Grupparbete
Datainsamlingsmetod: Dokument Grupp A4
R. Bergström, M. Hjälteryd, F. Ilunga, C. Rabiei, L. Trieu, S. Tufvesson IKG303 Vetenskapliga metoder II, 7,5hp
2020-02-05
Studenternas bidrag
Arbetsuppgift: Utfört av:
Planering av rapporten Linda, Rebecca, Matilda, Sofia
Litteratursökning Sofia, Rebecca, Matilda, Camellia, Linda, Felicien
Datainsamling Sofia, Rebecca, Matilda, Camellia, Linda,
Felicien
Skrivande Sofia, Rebecca, Matilda, Camellia, Linda,
Felicien
Layout Rebecca, Matilda
Layout presentation Matilda, Rebecca
Dokument
Metod, genomförande samt viktiga begrepp
Det finns flertalet olika slags dokument som kan användas som datainsamlingsmetod, Bryman (2018) delar in de olika dokumenten i två olika huvudgrupper; personliga och
offentliga dokument. Personliga dokument kan som exempel vara personliga brev, dagböcker eller fotografier. medans de offentliga dokumenten kan nås av allmänheten, såsom dokument från statliga myndigheter, organisations-, massmedie- och virtuella dokument.
Dokument som forskningsmetod var tidigare ett samlingsnamn för information som tryckts eller nedtecknats. Nu på senare år innefattas även till exempel filmer, foton, eller inspelningar av olika slag till dokument. Enligt Davidsson och Patel (2011) kan man kategorisera upp olika typer av dokument på följande sätt:
● Statistik och register
● Officiella handlingar
● Privata handlingar (T.ex. brev, bloggar, dagböcker)
● Litteratur (Biografier, skönlitteratur, facklitteratur)
● ”Kortlivade” dokument (Tidningar, information från internet, affischer, broschyrer)
● Bild dokument (Filmer, foton, målningar)
● Ljuddokument (Podcast, kassettband och CD-skivor).
Davidsson och Patel (2011) menar att ”dokument kan användas för att besvara
frågeställningar kring faktiska förhållanden och faktiska skeenden” (s. 68). Det beror på vad man har för problemformulering för hur man bör gå tillväga och vart man bör vända sig.
Mycket finns på nätet men Davidsson och Patel (2011) menar att man också kan vända sig till kyrkböcker, tidsskriftssamlingar på bibliotek samt riksdagens diskussionsprotokoll.
Enligt Justesen och Mik-Meyer (2011) används inte metoddiskussioner lika frekvent gällande dokument, i samma utsträckning som det görs med intervju- samt observationsstudier. Med detta sagt kan vi styrka att det var en svårighet att leta fram information om dokumentstudier.
Justesen och Mik-Meyer (2011) förklarar att metoden innefattar att forskaren eller studenten använder sig av redan skapta dokument, när de väljer att involvera dem i sin studie. Vilket betyder att olika dokument finns att tillgå, oberoende på forskaren. Det är ett empiriskt material, som tillför information och data om exempelvis vissa företag eller lagstiftningar.
Några begrepp Justesen och Mik-Meyer (2011) nämner är intertextualitet, vilket innebär att man använder flera olika texter inom en text (dokument), vilket innebär att det skapas en större förståelse än om man skulle läsa en text isolerad. Genre inom dokumentstudier gäller vid urval och analys. Man arbetar och väljer texter som är en relativt homogen grupp, med tanke på hur texterna är uppbyggda, vilken stil de har och hur författarna arbetat med temat.
Samt impression management (intrycksstyrning) vilket innebär att organisationer skapar och använder dokument som ett medel för att verka legitima. Inom kvalitativ forskning
presenterar Justesen och Mik-Meyer (2011) tre olika perspektiv forskaren kan utgå ifrån, gällande att använda dokument som kvalitativ metod.
● Det första perspektivet är realism vilket innebär att man använder sig utav dokument som ett redskap för att skapa sig en bild av hur verkligheten ser ut. Dokument blir inom realismen sanningen, och det forskaren kan arbeta med är tolkningen av denna sanning. Samtidigt behöver forskaren vara medveten om att dokumentet och dess
innebörd kan reflektera andra aspekter av sanningen (verkligheten), eftersom de skapats innan undersökningen.
