RAPPORT. Dagvatten Erikslund 11 Strängnäs STRÄNGNÄS KOMMUN UPPSALA VA & VATTENRESURSER UPPDRAGSNUMMER SWECO ENVIRONMENT

(1)

RAPPORT

STRÄNGNÄS KOMMUN

Dagvatten Erikslund 11 Strängnäs

UPPDRAGSNUMMER 13006851

2018-12-17

UPPSALA VA & VATTENRESURSER

SWECO ENVIRONMENT

PATRICIA RULL, SOFI SUNDIN & PERNILLA THUR KVALITETSGRANSKNING ANNA PETTERSSON SKOG &

ANDREAS SANDWALL

(2)

2 (41) RAPP ORT 2018-12-17

DAGVATTEN ERIKSLUND 11 STRÄNGNÄS

(3)

Sammanfattning

Planområdet Erikslund 11 avses bebyggas med bostäder. Med anledning av detta har en dagvattenutredning gjorts. Enligt Strängnäs kommuns dagvattenpolicy ska dagvattnet i största möjliga mån tas omhand lokalt för att minska den mängd dagvatten som når ledningsnätet och för att slutrecipientens kvalitet ska bevaras. Som jämförelsevärden för halter i dagvatten ska Riktvärdesgruppens värden användas. Flödesdimensionering ska ske i enlighet med Svenskt vattens P110. Strängnäs kommun önskar även att en förutsättning för dimensioneringen ska vara att mängden vatten som lämnar området vid det dimensionerande regnet inte ska vara större än den är i dagsläget. Ytterligare ett scenario presenteras där flödet efter exploatering bör likna naturmarksavrinning (15 l/s och ha).

Föroreningshalterna efter exploateringen överskrider inte de uppsatta riktvärdena på kvartersmark. Med utgångspunkt i de valda riktvärdena finns därför inte anledning till rening av detta dagvatten. På kvartersmark ses även en minskning av de

föroreningsmängder som genereras efter exploateringen. Mot bakgrund av detta kan behovet för dagvattenhantering på kvartersmark därför utgå ifrån den erforderliga fördröjningsvolymen enligt Riktvärdesgruppens riktvärden. Utifrån dagvattenpolicyn betraktas dock halterna i dagvattnet från Erikslund 11 huvudsakligen som måttligt förorenade (klass 2). Måttligt förorenat dagvatten rekommenderas enligt policyn att hanteras med LOD genom infiltrations- eller perkolationslösningar. I föreliggande rapport föreslås lösningar i linje med policyns rekommendationer och som uppfyller önskemålet för fördröjning.

På allmän platsmark överskrids halten olja både före och efter exploatering. Detta innebär att dagvatten från Eskilstunavägen/allmän platsmark mot bakgrund av de valda

riktvärdeshalterna bör renas innan det släpps vidare på ledningsnätet. Då

markanvändningen på allmän platsmark inte ändras i och med exploateringen är de mängder föroreningar som lämnar detta område desamma som före exploateringen. För hela det utredda området minskar mängden föroreningar som avrinner ifrån det efter exploateringen. Med rening i föreslagna anläggningar minskar mängderna markant. Detta bör ha positiv påverkan på slutrecipeinetens kvalitet.

En genomtänkt höjdsättning är viktig för planområdet då ett problem som tidigare identifierats är att vatten rinner in på grannfastigheten i öster. Vatten rinner även in på Erikslund 11 från Genvägen och då naturmarken i väster ligger högre än den del av fastigheten som planeras bebyggas kommer vatten vid stora regn att rinna in i

bostadsområdet även härifrån. Utöver detta planeras också för ett underjordiskt garage från vilket vatten sannolikt kommer att vara svårt att avleda endast med självfall. Ett höjdsättningsförslag som beskriver hur ovanstående risker kan hanteras presenteras i rapporten.

(4)

RAPP ORT 2018-12-17

repo001.docx2015-10-05

TP p:\21821\13006851_dagvatten_erikslund_11_strängnäs\000\10 arbetsmtrl_dok\efter granskning\efter kommentarer från beställare\rapport erikslund dagvatten 2.docx

Innehållsförteckning

1 Utredningens syfte 1

2 Riktlinjer för planering av dagvatten 1

2.1 Strängnäs kommuns dagvattenpolicy 1

2.2 Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp 2

2.3 Svenskt Vattens publikation P110 3

3 Beskrivning av planområdet 3

3.1 Nuläge 3

3.1.1 Markens beskaffenhet 4

3.1.2 Flödesriktning 6

3.1.3 Avrinningsområde 7

3.1.4 Översvämning vid skyfall 8

3.2 Situation med planerat flerfamiljshusområde 9

3.3 Recipient 10

4 Metod 11

4.1 Indata 11

5 Resultat 13

5.1 Flödesberäkningar 13

5.1.1 Kvartersmark 13

5.1.2 Allmän platsmark 13

5.2 Erforderlig fördröjningsvolym 14

5.3 Föroreningsbelastning 14

6 Dagvattenåtgärder 17

6.1 Höjdsättning och sekundära avrinningsvägar 17

6.2 Systemlösning för omhändertagande av dagvatten 20

6.2.1 Nedsänkta växtbäddar 21

6.2.2 Skelettjord 23

6.2.3 Permeabel beläggning 26

6.2.4 Gröna tak 27

(5)

7 Föroreningsreduktion 28

7.1 Kvartersmark 28

7.1.1 Utan gröna tak 29

7.1.2 Med gröna tak 30

7.2 Allmän platsmark 32

8 Diskussion och slutsatser 33

9 Litteraturförteckning 35

(6)

RAPP ORT 2018-12-17

repo001.docx2015-10-05

(7)

1(35)

1 Utredningens syfte

Planområdet Erikslund 11 avses bebyggas med bostäder. Med anledning av detta har Sweco fått i uppdrag av Strängnäs kommun att utreda dagvattensituationen för planområdet och redogöra för lämpliga alternativ för dagvattenhantering inom detta.

Syftet är att utredningen ska fungera som underlag för detaljplanens utformning och kommande byggprojekt.

2 Riktlinjer för planering av dagvatten

Strängnäs kommun har en dagvattenpolicy som ska användas som utgångspunkt för arbetet med dagvatten i kommunen. Utöver denna ska i föreliggande rapport

Riktvärdesgruppens riktvärden användas som jämförelsevärden för föroreningshalter i dagvatten och för flödesdimensionering ska riktlinjer från Svenskt vattens P110 användas. I avsnitt 2.1–2.3 nedan följer närmare beskrivningar av de nämnda utgångspunkterna för dagvattenhantering. Strängnäs kommun önskar även att en förutsättning för dimensioneringen ska vara att mängden vatten som lämnar området vid det dimensionerande regnet inte ska vara större än den är i dagsläget.

