• No results found

Tolleredsskolans Kvalitetsrapport läsåret 12/13

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Tolleredsskolans Kvalitetsrapport läsåret 12/13"

Copied!
7
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Lärande Tolleredsenheten Cilla Larsson

Förskolechef tillika Rektor

Tolleredsskolans Kvalitetsrapport läsåret 12/13

1. Allmän del

Skolan

Tolleredskolan ligger i ett litet samhälle med anor från 1800-talets. Samhället har en väl bevarad boendemiljö och närheten till naturen ger goda möjligheter till lek och lärande även utomhus. Hos oss går ca 90 elever i förskoleklass till år 5. Vi är en liten skola med stora möjligheter till samarbete mellan klasserna och med förskolan som ligger i samma byggnad. Vi har en ambition att samarbeta med närsamhället i olika typer av projekt.

På skolan finns det ett arbetslag som består av barnskötare, fritidspedagoger, förskollärare och lärare. Klasserna är uppdelande i tre team det sk. Lilla

arbetslaget, en F-1:a, en 2-3:a och en 4-5:a. Klasserna är små, mellan 10-20 elever per årskurs. Förskoleklassen och årkurs 1 samarbetar till en viss del under dagen så även med fritids. Lärarna arbetar på fritids och fritidshemspedagogerna arbetar med klasserna på undervisningstid. F-klass och åk 1 har tillgång till tre lokaler så det finns möjlighet till olika gruppkonstellationer. Åk 2-3 är uppdelade i två 2-3 grupper, blå och röd. Även 2-3 har tillgång till tre lokaler. Åk 4-5 är en stor klass.

Fritidshemmen är uppbyggd på samma sätt. F-1 en fritidsavdelning. Åk 2-3 en avdelning och åk 4-5 går på klubben. Klubben ligger i en annan byggnad på skolgården.

Att arbeta med skapande verksamhet i olika former är något vi vill ta fasta på och vi har bl a ett samarbete med Kulturskolan i Lerum som bedriver

musikundervisning för åk 3,4 och 5.

Varje termin genomför vi 3-5 dagar med Elevens val då eleverna har möjlighet att fördjupa ämneskunskaper som varierar från termin till termin.

Det natursköna området ger möjligheter till utomhuspedagogik bla. i form av Äventyrspedagogik. