Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Lövängsskolan 2016-01-25
Malin Skure TF Rektor
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Grunduppgifter
1.1 Namn på skola/fritidshemmet som planen omfattar
1.2 Verksamhet 1.3 Vår version
1.4 Ansvariga för planen 1.5 Elevernas delaktighet 1.6 Föräldrarnas delaktighet 1.7 Medarbetarnas delaktighet 1.8 Förankring av planen
2. Utvärdering
2.1 Utvärdering av förra årets plan
2.2 Delaktighet i utvärderingen av förra årets plan 2.3 Resultat av utvärdering av förra årets plan 2.4 Utvärdering av årets plan
3. Arbete med att främja lika rättigheter
3.1 Värdegrundsarbete 3.1.1 Kamratövningar
3.1.2 Åldersblandade aktiviteter 3.1.3 Trygghetsteam
3.1.4 Kamratstödjare 3.2 Ansvarig
4. Kartläggning av risker
4.1 Kartläggningsmetoder
4.2 Områden som berörs i kartläggningen
5. Resultat och analys
5.1 Föräldrar och trygghet
5.2 Elever och trygghet
5.3 Kränkande behandling och trakasserier 5.4 Internet och mobiltelefoner
5.5 Barn- elevgrupperna 5.6 Fritidshem
6. Förebyggande arbete
6.1 Områden som berörs av åtgärden 6.2 Mål och uppföljning
6.3 Motivera åtgärd 6.4 Ansvarig
7. Rutiner för akuta situationer
7.1 Policy
7.2 Rutiner för att upptäcka trakasserier och kränkande behandling 7.3 Personer elever och föräldrar kan vända sig till
7.4 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever 7.5 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal 7.6 Rutiner för uppföljning
7.7 Rutiner för dokumentation 7.8 Ansvarig
8. Viktiga länkar
Bilaga 1: Diskrimineringsgrunderna
1. Grunduppgifter
1.1 Namn på skolan/fritidshemmet som planen omfattar Lövängsskolan
1.2 Verksamhet
Grundskola F-6 och Fritidshem 1.3 Vår vision
Att vi på Lövängsskolan har en väl fungerande verksamhet och organisation där all personal är väl medvetna om diskrimineringsgrunderna. Vi har ett främjande, förebyggande och åtgärdande arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Genom tidigt ingripande visar vi barn på Lövängsskolan att vi har nolltolerans vad gäller mobbning. Alla barn och vuxna ska känna sig trygga på Lövängsskolan. Här får alla vistas på lika villkor utifrån sin förmåga. Behandla andra som du själv vill bli behandlad.
Planen gäller från januari 2016 Planen gäller till december 2016 1.4 Ansvariga för planen Rektor och Trygghetsteamet 1.5 Elevernas delaktighet
Genom klassråd, elevråd, PN-enkäten, trivselenkäter och kamratstödjare samt via hälsosamtal med skolsköterskan.
1.6 Föräldrarnas delaktighet
Föräldrarna har möjlighet att ge synpunkter via skolhälsovårdens hälsouppgiftsblankett, PN-enkät samt vid utvecklingssamtal och föräldramöten. Föräldrar kan även direkt kontakta enhetens personal och rektor i samband med hämtning/ lämning alternativt via mail eller telefon.
1.7 Medarbetarnas delaktighet
Pedagogerna arbetar med planen vid arbetsplatsträffar.
1.8 Förankring av planen
Pedagogerna förankrar planen i sina elevgrupper och på föräldramöten. Den finns tillgänglig på skolans hemsida samt uppsatt synlig vid varje klassrum och fritidsavdelning. Planen mailas även ut till alla föräldrar via klasslärarna.
2. Utvärdering
2.1 Utvärdering av förra årets plan
Elevenkäter och grupparbete på arbetsplatsträff. PN-enkät och APT.
