Västra Bosön

(1)

2020-06-29 Dnr MSN/2014:541 Sida 1 (51)

POSTADRESS Lidingö stad

BESÖKSADRESS Lejonvägen 15

TELEFON 08-731 30 00 vx

E-POST

miljo.stadsbyggnad@lidingo.se

PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR

Västra Bosön

stadsdelen Bosön

Flygbild med planområdets lokalisering markerad med rött.

(2)

Vad är en detaljplan och hur går det till?

En detaljplan är ett juridiskt dokument som bestämmer hur marken får användas. Processen att ta fram en detaljplan är reglerad i plan- och bygglagen.

1. Samråd

Staden tar fram ett samrådsförslag med översiktsplanen som underlag. Samrådshandlingarna skickas på remiss till berörda. I handlingarna beskrivs vad planen är tänkt att innehålla. Inom angiven tid finns möjlighet att yttra sig och tala om hur man som fastighetsägare eller övrig berörd anser att planen ska utformas. Efter att samrådet avslutats görs en samrådsredogörelse där samtliga yttranden besvaras.

2. Granskning

Kommunen gör en bearbetning av planen efter synpunkter och annat som kommit fram under samrådet och planen tas upp i miljö- och stadsbyggnadsnämnden för beslut om granskning.

Därefter skickas den till berörda fastighetsägare med flera. Nu finns ytterligare ett tillfälle att yttra sig över planförslaget. Även efter granskningen görs en sammanställning av inkomna yttranden med svar från kommunen. Efter granskningen kan smärre justeringar av planen göras.

3. Antagande och genomförande

Kommunstyrelsen ska godkänna planen och efter det ska kommunfullmäktige besluta att planen antas. Det finns möjlighet för den som fortfarande är missnöjd med förslaget att överklaga till mark- och miljödomstolen och i sista hand till mark- och miljööverdomstolen.

Om ingen överklagar beslutet vinner planen laga kraft tre veckor efter att

kommunfullmäktiges protokoll har justerats. Efter att detaljplanen har vunnit laga kraft påbörjas genomförandet av planen.

(3)

Innehållsförteckning

Vad är en detaljplan och hur går det till? ... 2

Om detaljplanen ... 4

Detaljplanens handlingar ... 4

Plan- och bygglagen ... 4

Förfarande och planprocess ... 4

Preliminär tidplan ... 4

Bakgrund och skäl till detaljplanens upprättande ... 4

Syfte ... 5

Sammanfattning av planförslaget ... 6

Uppdrag ... 6

Plandata ... 7

Lägesbestämning och areal ... 7

Markägoförhållanden ... 7

Planens överensstämmelse med hushållningsbestämmelserna i miljöbalken ... 8

Riksintressen ... 8

Översiktsplan ... 8

Planprogram ... 8

Gällande detaljplaner, stadsplaner, områdesbestämmelser och fastighetsplaner ... 8

Miljöprogram ... 8

Undersökning av betydande miljöpåverkan ... 9

Miljökvalitetsnormer för vattenförekomst (MKN) ... 9

Strandskydd ... 10

Planförslag och konsekvenser ... 13

Bebyggelse och stadsbild ... 13

Varvsverksamhet ... 23

Kulturmiljö ... 24

Natur och park ... 36

Vattenområden ... 38

Gator och trafik ... 39

Geotekniska förhållanden ... 40

Service ... 41

Teknisk försörjning ... 41

Miljö, hälsa och säkerhet ... 42

Tillgänglighet ... 44

Genomförandefrågor ... 45

Medverkande tjänstemän ... 51

(4)

Om detaljplanen

Detaljplanens handlingar

Till detta detaljplaneförslag hör följande handlingar:

 Plankarta i storlek A1 i skala 1:1000, blad 1

 Plankarta i storlek A1 i skala 1:1000, blad 2

 Planbeskrivning (detta dokument)

Plan- och bygglagen

Detaljplanen har tagits fram enligt plan- och bygglagen, PBL (2010:900) i dess lydelse innan den 1 januari 2015.

Förfarande och planprocess

Detaljplanen tas fram med normalt planförfarande. Se mer om processen på sid 2.

Preliminär tidplan

Beslut om planuppdrag 2014-08-20

Samråd Kvartal 3-4 2020

Granskning Kvartal 1-2 2021

Antagande Kvartal 3-4 2021

Laga kraft cirka 3 veckor efter antagande, om antagandebeslutet inte överklagas.

Bakgrund till detaljplanens upprättande

Västra Bosön regleras idag med områdesbestämmelser från 1999. Syftet med

områdesbestämmelserna var att förtydliga översiktsplanens intentioner att bevara det kulturhistoriska värdet i området. Områdesbestämmelserna reglerar dock inte bebyggelsens utformning gällande byggnadsarea och höjd, vilket har gjort det svårt att tolka och tillämpa bestämmelserna vid bygglovsprövning. I områdesbestämmelserna anges att uthus och annexbostäder ska underordna sig huvudbyggnad, men eftersom ingen begränsning finns av byggnadsarean har bygglovsansökningar innehållit önskemål om att utöka både

huvudbyggnad, annex och uthus. Detta har lett till stora byggnader som dominerar

landskapsbilden på ett oönskat sätt. Staden anser att områdesbestämmelserna inte uppfyller sitt syfte i tillräcklig mån då tillkommande byggnader i vissa fall har inneburit en negativ påverkan på kulturmiljön. Områdesbestämmelserna är dessutom förlegade då de innehåller bestämmelser som skyddar byggnader som inte längre finns kvar eller skyddar byggnader som genom ovarsam renovering har förlorat delar av sitt kulturhistoriska värde.

Med anledning av ovanstående anser staden att en ny detaljplan behöver upprättas för att bevara platsens kulturhistoriska värden. En översyn behöver göras som visar vilka värden som



Här är vi nu

(5)

finns kvar i området så att rätt byggnader får det skydd som är nödvändigt. Genom en översyn av kulturvärdena kan detaljplanen skydda de fastigheter som behöver skyddas och möjliggöra ett mer flexibelt nyttjande av de fastigheter som saknar kulturvärden. De idag gällande områdesbestämmelserna ger ingen rätt att bygga, så kallad byggrätt. Det finns inte någon möjlighet att reglera bebyggelsens storlek genom att göra ett tillägg till

områdesbestämmelserna eftersom det saknas lagstöd för en sådan reglering med

områdesbestämmelser. En ny detaljplan kommer att stärka rättssäkerheten för varje enskild fastighetsägare eftersom detaljplanen säkerställer byggrätter. Detaljplanen ger en

förutsägbarhet om vad grannarna får och inte får göra.

I plan- och bygglagens 1 kapitel anges att

2 § Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten enligt denna lag.

Vidare framgår i 4 kapitlet i vilka situationer som kommunen ska upprätta en detaljplan innan bygglov lämnas, det så kallade detaljplanekravet.

2 § Kommunen ska med en detaljplan pröva ett mark- eller vattenområdes lämplighet för bebyggelse och byggnadsverk samt reglera bebyggelsemiljöns utformning för

1. en ny sammanhållen bebyggelse, om det behövs med hänsyn till omfattningen av bygglovspliktiga byggnadsverk i bebyggelsen,

2. en bebyggelse som ska förändras eller bevaras, om regleringen behöver ske i ett sammanhang.”

Bestämmelserna i plan- och bygglagen innebär formellt sett att staten ställer krav på att kommunen i vissa situationer ska använda en detaljplan för prövning av markens lämplighet för bebyggelse. Det kommunala planmonopolet innebär att det är kommunen som avgör när och var en detaljplan ska upprättas. Det finns ingen rätt för enskilda att tvinga fram en detaljplan och inte heller att lägga fram någon form av veto mot en tilltänkt detaljplan.

I plan- och bygglagens 4 kap framgår att

4 § trots 2 och 3 §§ behöver reglering inte göras med en detaljplan, om tillräcklig reglering har gjorts med områdesbestämmelser.

För Västra Bosöns del anser staden att de befintliga områdesbestämmelserna inte utgör en tillräcklig reglering enligt de motiv som beskrivits ovan.