2.1 Strängnäs kommuns dagvattenpolicy

Enligt Strängnäs kommuns dagvattenpolicy ska dagvattnet i största möjliga mån tas omhand lokalt för att minska den mängd dagvatten som når ledningsnätet och för att slutrecipientens kvalitet ska bevaras. För att minska belastningen på reningsverk ska spill- och dagvatten alltid avledas i separata system.

Övergripande riktlinjer i policyn anger bland annat att dagvatten ska hanteras med mer öppna ekologiska lösningar och att bevarandet av den naturliga vattenbalansen ska prioriteras. Källor till dagvattenföroreningar ska åtgärdas för att minska föroreningarna i det genom materialval, underhåll och renhållning. De övergripande riktlinjerna anger också att dagvatten ska sorteras vid källan så att dagvatten av bättre kvalitet inte kommer i kontakt med föroreningar på sin väg ned till recipient. Principen för finansiering av dagvattenåtgärder är att den som orsakar belastning (volym och förorening) betalar.

Att bevara den naturliga vattenbalansen innebär bland annat att det är positivt om dagvatten ges möjlighet att infiltrera. I policyn anges dock följande restriktioner gällande infiltration:

- Ingen infiltration ska ske på förorenad mark där risk för urlakning och spridning av föroreningarna finns

- Ingen infiltration ska ske på platser där naturen och jordarter är olämpliga för infiltration

- Ingen infiltration ska ske av förorenat dagvatten i områden skyddade med skyddsföreskrifter för vattentäkt och i närheten av värdefulla grundvattenresurser

(8)

2(35) RAPP ORT 2018-12-17

repo001.docx2015-10-05

Gällande utsläpp finns restriktionen att inget utsläpp ska ske i områden där dagvattnet kan påverka den värdefulla naturen och/eller biologiska mångfalden negativt.

I policyn presenteras också riktlinjer för hur dagvatten ska hanteras beroende på om det härrör från privat mark eller från allmän platsmark och beroende på graden av

föroreningsinnehåll.

2.2 Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp

Det finns idag inga nationellt eller regionalt fastställda riktvärden för föroreningshalter i dagvatten. Behov kan dock finnas att ibland använda rikt-/jämförelsevärden för att spegla påverkan från dagvatten på en recipient ur föroreningssynpunkt. I föreliggande rapport används Riktvärdesgruppens¹ riktvärden för föroreningshalter i utgående dagvatten.

Riktvärdena är indelade i olika nivåer beroende på hur utsläppspunkten för dagvattnet förhåller sig till den sjö eller det vattendrag som dagvattnet ska ledas till. Det finns därför riktvärden för direktutsläpp till recipient, utsläpp i delavrinningsområden uppströms recipient och utsläpp för verksamhetsutövare i förbindelsepunkt till ett sammanhängande dagvattensystem. Riktvärdena skiljer sig också åt mellan stora och små sjöar/vattendrag.

I denna utredning jämförs halter med riktvärde som motsvarar utsläpp i

delavrinningsområden uppströms recipient (nivå 2S) som är Mälaren-Gisselfjärden (Tabell 1).

Tabell 1. Föreslagna riktvärden för dagvattenutsläpp angivna som årsmedelhalt. Angivna riktvärden utgår ifrån utsläpp av dagvatten till recipient (Riktvärdesgruppen 2009).

Ämne Enhet Riktvärde (årsmedelhalt)

Fosfor (P) μg/l 250

Kväve (N) mg/l 3

Bly (Pb) μg/l 15

Koppar (Cu) μg/l 40

Zink (Zn) μg/l 125

Kadmium (Cd) μg/l 0,5

Krom (Cr) μg/l 25

Nickel (Ni) μg/l 30

Kvicksilver (Hg) μg/l 0,07

Subspenderad substans (SS) mg/l 75

Olja mg/l 0,7

Benso(a)pyren (BaP) μg/l 0,07

1Arbetsgrupp inom det regionala dagvattennätverket i Stockholms län som bildades i början av 2008 med uppgift att föreslå riktvärden för dagvattenutsläpp.

(9)

3(35)

2.3 Svenskt Vattens publikation P110

Svenskt Vattens P110 är en publikation som ger rekommendationer för hur nya

exploateringsområden ska uppnå uppsatta funktionskrav för skydd av anläggningar och bebyggelse (Svenskt Vatten, 2016). Publikationen berör även befintliga områden och visar att mycket arbete kommer att krävas för att uppnå en förbättrad säkerhet mot översvämning i befintliga samhällen och reducera utsläppen av dagvattenföroreningar till recipienter.

Huvudbudskapen i P110 är övergripande krav och förutsättningar för samhällenas avvattning, dimensionering och utformning av nya dagvattenledningar, dimensionering och utformning av nya spillvattenledningar, och hur vatten från husgrundsdräneringar ska avledas och tas om hand. I syfte att ta hänsyn till framtida klimatförändringar föreslår Svenskt Vatten att nederbördsintensiteten ska ökas med 25 % i beräkningar då utredning av dagvattenfrågan sker. Ledningssystemen ska även, som ett minimikrav,

dimensioneras för att klara en nederbörd med återkomsttiden 5 år vid fylld ledning och 20 år för trycklinjen i marknivån för tät bebyggelse, vilket det aktuella området bedöms vara.

Då nya dagvattensystem ska anläggas är det också grundläggande att husgrunder och byggnader inte översvämmas då kapaciteten i ledningar och öppna diken överskrids.

Därmed är det viktigt att ta hänsyn till hur byggnader höjdsätts så att ytligt rinnande dagvatten kan avledas utan att skada bebyggelse.

3 Beskrivning av planområdet

3.1 Nuläge

Idag består området av asfalterade parkeringsytor, en bensinmack, en

bilförsäljningsverkstad och en mindre grönyta. I västra delen av fastigheten ligger ett skyddat grönområde där naturvärdena bedömts så höga att de bör bevaras, se Figur 1.

(10)

4(35) RAPP ORT 2018-12-17

repo001.docx2015-10-05

Figur 1. Markanvändning före för Erikslund 11. Bakgrund: Ortofoto från Lantmäteriets visningstjänst.

3.1.1 Markens beskaffenhet

SGU:s jordartskarta visar att planområdet domineras av sandig morän och urberg Figur 2.

(11)

5(35) Figur 2. Jordartskarta från Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) som visar att planområdet domineras av sandig morän. Kartan är hämtad från SGU:s visningstjänst för jordarter 1:25 000- 1:100 000

En översiktlig geoteknisk undersökning har genomförts för fastigheten Erikslund 11 i juni 2018, (ÅF 2018). Bedömningen är att den bebyggda delen av fastigheten idag består av fyllningsmaterial till ca 1 meter. Detta underlagras av blockrik morän, sannolikt sandig morän med sten, grus och block. Stora block och berg i dagen förekommer också inom området. Av stabilitetsskäl kommer alla fyllnadsmaterial som innehåller organiskt material tas bort och ersättas.

Grundvattennivån är uppmätt till cirka 1,5 m under markytan på nivån +27,2 (ÅF 2018).

Intilliggande byggnader kan påverkas om grundvattennivån sänks till följd av bortförsel av ytvatten från området (ibid). Det är därför önskvärt att dagvattnet får infiltrera på plats i så stor utsträckning som möjligt.

Miljötekniska markundersökningar har genomförts i maj och oktober 2018, (Atrax Energi

& miljö, 2018). Föroreningar så som bly, koppar, zink, kvicksilver, kobolt, alifater och PAH:er har påträffats i halter som något överskrider riktvärden för KM (känslig

markanvändning) vilket det nya flerfamiljsområdet räknas till. De skakförsök som utförts visar att det föreligger liten risk för utlakning av metaller. Uppfattningen är att de

organiska föroreningar som påträffats är relativt hårt bundna till det organiska materialet i marken varför liten risk föreligger för utlakning. Det är främst i fyllnadsmaterialen

föroreningar har påträffats. De provpunkter med högst föroreningskoncentrationer är de i den östra delen av området, se Figur 3, nära befintlig oljeavskiljare. Föroreningar på störst djup har påträffats i den sydligast av dessa punkter.

(12)

6(35) RAPP ORT 2018-12-17

repo001.docx2015-10-05

En Riskbedömning är under framtagande av Atrax Energi & Miljö och beräknas vara klar i december. Sannolikt kommer samtliga förorenade massor schaktas bort då det är gängse förfarandet i Strängnäs kommun och om så görs föreligger ingen risk med att infiltrera dagvattnet i området.

Figur 3. Provtagningspunkter med högst föroreningskoncentrationer samt föroreningar på störst djup. Bakgrund: Ortofoto från Lantmäteriets visningstjänst.

3.1.2 Flödesriktning

I Figur 4 redovisas en analys av den generella flödesriktningen i och runt planområdet.

Analysen är gjord efter en höjdmodell och är baserad på områdets topografi. Det går att utläsa i figuren att flödet från planområdet för Erikslund rinner i östlig riktning.

(13)

7(35) Figur 4. Flödesriktningen i och runt planormådet Erikslund. Bakgrund: Ortofoto från Lantmäteriets visningstjänst

3.1.3 Avrinningsområde

I Figur 5 nedan visas avrinningsområdet för det undersökta planområdet.

Avrinningsområdet har tagits fram med hjälp av Scalgo Live och höjdmodellen från Lantmäteriet (2 m upplösning). Vid stora nederbördstillfällen kan dagvatten ytligt rinna genom planområdet och skapa problem om inte höjdsättningen utformas för att undvika detta.

(14)

8(35) RAPP ORT 2018-12-17

repo001.docx2015-10-05

Figur 5. Avrinningsområden.Bakgrund: Ortofoto från Lantmäteriets visningstjänst.

3.1.4 Översvämning vid skyfall

Ett 100-års regn med 60 minuters varaktighet räknas som skyfall och har analyserats med hjälp av Scalgo Live, för att identifiera vilka områden som riskerar att översvämmas med vatten vid stora regn (Figur 6). Vid planering av ny bebyggelse är det viktigt att ta hänsyn till sådana identifierade områden för att förhindra att vatten blir stående och därmed skadar byggnader eller hindrar framkomlighet för exempelvis utryckningsfordon.

(15)

9(35) Figur 6. Vattennivåer vid kraftiga regn (54 mm regn, motsvarande ett 100-års regn med 60 minuters varaktighet). Bakgrund: Ortofoto från Lantmäteriets visningstjänst

3.2 Situation med planerat flerfamiljshusområde

För området planeras flerfamiljshus, parkering, parkeringsgarage och gårdsmark, se Figur 7.

(16)

10(35) RAPP ORT 2018-12-17

repo001.docx2015-10-05

Figur 7. Planerad utformning för Erikslund 11. Bild tillhandahållen av Eskilstuna kommun.

3.3 Recipient

Den närmaste klassade recipienten är Mälaren-Gisselfjärden, som är ett delområde av Mälaren. Vattenförekomsten tillhör huvudavrinningsområdet Norrström. Recipienten ligger fågelvägen en knapp kilometer från planområdet. Den ekologiska statusen i vattenförekomsten klassas enligt senaste bedömning som måttlig. Detta baseras på bedömning av de biologiska kvalitetsfaktorerna klorofyll och makrofyter. Tillförlitligheten på denna klassning har bedömts vara god (B). De fysikalisk kemiska kvalitetsfaktorerna näringsämnen, ljusförhållanden och försurning har också klassats. Faktorn näringsämnen har bedömts vara god, baserat på fosforhalt, men tillförlitligheten på denna klassning anses osäker och har getts tillförlitlighetsklassning ”Medel” (C). Ljusförhållanden har bedömts vara måttliga (Tillförlitlighet C) och kvalitetsfaktorn försurning har bedömts vara hög. Denna bedömning har getts tillförlitlighetsklassning A (mycket hög). De

hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna som har klassats har bedömts ha god eller hög status. Dessa kan dock inte påverkas av valet av dagvattenhanteringen i det aktuella planområdet.

Mälaren-Gisselfjärden uppnår inte god kemisk status (VISS 2018-10-16). Denna klassning baseras på den nationella bedömning som anger att alla ytvattenförekomster som klassats har överskridande halter av kvicksilverföreningar och bromerad difenyleter (PBDE). Ingen annan klassning av kemisk status har gjorts. I andra, angränsade delar av Mälaren har mätningar av kvicksilverhalt gjorts, vilka visar på ett överskridande av högsta tillåtna halt i biota. Enligt bedömningen i VISS finns ”inga indikationer eller särskilda skäl att anta att något av vattendirektivets prioriterade ämnen, förutom kvicksilver, skulle

(17)

11(35)

föreligga i förhöjda halter i vattenförekomsten.” Tillförlitligheten i klassningarna har bedömts vara god (B).

4 Metod

Beräkning av dagvattenflöden utfördes med hjälp av riktlinjer och beräkningsmetoder från Svenskt Vattens publikation P110 ”Avledning av dag-, drän- och spillvatten” samt med hjälp av den webbaserade recipient- och dagvattenmodellen StormTac (version 18.3.2.).

Modellen är ett planeringsverktyg där översiktliga beräkningar av flöden och

koncentrationer av olika föroreningar kan utföras. Nödvändiga indata till modellen består av nederbördsdata samt det aktuella områdets area och markanvändning. De

markanvändningar som används bestämmer vilka föroreningsbelastningar som

genereras och hur stort flöde vare yta bidrar med i avrinning. Avrinningskoefficient talar om hur stor andel av nederbörden som bidrar till ytavrinning. Till beräkningarna nyttjar modellen vetenskapligt granskade schablonhalter av föroreningar baserade på

flödesproportionell provtagning. För vissa markanvändningar finns fler provtagningar än för andra vilket gör att träffsäkerheten I beräkningarna varierar beroende på

markanvändning.