2.2 Delaktighet i utvärderingen av förra årets plan Trygghetsteamet, pedagoger och elever.
2.3 Resultat av utvärderingen av förra årets plan
Alla klasser och fritidsavdelningar har idag egna utformade trivselfraser alternativt ”trivselbubblor”, där eleverna bidragit med fraser som de vill bli bemötta med. Ett par klasser har en klasskonvention efter projektarbete kring värdegrundsfrågor. Skolan har även gemensamma ordnings- och
trivselregler, vilket fungerar bra enligt eleverna. Utvärdering och förankring av ordnings-och
trivselregler gjordes i samband med skolstarten i augusti 2015 då hela Lövängsskolan arbetade med temat Vi och Vår skola.
Kamratstödjarna har pratat med sina klasser om otrygga platser. Dessa är fortfarande entrédörren där alla klasser från år 3-6 ska passera när skoldagen börjar. Vi har därför kvar den utökade vuxennärvaron där. Vid entrén uppger dock eleverna att situationen har blivit bättre. Det som upplevs som otryggt är när många barn vill in samtidigt och knuffar uppstår i trängseln.
Något som fortfarande nämns som otrygg plats är även omklädningsrummen. Det som sker är att några barn rycker upp dörren till motsatta könets omklädningsrum ”som ett bus”. De nya rutinerna med att knacka innan man stiger in har respekterats nu av så gott som alla barn. Vikten av att tjejer och killar respekterar varandras omklädningsrum har diskuterats mycket och tas upp så fort frågan eventuellt aktualiseras.
Konstgräsplanen som tidigare upplevdes som en otrygg plats är inte det längre. Däremot önskar eleverna på mellanstadiet egna tider för just sin klass/årkurs någon rast per vecka.
Bland de yngsta barnens föräldrar framkommer att lekskogen känns otrygg för en del barn under fritidstid. Därför har tillsynen i skogen utökats ytterligare.
Vid samtal med kamratstödjare och enskilda elever framgår att kränkningar ibland förekommer bland elever. Det som framkommer är att kränkningar består i att några kallar varandra för fula saker.
PN-enkäterna och hälsouppgifter från målsman visar på god trivsel över lag Lövängsskolans våra elever och föräldrar.
2.4 Utvärdering av årets plan
Trygghetsteam, elevenkäter både på skol- och fritidstid, arbetsplatsträffar samt PN-enkät och hälsouppgifts blankett från målsman.
Årets plan ska utvärderas senast december 2016.
Ansvarig för att årets plan utvärderas är rektor och trygghetsteamet.
3. Arbetet med att främja lika rättigheter
3.1 Värdegrundsarbete
Genom främjande, förebyggande och åtgärdande arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling skapar vi en skolmiljö där alla barn och elever har möjlighet att känna sig trygga och utvecklas. De främjande insatserna riktar sig till alla elever och bedrivs kontinuerligt och ska integreras i undervisning, på raster och i fritidsverksamhet.
3.1.1 Kamratövningar
Vi arbetar med bland annat med kamratövningar, värderingsövningar och forumspel i alla våra grupper. Genom olika övningar utvecklar vi barnens sociala och emotionella förmågor. God social och emotionell kompetens bidrar till varje individs möjligheter att lyckas i livet. Dessa övningar och diskussioner för vi i alla klasser fortlöpande i vardagen kring situationer som uppstår och utifrån behov i grupperna.
3.1.2 Åldersblandade aktiviteter
För att skapa en vi-känsla och trygghet med varandra över klassgränserna har vi på skolan aktiviteter där yngre och äldre klasser har ett samarbete med varandra. Dessa är t.ex. elevens val, talang, samarbetsdag, lekdag, julpyssel, aktivitetsdagar, FN-samling, olika åldersblandade grupper i den ordinarie undervisningen. Som uppstart på läsåret har vi varje höst temat ”Vi och vår skola”.
Samarbete mellan fritidsavdelningarna varje vecka t ex gemensamma utedagar och” Himla Kul”.