Syfte

Detaljplanens syfte är att bevara och skydda områdets höga kulturhistoriska värden samt att reglera byggrätt, byggnadernas höjd och tillåtet antal lägenheter för varje fastighet.

Kulturvärdena bevaras genom införande av varsamhets- och skyddsbestämmelser på de fastigheter som har höga värden. Rivningsförbud införs på dessa fastigheter. På alla

fastigheter regleras byggrättens storlek, utformning och placering. Ny- och ombyggnationer i området ska göras med hög gestaltningsambition, anpassas till områdets karaktär och

utformas med hänsyn till innerskärgårdens villabyggnadstradition. Byggnadsdetaljer ska anknyta till den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen i området. Ny- och ombyggnation i området får inte förändra bebyggelsemönstret med luftiga tomter. I planförslaget föreslås strandskyddet upphävas i samma omfattning som i dagsläget.

(6)

Sammanfattning av planförslaget

I detaljplanen regleras byggrätter för huvudbyggnader, komplementbyggnader och komplementbostadshus. Byggrätternas storlek har tagits fram genom användandet av ett generellt system för aktuellt planområde. Systemet baseras på fastighetsstorlek och hur stor andel av fastigheten som är bebyggd idag. Fastigheter med liknande area ges lika stora byggrätter. Byggrätten har även anpassats utifrån vissa faktorer som gör att vissa byggrätter avviker från det generella systemet. Faktorer som hög andel bebyggd tomt, kulturmiljövärden och stora huvudbyggnader påverkar byggrättens storlek. Vissa fastigheter kommer att ha möjlighet att bygga mer, andra kommer inte kunna bygga mer utan har en byggrätt

motsvarande den nuvarande byggnadens storlek. Alla befintliga byggnader på fastigheterna ges planstöd.

Generellt i området gäller att enbart friliggande enbostadshus tillåts. Det får endast finnas en huvudbyggnad per fastighet med högst en lägenhet. I planförslaget ges alla fastigheter möjlighet att bygga ett komplementbostadshus med en byggnadsarea om max 60 kvm och en nockhöjd om 4,5 meter. De fastigheter som redan har fler eller större komplementbostadshus får en särskild byggrätt för att byggnaderna inte ska bli planstridiga. Detaljplanen medger att en befintlig komplementbyggnad kan byggas om till komplementbostadshus, så länge det är inom ramen för planbestämmelserna.

För att bevara områdets karaktärsdrag och kulturhistoriska värden är det viktigt att eventuella ombyggnationer och nybyggnationer anpassas till områdets karaktär och utformas i enlighet med den historiska traditionen. Vid ny- och ombyggnation ska placering och gestaltning ske i enlighet med karaktären på den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen i området. På

plankartan finns generella gestaltningsbestämmelser som gäller för alla fastigheter inom planområdet. Bestämmelserna gäller till exempel fasadmaterial, fasadkulör, takutformning och takmaterial. Bestämmelserna anger att ny- och ombyggnation ska ske med hänsyn till innerskärgårdens villabyggnadstradition. Tillbyggnader ska underordnas huvudbyggnaden och anpassas till den ursprungliga byggnadens karaktär.

I planen skyddas byggnader på elva fastigheter med varsamhetsbestämmelser (k1 eller k2), skyddsbestämmelser (q1) eller en kombination av både varsamhetsbestämmelser och skyddsbestämmelser. Dessa byggnader får inte rivas (q2).

I och med de idag gällande områdesbestämmelserna för Västra Bosön är strandskyddet upphävt i sin helhet på nästan alla fastigheters mark samt i vattenområdet cirka 40 meter ut från strandkanten. När områdesbestämmelserna nu ersätts med en ny detaljplan återinträder strandskyddet. Den nya planen måste ta ställning till inom vilka områden som strandskyddet ska upphävas. I detaljplanen föreslås att strandskyddet upphävs i samma omfattning som i dagsläget. Eftersom planområdet inte omfattar vattenområdet kommer

områdesbestämmelserna fortsatt gälla för vattenområdet och strandskyddet fortsatt vara upphävt 40 meter ut från strandkanten.

Uppdrag

Kommunstyrelsens planutskott beslutade 2014-08-20 att ge miljö- och

stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att upprätta förslag till detaljplan för del av Västra Bosön i huvudsaklig överensstämmelse med start-PM daterad 2014-07-31.

(7)

Plandata

Lägesbestämning och areal

Planområdet ligger på Lidingös norra del, längs med stranden av Bosöns västra udde.

Planområdet utgörs av två delar, en nordlig och en sydlig del. Den norra delen omfattar 15 fastigheter och är cirka 7,9 hektar stor. Den södra delen omfattar 8 fastigheter och är cirka 2,3 hektar stor. Planområdets totala areal är cirka 10 hektar. De båda områdena skiljs åt av ett naturområde som ägs av staden och stadens tomtaktiebolag.

Planområdets lokalisering på Lidingö.

Markägoförhållanden

Planområdet omfattar privatägda bostadsfastigheter och ett mindre område kommunal mark.

Planområdet omfattar 23 stycken privatägda fastigheter: Lidingö 5:114–5:117, 5:119, 5:120, 5:122–5:127, 5:129–5:133, 5:155, 5:185, 5:189, 5:190, 5:195 och 5:196. Planområdet omfattar även cirka 800 kvadratmeter av en kommunägd fastighet, Lidingö 5:118, i planområdets nordvästra del, i anslutning till Lidingö 5:122.

Planområdets gränser i rött.

(8)

Planens överensstämmelse med hushållningsbestämmelserna i miljöbalken

Detaljplanen är förenlig med bestämmelserna i 3 kap. miljöbalken avseende lämplig användning av mark- och vattenresurser.

Riksintressen

Lidingö ingår i de kustområden och skärgårdar i Södermanland och uppland som är av riksintresse med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i områdena (4 kap. 1 – 2 § miljöbalken). Lidingö stad omfattas geografiskt av riksintresset, men bestämmelserna saknar relevans i det aktuella fallet då bestämmelserna inte ska utgöra hinder för utveckling av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet. Inga andra riksintressen berör planområdet.

Översiktsplan

I markanvändningskartan till Lidingös översiktsplan 2012 redovisas aktuellt område som bostadsområde. Detaljplanen är förenlig med översiktsplanen.

Planprogram

Miljö- och stadsbyggnadskontoret har bedömt att planen inte innebär sådana förändringar att planen behöver föregås av ett programskede (plan- och bygglagen 5 kap. 10 §).

Gällande detaljplaner, stadsplaner, områdesbestämmelser och fastighetsplaner

För planområdet finns ingen gällande detaljplan, fastighetsplan eller tomtindelning. Området regleras med områdesbestämmelser som vann laga kraft 1999-11-11. Syftet med

områdesbestämmelserna var att förtydliga översiktsplanens intentioner att bevara det kulturhistoriska värdet i området.

Miljöprogram

Lidingö stad har antagit ett miljöprogram, Lidingös miljöprogram 2016-2020, med 17 lokala miljömål som ska uppfyllas. Flera av målen berör framför allt stadens egna verksamheter och redovisas inte här. En bedömning har gjorts av hur detaljplanen överensstämmer med

miljömålen. Miljö- och stadsbyggnadskontoret har bedömt att detaljplanen bidrar till att mål 7 och 9 uppfylls. Planen uppfyller följande lokala miljömål:

Bebyggd miljö

7. Stadsplaneringen främjar hälsan och miljön och är anpassad till områdets karaktär 9. Antalet bullerstörda fastigheter har minskat med 50 %

Detaljplanens syfte är att bevara och skydda områdets höga kulturhistoriska värden. Planen innebär ingen ny bebyggelse i bullerstört läge.

Kulturmiljöprogram

I kulturmiljöprogrammet ”Lidingös kulturhistoriska miljöer”, som antogs av kommun- fullmäktige 1990 omtalas Västra Bosön som ett område med en kulturhistoriskt värdefull helhetsmiljö. Nu arbetar staden med att uppdatera kulturmiljöprogrammet. I arbetet med det nya kulturmiljöprogrammet kommer bedömningen från 1990 att ses över då mycket har hänt i

(9)

området sedan dess. Läs mer om kulturmiljön i området under rubriker om kulturmiljö senare i planbeskrivningen.