● Andra perspektivet som presenteras i boken (Justesen & Mik-Meyer, 2011) är
fenomenologi. Inom detta perspektiv används dokument som empiriskt material, men analysen av materialet fokuserar på att skapa och tyda meningsfullhet. Det viktiga är inte att dokumenten representerar den objektiva världen, utan hur dokumenten används av målgruppen, samt hur ställer dem in sig till texten. Forskaren är den som analyserar och tolkar materialet, vilket är viktigt att vara medveten om.
● Tredje perspektivet är konstruktivism, där arbetar forskaren utifrån att skapa resultat och valda dokument används för att få fram ny kunskap inom valt område. De
undersöker ofta olika fenomen och vad det är som skapar dem, utifrån dokument som används. Här undersöks även hur dokument och fenomen speglar det vi kallar
verklighet, och vad som skulle kunna vara annorlunda (Justesen & Mik-Meyer, 2011).
Berndtsson och Löwstedt (2016) gjorde en kvalitativ analys för att ta reda på vilka
förväntningar blivande föräldrar har av internet och bloggar. De läste bloggarna, sen valde de all text som svarade på syftet. De samlades in material med hjälp av narrativ material
eftersom de tycker att det är den mest lämpade metod för att förstå människors liv.
Författaren tycker även att för att öka trovärdighet måste båda två författaren läsa materialen (Berndtsson och Löwstedt, 2016).
Grill och Griffin (2010) studerar riktlinjerna för Good Medical Practice som är skapad av General Medical Council (GMC). Den brittiska versionen av Socialstyrelsen avkodar professionella utbildningsmaterial för läkare i Storbritannien. Riktlinjer för GMC
analyserades sedan genom molntaggar, vilket oftast benämns Web 2.0. Metoden kan snabbt analysera textdata och extrahera ord i ett bildformat. Teorin i studien är att klargöra om skillnader i synsätt märks tydligare under åren med hjälp av mjukvaran som metod.
Molntaggar (eng. tag clouds) kan vara en intresseväckare och skapa ett innovativt sätt att analysera text samt utvärdera oupptäckta diskurser. Metoden ger en abstrakt potential som kan relateras i utbildningssyfte för framtida forskning (Grill & Griffin, 2010).
Förberedelser
Enligt Justesen och Mik-Meyer (2011) är det bra om forskaren eller studenten valt vilket perspektiv de vill arbeta inom, för att sedan kunna göra ett urval och planering av sin studie.
Det innefattar exempelvis att avgöra hur mycket material och vilken typ av material de ska inkludera. Eftersom det finns en uppsjö av dokument, på databaser, företagshemsidor (med ytterligare länkar till dokument) och det finns offentliga handlingar på internet, är det bra att ha bestämt urvalskriterier innan. Inom offentliga sektorn kan man söka efter specifika ärenden och ta del av dokument gällande dessa. Dock kan det finnas dokument med känslig information, då kan det vara begränsade data man får ta del av (Justesen & Mik-Meyer, 2011). Redan innan man utformar sin problemformulering menar Davidsson och Patel (2011) att man bör undersöka om de dokumenten man har tänkt använda sig av har blivit offentliga eller inte. Det kan dröja innan vissa dokument blir offentliga nämligen. Så att det inte uppstår en situation där man har tänkt göra en studie som bygger på ett specifikt protokoll också upptäcker man en bit in att det protokollet inte ens har blivit offentligt än. Justesen och Mik-Meyer (2011) belyser att interna dokument kan vara goda källor för information just inom organisationer och företag.
För- och nackdelar
Vid dokument som till exempel fotografier eller personliga brev/dagböcker bör man ställa sig frågan om hur mycket av sanningen som dokumentet visar, är det ett foto som vill endast vill visa det bästa för att dölja något annat osv. De som skriver dokumenten, både de personliga och offentliga, har antagligen något som de vill föra fram med dokumenten, en ståndpunkt, detta är bra att tänka på vid analysering av datan, då detta kan påverka trovärdigheten (Bryman, 2018). Justesen och Mik-Meyer (2011) menar att en fördel med att arbeta med dokument som empirisk data, när man undersöker organisation och ledarskap, då dokument oftast finns att tillgå.
