(
Synpunkter på Norrlandsfrågan.
"Norrl andsfrågan" är ett mångtydigt begrepp. 'Det har sldftat innehåll genom tiderna. Man kanske bäst kan definiera norrlandsfrågan om man uppi·attar den som ett uttryck för de speciella problem, svårigheter och motsatsförhållanden, som Norrland haft och har att brottas med. Om man ger norrlands- frågan denna vicLsträckta innebörd är det tydligt, att varje landsdel kan väntas ha sin "Norrlandsfråga" eller rättare sagt en motsvarighet härtill, och detta är som vi veta även fället. För Norrlands del synas emellertid problemen ha varit svårare oc.l intagit en större plats genom att vissa norrlandsförhållan- den bedömts mot bakgrunden av motsvarande förhållanden i det övriga Sverige, varvid Norrland förefallit tillbakasatt eller m is sg;ynnat • Likv i:il vore N or r l and av naturen i ng al unda att anse som missgynnad landsdel, snarare tvärtom. Man skulle med en viss tillspetsning kunna sarmnanfatta en hel del av den under senare åren förda norrlandsdiskussionen i denna paradox: ~
Norrland är ett rikt land med en fattig befolkning.
Om nu detta är norrlandsfrågans aktuella och konkreta bakgrund, finnes det anledning att närmare granska huru härmed förhåller sig.
Först och främst: är Norrlands befolkning fattie , eller rättare sagt, är dess levnadsstandard l ägre än det övriga Sveri- ges?
Man kan få ett visst svar på denna fråga genom att ta del av de uppgifter som föreligga angående befolkningens in- komst i olika landsdelar. Senast pu~licerade uppgifter härom
2.
avse fE~ folkräkningsåret 1930 och äro grundade
pa
själv-deklarationerna. Enligt dessa var inkoi!lSten pr invånare i norrlandslänen 565 kronor mot 857 kronor i övriga SVerige.
Denna relation torde sedan dess ej ha förbättrats. Detta skulle innebära, att penninginkomsten pr invänare i Norrland endast skulle vara omkring två tredjedelar av vad den är i övriga SVerigeo Xven om denna inkomststatistik är bristfällig torde den doc~c få Uti .z/fattas som en bekräftelse på att Norr- lands befolkning lever på en lägre standard än det övriga Sveriges.
Granskar ma~ ytterligare den nämnda inkomststatistiken finner man, att jordbruksbefolkningen i Norrland det angivna året hade en inkomst, som e j avsevärt understeg inkomsten för
jordbruksbefolkningen i övriga Sverige - uppenbarligen på grund av den större skogsinkomsten - medan befolkningen i in- dustri och övriga yrkesgrupper hade en inkomst, som väsentligt
övriga/
understeg inkomsten från dessa inkomstkategorier i/Sverige.
När man samtidigt vet, att jordbruksbefolkningen i stort sett har en lägre inkomststandard än Wm: övriga yrkesgrupper - enligt den nämnda inkomststatistiken betydligt lägre - och att jord- bruksbefolkningens andel av den totala folkmängden är avsevärt större i Norrland än i övriga Sveri..;e, skulle man kunna ange orsakerna till den norrländska befolkningens sämre försörjnines- läge genom att hänvisa till det norrländslca näringslivet s lägre industrialL,eringsgrad samt den no .. ·rländska industriens lägre avkastning.