Undersökning av betydande miljöpåverkan

Miljö- och stadsbyggnadskontoret har bedömt att detaljplanen inte medför en sådan betydande miljöpåverkan som fordrar en miljöbedömning och upprättande av

miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap. 11 § miljöbalken. Bedömningen har gjorts utifrån kriterierna i bilaga 2 och 4 i MKB-förordningen. Till hjälp har kontoret använt en checklista med de miljöaspekter som anges i 6 kap. 12 § punkt 6 miljöbalken.

Planens syfte är att identifiera och bevara kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. I sak kommer detaljplanen inte att medge någon större förändring av området och således inte påverka miljön och landskapsbilden. Konsekvenserna bedöms varken enskilt eller sammantaget innebära en sådan betydande miljöpåverkan som avses i miljöbalken.

Miljökvalitetsnormer för vattenförekomst (MKN)

Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt bindande styrmedel som är inskrivet i miljöbalkens femte kapitel. Vid planläggning enligt PBL ska miljökvalitetsnormerna i 5 kap. miljöbalken följas.

Vattenförekomsten som planområdet avvattnas till är Askrikefjärden. Askrikefjärden har enligt Vatteninformationssystem Sverige (VISS, 2020) statusklassning enligt nedan.

Vattenförekomst

Askrikefjärden Ekologisk status Kemisk status Befintlig status Otillfredsställande Uppnår ej god

Miljökvalitetsnorm God ekologisk status 2027 God kemisk ytvattenstatus. Tidsfrist för tributyltenn föreningar och antracen till 2027 och med helt undantag för bromerade difenyleter och kvicksilver.

Detaljplanen bedöms inte försämra möjligheten till att miljökvalitetsnormerna uppnås.

Planens syfte är att skydda värdefull kulturmiljö och reglera byggrätter på befintliga fastigheter. Planförslaget medför inga större förändringar av markanvändningen inom planområdet och mängden dagvatten som når Askrikefjärden bedöms inte öka i någon större omfattning. Inte heller halten förorenat dagvatten bedöms öka efter planens genomförande.

(10)

Strandskydd

Strandskyddet på Västra Bosön är upphävt i sin helhet på nästan alla fastigheters mark samt cirka 40 meter ut i vattnet vid de fastigheter som har strandtomt. Det finns dock tre fastigheter inom vilka strandskydd gäller på delar av fastigheterna samt inom delar av anslutande

vattenområde. Det är fastigheterna Lidingö 5:120, 5:122 och 5:123 (se karta nedan).

Strandskydd gäller även inom naturmark som inte omfattas av de gällande områdesbestämmelserna för Västra Bosön.

Bilden visar var strandskyddet gäller (blå yta).

Enligt miljöbalken 7 kap. 18§ återinträder strandskyddet när en detaljplan eller

områdesbestämmelser ersätts med en ny detaljplan. Den nya detaljplanen måste då ta ställning till inom vilka områden som det finns särskilda skäl för att upphäva strandskyddet.

I detaljplanen föreslås strandskyddet hanteras på följande sätt:

- På de flesta fastigheterna upphävs strandskyddet inom hela landområdet.

- Strandskyddet upphävs inte i sin helhet på de tre fastigheterna Lidingö 5:120, 5:122 och 5:123. För dessa fastigheter fortsätter strandskyddet att gälla som idag, det vill säga på den nordvästra udden på fastigheterna Lidingö 5:122 och Lidingö 5:123 samt den norra skogbeklädda berghällen på fastigheten Lidingö 5:120. Här saknas särskilda skäl för att upphäva strandskyddet.

- I vattenområdet utanför planområdet fortsätter strandskyddet att vara upphävt 40 meter ut i vattnet. Här återinträder inte strandskyddet eftersom

områdesbestämmelserna fortsätter gälla.

I plankartan finns planbestämmelsen a1 som visar inom vilka områden strandskydd upphävs.

Det är en administrativ bestämmelse som gäller fram till plangräns, användningsgräns eller administrativ gräns.

(11)

Kartan visar var strandskyddet upphävs inom planområdet.

I en detaljplan får kommunen upphäva strandskyddet om det finns särskilda skäl för det och om intresset som avses med planen väger tyngre än strandskyddsintresset. I miljöbalken anges de särskilda skäl som finns för att upphäva strandskyddet. Nedan redovisas motiv och särskilt skäl för upphävande av strandskyddet inom planområdet.

Området har redan tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften (MB kap 7, 18 c § p 1)

I detaljplanen upphävs strandskyddet inom större delen av kvartersmarken. Upphävandet görs för de områden som idag redan omfattas av det upphävda strandskyddet. Områdena ligger inom privata fastigheters tomtplats och hemfridszon och är ianspråktagna med

huvudbyggnader, komplementbyggnader, komplementbostadshus, altaner, trädäck, poolområden, båthus, sjöbodar, hårdgjorda uteplatser och lusthus. De privata fastigheterna ligger mellan stranden och de vägar som allmänheten har tillgång till. De områden där strandskyddet upphävs är därför inte allmänrättsligt tillgängliga och bedöms inte heller ha någon särskild betydelse för växt- och djurliv. De värdefulla träd som finns inom vissa fastigheter skyddas med planbestämmelser i plankartan och påverkas därför inte av ett upphävande av strandskyddet. I plankartan är större delen av marken närmast stranden prickmarkerad. Byggrätterna på fastigheterna är begränsade och planen bedöms inte innebära att områden närmast strandlinjen bebyggs i större omfattning än idag. Att upphäva

strandskyddet i samma omfattning som i dagsläget bedöms inte medföra några negativa effekter på varken växt- och djurlivet eller allmänhetens tillgång till strandområdet.

(12)

Bilder som visar strandområdet inom några av fastigheterna inom området. Hela fastigheterna utgör hemfridszon och strandområdena är ianspråktagna.

Fri passage (MB 7 kap. 18 f §)

Enligt miljöbalken ska ett beslut att upphäva strandskyddet inte omfatta ett område som behövs för att mellan strandlinjen och byggnaderna eller anläggningarna säkerställa fri passage för allmänheten och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet. Detta gäller inte om en sådan användning av området närmast strandlinjen är omöjlig med hänsyn till de planerade byggnadernas eller anläggningarnas funktion. På Bosön finns ingen möjlighet att skapa en fri passage utefter vattnet då fastigheterna har byggnader som ligger direkt intill stranden eller mycket nära stranden. Fastigheternas hemfridszon sträcker sig ända ner till vattnet och hindrar allmänrättslig tillgång till området. Bestämmelsen i miljöbalken är mest relevant avseende nyetableringar av bebyggelse och anses inte kunna tillämpas inom aktuell detaljplan i större utsträckning än vad som ovan beskrivits.

(13)

Planförslag och konsekvenser

Bebyggelse och stadsbild

Nulägesbeskrivning

Majoriteten av bebyggelsen inom planområdet utgörs av bostadsbebyggelse i form av friliggande villor. Enda undantaget är varvsverksamheten som finns på fastigheten Lidingö 5:119. Bostadshusen är byggda i 1-2,5 våningar. Storleken på bostadshusen varierar inom området, från cirka 70 m² till cirka 400 m² byggnadsarea. Andelen bebyggd yta inom fastigheterna varierar från cirka 5 % till cirka 25 %, inräknat huvudbyggnader,

komplementbyggnader och komplementbostadshus. Genomsnittet ligger på cirka 11 % bebyggd yta. Trots områdesbestämmelserna som tydligt beskriver att

komplementbyggnaderna ska vara underordnade huvudbyggnaden har många av fastigheterna komplementbyggnader vars sammanlagda yta är större än huvudbyggnaden. På senare år har de flesta villor genomgått stora förändringar i och med att de byggts om till permanentboende.

