuppfattning.
Mål: Alla pedagoger ska bejaka barnens nyfikenhet.
Funktionsnedsättning
Förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av funktionsnedsättning.
Funktionsnedsättning kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka livet på olika sätt. Som funktionshinder räknas både sådana som syns, som att man använder rullstol, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi.
Funktionsnedsättning kan uppstå till följd av en sjukdom eller något annat tillstånd.
De kan också uppstå till följd av en medfödd eller förvärvad skada.
Analys: Rättvisa kan ibland vara att någon får mer eller mindre än andra.
Ju mer vi vet desto större blir förståelsen.
Olikheter är inte några konstigheter.
Mål: Medvetandegöra barn om olikheter.
Alla ska ges samma möjligheter oavsett funktionshinder Sexuell läggning
Förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier pågrund av sexuell läggning.
Med sexuell läggning menas;
• Homosexualitet
• Bisexualitet
• Heterosexualitet.
Förskolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till sina elever. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling, oavsett sexuell läggning.
Homofobi är en ideologi, en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller på homo- och bisexuella människor.
En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors lika värde och allas lika rättigheter.
Analys: I vår verksamhet rör detta mest vuxna i barns närhet.
Mål: Dokument till hemmen formuleras könsneutrala.
Könsöverskridande identitet och uttryck
Barn får inte diskrimineras eller trakasseras i förskolan på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck.
Diskrimineringsgrunden omfattar de flesta transpersoner. Transpersoner är ett paraplybegrepp som används om människor som på olika sätt bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och könsuttryck – mot föreställningar om hur kvinnor och män, pojkar och flickor förväntas vara och se
ut. Transpersoner kan till exempel vara transvestiter, intersexuella personer som fötts med oklar könstillhörighet) eller inter- och transgenderpersoner
(personer som definierar sig bortom kön eller utanför de traditionella könsidentiteterna).
För att omfattas av diskrimineringsskyddet måste personens könsöverskridande
identitet eller uttryck uppfattas av andra, men det krävs inte att den som diskriminerar känner till begreppen.
Diskrimineringsgrunden har inget samband med sexuell läggning. Personer med könsöverskridande identitet eller uttryck kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella.
Analys: Det råder en tillåtande attityd i verksamheten. Utklädning och rollprovning är en naturlig del i verksamheten och det erbjuds möjlighet att prova olika roller.
Det är vi vuxna som sätter och uppmärksammar gränser och gränsöverskridande aktivitet.
Mål: Vi ska ha en neutral och tillåtande miljö där barn kan prova olika roller och även kunna vara sig själv.
Ålder
Barn får inte diskrimineras eller trakasseras i förskolan på grund av ålder.
Det är tillåtet att särbehandla på grund av ålder;
• vid tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola eller specialskolan. En sådan bestämmelse kan vara skollagen eller
grundskoleförordningen, till exempel indelning i grupper utifrån barnens och elevernas ålder.
• om det finns ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Det gäller till exempel åldersgränserna för tillträde till gymnasium, vuxenutbildning och SFI.
När skyddet mot åldersdiskriminering skulle införas gjorde regeringen en översyn av alla bestämmelser inom utbildningsväsendet. Regeringen hittade inte några bestämmelser som skulle strida mot förbudet.
Analys: I förskolan arbetar man ofta i åldersblandade grupper. Detta kan vara en fördel.
Mål: Barn ska ej diskrimineras pga. ålder, men det är tillåtet att särbehandla på grund av ålder, tex. vid intagning till förskola.
Definition av kränkande behandling och mobbning Kränkande behandling:
är uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret.
Annan kränkande behandling:
är uppträdande som – utan att vara trakasserier, kränker en elevs värdighet.
Mobbning
Barn och elevombudsmannen föreslår följande definition av mobbning:
”utfrysning och andra upprepade och systematiska fysiska och/eller psykiska negativa handlingar, som syftar till att bryta ned offret psykiskt eller på annat sätt försätta honom eller henne i en situation av underlägsenhet eller vanmakt”
Frågan om en person är utsatt för mobbning måste utgå från offrets egen uppfattning av kränkning.
Kränkande behandling
Förskolan ska också förebygga och förhindra det som i skollagen benämns som kränkande behandling 6 kap. 8 §.
Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men saknar koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Tanken är att begreppet ska täcka in alla former av kränkande behandling. Det kan vara mobbning, men även enstaka händelser.
Det kan till exempel handla om att reta eller mobba någon för att han eller
hon är överviktig eller har en viss hårfärg, men det behöver inte ha koppling till en egenskap hos det utsatta barnet. Utfrysning, knuffar eller att till exempel rycka någon i håret räknas också som kränkande behandling.
Kränkande behandling kan delas in i trakasserier och annan kränkande behandling Trakasserier
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara;
fysiska (slag, knuffar)
verbala (hot, svordomar, öknamn)
psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)
texter och bilder
Trakasserier är även uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med;
kön
etnisk tillhörighet
religion eller annan trosuppfattning
funktionshinder
sexuell läggning
könsöverskridande identitet eller uttryck
ålder.
Analys: Det är den upplevda subjektiva känslan som reglerar om det är en kränkande behandling.
Mål: Alla barn ska känna sig trygga i förskolan
Arbetsgång vid misstanke om kränkande handling, trakasserier och/eller diskriminering
Kränkning, trakasserier, och eller diskriminering mellan barn Utredning och kartläggning
1. Samtal med det barn som blivit kränkt och/eller barnets vårdnadshavare
Vem/Vilka kränker?
När händer kränkningarna? Inne/ ute, vid övergångar?
Hur länge har kränkningen pågått?
Vad gör det barn som kränker? Verbala tillmälen, utfrysning, fysisktvåld, bitning?
Vem är ”motor”, leder kränkningarna?
Se till att samtalen genomförs ostört och i lugn och ro. Informera den kränktes föräldrar!
Ansvariga för samtalet: Förskollärare eller barnskötare eller annan inblandad vuxen.
Ansvarig för information till förälder: förskollärare eller barnskötare eller annan inblandad vuxen. Vanligtvis den som genomfört samtalet med det barn som blivit kränkt.
Samtalen dokumenteras och kopia på dokumentet samt muntlig information till skolledning.
2. Samtal med arbetslaget och andra berörda vuxna.
Vem/Vilka kränker?
När händer kränkningarna? Inne/ute vid övergångar?
Hur länge har kränkningen pågått?
Vad gör de barn som kränker? Verbala tillmälen, utfrysning, fysiskt våld, bitning?
Vem är ”motor” leder kränkningarna?
Ansvariga för samtalet: Förskollärare eller barnskötare eller annan inblandad vuxen.
3. Utredande enskilda samtal med alla inblandade barn och /eller barnets vårdnadshavare, dvs de som anklagas för kränkning.
Inför det utredande samtalet tas kontakt med skolledningen som deltar i samtalet eller som delges skriftligt.
Ansvariga för samtalet: Förskollärare el barnskötare och/eller inblandad vuxen.
Samtalen dokumenteras på blankett 1, utredning
4. Bedömning
Är det trakasserier, kränkande behandling, diskriminering eller är det en konflikt?
Arbetslaget och biträdande rektor analyserar utredningen/karläggningen.
Om det är trakasserier, kränkande behandling, diskriminering gör arbetslaget
tillsammans med skolledningen en handlingsplan för att få konstruktiva rutiner för att bryta icke önskvärda mönster och beteenden. Föräldrarna är delaktiga i framtagandet i handlingsplanen.
Ansvarig för uppföljningssamtalen: Biträdande rektor.
Samtalen dokumenteras på blankett 1, utredning bilaga 2 Anmälan till huvudmannen upprättas.
6. Om situationen fortsätter?
I samverkan med föräldrar till de barn som kränkt, trakasserat eller diskriminerat, diskuteras tänkbara åtgärder i enlighet med handlingsplanen för barn i behov av särskilt stöd i förskolan.
Föräldrarna informeras om att det tas upp i EVT och att extern handledning behövs för arbetslaget.
Beslut om vilken åtgärd som är lämplig, tas i elevvårdskonferens.
Vuxen kränker, trakasserar eller diskriminerar barn Utredning och kartläggning
Om det kommer till någons kännedom att en vuxen kränker något barn ska detta omedelbart rapporteras till rektor eller biträdande rektor. Alla har en skyldighet att vara uppmärksamma och anmäla det de ser och hör. Skolledaren startar därefter en
utredning/kartläggning.
1. Samtal med den person som anmäler kränkningen
Vem/Vilka kränker?
När händer kränkningarna? Ute eller inne var precist? Vid sammanslagningar?
Hur länge har kränkningen pågått?
Vilken typ av kränkning gör den vuxna?
2. Samtal med det barn och/eller föräldrar som blivit kränkt som blivit kränkt
Vem/Vilka kränker?
När händer kränkningarna? Ute eller inne var precist? Vid sammanslagningar?
Hur länge har kränkningen pågått?
Vilken typ av kränkning gör den vuxna?
3. Samtal med den person som påstås ha kränkt eleven Ansvariga för samtalen: förskolechef
Ansvarig för information till förälder: förskolechef 4. Bedömning
Om skolledaren bedömer att det är en kränkning utdelas en muntlig eller skriftlig varning beroende på hur allvarlig handlingen är.