3.1.3 Trygghetsteam
Trygghetsteamet är en del av skolans elevhälsa. Elevhälsan träffas varje vecka. Trygghetsteamet består av rektor, skolsköterska samt representant ur personalgruppen. Trygghetsteamet kartlägger, upptäcker och följer upp våra elevers sociala situation på skolan. Trygghetsteamet kontaktas alltid vid alla former av misstänkt mobbning eller kränkande behandling.
3.1.4 Kamratstödjarna
Alla barn på vår skola ska få vara trygga och känna att de blir sedda, alla har rätt till en vän.
Kamratstödjarna är en viktig del i förebyggande arbete mot mobbning och trakasserier men det är de vuxnas ansvar att hjälpa till att lösa konflikter och att se till att våra elever trivs på skolan.
Att vara kamratstödjare på vår skola innebär:
Att delta i lek precis som alla andra barn på skolan
Att föra klassens talan i trivselfrågor på kamratstödjarträffarna
Att vara en trevlig kamrat
Kamratstödjarna träffas 2-3 gånger per termin tillsammans med vår skolsköterska. Då behandlas trivselfrågor och olika kamratövningar görs som sedan tas med till klassen. De gör en
”trygghetsvandring” med skolsköterskan och uppmärksammar otrygga platser.
Kamratstödjarna består av en pojke och en flicka från varje klass åk 3-6.
3.2 Ansvarig
Pedagoger och trygghetsteam.
Start vid läsårets början och klart vid läsårets slut.
4. Kartläggning av risker
4.1 Kartläggningsmetoder
Trivselenkät
PN-Enkät i åk 2+5 och i fritidshemmet åk 2
Samtal med kamratstödjare och enskilda elever
Hälsosamtal i förskoleklass, åk 2, 4 och 6
Skolhälsovårdens hälsouppgift åk 4 från målsman
Observationer vid undervisning, rast och fritidstid
En stående punkt på de olika arbetslagens dagordning som kallas ”Elevvårdspunkt” där det aktuella läget i de olika klasserna diskuteras och ev. händelser kan synliggöras och åtgärder sättas in. Om det visar sig att det finns behov av att samtliga pedagoger på skolan bör vara informerade förs detta vidare till alla pedagoger och rektor.
4.2 Områden som berörs i kartläggningen
Otrygga platser, vuxennärvaro, kränkande behandling i skolan och på fritidshem, på väg till skolan, nätmobbning och mobbning via sms, personalens agerande, språkbruk, frånvaro, ärenden inkomna till trygghetsteamet.
Eleverna har genom trygghetsvandringar, deltagande i de olika enkäterna samt klassråd involverats i kartläggningen.
Genom sammanställning av enkäterna, diskussioner kring enkätresultaten vid arbetsplatsträffar samt klassråd har personalen involverats i kartläggningen.
5. Resultat och analys
5.1 Föräldrar och trygghet
Bland de föräldrar som besvarat PN-enkäten i åk 2 framkommer det att Lövängsskolans 100 % av föräldrarna känner sig trygga när deras barn är i skolan” 96 % i Västerås Stad.
Bland föräldrarna till elever i åk 5 svarar 96 % att ” jag känner mig trygg när mitt barn är i skolan”
jämfört med 95% i Västerås Stad.
På frågan om” jag känner mig trygg när mitt barn är på fritids” saknas underlag för Lövängsskolan vårterminen 2015.
5.2 Elever och trygghet
Sammanställningen av trivselenkäterna visar att barnen trivs mycket bra på Lövängsskolan. Alla klasser arbetar igenom skolans trivselregler och i vissa klasser har man utformat egna klassregler utifrån dessa.
Varje klass har på klassråd tagit fram riskfaktorer som finns på skolan. Resultatet som kommit fram är att det finns otrygga platser på skolan. Dessa är ingång till tambur då många elever har samma ingång, kapprummen, skogen samt omklädningsrum i samband med idrotten. Ökad vuxennärvaro har gjort dessa platser tryggare.