Fastighetsstrukturen i planområdet är i stort sett oförändrad sedan 1925, endast ett par delningar har skett. Fastigheterna i planområdets norra del är relativt långsmala och alla har strandkontakt. Avståndet från strandkanten till fastigheternas bakre gräns varierar mellan 85 till 140 meter. Bredden på fastigheterna varierar mellan 25-60 meter. Fastigheternas landareal ligger mellan 2600 och 7300 kvadratmeter. Fastigheterna är relativt kuperade, från

strandkanten till fastighetsgränsen mot söder skiljer det som mest 16 meter i höjd. Topografin på fastigheterna på uddspetsen på Västra Bosön avviker något från övriga fastigheter då de inte har någon större höjdskillnad, endast cirka 3 meter.

Fastigheterna inom planområdets södra del är lokaliserade vid Grönstavikens inlopp. Alla fastigheter, förutom Lidingö 5:114 och 5:117 norr om Bosövägen, har fastighetsgräns mot strandkanten. Fastigheterna på den södra sidan är inte lika långsmala jämfört med

fastigheterna på den norra sidan och storleken varierar mellan 800 och 7500 kvadratmeter.

Huvudbyggnaderna ligger närmare vattnet jämfört med norra sidan. Fastigheterna är inte heller lika kuperade som på den norra sidan.

Fastigheterna Lidingö 5:114 och 5:117 är mindre än genomsnittet och saknar strandkontakt.

Fastigheterna på västra Bosön är generellt sett byggda med en större huvudbyggnad, oftast centralt placerad på fastigheten. Husen är placerade med fastighetens bästa utsikt, en bit från vattnet med huvudfasadens stora glasverandor vända mot vattnet. På en del fastigheter kompletteras huvudbyggnaden med en annexbostad som oftast är lokaliserad i fastighetens utkant. På vissa av fastigheterna finns det fler än bara en annexbostad. Annexbostäderna har i vissa fall en större byggnadsarea än huvudbyggnaderna. Annexbostäderna användes förr som

(14)

sommarbostad eller som bostadshus åt tjänstefolk. De användes även som uthus, förråd, tvättstuga och stall. På senare år har vissa av annexhusen byggts om och används istället som permanentbostad. Annexbostäderna är i vissa fall sammanbyggda mot grannfastighetens annexbostad. Övrig bebyggelse som garage, uthus, sjöbod, förråd, dass, lusthus eller tvättstuga är ofta lokaliserade mot fastighetsgräns.

Planförslag och konsekvenser

De planbestämmelser som införts på plankartan syftar till att värna om den ursprungliga bebyggelsens karaktär, landskapsbild och historia. Bestämmelserna ska säkerställa att ny- och ombyggnation anpassas till områdets karaktär. Planområdet är avsett för gles

bostadsbebyggelse på stora tomter med karaktärsdrag som härstammar från innerskärgårdens villabyggnadstradition. Områdets bebyggelsemönster karaktäriseras av att det på varje fastighet finns en huvudbyggnad, övriga bostadshus och uthus är komplement utan egna avgränsade tomtplatser. Planbestämmelserna som införts i planen syftar till att bevara

områdets karaktär och hindra åtgärder som förändrar bebyggelsemönstret med luftiga tomter.

Alla befintliga byggnader ges planstöd. Planen medför att på de fastigheter som i dag inte har något komplementbostadshus (annexbostad) blir det möjligt att uppföra eller omvandla en befintlig komplementbyggnad till komplementbostadshus. Denna möjlighet finns i områdesbestämmelserna från 1999 och bedöms vara karaktäristisk för områdets och bör därför tillåtas även i detaljplanen.

Definition av huvudbyggnad, komplementbyggnad, komplementbostadshus och verksamhetslokal

I detaljplanen finns byggrätter för huvudbyggnader, komplementbyggnader,

komplementbostadshus och verksamhetslokaler. Byggnaderna och verksamhetslokalerna definieras enligt nedan:

Huvudbyggnad: den med hänsyn till funktionen viktigaste byggnaden på en fastighet.

Komplementbyggnad: en fristående byggnad som är komplement till en huvudbyggnad (en- eller tvåbostadshus). Exempelvis uthus, garage, växthus eller friggebod.

Komplementbostadshus: Komplementbyggnader som har inretts till bostäder.

Områdets karaktärsdrag

 Snickarglädjen på vissa av sommarvillorna, schweizerstil tidstypisk för sommarvillorna i Stockholms skärgård från slutet av 1800-talet.

 Punschverandorna ut mot vattnet med dekorativa träutformningar och tätspröjsade fönster.

 Luftiga tomter.

 Husens placering ofta mitt på tomten, på tomtens högsta punkt.

 Stora öppna trädgårdar.

 Utskjutande sadeltak i plåt.

 Ljusa oljefärger.

 Välbevarade lusthus.

 Strandskoning.

 Annexhus med karaktärsdrag från huvudbyggnad.

 Terränganpassning av byggnader.

 Bevarade träd på fastigheterna.

(15)

Verksamhetslokal: avses de lokaler som tillhört varvet som bedrivits på fastigheten 5:119.

Fastigheten är taxerad som industrienhet, reparationsverkstad. Resterande fastigheter på Västra Bosön är taxerade som småhusenhet alternativt hyreshusenhet.

I kartan nedan redovisas hur byggnader inom planområdet har klassificerats och vilka byggnader som utgör huvudbyggnader, komplementbyggnader och komplementbostadshus.

Kartan visar klassificering av huvudbyggnader, komplementbyggnader, komplementbostadshus och verksamhetslokaler.

Utnyttjandegrad huvudbyggnader

Byggrätternas storlek i området uttrycks med byggnadsarea och redovisas på varje fastighet inom planområdet. Byggnadsarean utgörs av byggnadens yta på marken och mäts i

byggnadens fasadliv. Byggrätternas storlek har tagits fram genom tillämpning av ett generellt system för aktuellt planområde. Systemet baseras på fastighetsstorlek och hur stor andel av fastigheten som är bebyggd idag. Fastigheter med liknande area ges lika stora byggrätter.

Byggrätterna har även anpassats utifrån vissa faktorer som gör att vissa byggrätter avviker från det generella systemet, se nedan.

Generell byggnadsarea för huvudbyggnader:

 Fastigheter mindre än 1000 kvm:100 kvm byggnadsarea för huvudbyggnad.

 Fastigheter större än 1000 kvm: 200 kvm byggnadsarea för huvudbyggnad.

(16)

Undantag från generell byggnadsarea:

 Om en huvudbyggnad på en fastighet idag är större än 100 eller 200 kvm ges den planstöd och fastigheten får en byggnadsarea i enlighet med den befintliga byggnaden.

 Om en fastighet har en hög andel bebyggd tomt kan byggrätten för huvudbyggnad vara mindre än vad det generella systemet anger.

 För fastigheter med kulturhistoriskt värde har byggrätten begränsats till ungefär nuvarande byggnadsarea för att det kulturhistoriska värdet inte ska förvanskas. Detta gäller för fastigheter med bestämmelserna k1 eller q1.

På plankartan redovisas byggnadsarean för huvudbyggnader och verksamhetsbyggnader med nedanstående planbestämmelser:

e1 - Största byggnadsarea för huvudbyggnad per fastighet e2 - Största byggnadsarea för verksamhetslokaler per fastighet.

I tabellen nedan redovisas de byggrätter för huvudbyggnader som föreslås på varje fastighet och motivet till om byggrätten avviken från det generella systemet. På nästa sida finns kartor där fastigheter och fastighetsbeteckning framgår.

Fastighet

Lidingö Landareal

(kvm) Huvudbyggnad

idag (kvm) Byggrätt i

DP Motiv

5:114 1109 160 200 Generell byggrätt för större fastighet, enligt beviljat bygglov.

5:115 784 134 140 Redan större än 100 kvm

5:116 862 70 100 Generell byggrätt för mindre fastighet 5:117 1274 80 100 Mindre byggrätt än den generella, hög andel

bebyggd tomt

5:119 2619 110 200 Generell byggrätt för större fastighet 5:120 7500 180 180 Kulturmiljö, samma byggrätt som idag 5:122 5245 150 200 Generell byggrätt för större fastighet 5:123 7286 170 200 Generell byggrätt för större fastighet

5:125 5800 170 200 Generell byggrätt för större fastighet 5:126 6140 273 275 Kulturmiljö, samma byggrätt som idag 5:127 4580 164 165 Kulturmiljö, samma byggrätt som idag

5:130 4935 151 200 Generell byggrätt för större fastighet

5:133 5128 160 160 Kulturmiljö, samma byggrätt som idag

5:189 2633 110 110 Kulturmiljö, samma byggrätt som idag 5:190 2633 107 110 Kulturmiljö, samma byggrätt som idag 5:195 2480 160 200 Generell byggrätt för större fastighet 5:196 3045 197 200 Generell byggrätt för större fastighet

(17)

Fastigheter inom planområdets norra del.

Fastigheter inom planområdet södra del.

Utnyttjandegrad komplementbyggnader

Utöver den byggnadsarea för huvudbyggnader som anges på varje fastighet får komplementbyggnader uppföras. Följande generella system har använts för att avgöra byggrätterna för komplementbyggnader.

Generell byggrätt för komplementbyggnader i området:

 Totalt 100 kvm byggnadsarea per fastighet. Värdet motsvarar medianvärdet av fastigheternas storlek på komplementbyggnader idag.

Undantag från generell byggrätt:

 Om fastigheten redan är bebyggd med komplementbyggnader med en sammanlagd byggnadsarea större än 100 kvm, ges dessa planstöd och fastigheten får en

byggnadsarea i enlighet med befintlig byggnadsarea.

 Om fastigheten har en totalt sett hög procentuell andel bebyggd yta ges en mindre byggrätt för komplementbyggnader, byggnadsarean överensstämmer med befintlig area. Med hög andel avses en bebyggelsegrad över områdets genomsnittliga (11 %).

(18)

På plankartan redovisas byggnadsarean för komplementbyggnader med nedanstående planbestämmelse:

e3 – Största sammanlagda byggnadsarea för komplementbyggnader på fastigheten.

Komplementbyggnader får uppföras i en våning med en högsta nockhöjd om 4,5 meter, om inget annat anges.

Byggrätten för komplementbyggnaderna redovisas på varje fastighet. Storleken på

bestämmelsen e3 varierar inom området och säkerställer att befintliga komplementbyggnader inte blir planstridiga. Byggrätten avser den sammanlagda byggnadsarean för alla

komplementbyggnader på fastigheten. Enskilda komplementbyggnader ska underordna sig huvudbyggnaden, det vill säga fastigheter som har en förhållandevis stor byggrätt för komplementbyggnader får inte utnyttja byggrätten till enbart en stor komplementbyggnad. I den sammanlagda byggnadsarean ska även komplementbyggnader på bryggor inräknas. De komplementbyggnader som har en högre nockhöjd än vad som anges i bestämmelsen har försetts med en specifik nockhöjd i plankartan för att inte bli planstridiga.

I tabellen nedan redovisas byggrätt för komplementbyggnader för varje fastighet och motivet till om byggrätten avviken från det generella systemet.

Fastighet Lidingö

Summa komplementbyggnader idag

(kvm) Byggrätt komplement-

byggnader i DP Motiv

5:114 73 75 Hög andel bebyggd tomt, mindre byggrätt för

komplementbyggnader.

5:116 101 105 Redan mer komplementbyggnader än 100 kvm.

5:119 15 100 Generell byggrätt för komplementbyggnader.

(19)

Utnyttjandegrad komplementbostadshus

På några fastigheter i området finns komplementbostadshus (komplementbyggnader som har inretts till bostäder). Då detta är ett karaktärsdrag i området så ges alla fastigheter möjlighet att bygga ett komplementbostadshus med en byggnadsarea om max 60 kvm och en nockhöjd om 4,5 meter. Detaljplanen medger att en befintlig komplementbyggnad kan byggas om till komplementbostadshus, så länge det är inom ramen för planbestämmelserna om antal och storlek. Följande generella planbestämmelse finns på plankartan:

På varje fastighet får ett komplementbostadshus om 60 kvm med en nockhöjd om 4,5 meter finnas, om inget annat anges gällande antal och storlek. Max en lägenhet per komplementbostadshus tillåts.

Några fastigheter har redan fler eller större komplementbostadshus än vad den generella bestämmelsen medger. Dessa fastigheter har försetts med en särskild byggrätt för att byggnaderna inte ska bli planstridiga.

e4 - Största byggnadsarea för komplementbostadshus på fastigheten. Får inredas till bostad innehållande högst en lägenhet.

I tabellen nedan redovisas byggrätter för komplementbostadshus för varje fastighet och motivet till om byggrätten avviken från den generella byggrätten.

Fastighet Lidingö

Summa komplementbostadshus idag

Byggrätt komplement-

bostadshus i DP Motiv

5:114 0 60 Generell byggrätt för komplementbostadshus.

5:119 75 75 Redan större komplementbostadshus.

(20)

I detaljplanen regleras att endast friliggande enbostadshus får finnas i området. På varje fastighet får en huvudbyggnad finnas, innehållande en lägenhet. Följande generella planbestämmelse finns på plankartan:

Endast friliggande enbostadshus. Endast en huvudbyggnad per fastighet. Endast en lägenhet i huvudbyggnad medges, om inget annat anges.

I området finns ett fåtal fastigheter som i dag avviker från de generella bestämmelserna om antal lägenheter samt antal komplementbostadshus på fastigheten. Dessa fastigheter har försetts med särskilda planbestämmelser som utgör undantag från de generella

bestämmelserna:

e5 – Friliggande enbostadshus. Endast en huvudbyggnad och två

komplementbostadshus per fastighet. Högst en lägenhet per komplementbostadshus medges. Högst en lägenhet i huvudbyggnad medges.

e6 – Friliggande huvudbyggnad. Endast en huvudbyggnad och tre

komplementbostadshus per fastighet. Högst en lägenhet per komplementbostadshus medges. Högst två lägenheter i huvudbyggnad medges.

I kartan redovisas en schematisk bild över plankartans bestämmelser om antal huvudbyggnader, lägenheter och komplementbostadshus.

(21)

Fastighetsstorlek

För att bevara områdets karaktär med huvudsakligen stora fastigheter medges inte

avstyckning. I plankartan begränsas avstyckningsmöjligheten genom en planbestämmelse om minsta tillåtna fastighetsstorlek på varje fastighet. I bestämmelsen finns en viss marginal för att möjliggöra eventuella fastighetsregleringar grannar emellan. Bestämmelsen avser

fastigheternas landareal.

d – minsta fastighetsstorlek i kvm. Avser landareal.

Placering

Enligt tradition i området är husen ofta byggda mitt på fastigheten, på fastighetens högsta punkt. På plankartan styrs byggnaders placering med hjälp av så kallad prickmark (mark där ingen byggnad får uppföras) och korsmark (mark där komplementbyggnader och

komplementbostadshus får uppföras).

Plankartan innehåller även bestämmelser om byggnadernas placering i förhållande till fastighetsgränsen.

Huvudbyggnad ska placeras minst 4,5 meter från fastighetsgräns.

Nya komplementbyggnader och komplementbostadshus ska placeras minst 1 meter från fastighetsgräns. Befintliga komplementbyggnader och komplementbostadshus får vara placerade närmare fastighetsgräns än 1 meter och får även vara sammanbyggda i fastighetsgräns.

Utformning och utseende

För att bevara områdets karaktärsdrag och kulturhistoriska värde är det viktigt att eventuella ombyggnationer och nybyggnationer anpassas till områdets karaktär och utformas i enlighet med den historiska traditionen. Vid ny- och ombyggnation ska placering och gestaltning ske i enlighet med karaktären på den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen i området.

Nybyggnation behöver inte kopiera den äldre bebyggelsen, men den bör ta upp stildrag så som proportioner, volym och materialval. På plankartan finns generella

gestaltningsbestämmelser som gäller för alla fastigheter inom planområdet. Plankartan har även fastighetsspecifika bestämmelser som reglerar hur höga byggnader får vara. Höjden uttrycks i nockhöjd i meter över stadens nollplan.