Enligt Berndtsson och Löwstedt (2016) är en fördel med att använda bloggar som
datainsamlingsmetod att forskaren inte kan påverka materialet, eftersom informationen redan är skrivet när datainsamling sker. De menar att det inte finns möjligheten att ställa följdfråga av personerna. En nackdel som de påpekar är att nyansen i språket är otydlig med andra ord kroppsspråk, betoningar (Berndtsson & Löwstedt, 2016).
Enligt Sixsmith och Murray (2001) är det en nackdel att de involverade personerna inte alltid är insatta i de etiska frågorna och fördelen med denna studie är att problematisera de etiska frågorna och förhoppningsvis få fler forskare att tänka till och fördjupa sig inom de olika etiska frågorna.
Hög kvalitet
Bryman (2018) tar upp fyra aspekter att ha med sig vid insamling av data genom dokument för att hålla en hög kvalitet av datan. Autenticitet, trovärdighet, representativitet,
meningsfullhet är kriterier som bör tas till akta.
Vem har skrivit/sagt det där? Står det i en tidning, kanske man bör fråga sig om det är överdrivet för att tidningen ska sälja mer? Läser man något i ett brev så kanske det är överdrivet för att personen som skrivit bara vill ventilera och skriva av sig? Vi tror man behöver vara extra källkritisk vid användning av den här metoden. För att vara källkritisk bör man ta reda på när och var dokumentet har uppkommit (Davidsson & Patel, 2011).
Därefter bör man ta reda på varför det har uppkommit. Vilket syfte hade författaren/skaparen av dokumentet och under vilka omständigheter kom dokumentet fram? Vem är
upphovsmannen till dokumentet och vad har hen för egen relation till händelsen/innehållet?
Kan det vara så att det är andra faktorer som har varit med och påverkat? När uppkom dokumentet i förhållande till själva händelsen? Finns det risk för brist av minne p.g.a. att det har uppkommit så långt i efterhand? Hade personen faktiskt kunskap och/eller erfarenhet av området han har skrivit/uttalat sig om. Man bör vara väldigt källkritisk. Man bör även fundera över om det är ett original eller en förfalskning man har att göra med. Skillnaden mellan ett ögonvittnesskildring och förstahandsrapportering (primärkälla respektive sekundärkälla) är stor. Det är viktigt att man inte bara väljer ut material som stödjer ens egna idéer kopplade till forskningsmetoden. Man bör belysa båda sidorna av problemet. Annars skapar man lätt en falsk bild av händelsen. Annars kan man i princip bevisa vad som helst genom att bara belysa ena sidan av händelsen (Davidsson & Patel, 2011).
Överlag är källkritik viktigt, att man även väljer dokument som har hög tillförlitlighet. Men speciellt inom realismen är det viktigt att vara källkritisk, då de ser dokument som sanningen.
(Justesen & Mik-Meyer, 2011)
I analysen om hur den brittiska riktlinjen för GMC förändrats genom åren, diskuterar Grill och Griffin (2010) vidare osäkerheten kring huruvida molntaggar som dokumentanalys stödjer en icke-kvalificerad agenda eller om analysen identifierar en samhällsförändring.
Etiska dilemman
Berndtsson och Löwstedt (2016) skriver att fyra etiska principer måste uppfyllas vid forskning och de är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och
nyttjandekravet. De skriver att informationskrav innebär att man informera personerna som är inblandade i studiet om studiens syfte. Det samtyckeskravet handlar om att deltagaren själv bestämma över sin medverkan. Konfidentialitetskravet gäller när personliga uppgifter måste försvaras på så sätt att obehöriga inte kan använda de uppgifter. Nyttjandekravet betyder att de uppgifterna ska användas bara för forskningens syfte.