Om vi härifrån vänder våra ..:.licka:r: mot det norrländska näringslivet för att söka orsaken till dess :riti dåliga avkast- ning, är det naturligt att först granska förbå_landena inom jord-
bruket. so~ man redan torde ha gissat är anledningen till att penninginkomsten i det norr.L.G.ndska jordbruket ligger i det när- maste lilm. högt som i det övriga Sverige att söka i den om-
ständigheten, att inkomsterna från skogsbruket, som jämte andra biinkomster tillräknas jordbrcl~soefolkningens inkomst, väga så mycket tyngre för Norrlands del än för landet i övrigt. Ser man enbart till inkomsten från själva jordbruket, kommer Norr- land åter i efterhand. Det är givetvis en hel del :faktorer, som inverka på jordbrllirets avkastning, men det torde ej vara orätt att som en viktig anledning till det norr~ändska jordbrukets lägre avkastning nämna det kargare klimatet i :Norrland, vilket bloa. far sitt uttryck i en kortare vegetationstid. Visse r- lieen kompenseras detta i viss mån av de ljusa ~ätterna. Faktum kvarstår emellertid, att hektar$: ördarna i Norrland äro lägre än
i det övriga Sverige. För femårsperioden 1936-40 låg sålunda skörden pr heletar åker uttryckt i skördeenheter l 7
%
lägre i Norrland än i övriga Sverige. ~wmåxs~wrtoc«ww När härtillkommer, att brukningsdelarnaäro i eenomsnitt betydligt mindre i Norrland än i övriga Sverige skulle jordbruksbefolkningens inkomstnivå ligga betydligt lägre än i övriga Sverige, därest ej, som ovan nämnts, fyllnadsinkomster kunde erhållas fran skogs- bruket. Det är i själva verlcet dessa fyllnadsinkomster från
jordbruket, som möjliggjort den långtgående jorddelningen i narr- land. Av Norrlands jordbruk ha ej mindre än 97
%
en åker-areal understi ande 10 helctar, vilket är den ungefärliga gräil- sen för ett jordbruk, som kan försörja en familj i landets södra
delar~ Härav framgår emellertid även det norrländska jordbru- kets stora beroende av skogen (bortsett från utpräglade jord-
bruksbygder). Särskilt är detta fallet beträffande kontant- inkomsterna. Enligt de under senare år gjorda utredningarna angående jordbrukets kontantinkomster utgjorde värdet av för- s .. lda jordbruksprodukter i "norra Sverige11 (ett något större område än Norrland, anslutande sig till de naturliga jordbruks- områdena i landet år 1938) 76 milj. kronor, medan jordbrukarnas inkomster av försåld,a skogsprodukter uppgick till 123 milj. kronor och inkomsten av skogskörslor (på kronans och bolagens
skogar) till 34 milj . kronor.
~:ledan det lmappast är ägnat att förvåna, att det egent- liga jordbruket lämnar sina utövare i Norrland en avsevärt säm-
re försörjning än i det övriga Sverige förefaller det vid första påseende egendomligt, att avkastningen från indl stri och övriga yrkesgrenar även ger den härav beroende befolkningen ett sämre levebröd än fallet är i landets övriga delar. Nir man talar om Norrland som ett rikt land, tänker man just på dess skogar, malmer och vattenkraft, hörnpelare i en modern industriell
produktion. lviedan Norrlands jordbruk även kvantitativt sett är av underordnad storleksordning i förhållande till det övriga
Sveriges - åerarealen pr p invånare är endast två tredjedelar av
det övriga landets - äro de nyssnä~da naturtillgångarna både absolut och än mera i förhållande till folkmängden vida större än i l andet i övrigt .
Om man skall söka en förklaring till det ur folkförsörj- rängssynpunkt otillfredsställande resultatet av dessa naturtill-
gånzars utnyttjande torde man som viktigaste anledning kunna näm- na, att detta utnyttjande i huvudsår alltjämt befinner sig ,)å exploateringsstadiet. Härmed avses i detta fall, att längre dri-
5 .