Erfoderliga fördröjningsvolymer har beräknats för utredningsområdet efter exploatering utifrån 10 minuters 20-årsregn. Strängnäs kommun önskar att en förutsättning för dimensioneringen ska vara att mängden vatten som lämnar området vid det

dimensionerande regnet inte ska vara större efter exploatering än den är i dagsläget.

Strängnäs kommun önskar även redovisning av fördröjningsvolymer som erfordras om utflödet från området efter exploatering ska likna det från naturmark. Naturmarksavrinning från genomsnittlig skogs/åkermark uppgår till 15 l/s och ha. Naturmarksavrinning 15 l/s och ha samt utredningsområdets storlek 1,03 ha ger 15, 5 l/s varav 13,7 l/s blir för kvartersmark och 1,8 l/s för allmän platsmark.

4.1 Indata

Det nederbördsvärde som använts till beräkningar är 560 mm/år och är ett årsmedelvärde från den närmsta nu aktiva mätstationen Strängnäs-Vansö. Det angivna värdet är

korrigerat med en faktor 1,1 för att ta höjd för mätförluster.

I Figur 8 och Tabell 2 visas uppskattade areor med planerat flerfamiljsområde. Efter uppförandet av flerfamiljsområdet kommer marken bestå av byggnader och gårdsmark med olika funktioner. Avrinningskoefficienten för beräkning av flöden har bedömts enligt Tabell 2. Avrinningskoefficienterna för föroreningsberäkningar har utgått från StormTacs schablonvärden för respektive markanvändning och utgår från årsmedelnederbörd.

(18)

12(35) RAPP ORT 2018-12-17

repo001.docx2015-10-05

Figur 8. Planerad markanvändning efter exploatering. Planområdet kommer bestå av

flerfamiljsbyggnader och gårdsmark med olika funktioner. Bakgrund: Ortofoto från Lantmäteriets visningstjänst.

Tabell 2. Markanvändning inom verksamhetsområdet, areor och avrinningskoefficienter.

Markanvädning Avrinningskoefficient

(φ) Area (ha) Reducerad area

(ha) Kvartersmark

Takyta / Takyta med 50%

gröna tak* 0,9 / 0,75 0,18 0,16 / 0,14

Parkering 0,8 0,22 0,32

Gårdsmark 0,45 0,28 0,02

Skyddat grönområde 0,10 0,23

Allmän platsmark

Väg 0,8 0,08 0,06

Gångväg 0,8 0,04 0,05

Totalt 0,57 / 0,54 1,03 0,58 / 0,56

*Ett alternativ där hälften av takytan anläggs med gröna tak redovisas i beräkningarna.

(19)

13(35)

Parametern reducerad area i Tabell 2, definierar den effektiva hårdgjorda ytan som bidrar till avrinningen. Den reducerade arean räknas fram genom att multiplicera

avrinningskoefficienten med arean för respektive markanvändning.

Total area är 1,03 ha, viktad avrinningskoefficient för hela området 0,57 ha (0,54 om gröna tak anläggs) och den totala reducerande arean 0,58 ha (0,56 ha om gröna tak anläggs).

5 Resultat

5.1 Flödesberäkningar

5.1.1 Kvartersmark

Flödesberäkningar för kvartersmark före och efter exploatering med olika återkomsttider presenteras i Tabell 3 nedan. Såsom beskrivs i avsnitt 2.3 är de flöden som uppkommer vid ett 20-årsregn relevanta för detta område (tabellrad markerad med fetstil).

Klimatfaktor 1,25 har använts för att beräkna flödena efter exploatering. Ett alternativ scenario presenteras i tabellen där 50% av takytan anläggs med gröna tak.

Tabell 3. Återkomsttid för regn och till det kopplade flöden från kvartersmark före och efter exploatering. Ett alternativ där hälften av takytan anläggs med gröna tak redovisas.

Regnets återkomsttid (år)

Före exploatering (l/s)

Efter exploatering (l/s)

Efter exploatering med gröna tak

10 110 140 130

20 140 170 160

100 240 300 280

5.1.2 Allmän platsmark

Flödesberäkningar för allmän platsmark före och efter exploatering med olika

återkomsttider presenteras i Tabell 4 nedan. Klimatfaktor 1,25 har använts för att beräkna flödena efter exploatering.

Tabell 4. Återkomsttid för regn och till det kopplade flöden från allmän platsmark före och efter exploatering.

Regnets återkomsttid (år) Före exploatering (l/s) Efter exploatering (l/s)

10 24 27

20 30 34

100 51 59

(20)

14(35) RAPP ORT 2018-12-17

repo001.docx2015-10-05

5.2 Erforderlig fördröjningsvolym

Erforderliga fördröjningsvolymer har beräknats under förutsättning att flödet ut från området inte får öka efter exploatering i jämförelse med före exploatering. Ytterligare ett scenario presenteras där flödet efter exploatering bör likna naturmarksavrinning (15 l/s och ha) vilket blir 15,5 l/s för hela området varav 13,7 l/s blir för kvartersmark och 1,8 l/s för allmän platsmark.

Den erforderliga fördröjningsvolymen på kvartersmark för ett 20-årsregn med klimatfaktor 1,25 blir 23 m³ om inget gröna tak anläggs och 19 m³ om gröna tak anläggs på hälften av takytorna, under förutsättning att flödet ut från området inte får öka efter exploatering.

Den erforderliga fördröjningsvolymen på kvartersmark för ett 20-årsregn med klimatfaktor 1,25 blir 170 m³ om inga gröna tak anläggs och 150 m³ om gröna tak anläggs på hälften av takytorna, under förutsättning att flödet ut från området bör likna naturmarksavrinning.

Den erforderliga fördröjningsvolymen på allmän platsmark för ett 20-årsregn med klimatfaktor 1,25 blir 4 m³ under förutsättning att flödet ut från området inte får öka efter exploatering.

Den erforderliga fördröjningsvolymen på allmän platsmark för ett 20-årsregn med klimatfaktor 1,25 blir 38 m³ under förutsättning att flödet ut från området bör likna naturmarksavrinning.

5.3 Föroreningsbelastning

I Tabell 5 och Tabell 6 redovisas beräknade föroreningshalter och -mängder från kvartersmark före och efter exploatering. I Tabell 5 presenteras föroreningshalter i dagvatten före och efter exploatering jämfört med riktvärden för nivån 2S från Riktvärdesgruppen. Gråmarkerade rutor markerar att halten överskrider riktvärdet för aktuellt ämnen. I efterföljande Tabell 6 presenteras föroreningsmängder före och efter exploatering ut från kvartersmark.