Informationen från en blogg kan används utan samtycke eftersom personen är medveten att den som de skriver på bloggen, är publikt tillgängligt för alla men detta inte gäller för privata bloggar där inloggning krävs (Berndtsson och Löwstedt, 2016)
Dokument med känslig personlig information, behöver anonymiseras och man får göra etiska övervägande, som när man arbetar med intervjuer (kommer överens om vad man får ta med eller ej) etc. (Justesen & Mik-Meyer, 2011).
Officiella handlingar är ju officiella men bör man ändå ta hänsyn till etiska aspekter innan man publicerar till exempel ett protokoll från en rättegång? Innebär det per automatik att man får använda alla officiella handlingar i en studie bara för att de är officiella? Eller bör man få godkännande från någon ändå? (Davidsson & Patel, 2011). Dagböcker är en personlig ensak när man lever, men vem bestämmer om dessa dokument är okej att använda när personen inte längre lever? Och är det egentligen rätt att lämna ut den personens personliga tankar och skrift? Att få ett godkännande av en person som uttalat sig i ett dokument, är svårt. Det kan vara enklare att få ett godkännande av en person som man genomfört en intervju med för 10 minuter sen, jämfört med en person som intervjuades i en tidning för 10 år sedan (Davidsson
& Patel, 2011).
Inom medicinsk utbildning för dokumentanalys brukar dokument vara trovärdiga i dem själva samt baserade på perspektiv från akademiker, forskare och politiker (Walsh, 2014). Detta behöver inte med nödvändighet betyda att professionerna speglar en hög trovärdighet för verkligheten, då Walsh (2014) menar att utvärdering av dokument även har subjektiva implikationer. Detta kan skapa ett vilseledande och begränsat underlag som medicinsk utbildningsmaterial. I samband med Grill och Griffins (2010) analys väcks ytterligare en dilemma fram kring vems eller vilkas perspektiv som bör övervägas som riktlinjer för att stödja patienters hälsofrämjande agenda.
Sixsmith och Murray (2001) har använt dokumentanalys av e-postmeddelanden och arkiv för kvalitativ forskning gällande etiska frågor. Enligt författarna har man inte alltid följt de etiska frågorna när det har gjorts undersökningar inom hälsovetenskaplig forskning. Studier och forskning inom detta ämne har inte alltid övervägt betydelsen och gått in på djupet på ett antal etiska frågor såsom samtycke, integritet, anonymitet, åtkomst till röster, tolkning och ägande. Enligt författarna finns det mycket lite publicerat material gällande etiska dilemman specifikt trots att det finns många studier som diskuterat detta tidigare. I artikeln
problematiseras ovan nämnda etiska frågor och hur man tänker kring de olika frågorna och vad som ska tas hänsyn till. Artikeln går ut på att få forskare att ta e-postmeddelanden och arkiv på ett mer etiskt ansvarsfullt sätt.
Referenser
Berndtsson, A., & Löwstedt, E. (2016). Blivande Förstagångsföräldrars Beskrivningar Av Förväntningar På Föräldraskapet.; Prospective First-time Parents´ Descriptions of the Expectation of Parenthood. (Examensarbete, Göteborg universitet, Institutionen för Vårdvetenskap och hälsa). Från
ttps://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/41873/1/gupea_2077_41873_1.pdf
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Davidsson, B., & Patel, R. (2011). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.
Gill, D., & Griffin, A. (2010). Good Medical Practice: What are we trying to say? Textual analysis using tag clouds. Medical Education, 44(3), 316-322. doi:
http://dx.doi.org.ezproxy.ub.gu.se/10.1111/j.1365-2923.2009.03588.x
Justesen, L., & Mik-Meyer, N. (2011). Kvalitativa metoder: från vetenskapsteori till praktik.
Lund: Studentlitteratur.
Sixsmith, J., & Murray, C.D. (2001). Ethical issues in the documentary
analysis of e-mail posts and archives. Qualitative Health Research, 11(3), 423-432.
doi-org.ezproxy.ub.gu.se/10.1177/104973201129119109
Walsh, K. (2014). Documentary research and evaluation in medical education. Journal of Educational Evaluation for Health Professions, 11(18), 1-3. doi: 10.3352/jeehp.2014.11.18