ven förädling av dessa naturtillbångar blott i mindre omfattning äger rum. ~et Järmed förenade arbetet är till förhålla~devis
wtor del låg l~alificerat i den bemärkelsen, att yrkesutbil~~ing
och yrkesskicklighet ej intar någon större plats i jämförelse med vad fallet i::r vid längre driven förädling och till verkning av färdiga produkter, såsom i södra ocl1 mellersta Sverige. I Norrland liksom annorstädes är detta arbete påtagligt sämre be- talt än det högre kvalificerade arbetet. Detta förhållande till-
spetsas för Norrlands del genom att den )å naturtillgängarna grundade industrien väsentligen är inriktad på export, varigenom priser och löner bli starkt präglade av världsmarknadens kon- kurrens och konjunkturväxlingar. Som motsats härtill har man plägat andraga de bättre betalda och sakrare arbetsillfällen,
som det övriga Sveriges till stor del på den tullskyddade hemma- marknaden inriktade industri kan erbjuda sina anställdao
Det är också ett misstag att tro, att vid denna exploate- ring inkomsten från den ursprunGliga naturfaktorn spelar någon avgörande roll ur folkförsörjningens synpunkt. Tar man den fö: Norrland viktigaste naturtillgången, skogen, utgör dess värde
"p~ rot11 endast en f järdedel
a
en femtedel av de exporterade produkternas värde. Återstoden utgöres till alldeles övervägan-de del av arbetslöner. Genom dessa naturtillgångars stora kvan- titativa tyngd skapa de emellertid till antalet rikliga arbets- tillfällen, vilket främst gäller om skogen. De ha därför fått en utomordentlig betydelse för Norrland när det gä~lt att över- huvud taget skapa försörjningsmöjligheter för dess raskt växande befolkning.
För att ge ett bättre perspektiv åt naturtillgångarnas
6.
betydelse för Norrlands folkförsörjning och särskil t vad skogen i detta avseende innebär kan nämnas, att värdet av från Norrland
exporterade skogsprodukter under åren före kriget höll sig mellan 300 och 400 milj. kronor medan inkomsten från det egentliga jord- bruket /inkl. animalisk produktion/ låg i en storleksordning av c:a 200 milj. kronor.
Med hänsyn till naturtillgångarnas st o ra oet:-Idelse för
~·,orrland är det uppenbart, att Norrlands näringsliv även i fram- tiden måste i hög grad bli aeroende av vad som kan utvinnas från dem, så framt ej helt nya försörjningskällor kunna brineas i da- gen och ersätta de~, vilket vi för närvarande ej na anledningatt rä1ma med.
:t~är me.n diskuterar Norrlands frantid är det av flera orsa- ker återisen skogen, som !Ila.n i främsta rUIIll!let vänder sina blickar moto Vad kan denna väntas ge i framtiden f
Genom de två riksskogstaxeringar, ... om nu övergått Norr- land, har man nu en ojämförligt bättre kännedom om Norrlands sko- gar än tidigare, och även vissa utgu.ngspunkter för bedömande av den framtida utgecklingen i vad angår själva skogsavkastningens storlek och beskaffenhet. Vi skola här begränsa oss till att hänvisa tilldet kända förhållandet, att skogstillgångarna i
Norrland sedan den första riksskogstaxeringen för omkrine femton år sedan ha minskat från c:a 569 miljo m3 (barrskog) till c:a 542 milj. m3
eller med c: a 5
% .
Minskningen hänför sig till Norrlands övre och inre landsdelar, och har i främsta rummet gått ut över det grövre virkesförradet. Å andra sidru1 har till- växten ökats något genom att yngre och växligare skog successivt r ersätter den gamla skogen som avverkas.7.
Dessa up~gifter bekräfta tidigare farhågor för att såg- verksindustrien i vissa delar av ~orrland måste ytterligare in-
skränkaso Beträffande massaindustrien är läget mera ovisst.