Samtalen dokumenteras på blanketten ”Dokumentation avseende kränkande behandling eller diskriminering”.
Anmälan till huvudmannen upprättas.
Förebyggande arbete
Grundverksamhet enl. Årsplanen Socialt samspel
Närvarande personal
Alla vuxna är goda förebilder Kartläggningar
Riskbedömningar Gruppgenomgångar Barnkonferenser
Barnintervjuer som stöd Daglig föräldrakontakt Föräldramöte
Utvecklingssamtal Värdegrundsfrågor
Trygghetsteamet för förskolan Föräldraföreläsning av socionomer
Föreläsningar från Resurs och –lärcentrum och Barnesbästa projektet
Handledning av psykolog, socionom och specialpedagog med metod genomgång tex, seriesamtal och social berättelser
TAKK utbildning
Kompisteater och andra metoder för att arbeta med grupper och individers samarbete,
”Gruppen som grogrund” eller ”Snick och Snack” är exempel Strukturerad konflikthantering
Kartläggning och nulägesanalys
Har skett på varje förskoleavdelning och finns dokumenterad och arkiverad där.
Har presenterats på föräldramöten i november 2014.
Beskrivning av tillvägagångssätt
Avdelningsvis gjordes observationer under veckorna 41 och 42.
I år provade vi en ny metod med glada och ledsna ”smilysar” på 3-5 års grupperna.
Barnen fick placera ut figurerna på platser där de känner det bekvämt respektive mindre bra att vistas i.
Arbete med denna kartläggningsmetod behöver upprepas för att pedagoger och barn ska hitta rätt form för att det ska ge en rättvis bild av avdelningens situation.
En karta över utemiljön har använts. Observationer har pedagogerna gjort och sett vad som sker i utemiljön.
Barnintervjuer genomförs på hösten i samband med kartläggningen där varje barn (ca 2- 6 år) får möjlighet att samtal med en pedagog.
Då grupperna på förskolorna har olika ålders grupper och sammansättningar av barn så blir en sammanställning för varje förskola en rättvis bild. En slutsats som framkom är att avdelningarna mellan förskolorna har mer gemensamt om de har samma ålder på barnen än de som är inom samma förskola men har olika åldrar. Därför har varje avdelning sin kartläggning och analys på sin avdelning och arbetar vidare utifrån den.
Mål för likabehandlingsarbete och arbete mot diskrimineringsgrunderna
Alla barn ska känna sig trygga i förskolan
Alla barn ska känna tillit till de vuxna i förskolan, så att de vågar visa, prata och berätta om de känner sig otrygga eller rädda.
Alla vuxna ska arbeta för att främja alla barns lika värde.
Att föräldrarna känner delaktighet i barnens vardag.
Åtgärder i arbetet mot målen
Vuxna finns alltid närvarande kring barnen, både i inne- och utemiljön. Vi arbetar aktivt vår läroplans värdegrund. Det är viktigt att vara lyhörd som vuxen och markera direkt vid konflikter och osämja mellan barnen.
De vuxna skall föra ständiga samtal med barnen i förskolan. Dialogen mellan barn och vuxna är viktiga för att främja trygghet och motverka utanförskap. De
spontana samtalen är lika viktiga som de strukturerade, tex. Barnintevjuer för att fånga upp signaler på attityder eller händelser i barngruppen.
Verksamhetens personal ska föra pedagogiska diskussioner kring pedagogiskt material, litteratur och aktiviteter för att främja individualisering och uppmuntra och vidga uppfattningar om vad pojkar och flickor behöver och motiveras av. Alla barn ska ges möjlighet att ta lika mycket plats, exempelvis under samling,
uteaktivitet, styrd aktivitet och matsituationer. Vi ser barnen som individer med olika personliga egenskaper.
kompisteater för alla pedagoger på 3-5 årsavdelningen även småbarnasavdelningaran får också kompetens utveckling
Utvecklande samtal mellan barn med vuxenstöd i hur barnen i dialog kan lösa konflikt eller konkurans om material eller utrymme på avdelningen.
Med vuxet stöd utveckla barns förmåga att lösa konflikter och konkurrens situationer i dialog.
Daglig dialog med föräldrarna.
Uppföljning och revidering
Uppföljning och revidering av förskolans likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling sker september-oktober 2015.
Mål för likabehandlingsarbete och arbete mot diskrimineringsgrunderna Se under varje rubrik av diskrimineringsgrunderna
Uppföljning och revidering Se processkarta bilaga
Bilagor
Utredningsblanketter
Processkarta kring vår kartläggning Barnintervju underlag