I PN-enkäten framkommer det att bland eleverna i åk 5 så är medelvärdet 3,71 jämfört med Västerås Stad 3,61 på frågan om man känner sig trygg i skolan.
”Jag känner mig trygg i skolan” har ett medelvärde på 2,74 jämfört med 2,72 i Västerås Stad då åk 2 besvarar samma fråga i PN-enkäten.
Angående hur eleverna upplever att de är trygga på fritids, så saknas uppgifter för våren 2015.
5.3 Kränkande behandling och trakasserier
I kartläggningen framkommer att elever upplever tendenser till kränkningar genom att de ibland blir kallade för fula saker av andra barn och att de knuffas vid större samlingar och kapprum.
5.5 Barn- elevgrupperna
Kamratstödjarna för klassens talan i trivselfrågor på skola och på fritids. Vid behov lyfts ärenden vidare till Trygghetsteamet.
5.6 Fritidshem
Uppgifter saknas för PN-enkäten våren 2015. Löpande observationer görs av pedagogerna. Vid eventuell oro kontaktas klasslärare, trygghetsteam och föräldrar.
6. Förebyggande arbete
Alla barn ska trivas och känna sig trygga på Lövängsskolan både på skol- och fritidstid. Alla former av kränkande behandling och diskriminering ska motverkas. Kartläggning är mycket viktig och ligger till grund för våra mål. Kartläggningen gör vi genom trivselenkäter, analyserar otrygga platser med eleverna och identifierar konfliktsituationer.
6.1 Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling
6.2 Mål och uppföljning
Alla former av kränkande behandling och diskriminering ska motverkas. Vi vill ge elever och personal konkreta redskap att lösa konflikter och utveckla sin förmåga till empati och respekt för allas lika värde.
6.2.1 Trygghet
Mål: Våra elever ska känna sig trygga under skol-och fritidstid. Vi har en trygg miljö både inomhus och utomhus.
Åtgärd:
All personal agerar direkt om vi hör eller ser att någon kränks eller känner sig otrygg.
Eleverna gör, tillsammans med oss vuxna, trivsel- och ordningsregler.
Genom ”trygghetsvandring” och klassråd/elevråd uppmärksammar vi platser som eleverna tycker är otrygga. Utifrån det ökar vi vuxennärvaron om det visar sig behövas på vissa platser och tider. Det gäller såväl under skol-som fritidstid. Eleverna kommer även i fortsättningen att släppas in under uppsyn av vuxen och i kapprummen ska personal ta emot eleverna efter rast.
Fritidshemmen och skolan arbetar efter grundsynen ”alla barn är allas barn”. Det blir tydligt då eleverna kan byta runt i de olika miljöerna och barngrupperna så att de kan erbjudas en mer motiverande verksamhet. Vi har även vid de dagliga samlingstillfällena diskussioner kring olika norm- och värderingsfrågor. Stor vikt på fritids läggs vid den tamburkontakt som
dagligen sker med föräldrar vid lämningar och hämtningar och som skapar trygghet då man lätt kan följa upp saker/händelser av vikt.
Fritidsavdelningarna ser till att, i samråd med barnen, göra upp gemensamma regler som gäller under fritidstid.
Vi har gemensamma öppningar och stängningar samt hopslagning av fritidsavdelningarna vid lov vilket vi tror leder till att barnen lär känna och är trygg med all personal på fritids.
Trygghetsfrågor lyfts på klassråden och andra diskussioner i klasserna.
Trygghetsteamet kommer fortsätta det lösningsfokuserade arbetssättet mot mobbing som påbörjades under våren 2015 där man använder sig av s.k. supportergrupper.
Uppföljning: Vid kamratstödjarträffarna, tre gånger per termin, ser vi över trivsel och hur vi har det i de olika klasserna. Detta görs även genom skolans trivselenkäter två gånger per år.
Via kamratstödjarna ser vi över skolans ev. otrygga platser en gång per termin. Samtliga klasser deltar genom att i slutet av vårterminen lämna sina synpunkter på riskfaktorer på kränkande behandling till kamratstödjare/elevråd. Trivselenkät och trygghetsvandring sker v.
11 och v.41.
Ansvarig: Trygghetsteamet och pedagoger på skola och fritidshem.
6.2.2 Språket
Mål: Både barn och vuxna använder ett vårdat språk som inte kan upplevas som kränkande.
Åtgärd:
Under Vi-och Vår Skola-temat läggs fokus på övningar som lyfter fram ord och uttryck som vi gärna vill höra.
Vi har nolltolerans mot grovt språk och kränkande ord. Det är alla vuxnas ansvar att se till att detta följs. All personal föregår med gott exempel och använder ett vårdat språk. Vi tänker på att prata positivt. Vi arbetar för ett gott samarbete mellan hem och skola och uppmuntrar till ett gemensamt förhållningssätt där föräldrar och personal samarbetar kring ett vårdat språk.
All personal agerar direkt om vi hör att otrevligt språk och/eller kränkande ord används. Om det grova språket eller kränkningar inte upphör kontaktar vi vårdnadshavarna.
Vad är ett vårdat språk? Vi pratar med barnen och påminner om någon glömmer bort sig.
Förskoleklassen har varje vecka en stående punkt där barnens språk, attityder och
kroppspråk uppmärksammas, diskuteras och reflekteras tillsammans med barnen i gruppen.
Vilka ord och uttryck är okej och inte?
Under fritidstid cirkulerar personalen i olika rum och lyssnar aktivt in vilket språkbruk som används i olika grupperingar och agerar vid behov.
Uppföljning:
Sker under klassråd, fritidsråd, elevråd och kamratstödjarträffar.
Avstämning sker även på arbetslagsmöten löpande.
På elevernas veckoutvärdering införs punkten ”Hur har språket i klassen varit under veckan?”
och även övergripande vid terminsutvärderingen.
Ansvarig: Trygghetsteamet och all personal på Lövängsskolan
6.3 Motivera åtgärd
Vi vill ha en trygg skolmiljö där alla våra elever utvecklas och trivs.
6.4 Ansvarig
Rektor, trygghetsteam, pedagoger.
Kontinuerligt arbete under läsåret.
7. Rutiner för akuta situationer
7.1 Policy
Skolan har en skyldighet att agera så snart någon ur personalen får kännedom om att ett barn eller en elev känner sig kränkt. Rektor gör en skriftlig anmälan om kränkning till huvudman. Skolan utreder skyndsamt vad som har hänt och vidtar åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. Genom tidigt ingripande visar vi på Lövängsskolan att vi har nolltolerans vad gäller mobbning.
7.2 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
Vi har rastvärdar ute varje rast
Trivselfrågor tas upp vid varje kamratstödjarträff en gång i månaden
Trygghetsteamet träffas varje vecka
Trivselenkät till samtliga elever 2 gånger per läsår 7.3 Personer elever och föräldrar kan vända sig till Trygghetsteamet:
TF Rektor Malin Skure 021-39 83 20
Skolsköterska Nina Pettersson tel. 021-39 41 15 Idrottslärare Linda Westholm tel. 021-39 44 25
Man får givetvis vända sig till annan personal på skolan och fritidshem som man känner sig trygg med.
7.4 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever
Skolans handlingsplan för misstanke om mobbning eller annan kränkande behandling av ett barn eller en elev
Definition av kränkande behandling enligt Skollagen 2010:800 kap 6:3
” Ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimeneringslagen (2008: 567) kränker ett barns eller en elevs värdighet”.
Definition av mobbing (har ingen legaldefinition):
Mobbning är en särskild form av kränkande behandling. Detta begrepp används ofta som
samlingsbeteckning på olika former av kränkande behandling som sker upprepat och över viss tid.