På längre sikt, sedan den nya sk~generationen fått tillfälle att helt växa ut under god v~rd, kan en ökning av skogsavkcst- ningen åter förväntas. Detta blir emellertid ej aktuellt under
de närmaste tio
a
tjugo åren.Det är allmänt bekant, att antalet arbetstill~ällen i den norrländska skogsindustrien under decenniet före kriget be- fann sig i nedgående. I själva verlcet var emellertid detta mindJ
orsakat av råvaruknappheten - som emellertid redan då var ak- tuell för sågverksindustrien - än av den fortgående rationali- seringen. Denna kan givetvis även i framtiden väntas göra sig gällande och ue~1a faktor tillspetsar i hög grad det norrländska försörjningsproblemet, ändock att den är ett nödvåndigt led i utvecklingen.
I och med att skogsindustrien nu ej längre kan absorbera Norrlands befolkningsöverskott utan i själva verket bortstöter arbetskraft, hc.r Norrland komm:_ t till en avgörande vändpunkt i sin ekonomiska utveckling. Detta är det faktum, som aktualiserat Norrlandsfrågan i hela dess vidd och förutom dess ekonomiska
aspekter även bragt upp till förnyad diskussion vad som anses brista på andra områ.den än det ekonom.:..ska, :trämst det sociala och kulturella.
Därest man kan bringa de ekonomiska problemen till en lös- ning, lärer väl övriga problem också finna sin lösning. Det ~r
emellertid just svarigheten att lösa de ekonomiska problem, som för Norrlands del är påtaglig.
8.
Låt oss för att belysa detta dröja vid rationaliseringens verkningar. I vanliga fall aosorberas den härigenom frigjorda
arbetskraften, kanske med visst dröjsmål, genom utökandet av produktionen i de gamla verksamhetsgrenarnaeller genom skapande av helt nya sådana. Det väsentliga är då att för Norrlands del ett ut8kande av den på naturtillgångarna grundade huvudsakligen
exp~erande verksamheten i stort sett ej låter sig göra enär dessa naturtillgångar nu äro helt tagna i anspråk. Å andra sida har det visat sig förenat med betydande svårigheter att i Norr- land grunda hel t nya verksanhetsgrenar. Detta torde ha sin grun i ett flertal. omständigheter, som i sista hand bottna i natur- förhållandena, Norrlands avlägsna läge, bristen på yrkesutbildad
arbetskraft~ och lokala avsättningsmarknader, de höga skatter- na (befolkningsglesheten och Norrlands svaga näringslivQ, kon-
~~rensen från redan etablerad industri i övriga Sverige, höga levnadskostnader etc.
Utvecklingen i förenämnda avseende får en drastisk be- lysning i följande siffror från industristatistiken, som ställa Norrland (jämte Dalarna) i förhållande till det övriga Sverige. Uppgifterna avse de båda högkonjunkturåren 1929 och 1937. För Norrland och Dalarna minskades arbetareantalet i de egentliga skogsindustrierna (sagverk, hyvlerler, låd- och fanerfabriker, wallboardfabriker) mellan nämnda år fran 39~800 till 33.500
•
I vidareförädlande skogsindustrier (pappersbruk, kartongfabri- ker, snickeri- och möbelindEtri) ökade aroetareantalet från 4o30<
till 4.900. I all annan industri ökade arbetarantalet från 38.100 till 48.400. Härmed skall jämföras följande siffror från övriga Sverige. De egentliga skogsindustrierna minskade även här arbetarantalet, men endast från 28.300 till 27o900.
9.
De vidareförädlande skogsindustrierna ökade sitt arbetarantal från 32.300 till 41.500 och all övrig industri ökade sitt ar- betaranta: från 310.500 till 379.600t Det kan tilläggas, att ökningen av industriens arbetarantal i övriga Sverige bl.a. möjliggjordes genom en avsevärd utflyttning från Norrlandt
Nu kan man ju göra den anmärkningel".., att Norrlands för- sörjningssvärigheter bäst lösas genom utvecklingens egen gång, varigenom övertalig arbetsltraft drages över till industri och andra näringsgrenar i det övriga Sverige. Härtill kan emellertic genmälas, att betydande oläeenheter för Norrlands del äro för- knippade med e.:;. sådan utflyttning. Redan försvarspolitiska skäl tala däremot. Men därtill kommer att en avfolkning av Norrland
~un:b:aa förvärrar de redan svåra förhållendena för de levar- varande.
