• No results found

V Världen är vad du äter

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "V Världen är vad du äter"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

1/2009 latinamerika 25

Vi är vad vi äter! Jag har intrycket att vi svenskar i stor utsträckning är kostmedvetna och bryr oss om vad vi stoppar i oss. Livsmedels- verket ställer skyhöga hygienkrav och garanterar att mat med rester av hormoner, bekämpningsmedel och andra kemiska tillsatser inte når över gränserna. Vi läser näringsvärden på förpackningarna och föredrar kravmärkt och rättvisemärkt, lite fett och mycket fibrer.

Samtidigt får jag intrycket att förvå- nansvärt få verkligen bryr sig om var maten kommer ifrån, hur den odlats, behandlats och nått snabbköpens hyllor. Det verkar vara en allmänt accepterad nödvändighet att grödorna måste odlas storskaligt i mo- nokulturer, allt fler genmanipulerade. Och att djur drivs upp på balanserade foder i industrier. Och att livsmedel konserveras långa tider och transporteras kors och tvärs över världen utan att tillverkarna betalar för denna miljöpåverkan.

När jag var på besök i Sverige senast åt jag bara en svensk, lokal rätt: nässelsoppa!

Resten av månaden blev jag bjuden på gre- kisk, mexikansk, thailändsk, venezuelansk, fransk, indonesisk ... mat. Inte bara på restaurang utan vid köksbordet, hemma hos folk. Visst är det en smakrikedom: Sverige har verkligen globaliserats sedan jag flyttade därifrån 1995. Men till vilket pris? I USA går nästan lika mycket drivmedel till livsmed- elsproduktion och livsmedelstransporter som till alla andra transporter (det vill inte säga lite). Undrar hur motsvarande siffror ser ut för Sverige och Europa? I dessa tider då den internationella småjordbrukarorga- nisationen Vía Campesina har fört in kraven på matsuveränitet på den politiska agendan:

i vilken grad bestämmer vi svenskar vad vi ska äta och hur maten produceras?

Jag erkänner att färsk, lokal kvalitetsmat året om är ett starkt argument för mig att bo kvar i nordöstra Brasilien. Här existerar fortfarande traditionell slow food, där maten lagas från råvaror och folk har två timmars lunch för att hinna äta och smälta maten i lugn och ro. Ineffektivt, kan tyckas vid en första anblick, men jämför i det långa lop- pet. Större delen av jordens befolkning har förlorat sin livs(medels)kvalitet!

Den amerikanska författaren Barbara Kingsolver beskriver i sin bok Animal, Vegetable, Miracle, hur hon och familjen lever ett år som ”lokalätare”, bara för att bevisa att det går, även i en region som har snötäckt vinter. Det är en politisk handling, i protest mot den transnationella livs- medelsindustrin och bristen på en egen, amerikansk matkultur. De konsumerar med några få undantag bara livsmedel som de producerat själva eller köpt från grann- jordbruk och den lokala farmer´s market.

Samtidigt som de har andra arbetsuppgifter och studier vid sidan om.

Det är mycket jobb, men det går och de svälter inte. Tvärtom äter de bättre än någonsin tidigare. Deras aktion är radikal, men samtidigt inspirerande, även för folk i det kalla nord. Det är dags

att kavla upp skjort- ärmarna och bidra till en bättre värld i praktiken. För världen är vad vi äter!

Världen är vad du äter

krönika

Lena Zetterström Latinamerikagruppernas koordinatör i Brasilien, tillika biodlare och amatörjordbrukare

References

Related documents

Rättvisan som Slow Food infört i matdiskursen är av ett politiskt-etiskt slag och angränsar delvis till den djuretiska diskursen som jag som hastigast vidrörde i det

Det har emellertid visat sig i vår studie att det för den här gruppen inte handlar bara om att kunna hitta en viss mat eller varumärken från sina hemländer, utan att de

Allt material är skyddat genom upphovsrätten och får inte användas i kommersiellt syfte.. Texten får användas för eget bruk men källan

Allt material som publiceras i Södra Afrika publiceras även i www.globalarkivet.se (om inte upphovsmannen av- talar annat med Södra Afrika) under Creative Commons licensen

Arbetsförhållandena för personerna som är först i den kedja av händer som slutligen langar kaffet till vårt frukostbord är som värst villkors- lösa och som bäst hårda..

Fernando Pacheco, agronom och ordför- ande för den angolanska landsbygdsorgani- sationen ADRA , oroar sig för att regeringen ska upprepa de tidigare misstagen att satsa allt

Just nu pågår en enorm överföring av mark från små livs- medelsproducenter till utländska storbolag, från hållbart jord- bruk till industri-plantager där monokulturer är till

I Demo- kratiska republiken Kongo har Kina fått tillgång till 2,8 miljoner hektar, där regnskogsområden med vilda djur finns idag, för att skapa världens största plantage