(21)

15(35) Tabell 5. Beräknade föroreningshalter i StormTac före och efter exploatering från kvartersmark.

Värden som gråmarkerats indikerar halter där föreslaget riktvärde överskrids.

Ämne Enhet Före exploatering Efter

exploatering

Riktvärde (2S)

Fosfor (P) mg/l 0,11 0,1 0,25

Kväve (N) mg/l 1,8 1,7 3

Bly (Pb) μg/l 19 12 15

Koppar (Cu) μg/l 27 20 40

Zink (Zn) μg/l 93 64 125

Kadmium (Cd) μg/l 0,5 0,45 0,5

Krom (Cr) μg/l 10 7,2 25

Nickel (Ni) μg/l 10 7 30

Kvicksilver (Hg) μg/l 0,05 0,04 0,07

Suspenderat material mg/l 92 66 75

Olja mg/l 0,5 0,36 0,7

Benso(a)pyren (BaP) μg/l 0,04 0,025 0,07

Tabell 6. Beräknade mängder av undersökta föroreningar före och efter exploatering.

Ämne Enhet Före exploatering Efter exploatering

P kg/år 0,36 0,32

N kg/år 5,9 5,4

Pb kg/år 0,06 0,04

Cu kg/år 0,09 0,06

Zn kg/år 0,3 0,2

Cd kg/år 0,002 0,001

Cr kg/år 0,03 0,02

Ni kg/år 0,03 0,02

Hg kg/år 0,0002 0,0001

SS kg/år 300 210

Olja kg/år 1,6 1,1

BaP kg/år 0,0001 0

I Tabell 5 går det att utläsa att halterna för samtliga ämnen minskar efter exploatering i jämförelse med före exploatering. Halterna för samtliga ämnen underskrider föreslagna riktvärdena efter exploatering. I Tabell 6 går det att utläsa att samtliga ämnen minskar i mängd efter exploatering i jämförelse med situationen före exploatering.

I Tabell7 och Tabell 8 redovisas beräknade föroreningshalter och -mängder från allmän platsmark före och efter exploatering. I Tabell 7 presenteras föroreningshalter i dagvatten

(22)

16(35) RAPP ORT 2018-12-17

repo001.docx2015-10-05

före och efter exploatering jämfört med riktvärden för nivån 2S från Riktvärdesgruppen.

Gråmarkerade rutor i Tabell7 markerar att halten överskrider riktvärdet för aktuellt ämnen. I efterföljande Tabell 8 presenteras föroreningsmängder före och efter exploatering från allmän platsmark.

Tabell7. Beräknade föroreningshalter i StormTac före och efter exploatering från allmän platsmark.

Värden som gråmarkerats indikerar halter där föreslaget riktvärde överskrids.

Ämne Enhet Före exploatering Efter

exploatering

Riktvärde (2S)

Fosfor (P) mg/l 0,12 0,12 0,25

Kväve (N) mg/l 1,9 1,9 3

Bly (Pb) μg/l 5 5 15

Koppar (Cu) μg/l 24 24 40

Zink (Zn) μg/l 39 39 125

Kadmium (Cd) μg/l 0,3 0,3 0,5

Krom (Cr) μg/l 8 8 25

Nickel (Ni) μg/l 5 5 30

Kvicksilver (Hg) μg/l 0,07 0,07 0,07

Suspenderat material mg/l 46 46 75

Olja mg/l 0,8 0,8 0,7

Benso(a)pyren (BaP) μg/l 0,01 0,01 0,07

Tabell 8.Beräknade mängder av undersökta föroreningar före och efter exploatering.

Ämne Enhet Före exploatering Efter exploatering

P kg/år 0,08 0,08

N kg/år 1,3 1,3

Pb kg/år 0,004 0,004

Cu kg/år 0,02 0,02

Zn kg/år 0,03 0,03

Cd kg/år 0,0002 0,0002

Cr kg/år 0,005 0,005

Ni kg/år 0,004 0,003

Hg kg/år 0 0

SS kg/år 31 31

Olja kg/år 0,52 0,52

BaP kg/år 0 0

I Tabell7 går det att utläsa att halterna för samtliga ämnen utom olja underskrider föreslagna riktvärdena både före och efter exploatering. Med hänsyn till resultaten ovan bör dagvattnet från allmän platsmark renas innan det släpps till dagvattennätet.

(23)

17(35)

6 Dagvattenåtgärder

I detta avsnitt presenteras information om principer för höjdsättning för avledning av vatten vid stora flöden samt beskrivningar av de dagvattenåtgärder som föreslås för Erikslund 11. Figur 9 visar föreslagen placering av de dagvattenåtgärder som föreslagits.

Figur 9. Figuren visar föreslagna placeringar av de dagvattenåtgärder som föreslagits.

6.1 Höjdsättning och sekundära avrinningsvägar

Som nämnts ovan är det viktigt att höjdsättningen av det område som planeras bebyggas görs så att risken för skador på bebyggelse till följd av översvämning minimeras.

För att uppnå detta bör byggnaderna placeras högre än angränsande områden (vägar, stigar, grönytor etc.). Detta medför att dagvatten vid extrem nederbörd kan avledas ytligt via gator och grönytor i händelse av att dagvattensystemets maxkapacitet överskrids. Det är detta som benämns sekundära avrinningsvägar.

Ingångar till byggnader bör höjdsättas så att vatten inte rinner in i dessa innan det rinner över de tröskelnivåer som finns på vattnets väg ut ur planområdet. Hänsyn till dessa aspekter måste tas i den kommande projekteringen.

Höjdsättning i anslutning till husfasader bör utformas enligt Figur 10 (Alm och Pirard, 2014). Förslaget innebär en utkastare på cirka 20 centimeter i kombination med att marken närmast fasaden hårdgörs för att undvika belastning på byggnadens

dräneringssystem. Marklutningen rekommenderas till 2 % de första tre metrarna från

(24)

18(35) RAPP ORT 2018-12-17

repo001.docx2015-10-05

utkastaren och därefter cirka 1-3 % för att inte riskera att dagvatten rinner in mot byggnaden.

Figur 10. Figuren visar rekommenderad höjdsättning av mark närmast fasad och är hämtad från Alm och Pirard, 2014.

Ett förslag till höjdsättning där hänsyn tagits till den specifika planens förutsättningar presenteras i Figur 11 nedan. Utgångspunkter för höjdsättningen har varit att i största möjligaste mån undvika att vatten leds in i den planerade garagenedfarten samt att planera för ett lågstråk som kan leda vatten ut från området vid de riktigt stora

nederbördstillfällena då dagvattenlösningarnas volym överskrids. Vatten från Genvägen kommer att rinna in på fastigheten då Genvägen ligger högre än Erikslund 11. Detta kan i viss mån avhjälpas genom hög kantsten på Genvägens trottoar så att avrinnande vatten rinner längsmed vägen istället för att rinna in på Erikslund 11 via infarten. För att ta hand om det vatten som ändå rinner in på fastigheten och för att ta hand om vatten från infartsvägen föreslås att denna skevas mot den norra parkeringen där en skelettjord anläggs.

(25)

19(35) Figur 11. Figuren visar ett förslag till höjdsättning av planen för Erikslund 11. Ytor för gröna tak har markerats med grön konturlinje längs takets kant. Vatten från den högre belägna naturmarken i väster leds till det planerade lågstråket för att undvika skada på byggnationer. Hit leds även övrigt överskottsvatten vid stora regn med hjälp av en genomtänkt höjdsättning. Det föreslagna lågstråket leder vatten till Eskilstunavägen för vidare bortförsel.

Att bygga en vägbula vid garagenedfarten kan vara ett ytterligare sätt att förebygga att vatten rinner ner i garaget. Vägbulan i kombination med omgivande hårdgjord yta bör ha en minsta höjd på cirka 1 meter för att hindra dagvatten från att rinna in vid kraftigare skyfall. Det är samtidigt viktigt att inte vägbulans höjd blir för hög i förhållande till dess bredd eftersom det då kan försvåra för fordon att ta sig över och in i garaget.Figur 12 visar ett exempel på hur en vägbula skulle kunna utformas i anslutning till en infart till parkeringen.

(26)

20(35) RAPP ORT 2018-12-17

repo001.docx2015-10-05

Figur 12. Exempel på utformning av vägbula som kan anläggas vid infarter till parkeringsgarage för att hindra dagvatten från att rinna in.

Om de tre huskroppar som står parallellt med Eskilstunavägen placeras längre isär rekommenderas att den föreslagna vägen för avledande av stora flöden ändras så att vatten kan rinna ut till Eskilstunavägen mellan dem. Detta är mer gynnsamt för

avledningen av extrema flöden då ett uppdelat, mindre flöde minskar risken för skador.

6.2 Systemlösning för omhändertagande av dagvatten

För kvartersmarken föreslås skelettjord under den östra delen av parkeringen, som ska höjas, vid infarten från Genvägen. Skelettjord föreslås även vid de träd som enligt plankartan planeras vid den västra uteplatsen. Vid parkeringsytan som ligger på bjälklag kan antingen skelettjord eller växtbäddar anläggas söder och väster om denna. Vatten leds till dessa med hjälp av höjdsättningen och via diken som kan anläggas mellan parkeringsraderna (grönmarkerade områden i plankartan). Även takdagvatten kan ledas till växtbäddar som anläggs i anslutning till byggnaderna eller ledas till dem vid

parkeringen med hjälp av ränndalar. För att öka andelen infiltrerbar yta kan gångstråk och uteplatser göras semipermeabla. Om gröna tak anläggs på delar av takytan minskar storleken på den fördröjningsvolym som behöver finnas i marknivå.

Med anledning av den information som framkommer i avsnitt 3.1.1 om Strängnäs kommuns hantering av förorenade fyllnadsmassor antas att alla fyllnadsmassor kommer att tas bort och bytas ut. Det är önskvärt att den nya fyllningen i så fall har en

kornfördelning som gör den infiltrerbar. Om anläggning på bjälklaget ska ske

rekommenderas 0,5 m som minsta växtbäddsdjup vid lägre vegetation som buskar och mindre träd och 1 m om större träd ska kunna planteras.

För allmän platsmark föreslås anläggning av skelettjordar.

De föreslagna dagvattenlösningarna presenteras närmare i avsnitt 6.2.1–6.2.3 nedan.

(27)

21(35)

6.2.1 Nedsänkta växtbäddar

Växtbäddar kan ta emot och rena dagvatten från hårdgjorda ytor. Genom infiltration i mark, avdunstning och upptag i växtligheten hjälper anläggningarna till att rena och fördröja regnvatten. I Figur 13 och Figur 14 ges exempel på växtbäddar i gatu- och i bostadsnära miljö.

Figur 13. Exempel på Regnbäddar/Växtbäddar i gatumiljö. Foto: Sweco.

Figur 14. Exempel på växtbäddar i bostadsnära miljö. Foto: Sweco.

Vid konstruktion bör växtbäddarna anpassas efter de specifika förhållandena som gäller för den plats där anläggningen ska placeras. Faktorer som spelar in är typ av växter (enklare växter, buskar eller träd), den omgivande marktypen (lera eller genomsläpplig mark) samt djup och läge för dagvattenanläggningen. Volymen dagvatten som ska utjämnas och renas avgör även djup på anläggningen och vilken typ av anslutning som ska användas.

Det finns enligt Boverket rekommendationer om att bräddmöjlighet bör anordnas så att vatten aldrig blir stående högre än 0,2 m. Stockholm Vatten och Avfall rekommenderar att jordlagret består av en sandbaserad växtjord med minst 0,5 m djup. Detta är dock

beroende av växtval. En viss fördröjningsvolym finns även i jorden.

Figur 15 visar en enkel tvärsektionsskiss av förslag till utformning av nedsänkta växtbäddar.

(28)

22(35) RAPP ORT 2018-12-17

repo001.docx2015-10-05

Figur 15. Principskiss för nedsänkt växtbädd med fördröjning ovanpå bädden. (Illustration WRS, källa:http://www.stockholmvattenochavfall.se/dagvatten/)

För denna utredning föreslås en nedsänkning på växtbäddar på 0,1 m. Stockholm Vatten och Avfall rekommenderar att jordlagret består av en sandbaserad växtjord med minst 0,5 m djup. Porositeten i jorden antas vara 16%. För att beräkna ytbehov av nedsänkta växtbäddar används ekvationen nedan:

ä ä ( ) = ^ä ^ä ( )

( ) ∗ +

”Aväxtbäddar” blir anläggningens ytbehov i m²; ”Uväxtbäddar” är den erforderliga

fördröjningsvolymen i m³; ”d” är anläggningens djup på jordlagret i m; ”n” är porositet i jordlagret; och ”ds” är djup på nedsänkning i m.

Erforderlig fördröjningsvolym i växtbäddar för ett 20-års regn med klimatfaktor 1,25 blir 11 m³ om inget gröna tak anläggs och 7 m³ om gröna tak anläggs på hälften av takytorna under förutsättning att flödet inte ska öka i jämförelse med före exploatering. Om flödet jämförs med naturmarksavrinning (15 l/s och ha) blir den erforderliga fördröjningsvolymen 100 m³ om inget gröna tak anläggs och 80 m³ om gröna tak anläggs. Tabell 9 visar erforderlig yta för nedsänkta växtbäddar både vid anläggning av gröna tak och utan gröna tak. Resultatet redovisas både för ett scenario där flödet inte får öka i jämförelse med före exploatering och för ett scenario där flödet bör likna naturmarksavrinning.