Arbetsgång:
1. Vid misstänkt mobbning eller annan kränkande behandling kontaktas trygghetsteamet av förälder, elev eller skolpersonal
2. Trygghetsteamet diskuterar och tar ansvar för att ytterligare
bakgrundsinformation samlas in. Dokumentationen förvaras i Trygghetsteamets mapp
3. Samtal med den mobbade 4. Samtal med den/de som mobbar
5. Kontakt tas med vårdnadshavare till alla berörda parter. Vid behov kallas vårdnadshavare till möte med elev, klasslärare, stödteam och rektor
6. Uppföljningssamtal sker enskilt med alla inblandade inom en vecka efter första samtalet. Detta upprepas flera gånger
7. Trygghetsteamet informerar klasslärare eller berörd personal när ärendet är avslutat
8. Trygghetsteamet/klasslärare informerar vårdnadshavare till alla berörda parter när ärendet är avslutat
9. Om ytterligare åtgärder krävs ansvarar rektor för att göra en anmälan till andra myndigheter som polisen eller socialtjänsten
När rektor har fått kännedom om att ett barn/en elev anser sig ha blivit utsatt för
kränkning/trakasserier ska detta snarast anmälas till huvudmannen. All dokumentation i aktuellt ärende skickas till registrator för diarieföring och sekretessmärkning.
7.5 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal
Skolans handlingsplan vid diskriminering, trakasserier och kränkande behandling när elev kränks av personal
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal
När en elev eller en personal känner sig kränkt av vår personal ska rektor kontaktas omedelbart och händelsen dokumenteras med namn på alla inblandade, plats, datum, klockslag, vad som inträffat, hur konflikten blivit löst och eventuella åtgärder.
När rektor har fått kännedom om att ett barn/en elev anser sig ha blivit utsatt för
kränkning/trakasserier ska detta snarast anmälas till huvudmannen. All dokumentation i aktuellt ärende skickas till registrator för diarieföring och sekretessmärkning.
Om ytterligare åtgärder krävs ansvarar rektor för att göra en anmälan till andra myndigheter som polisen eller socialtjänsten.
7.6 Rutiner för uppföljning
Uppföljning och utvärdering bestäms vid varje tillfälle med berörda personer.
7.7 Rutiner för dokumentation
Rektor ansvarar för dokumentationen där möten, samtal och ärendet dokumenteras och förvaras i
7.8 Ansvarig
TF Rektor Malin Skure
8. Viktiga länkar
Skollag 2010:800 http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-
Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/
Diskrimineringslag 2008:567 http://www.do.se/sv/Om-DO/Lagtexter/Diskrimineringslagen/
Förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2006:1083
Skolverkets allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling http://www.skolverket.se/om-
skolverket/publicerat/publikationer?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%
2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fupp%3D0%26m%3D7%26w%3DNATIVE%2528%25 27multi%2Bph%2Bwords%2B%2527%2527Allm%25E4nna%2Br%25E5d%2527%2527%2527%2529%2 6order%3Dnative%2528%2527dateweb%252FDescend%2527%2529
Hjulet för likabehandlingsarbetet
http://www.do.se/globalassets/stodmaterial/stod-likabehandlingshjulet-skolan.pdf Lika rättigheter i skolan – en handledning
http://www.diskrimineringsombudsmannen.se/sv/Material/Forebygga-diskriminering-och- krankande-behandling-i-skolan/
Bilaga 1
Diskrimineringsgrunderna
1. Kön
Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som har samband med kön. Skolan ska också aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för elever som deltar eller söker till verksamheten oavsett kön.
2. Etnisk tillhörighet
Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.
3. Funktionshinder
Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
4. Religion eller annan trosuppfattning
Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som har samband med religion eller annan trosuppfattning. Skolan ska också aktivt främja lika
rättigheter och möjligheter för barn och elever som deltar eller söker till verksamheten oavsett religion eller annan trosuppfattning.
5. Sexuell läggning
Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som har samband med sexuell läggning. Skolan ska också aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de barn och elever som deltar eller söker till verksamheten oavsett sexuell läggning.
Könsöverskridande identitet (behöver inte ingå i planen, men får gärna göra det) Med könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som man eller kvinna eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.