I\:Iank3.nske också vill hänvisa till att försörjningsmöjlig- heterna komma att lösa sig av sig självt i och med den väntade minskningen av d8 arbetsföra åldrarna. Detta hjälper emellertid ej i det aktuella lägeto Ej ens på längre sikt kan detta moti- vera en passiv inställning. Med denna väntade befolknings-ut- veckling kan man också vänta en starkt ökad dragning från södra och mellersta Sveriges industri _;;å den norrländska befolkningen.
Om mä!l vill behålla denna i Norrland gäller det då att kunna er- bjuda sådana försörjningsmöjligheter, som kurula hålla den kvar i Norrland.
Har då ingenting gjorts för att söka lösa svårit;heterna·?
Som bekant har diskussionen varit livlig i detta ämne unde!
de senare åren. Säkerligen har väl under inflytande härav en del gjorts, som till äventyrs annars blivit ogjort. Bland annat
lO.
tillsattes för ett par år sedan en statlig no:...'rlandsutredning, vilken föregåtts av en förberedande enmansutredning. Det ar att hoppas, att vissa resultat härav skola vinnas, som ett led i
det arbete, som aven nå andra punkter nedlägges på bättrandet av Norrlands försörjningsmöjligheter.
I detta andra arbete skulle man da främst vilja nämna de strävanden som nu göra si0 gällande inom vår skogsindustri att bibehålla och om möjligt öka och förbättra försörjningsmöjlighe- terna i vår skogsindustri genom att ~da denna från exploatering-
ens till vidare~förädlandets stadium. Svårigheterna härvid äro stora, och ma ej underskattas. Detta är ju också anledningen till att denna väg ej beträtts så länge el: fortsatt utveckling kunde vinnas på den kvantitativa expansionens väg. Bl.a.måste
oftast en omfattande forsknings- och experimentverksruru~et föregå densamma. Bn sådan har nu grunden lagts till under samverkan mellan staten ocl1 skogsindustrieno 3.e<ian des::>förinnan har emellertid skogsindustriens nya inställning gjort sig oärkbar genom upptagandet av nya förädlingsgrenar vid ett flertal före- tag i Norrland, vilka redan börjat göra sig märkbara i den all- männa bilden av vår sko~sindustri. En del härav har visserligen kommit till under kristidens t~Jck och är dömt att försvinna med denna efter att ha gjort var folkhushållning ovärderliga tjänster, men det mesta kommer dock att kvarstå.
Som ett annat led i industriens intresse för Norrlands folkförsörjning - som i sista hand även är av vi tal betydelse för industriens egen utveckling och trivsel - är den utrednings- verksamhet angående Norrlands ekonomiska förutsättningar och för- hållanden, som redan före den statliga norrlandsutrednineens till-
llo
korost igångsattes inom Industriens Utredningsinsti tut9 Denna industriens no~rlandsutredning har på sitt arbetsprogram fråmst
att klargöra och analysera förutsättningama för åtgärder, som kunna leda till en förbättrad fo~lk.försörjning för Norrland till ledning för såväl industrien själv som för andra intresse- rade parter, främst statsmakterna. Bland utredningar, som re- dan slutförts,må nämnas utredning om förutsättningarna för t i l l varatagande och förädling av mindervärdigt virke samt ag-
falls- och biprodukter i skogsin~ustrien, de norrländska hemma- marl-madsindustriernas trans~~ortkoo tnader, levnadskostnaderna i Norrland m.fl. Utredningar påg_ bl.a. angciende förutsätt- ningarna för kontinuerlig skeppning från Norrland, angående ut-
jämnande av arbetssäsongen i skogsbruket, angående arbetsbalans för Norrland samt avverkningsberäkning för Norrlando