(29)

23(35) Tabell 9. Erforderlig fördröjningsvolym och yta (m²) för nedsänkta växtbäddar både vid anläggning av gröna tak samt utan anläggning av gröna tak. Resultatet redovisas för ett scenario där flödet inte får öka i jämförelse med före exploatering och för ett scenario där flödet bör likna

naturmarksavrinning.

Erforderlig fördröjningsvolym (m³)

Ytbehov för nedsänkta växtbäddar (m²) Utflöde inte

får öka

Utflöde liknar naturmarks-

avrinning

Utflöde inte får öka

Utflöde liknar naturmarks-

avrinning Nedsänkta växtbäddar

(utan gröna tak) 11 100 61 555

Nedsänkta växtbäddar

(med gröna tak) 7 80 40 444

Figur 16 nedan visar den uppskattade yta som behövs vid anläggning av växtbäddar på kvartersmark både när ingen gröna tak anläggs och när gröna tak anläggs på hälften av takytorna.

Figur 16. Uppskattad yta för anläggning av nedsänkta växtbäddar både när gröna tak anläggs på hälften av takytorna och när ingen gröna tak anläggs (under förutsättning att djupet på jordlagret blir 0,5 meter, djupet på nedsänkning av växtbädden blir 0,1 m och att porositeten i jorden är 16%)

6.2.2 Skelettjord

För skelettjordar är principen att de är uppbyggda med makadam som kan utgöra underbyggnad för väg och trottoar (så kallat rotvänligt bärlager). Skelettjorden är

(30)

24(35) RAPP ORT 2018-12-17

repo001.docx2015-10-05

yteffektiv eftersom den till största delen anläggs under hårdgjorda ytor. Det innebär att luft och vattentillförseln begränsas. Detta åtgärdas genom att luftbrunnar sätts i det så kallade luftiga bärlagret som tar in luft och som också släpper in vatten. Luftbrunnar kan med fördel placeras i ränndalar.

Skelettjorden kan utformas med 1) finjord nerspolad i skelettet, 2) helt utan finjord, eller 3) med biokol istället för finjord. Utformning 1 innebär att den huvudsakliga

utjämningsvolymen ligger i det luftiga bärlagret. Endast 1/3 av det luftiga bärlagret kan användas som utjämningsvolym på grund av materialvolymen. Skelettjorden har stor kapacitet för infiltration och genomsläppligheten har uppmätts till 100 mm/h (enligt Trafikkontoret på Stockholms stad). Forskning visar på goda resultat för skelettjordens förmåga att rena dagvatten.

På grund av svårigheten med att spola ned jord i skelettjorden har varianter utan jord (utformning 2) provats i ett flertal anläggningar. Det ger en stor utjämningsvolym även om fördröjningen inte blir så stor eftersom genomsläppligheten blir stor. Att ta bort finjorden minskar även reningseffekten och förmågan att leverera vatten och näring till träden.

Stockholms stad har sett en ökad prestanda hos skelettjordarna genom inblandning av biokol (utformning 3). Biokolen fungerar som ett reningsfilter, men skapar också goda förutsättningar för svampar och mikroliv i substratet (Dagvattenguiden, 2018). Om skelettet blandas med biokol blir utjämningsvolymen i skelettjorden större än vid nedspolning av jord.

Dagvatten från trafikerade ytor innehåller höga halter föroreningar och bör renas och fördröjas. Detta gör skelettjordar till en optimal lösning att koppla in i anslutning till vägytor i utredningsområdet. Reningseffekten beror av vald storlek i förhållande till

avrinningsområdets reducerade area. I Figur 17 presenteras en sektionsritning av en skelettjord med ett träd, men de går även att utforma utan träd. Skelettjordar utformas med fördel som en längsgående sammanhållen anläggning längs med en väg eller GC- bana.

(31)

25(35) Figur 17. Exempel på utformning av skelettjord med trädplantering.

Kvartersmark - Skelettjord för parkeringsytan och grönområdet Erforderlig fördröjningsvolym för att omhänderta dagvatten från parkeringsyta och grönområdet som ligger åt väster , under förutsättning att flödet inte får öka i jämförelse med före exploatering, blir 12 m³. För att ta hand om den fördröjningsvolymen, och under förutsättning av makadamlagret på skelettjorden har en dränerbar porositet på 30 %, behövs en volym på skelettjord på 40 m³. Om djupet på anläggningen blir 1 m då erfordras en utbredning på 40 m²(se Figur 18 nedan för en uppskattning av erforderlig yta för skelettjord på kvartersmark).

Erforderlig fördröjningsvolym för att omhänderta dagvatten från parkeringsyta och

grönområdet åt väster, under förutsättning att flödet bör likna naturmarksavrinning, blir 70 m³. För att uppnå detta erfordras en utbredning på 233 m² för skelettjord (när djupet på anläggningen blir 1 m och den dränerbara porositeten på makadamlagret 30%).

(32)

26(35) RAPP ORT 2018-12-17

repo001.docx2015-10-05

Allmän platsmark – Skelettjord under trottoaren

Erforderlig fördröjningsvolym i allmän platsmark, under förutsättning att flödet inte får öka i jämförelse med före exploatering, blir 4 m³. För att ta hand om den fördröjningsvolymen, och med 30 % dränerbar porositet på makadamen, behövs en volym på skelettjord på 13 m³. Om djupet på anläggningen blir 1 m då erfordras 13 m² för skelettjorden.

Erforderlig fördröjningsvolym i allmän platsmark, under förutsättning att flödet bör likna naturmarksavrinning, blir 38 m³. För att ta hand om den fördröjningsvolymen behövs en volym på skelettjord på 127 m³. Om djupet på anläggningen blir 1 m erfordras därför 127 m² för skelettjorden.

Se Figur 18 nedan för en uppskattning av erforderlig yta för skelettjord på allmän platsmark. Uppskattningen baseras på beräkningen av erforderlig fördröjningsvolym och antagandet är att skelettjordens djup är 1 m.

Figur 18. Uppskattad yta för anläggning av skelettjord på kvartersmark och allmän platsmark baserad på erforderlig fördröjningsvolym (under förutsättning att anläggningsdjup blir 1 meter och att den dränerbara porositeten på makadamlagret är 30%).

6.2.3 Permeabel beläggning

För att minimera andelen hårdgjord yta inom planområdet kan ytor göras delvis genomsläppliga. Detta kan göras genom att asfalt görs genomsläpplig eller att en yta anläggs med exempelvis gräsarmerad betong (se Figur 19). Beroende på den

underliggande markens genomsläpplighet och närheten till grundvattnet kan dagvattnet

(33)

27(35)

sedan antingen infiltrera i marken eller samlas upp i en byggd volym för fördröjning under den genomsläppliga ytan. Om omgivande mark inte är infiltrerbar behövs en

dräneringsledning i botten på den byggda volymen som kan leda vattnet vidare.