Plankartan har en bestämmelse om att ny- och ombyggnation ska ske med hänsyn till

innerskärgårdens villabyggnadstradition. I rutan nedan sammanfattas några karaktärsdrag som anknyter till skärgårdskaraktären. Se även avsnittet om sommarvillornas gestaltning under rubriken Kulturmiljö.

Prickmark – marken får inte förses med byggnad.

Korsmark – På marken får endast komplementbyggnad och komplementbostadshus placeras.

(22)

Fastighetsspecifika bestämmelser:

Högsta nockhöjd i meter över nollplanet.

f1 - Huvudbyggnad, komplementbostadshus och komplementbyggnad ska utformas med sadeltak, mansardtak, valmat tak eller pulpettak.

Bestämmelsen om nockhöjd skiljer sig åt mellan varje fastighet då den motsvarar dagens höjd på huvudbyggnaden. Bestämmelsen f1 finns på en fastighet, Lidingö 5:155, för att möjliggöra att byggnaden får ha pulpettak enligt dagens utseende. Den generella bestämmelsen om takutformning som gäller för övriga fastigheter medger inte huvudbyggnad med pulpettak.

Med f1-bestämmelsen blir byggnaden inte planstridig.

Generella bestämmelser:

Ny- och ombyggnationer ska anpassas till områdets karaktär och utformas i enlighet med den historiska traditionen. Ny- och ombyggnation ska ske med hänsyn till innerskärgårdens villabyggnadstradition.

Om- och tillbyggnader ska ske på sådant sätt att kulturhistoriska värden bevaras eller återskapas.

För fastigheter markerade med k1 och q1 gäller att utformning ska följa de karaktärsdrag som listas på plankartan för respektive fastighet.

Tillbyggnader ska underordnas huvudbyggnaden och ges en placering, höjd, volym och utformning som anpassas till den ursprungliga byggnadens karaktär.

Fasad ska utföras med hög gestaltningsambition, hög materialkvalitet och väl utformade detaljer.

Fasader ska utformas med stående eller liggande spåntad hyvlad träpanel.

Fasadkulör ska vara ljusa oljefärger i en färgskala av gult, ockra, grått, grönt eller rött. För komplementbyggnader och komplementbostadshus även röd slamfärg.

Med innerskärgårdens villabyggnadstradition menas till exempel:

- Huvudbyggnad placerad mitt på fastigheten, på fastighetens högsta punkt.

- Rektangulär huvudbyggnad med 1 till 2,5 våningar.

- Träfasad av spåntad hyvlad panel, stående eller liggande.

- Takmaterial av slätplåt eller lertegel.

- Fasadkulör i ljusa oljefärger i en färgskala av gult, ockra, grått, grönt eller rött.

- Verandor mot vattnet.

- Sadeltak med djupa takutsprång.

- Fönster av trä ofta med kors- och mittposter. Ofta småspröjsade fönster i verandorna.

- Snickarglädje i fasaddetaljer som räcken, fönsteromfattningar, takfotssnickerier, konsoler, räckesståndare med mera.

- Markerade entréer, frontespis och takkupor.

(23)

Huvudbyggnad och komplementbostadshus ska utformas med sadeltak, mansardtak eller valmat tak. Mindre byggnadsdelar och komplementbyggnader ska ha sadeltak, mansardtak. valmat tak eller pulpettak.

Takmaterial ska bestå av plåt, tegel eller sedum. Komplementbyggnader ska ha takmaterial av plåt, tegel, sedum eller papp.

Komplementbyggnader och komplementbostadshus ska utformas med stor hänsyn till befintlig huvudbyggnad och ansluta till karaktärsdragen på huvudbyggnaden. De ska underordna sig huvudbyggnaden vad gäller storlek.

De generella bestämmelserna gäller alla byggnader på fastigheten, om inget annat anges i bestämmelsen.

Byggnadsteknik

På plankartan finns följande byggnadstekniska bestämmelser:

Takvatten ska infiltreras på tomten.

Lägsta grundläggningsnivå vid nybyggnation och tillbyggnader av huvudbyggnader och komplementbostadshus är +2,7 meter över nollplanet. Om grundläggning sker under denna nivå ska grundläggning göras med vattentät konstruktion.

Komplementbyggnader kan tillåtas på en lägre grundläggningsnivå.

Bestämmelserna gäller i hela planområdet. Bestämmelsen om att takvatten ska infiltrera på tomten syftar till att fördröja dagvatten lokalt på fastigheten. Bestämmelsen om lägsta tillåtna golvhöjd syftar till att skydda bebyggelsen från översvämning och framtida höjda

vattennivåer.

Varvsverksamhet

Nulägesbeskrivning

Sedan 1930-talet har olika bolag bedrivit båtbyggeri och varvsverksamhet inom fastigheten Lidingö 5:119, i planområdets södra del. Fastigheten har även använts för andra verksamheter så som snickeriverkstad och uthyrning av båtplatser på land och i vattnet. I dag bedrivs ingen varvsverksamhet på fastigheten. På fastigheten finns även ett bostadshus.

Fastigheten Lidingö 5:119.

Detaljplanen möjliggör att fastigheten Lidingö 5:119 kan användas för bostadsbebyggelse som får kombineras med enklare verksamhet som inte får vara störande för omgivningen (BJ1).

(24)

Kulturmiljö

Nulägesbeskrivning

Bosön är en halvö mellan Grönstaviken, Askrikefjärden och Södergarnsviken men var tidigare en ö som tillhörde Bo gård. Länge var Bosön mycket sparsamt bebyggd och fungerade som en utmark. Under 1800-talets senare del växte intresset bland välbeställda stockholmare för att skaffa ett eget sommarboende i skärgården. De första sommarvillorna på Lidingö byggdes främst på ofri grund, på arrenderad mark. 1881 kom en ny kunglig

förordning som gjorde det mycket lättare att stycka mark. Bland Lidingös markägare blev det lönsamt att stycka av strandfastigheter. Många av de nya fastigheterna förvärvades av

byggmästare som uppförde villor som de sedan hyrde ut eller sålde vidare. Byggmästare A.J.

Englund som köpt in hela Bo gård var en av dessa och 1884-1885 styckade han av cirka tio fastigheter på Västra Bosöns norra sida. Fastigheterna som var mellan 0,5-1 hektar stora såldes till andra byggmästare, grundläggare eller byggnadsarbetare som i sin tur byggde villor för uthyrning till sommargäster. Till Bosön tog man sig med båt. Tilläggsplatser för ångbåtar fanns på tre platser på norra delen av Västra Bosön.

Historien om den södra sidan av Västra Bosön, in mot Grönstaviken, är mer okänd. Den tidigaste bebyggelse som finns kvar idag tillkom under 1920-talet. På tre av fastigheterna fanns det bebyggelse redan 1880, men den bebyggelsen finns inte kvar idag. Varvet uppfördes troligtvis under 1930-talet. Resterande fastigheters huvudbyggnader har byggts under sent 1990- och 2000-tal.

Sommarvillornas gestaltning

Sommarvillorna var oftast helt oisolerade, eftersom de bara skulle användas som en tillfällig bostad. Viktigt för sommarvillan var en stor inglasad veranda med sjöutsikt. En del av sommarvillorna på den norra sidan kännetecknas av en viss schweizerstil, hit hör Villa

Tureberg, Lilla Marielund och Stora och Lilla Villa Fridhem. Schweizerstilen spreds i Sverige under mitten av 1800-talet när sågverken fick mer finbladiga sågar som skapade

förutsättningar för mer dekorativa utsmyckningar. Schweizerstilen känns igen genom en så kallad snickarglädje på exempelvis verandor och takbrädor, kontursågade fönster- och dörromfattningar. På enklare byggnader var endast verandan försedd med snickarglädje.

Genuin schweizerstil är ovanligt att se i Sverige men förknippas starkt med sommarvillorna som byggdes ut i Stockholms skärgård under slutet av 1800-talet. Färgsättningen var ursprungligen ofta hållen i brunt, gult eller grönt. Några av husen har en nationalromantisk stil, hit hör till exempel Rutsdal på fastigheten Lidingö 5:120.

Huvudbyggnaderna var ofta rektangulära i 1–1,5 plan. Byggnader upp till 2,5 plan förekom också. Taken var huvudsakligen sadeltak med stora takutsprång, synliga takstolstassar och sparrändar. Torn, spetsiga gavlar och takkupor förekom. Taken var täckta med falsad slätplåt, efter sekelskiftet blev tegeltak vanligare. Övrigt plåtarbete såsom hängrännor och stuprör var stora och lite grovt utformade. Fasaderna var hyvlat trä, liggande eller stående fas- eller pärlspontpanel. Hörn, verandastolpar, takkonsoler, gavelfält, fönster med mera markerades med rikligt lövsågad dekor. Fönster var ofta stående rektangulära med två bågar med tre rutor i varje. Eftersom fönstren uppfattades som en del av byggnadens utsmyckning fanns ett flertal olika fönsterformer, till exempel sneda på gavlarnas övre del, låga liggande på övervåningens långsida. Husen grundlades ofta på naturstenssockel med krypgrund. Husen målades i

linoljefärg i en ljus färgskala av gult, brunockra, grått och grönt. Dekorerna var vita eller i en mörkare kulör som inte bröt hårt mot fasadfärgen. Fönsterbågar och karmar var ofta i

mörkrött. På hus från senare delen av 1800-talet förekom också en starkare färgsättning med

(25)

kontrasterande färger. De enklare byggnaderna kunde rödfärgas med knutar och fönster i vit eller gul färg. Plåttaken var företrädesvis svarta.

Trädgårdarna arrangerades ofta i sjösluttningen med bersåer, gräsmattor och gångar. Bryggor och stenskoningar byggdes vid tilläggsplatsen, ofta även ett vanligtvis sexkantigt litet lusthus med toppigt tak.

Annexbostäderna hade träfasader, ofta utförda med ornamentik och samma omsorg om detaljerna och byggnadsmaterialen som huvudbyggnaderna. De var påtagligt mindre till ytan och företrädesvis i en våning. Mindre uthus kunde vara enklare, till exempel med

locklistpanel och papptak.

Villa på Lidingö 5:190 (Stora Villa Fridhem) och Lidingö 5:120 (Rutsdal).

Kulturmiljön i området idag

Idag finns ett tiotal av de gamla sommarvillorna kvar på Västra Bosön. Resterande byggnader har byggts eller byggts om under 2000-talet. Den nyare bebyggelsen har tillkommit på fastigheter som styckats av eller på fastigheter där det tidigare inte funnits någon huvudbyggnad. De flesta av fastigheterna har komplementbostadshus (annex),

komplementbyggnader, lusthus och sjöbodar. Några av komplementbostadshusen tillkom samtidigt som huvudbyggnaden byggdes¸ medan andra har byggts senare.

Exempel på nybyggda och renoverade villor inom planområdet.

På senare år har flertalet av de äldre villorna på Västra Bosön byggts om för permanentboende, vilket har resulterat i att den ursprungliga karaktären förändrats och delar av det

kulturhistoriska värdet har förlorats. Inte sällan har även stora komplementbyggnader uppförts.

En del fastigheter har delats och bebyggts med nya villor. På vissa fastigheter har tomten kvar den äldre karaktären, men husen i sig har renoverats så att delar av det ursprungliga

kulturvärdet har påverkats. Detta gäller till exempel de tre husen på Björkudden, Bosöns västligaste uddspets. Även om husen har renoverats och inte längre kan anses vara ursprungliga så skapar de tre husen längst ut på udden en känsla av en sammanhängande

(26)

karaktär av sommarvillabebyggelse. Det gäller framförallt de stora fastigheternas ursprungliga indelning, tomternas utformning, de små enkla framfartsvägarna, husens volym och husens placering. De glest bevuxna gröna fastigheterna i sjösluttningen och det ursprungliga obrutna öppna förhållandet mellan villorna och vattnet är bevarat. På fastigheten Lidingö 5:123 finns ett gammalt lusthus kvar på en brygga.

Fastigheterna Lidingö 5:123 och 5:124 på Björkudden.

Planens syfte är att skydda och bevara den befintliga bebyggelsen som har höga

kulturhistoriska värden. Under arbetet med aktuell detaljplan och i samband med Lidingö stads arbete med ett nytt kulturmiljöprogram har planområdet inventerats och en bedömning av kulturvärdet har gjorts. De fastigheter som har kulturvärden har försetts med skydd- eller varsamhetsbestämmelser i plankarta (q1, k1 eller k2). Fastigheter med skydd- eller varsamhetsbestämmelser har försetts med rivningsförbud (q2).

Varsamhetsbestämmelser (k1 och k2)

All bebyggelse omfattas av plan- och bygglagens varsamhetskrav (8 kap. 17 § PBL), det vill säga ändring av byggnader ska alltid göras varsamt så att deras kulturvärden tas tillvara. Med varsamhetsbestämmelser kan kommunen i en detaljplan tydliggöra vad varsamhetskravet innebär för den aktuella fastigheten och vilka egenskaper hos bebyggelsen som är värdefulla.

Varsamhetsbestämmelserna innebär inget skydd av befintliga material, men vid underhåll och utbyte av befintliga material ska detta göras i ett utförande som är anpassat till omgivningens karaktär och/eller är typiskt för byggnadens huvudkaraktär. En varsamhetsbestämmelse i detaljplanen utlöser inte någon rätt till ersättning.

I detaljplanen föreslås att de byggnader som har ett kulturhistoriskt värde och utgör en viktig del av områdets karaktär får en varsamhetsbestämmelse.

k1 – Kulturhistoriskt värdefull byggnad som ska bibehållas till sin karaktär med avseende på volym, proportioner, indelning, material och materialbehandling, färgsättning samt detaljeringsnivå. De karaktärsdrag och värden som anges på plankartan för respektive fastighet ska särskilt beaktas vid ändring.

Bestämmelsen som är relativt generellt utformad kompletteras med specifika karaktärsdrag för varje fastighet som har försetts med k1. De karaktärsdrag som är viktiga för respektive fastighet listas på plankartan och ska beaktas vid ändring.

I plankartan har vissa byggnader varsamhetsbestämmelsen k2. Dessa fastigheter har också ett kulturhistoriskt värde men för dessa specificeras inga speciella karaktärsdrag som ska beaktas.

Bestämmelsens syfte är att uppmärksamma att byggnaden har karaktärsdrag som härstammar

(27)

från innerskärgårdens villabyggnadstradition och att detta är viktigt att beakta vid ändring av byggnad.

k2 - Byggnad med kulturhistoriskt värde. Byggnaden har karaktärsdrag som

härstammar från innerskärgårdens villabyggnadstradition. Detta är viktigt att beakta vid ändring av byggnaden. Ändring av byggnaden ska utföras varsamt så att hänsyn tas till byggnadens karaktärsdrag med avseende på volym, placering, proportioner, indelning, material och materialbehandling, färgsättning samt detaljeringsnivå.

Skyddsbestämmelse (q1)

Byggnader som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas (8 kap. 13 § PBL). Sådana byggnader kan ges ett förstärkt skydd genom särskilda bestämmelser i en detaljplan.

Bestämmelserna kan reglera att utpekade delar eller egenskaper hos en byggnad eller anläggning inte får förändras, tas bort eller att den ska underhållas på visst sätt.

Bestämmelserna kan utlösa en ersättningsskyldighet om bestämmelsen innebär att pågående markanvändning avsevärt försvåras inom den berörda delen av fastigheten.

q1 - Byggnaden är kulturhistoriskt särskilt värdefull och omfattas av bestämmelserna i 8 kap. 13§ PBL. Byggnadens ursprungliga exteriör, byggnadsdelar och detaljer ska behållas och får inte förvanskas. De på plankartan specificerade karaktärsdragen får inte förvanskas. Vid utvändiga underhållsarbeten ska material och materialkvalitet vara i överensstämmelse med originalutförande. Brandskadad eller totalförstörd byggnad ska återställas exteriört.

