• No results found

Tekniskt basår. Projektkurs i fysik MVE285 VT2016. Information om kursen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Tekniskt basår. Projektkurs i fysik MVE285 VT2016. Information om kursen"

Copied!
19
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Tekniskt basår Projektkurs i fysik

MVE285 VT2016

Information om kursen

Kontakt: Caroline Beck Adiels Inst. för fysik

caroline.adiels@physics.gu.se

(2)

MVE285 Projektkurs i fysik

• Kursen består av två delar, båda är obligatoriska. Båda delar måste vara godkända för att få hela kursen godkänd

Del 1. Laboration i mekanik: gäller alla som är inskrivna vid kursen Del 2. Projekt: hälften av er gör ett projekt i fysik på

Inst. för fysik (Caroline Beck Adiels, caroline.adiels@physics.gu.se)

hälften gör ett projekt i elektronik på Inst. för Rymd- och geovetenskap

(Rüdiger Haas: rudiger.haas@chalmers.se)

(3)

Del 1: Laboration i mekanik

• Anmälan: på kurssidan på PingPong antecknar du dig i en

labbgrupp, dvs du väljer ett datum och en tid för laborationen, maxantal studenter i en labbgrupp är 16

• En repetitionsföreläsning till laborationen i mekanik (se Timeedit)

• Laborationen görs i grupp om två (välj en kamrat att labba med)

• Plats: rum F7101 (7:e våning) i Forskarhuset, Fysik, Chalmers, Johanneberg

• Handledningsinstruktioner till laborationen kommer att finnas på

PingPong

(4)

Du väljer att göra ett projekt antingen i fysik eller ellära/elektronik

De valbara projekten presenteras kort nedan

Del 2: Valbart projekt i fysik eller ellära/elektronik

(5)

Inriktning: ”Fysiken omkring oss som vi möter i vardags- situationer med tyngdpunkt på energi, mekanik och värmelära”

Projektets syfte:

- att lära sig att självständigt genomföra ett projekt (handledare finns med i bakgrunden alltid)

- att lära sig skriva en teknisk rapport

- att lära sig/öva på att presentera sina resultat för andra

Projektarbete i fysik

(6)

• Projektet genomförs i en grupp om tre eller två studenter

• Projektets gång:

Introduktionsföreläsning (se Timeedit)

Två tillfällen i labbet (Fysik, Forskarhuset, Johanneberg), Rapportskrivning (inlämning)

Presentation av projektet – ett seminarium

Projektarbete i fysik-genomförande

(7)

Det finns 5 valbara projekt i fysik:

• Kollision

• Energi och värmelära i vardagen – bad

• Energi i vardagen – ljuskällor

• Luftballong

• Solcell och energisystem

(En separat presentation av projekten och projektens handledningar kommer att laddas upp på PingPong.)

Projektarbete i fysik-genomförande

(8)

Projekt 1: Kollisioner-impulslagen i vardagen

• Kollisionens fysik i vardagen, med fokus på säkerhet och fysik. Analys och mätningar av kraftsituationen vid olika typer av kollisioner.

• Fysikens förklaring till varför byggs bilarna så som de byggs. Hur kan man knäcka tegelstenar med handen?

(9)

• Beräkning av energi och kostnad för att värma vatten för ditt bad utgående från dina experimentella resultat (dina vanor).

• Värmekällor som används hemma, mätning av verkningsgraden.

Projekt 2: Energi i vardagen - bad värmeläran i vardagen

(10)

• Undersökning av olika ljuskällor (lampor).

Effekt, ljusintensitet, ljusets spektrum, ljusets kvalité etc.

• Fysikaliska principer för alstring av ljus av olika ljuskällor.

• Analys av energianvändningen vid belysning i det hållbara samhällets perspektiv.

Projekt 3: Energi i vardagen - ljuskällor

(11)

• Hur stora måste luftballonger vara för att lyfta?

Undersökning av lyftkraft för olika gaser och för varmluft.

• Teoretiska jämförelser mellan luftballongen som användes vid Andrées exp (fylld med helium) och en verklig varmluftsballong respektive en fylld med vätgas.

• Hur högt kan en ballong stiga? Vad krävs för att stiga upp till c:a 39 000 m ovanför jorden?

Projekt 4: Luftballong (värmelära) idealgaslagen i vardagen

(12)

• Bestämning av verkningsgraden för en solcell och en bränslecell.

• Solcellens och bränslecellens

fysikaliska principer för alstring av elström.

• Analys av ett energisystem bestående av solcell och en bränslecell.

• Analys av dessa två energislag i det hållbara samhällets perspektiv.

Projekt 5: Energi i vardagen – energisystem

(13)

Exempel  på  projekt  i    

ELLÄRA  /  ELEKTRONIK  

•  R  adioteknik  

–  Hur  fungerar  demodulatorer  för  AM-­‐  och  FM-­‐  radio?  

•  F  ilter    

–  Hur  fungerar  elektroniska  filter?  

•  T  ransistorförstärkare  

–  Hur  fungerar  en  transistorförstärkare?  

•  S  ignalutbredning  

–  Hur  snabbt  utbreder  sig  elektromagne=ska  signaler?  

•  E  lenergi  

–  Hur  genereras  elenergi  med  solcell  respek=ve  vindsnurra?  

(14)

Projekt  i  ELLÄRA  /  ELEKTRONIK  

•  Grupparbete:  

–  Teore;skt  arbete  

–  Experiment  och  mätningar   –  Mätresultat,  grafer,  slutsatser  

•  Individuellt:  

–  Projektdagbok    

•  Redovisning:  

–  Gruppens  projektrapport  

–  Muntlig  redovisning  (20  min  per  grupp)  

–  Individuella  projektdagböcker  

(15)

Projekt-­‐R    Radioteknik  

•   Studera  amplitud-­‐  och  frekvens-­‐  

     modula;on  AM  /  FM  

•   Bygga  AM/FM  demodulator  

•   Mätningar  

(16)

Projekt-­‐F    Filter  

Studera  passiva  filter    

•   Högpassfilter  

•   Lågpassfilter  

•   Bandpassfilter   Bygga  kretsar  med  

•   Resistor  

Mätningar  med  signalgenerator,   oscilloskop,  kopplingsdäck  

(17)

Projekt-­‐T    Transistorförstärkare  

•   Bygg  en  enkel  transistorförstärkare  

•   Mätningar    

(18)

Projekt-­‐S    Signalutbredning  

•   Studera  utbredningsfarten  för  elektromagne;ska      vågor  i  ledningar  

(19)

Projekt-­‐E  Elenergi  

•   Studera  sol-­‐  och  vindenergi  

•   Solpaneler  och  vindsnurror  

•   Mätningar  inom-­‐  och  utomhus  

•   Beräkningar  på  effek;vitet  

References

Related documents

Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar. programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och

För kurser på avancerad nivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor

Octave har ett antal kommandon som inneb¨ ar att programmet skall ladda in inneh˚ allet i en fil till workspace. Man kan till exempel genom att skriva load filnamn l¨ asa in hela

Man kan till exempel genom att skriva load filnamn läsa in hela innehållet i filen med namn filnamn in i M ATLAB s workspace, man kan också genom att bara skriva filnamn.m instruera

Man kan ocks˚ a ta sig in i raden genom att bara flytta pekaren till n˚ agot st¨ alle i raden genom att klicka. Man kan till exempel genom att skriva load filnamn l¨ asa in hela

(Skulle du någon gång behöva avbryta matlab i en beräkning som spårat ut, t ex genom att fastna i en oändlig loop så gör man det genom att gå till kommandofönstret och där

Man kan till exempel genom att skriva load filnamn l¨ asa in hela inneh˚ allet i filen med namn filnamn in i MATLABs workspace, man kan ocks˚ a genom att bara skriva filnamn.m

Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar. programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och