Ledningen behöver anslutas till dagvattennätet.

Figur 19. Hålsten/betongraster med gräs på parkering i Växjö. Foto: Sweco

6.2.4 Gröna tak

Gröna tak är ett samlingsbegrepp för vegetationstäckta tak som hjälper till att minska och utjämna dagvattenflöden samt rena dagvatten. Avrinningen beror på hur tjockt taket är och också delvis på takets lutning. Kapaciteten ökar med tjockleken på substratet, men ett mäktigare tak blir också tyngre, varför eventuella ökade konstruktionskostnader för byggnation måste tas i beaktande. I Tabell 10 ges exempel på hur tjockleken på jordlagret påverkar avrinningskoefficienten. Ett mindre värde på avrinningskoefficienten innebär därmed en mindre volym vatten som avrinner från takytan. Takvattnet kan sedan ledas vidare via stuprör till växtbäddar.

Tabell 10. Avrinningskoefficienter för gröna tak vid olika täckningsdjup (FLL, Green Roofing Guideline).

Täckningsdjup (cm) Avrinningskoefficient (φ)

6-10 0,6

10-25 0,5

15-25 0,4

25-50 0,3

>50 0,1

Skötselmässigt kan gröna tak delas in i tre kategorier: extensiva, semi-intensiva och intensiva gröna tak. Med extensiva tak menar att skötsel ska vara mycket begränsad, där de normalt behöver rensas på ogräs och gödslas 1-2 gånger per år. Sedumtak är den vanligaste sorten.

(34)

28(35) RAPP ORT 2018-12-17

repo001.docx2015-10-05

På semi-intensiva tak planteras gräs, perenner och buskar. Dessa kräver en mer omfattande skötsel, men den är ändå mindre omfattande än skötsel av en vanlig trädgård. Skötsel omfattar bevattning och tillförsel av gödning.

Intensiva tak kallas så för att de är arbetsintensiva. De kan bestå av rabatter, buskar och gräsmattor. Taken kräver regelbunden bevattning, gödning och annat underhåll som till exempel klippning.

Alla gröna tak kan behöva lagning av kala fläckar, där skott kan tas från tätvuxna delar.

Detta ska göras i maj-september. Lövkrattning rekommenderas och takbrunnar och hängrännor ska hållas fria från skräp. I Figur 20 visas ett exempel på hur ett extensivt grönt tak kan se ut.

Figur 20. Exempel på grönt tak på en mindre byggnad (Foto: Sweco).

6.3 Skötsel av föreslagna anläggningar

För att dagvattenanläggningarna ska fungera krävs att de anläggs på rätt sätt och att de inte påverkas negativt av annat senare anläggningsarbete. En rekommendation är därför att utformningen av dagvattenanläggningarna görs i samverkan med planens övriga utformning och att anläggning sker i samband med övrigt projekteringsarbete. För att anläggningarna ska bibehålla sin funktion krävs också att de underhålls. En

rekommendation är därför att skötselplaner upprättas i samband med att anläggningarna tas i bruk.

7 Föroreningsreduktion

7.1 Kvartersmark

Två scenarion har studerats för kvartersmark: ett utan gröna tak och ett där hälften av takytan anläggs med gröna tak. Reningseffekt av föreslagna dagvattenlösningarna har beräknats för båda dessa scenarion.

(35)

29(35)

7.1.1 Utan gröna tak

Förslag på reningsanläggning på kvartersmark är växtbäddar på gårdsytan samt

skelettjorden vid parkeringsytan. Reningseffekten redovisas i Tabell 11 och Tabell 12. Ett alternativ där bara växtbäddar anläggs för omhändertagande av dagvatten från hela kvartersmark redovisas också i tabellerna.

Tabell 11. Beräknade halter av undersökta föroreningar på kvartersmark efter rening i växtbäddar alternativt rening i växtbäddar och skelettjord under parkeringen när inga gröna tak anläggs (Stormtac, 2018).

Ämne Enhet

Efter exploatering (utan åtgärder)

Efter rening i växtbäddar

Efter rening i växtbäddar med skelettjord under parkeringsytan

Riktvärde (2S)

Fosfor (P) mg/l 0,1 0,06 0,06 0,25

Kväve (N) mg/l 1,7 1,2 1 3

Bly (Pb) μg/l 12 3 4 15

Koppar (Cu) μg/l 20 11 7 40

Zink (Zn) μg/l 64 17 16 125

Kadmium

(Cd) μg/l 0,45 0,1 0,1 0,5

Krom (Cr) μg/l 7,2 4 2 25

Nickel (Ni) μg/l 7 2 2 30

Kvicksilver

(Hg) μg/l 0,04 0,02 0,02 0,07

Suspenderat

material mg/l 66 22 20 75

Olja mg/l 0,36 0,2 0,2 0,7

Benso(a)pyr

en (BaP) μg/l 0,025 0,005 0,01 0,07

(36)

30(35) RAPP ORT 2018-12-17

repo001.docx2015-10-05

Tabell 12. Beräknade mängder av undersökta föroreningar på kvartersmark efter rening i växtbäddar alternativt rening i växtbäddar och skelettjord när inga gröna tak anläggs (Stormtac, 2018).

Ämne Enhet Efter exploatering

(utan åtgärder)

Efter rening i växtbäddar

Efter rening i växtbäddar med skelettjord under

parkeringen

Fosfor (P) kg/år 0,32 0,19 0,19

Kväve (N) kg/år 5,4 3,6 3,1

Bly (Pb) kg/år 0,04 0,01 0,01

Koppar (Cu) kg/år 0,064 0,035 0,023

Zink (Zn) kg/år 0,2 0,05 0,05

Kadmium (Cd) kg/år 0,001 0,0003 0,0003

Krom (Cr) kg/år 0,022 0,012 0,006

Nickel (Ni) kg/år 0,022 0,005 0,006

Kvicksilver (Hg) kg/år 0,0001 0 0

Suspenderat

material kg/år 210 68 63

Olja kg/år 1,1 0,63 0,51

Benso(a)pyren

(BaP) kg/år 0 0 0

Enligt tabellerna ovan minskar halterna och mängderna för samtliga ämnen efter rening i dagvattenanläggningar. I båda alternativen, efter rening i växtbäddar och efter rening i växtbäddar och skelettjord under parkeringen, underskrider samtliga ämnen föreslagna riktvärdena.

7.1.2 Med gröna tak

Ett scenario där gröna tak anläggs på hälften av takytorna har också studerats.

Reningseffekten av de alternativa dagvattenlösningarna har beräknats och redovisas i Tabell 13 och Tabell 14.