Rivningsförbud (q2)

I plankartan har byggnader som har skydd- eller varsamhetsbestämmelser (k1, k2 eller q1) försetts med rivningsförbud (q2). Dessa byggnader är mest välbevarade och representerar områdets karaktär med innerskärgårdens villabyggnadstradition. Byggnaderna utgör en viktig del av områdets karaktär och ska därför bevaras. Bestämmelse om rivningsförbud kan utlösa ersättningsskyldighet. Rätten till ersättning gäller dock endast om den skada som

rivningsförbudet medför är betydande i förhållande till värdet av den berörda delen av fastigheten.

q2 - Byggnaden får inte rivas.

Lovbefriade åtgärder enligt 9 kap. 4 § pkt 4a-4c §§, Attefallsregler Planområdet ingår i en särskilt värdefull miljö. Av den anledningen regleras i

detaljplaneförslaget att området inte omfattas av möjlighet till bygglovsbefriade åtgärder enligt 9 kapitlet 4 § pkt 4a-4c §§ PBL, det vill säga för så kallade Attefallsåtgärder. För området krävs således bygglov för att:

- uppföra eller bygga till ett komplementbostadshus (max 30 kvm) eller komplementbyggnad (max 25 kvm)

- göra en tillbyggnad på max 15 kvadratmeter - bygga högst två takkupor

- i ett enbostadshus inreda ytterligare en bostad

Detta innebär att ovanstående byggnadsåtgärder måste prövas mot bestämmelserna i detaljplanen. Inom området krävs även bygglov för:

- att färga om hus

(28)

- att byta fasadbeklädnad - att byta taktäckningsmaterial

- mindre tillbyggnader i form av balkong, burspråk och uppstickande byggnadsdelar.

Fastigheter inom planområdet med varsamhetsbestämmelser, skyddsbestämmelser och rivningsförbud

Nedan redovisas de fastigheter som har försetts med varsamhetsbestämmelser,

skyddsbestämmelser och rivningsförbud och de karaktärsdrag som ska beaktas och bevaras för varje fastighet. Bestämmelserna omfattar inte alla byggnader på fastigheten. På plankartan framgår vilka byggnader som skyddas.

Kartan visar de fastigheter som har försetts med varsamhets- eller/och skyddsbestämmelser.

Lidingö 5:120 (Rutsdal)

Rutsdal ligger på Bosöns västra sida, vid Grönstaviken. Den berömde stumfilmsregissören Mauritz Stiller var ofta gäst på pensionatet på Stora Björkudden längst ut på Bosöns nordvästra udde. 1923 lät han bygga Rutsdal, som sin egen sommarvilla i ett och ett halvt plan. Arkitekt var Vilhelm Bryde, chef för Filmstaden, Svensk Filmindustris anläggning.

Rutsdal utformades i lätt nationalromantiskt influerad panelarkitektur. Den faluröda villan har en fasad i liggande fasspontpanel, ett rött sadeltak med en- och tvåkupigt tegel, en inglasad veranda, tätspröjsade tvålufts- och lunettfönster med vita fönsterluckor och vitt listverk.

Chaufförsbostaden från 1923 och sjöboden har samma faluröda fasad som huvudbyggnaden.

Fasaden skiljer sig lite från huvudbyggnaden i och med att fasadmaterialet är stående locklistpanel och fönstren har ljusbruna fönsterbågar. Rutsdal omges av en uppvuxen villaträdgård i sjösluttningen. Rutsdal har genomgått förändringar i senare tid men har i stort kvar en ursprunglig karaktär. De filmhistoriska och personhistoriska kopplingarna är en viktig del av svensk kulturhistoria inklusive att de är av stort stadshistoriskt värde för Lidingö.

Villa Rutsdal har en unik interiör där i synnerhet matsalen utmärker sig med sina

takmålningar i grisailleteknik (måleri i gråtoner) i ett välvt kassettak. Interiören upplevs starkt filmisk med bland annat inbyggda skåp, väggpaneler och stiliserade art-deco influerade elementskydd under fönstren och trappräcke till över våningen.

(29)

I plankartan har huvudbyggnaden och chaufförsbostaden skyddsbestämmelsen q1 och rivningsförbud q2. De karaktärsdrag och värden som anges på plankartan ska bevaras och får inte förvanskas. Följande karaktärsdrag anges för byggnaderna på Lidingö 5:120:

Exteriört huvudbyggnad:

- Byggnadens volym

- Liggande fasspontpanel i röd slamfärg - En- och tvåkupigt rött tegeltak

- Den inglasade verandan

- Tätspröjsade tvålufts- och lunettfönster med vita fönsterluckor och vitt listverk - Stenssockel

Interiört huvudbyggnad:

- Matsalens kassettak med grisailleteknik och väggfasta hörnskåp

- Nedre våningens ursprungliga fasta interiör vad avser skåp, väggpaneler, elementskydd och trappräcken

Följande karaktärsdrag anges för Lidingö 5:120 (komplementbostadshuset):

- Byggnadens volym

- Stående panel i röd slamfärg - Rött tegeltak

Bild till vänster: huvudbyggnad och chaufförsbostad på fastigheten Lidingö 5:120 (Rutsdal) Bild till höger: taket i huvudbyggnaden.

Interiörer i huvudbyggnaden på fastigheten Lidingö 5:120 (Rutsdal).

(30)

Lidingö 5:122 (Lilla Björkudden)

Lilla Björkudden uppfördes 1894 som en bostad av sommarnöjeskaraktär. Huset uppfördes i ett och ett halvt plan med plåttäckt sadeltak och en veranda i två plan mot norr. Huset hade snickeridetaljer i tidstypisk sirlig stil i fönsterfodrets övre delar, i balkongräcken, under verandans plåttäckta sadeltak och i gavlar och nock. Under takfoten satt ursprungligen mönstersågade taktassar.

I dagens byggnad är många ursprungliga delar utbytta i fasaden. En del som kan identifieras som original från tiden är burspråket mot öster där fönsterglas och snickerier bedöms vara ursprungliga. På 1960-talet renoverades fasaden, fasadbeklädnaden avlägsnades i sin helhet.

Terrassen mot norr togs bort och gjordes slät. Fasaden i syd där entrén fortfarande är belägen förändrades. Nu är gaveln framskjuten och planet under är framskjutet till samma nivå. Vid entrén har en enkel veranda med platt tak, belagt med betongplattor, tillkommit.

Ändringarna i fasaden består i byte av takläggningsmaterial från valsad plåt till

betongtaktegel. Panelen är utbytt och kulören är ändrad. Inga tidstypiska snickeridetaljer är bevarade i fasaden. Fasaden är tilläggsisolerad i det över planet. Verandan i norr är borttagen och i fasaden mot sjön i västlig riktning är ett burspråk tillagt i den vänstra axeln på nedre plan. Fönsternas placering är ändrade i denna del på grund av det tillagda burspråket. I syd är entrén ändrad och även verandan och verandataket ovan. Intill verandan finns en uteplats med tak. Vissa delar av interiören är bevarade.

I dag är kulturvärdena förvanskade genom ovarsamma fasadrenoveringar och genomgående fönsterbyten. Isolering av det övre planet bidrar också till en förvanskning. Huset bedöms ändå ha kvar kulturvärde med avseende på volym och placering på tomten. Kulturvärdet består också i områdets historik och husets samspel med annan ursprunglig bebyggelse. Det kulturhistoriska värdet förhöjs för hela området om bebyggelsen bevarar sin historiska prägel.

I plankartan har huvudbyggnaden varsamhetsbestämmelsen k2 då huset fortsatt har kvar värden och karaktärsdrag från innerskärgårdens villabyggnadstradition. Huvudbyggnaden har även rivningsförbud q2.

Fastigheten Lidingö 5:122 fotograferad från sjösidan.

5:123 (Stora Björkudden)

Huvudbyggnaden på fastigheten 5:123 har kvar karaktären av innerskärgårdens villabyggnad, även om omfattande restaureringar har skett under senare tid, bland annat är fönstren utbytta till en annan typ med spröjs och korspost, det har även tillkommit nya fönster och försvunnit några. Verandaräckena på fram- och baksidan har fått en mer dekorativ utformning. Fasaden i pärlspontpanel har kvar den ljusa kulören i ockragul, panelarkitekturen är något förändrad och