Två smarta maskiner som minskar matsvinnet i skolor
Matsvinnet är ett stort problem i många rika länder. Matsvinnet är all mat som slängs.
Egentligen det är mat som är ätbar eller kunde vara ätbar men den har blivit förstörd för man hann inte äta eller orkade inte äta upp den.
Att hitta en bra lösning för problemet har det undersökts vilka problem som finns vid matsvinnet. Varför slänger man mat som är ätbar eller kunde vara ätbar. I det här projektet siktas att undersöka olika skolor och komma fram hur ser ut matsvinnet i detta området samt vilka lösningar kan finnas.
För att veta varför slängs det mat i skolor har det undersökts två olika skolor samt elever.
Det har intervjuats Annica Rooth kökschef i Bessemergymnasiet och Malin Hmmerin kock i Murgårdskolan (Murgårdskola är en grundskola). Det har också intervjuats elever i
Bessemergymnasiet att komma fram varför elever slänger mat.
Tidigare lösning
Nora Fernstedt skriver i artikeln ”Så löste skolan problemet med matsvinn” (2018) att Röbroskolan i Storuman har kommit på ett smart sätt för att slänga mindre mat. De har helt enkelt plockat bort sophinken från matsalen. Fernstedt skriver att personaler i Röbroskolan säger att denna lösning ledde till att matsvinnet har minskat i Röbroskolan.
Undersökning
För att undersöka problemet har vi intervjuat två skolor samt elever. Syftet med intervjuerna är att det ska komma fram varför det slängs mat som är helt ätbar? Annica Rooth berättar att det är 1250 personer som äter mat i skolan. Hon är ganska säker att det är elever som slänger mest mat. Mat som slängs av elever är 15 – 35 kg/dag beroende på vilken mat serveras. Om det är gott mat så slängs mest men om det är inte gott mat så slängs mindre.
Rooth säger också att det kan finnas många som äter flera gånger i cirka 30 minuter mellanrum och det kan vara de som slänger mest.
Mat som serveras i matsalsserveringen slängs 7-12kg/dag vilket beror helt på hur många är borta som Rooth förklarar. Hon förklarar att kökspersonaler slänger de mat för det kan finnas smittor i maten eller kanske har kommit i fel temperatur. Samtidig är det lag i hela Sverige att slänga maten som har serverats en gång berättar Rooth.
Rooth säger att de har ingen tillgång till frånvarolistan. Om de hade koll på hur många är borta så det hjälpte de ganska mycket att hur mycket mat ska de servera. Att hur mycket
mat ska serveras leder till stor minskning av matsvinnet i serveringen enligt Rooth. Hon har också förklarat att maten som blir över tar de dagen efter eller gör en annan maträtt.
Malin Hammerin bekräftar att det går 645 elever och 70 lärare samt andra personal i Murgårdskolan. Alla de äter mat i skolan. Hon säger att elever slänger 236 portioner/vecka vilket motsvarar 47 portioner/dag. Det slängs 4 – 9 kg/dag från det mat som serveras i matsalsserveringen. Hammerin berättar att de frisar ner och tar dagen efter maten som blir över. Grönsaker som blir över skickar de till jordbruket (till grisar i Högbo).
Det är många faktorer som gör att eleverna slänger mat. Enligt eleverna i
Bessemergymnasiet är faktorerna korta lunchtider, långa matköer, maten smakar inte gott, ibland köttet känns äckligt och när maten blandas blir det äckligt. Många av eleverna säger att när de kommer till matsalen är de hungriga vilket gör att de blir tvången att ta mat.
Sedan när de börjar äta maten men den smakar inte gott vilket gör att de slänger all mat som de har tagit. Men det finns också många elever som förklarar att de tar för mycket mat att undvika stå på matköer. För att de har ganska korta lunchtider och samtidigt måste hinna också på andra lektioner. Men sedan kan inte äta upp matten och blir tvången att slänga resten av maten.
Analys av undersökningen
Utifrån undersökning kan man förstå varför det slängs mat i skolor. Man kan dra slutsatser att om maten blir godare så kommer matsvinnet minska. Men däremot elever tycker olika och olika mat är olika gott för olika elever. Enligt undersökningen kan matsvinnet minska om lunchtider skulle bli längre. Att det finns matköer kan det också bero på att elever som har rast efter eller före deras lunchtider äter inte på deras lunchtider. De kan äta i andras lunchtider vilket kan skapa matköer.
Om man hade koll på vilka elever slänger mest och vilka elever äter inte på deras lunchtider eller äter flera gånger under sammalunchtiden kunde problemet lösas enklare. Man kunde prata med dem eller ställa krav på det de gör, att de ska undvika göra det i fortsättningen.
Enligt Rooth har kökspersonaler ingen koll på frånvarolistan. Om de hade koll på hur många är borta och hur många kommer äta hos dem skulle det leda till minskning av matsvinnet i serveringen. För att de kommer servera mat beroende på hur många äter i skolan. Så kökspersonaler ska ha koll på något sätt på frånvaro att kunna bestämma hur mycket mat som ska serveras.
Lösning
För att hitta en lösning som ska uppfylla så många av kraven som möjlig som nämndes i analysen har det tänkts på två automatmaskiner. Maskinerna ska kunna dela ut tallrikar och ta emot tillbaka tallrikarna automatisk.
Det ska designas två maskiner. En maskin (maskin-1) som ska innehålla tallrikar och dela ut tallrikarna till elever. En annan maskin (masikn-2) som ska ta emot tillbaka tallrikarna när elever har ätit klar och ta hand om matrester.
Maskinerna fungerar genom att skanna
elevernas ansikte. När en elev kommer fram till maskinen-1 klickar på knappen som finns på maskinen. Sedan skannar maskinen hans/hennes ansikte och delar ut en tallrik till henne/honom.
Sedan registreras elevens namn i maskin-1 och sparas informationen.
När eleven har ätit klar sin mat ska lämna sin tallrik tillbaka till maskin-2. När eleven lägger tallriken på masiken-2, maskinenssensor känner av att den fick en tallrik och registrerar av hennes/hans namn.
Maskinen väger tallriken och räknar hur mycket mat har eleven slängt.
Sedan sparas all information. Maskinen gör en kalkyl att hur mycket mat slänger eleven i en vecka eller i en månad. Maskin-2 innehåller också
soptunnor som tar hand om matrester automatisk.
Sedan ska tallrikarna och soptunnor tommas av kökspersonalen.
Genom att maskin-1 och maskin-2 registrerar och registrerar av elevensnamn när han/hon tar en tallrik och lämnar tillbaka tallriken kan man veta om alla har lämnat sina tallrikar eller inte. Om någon lämnar inte sin tallrik tillbaka till maskin-2 så maskinen registrerar inte av elevensnamn. Om eleven registreras inte av, kommer skolpersonalen veta att vem har inte lämnat sin tallrik tillbaka och kommer fråga eleven att vad har han/hon gjort med tallriken.
Sedan kan det talas om konsekvenserna med eleven.
Om man tar en tallrik så kan man inte ta igen en tallrik till. På så sätt kan man inte äta flera gånger under samma lunchtid eller under samma dag. Om man är inte mätt så ska inte man lämna sin tallrik till maskinen-2 utan fylla på igen tills blir han/hon mätt.
Maskinen vet när är en elev har lunchtid. Eleven kan bara få en tallrik under sin lunchtid.
Denna funktion kan leda till att matköer minska. Elever som har korta lunchtider kan lugnt ta mat utan att stå på kö och stressa sig för kommande lektionen.
När man vet vilka elever slänger mat och hur mycket de slänger kan skolpersonalerna besluta några regler. Till exempel att eleven måste betala för maten som han/hon slänger eller det ska dras ut ur CSN:s pengar. Skolor kan diskutera och besluta regler som ska göra att elever ska inta slänga mat annars får de konsekvenser.
Avslutningsvis finns det några regler utifrån undersökningen som kan hjälpa maskin-1 och maskin-2 att minska matsvinnet i skolor. Elever som tänker sig äta ute ska anmäla i köket om de kommer inte äta i skolan. Kökspersonaler ska ha tillgång till sjukanmälningar och
frånvaro. När kökspersonaler vet att hur många kommer äta hos dem, kommer de servera bara för så många som kommer äta hos dem. Det leder till att matsvinnet i serveringen ska minska.
Källförteckningar
Nora Fernstedt, ”Så löste skolan problemet med matsvinn”, hämtad: https://www.svd.se/sa- loste-skolan-problemet-med-matsvinn, tillgänglig 2020.02.20
Annica Rooth, 2019.11
annica.rooth@edu.sandviken.se
Malin Hammerin, 2019.11
malin.hammerin@edu.sandviken.se
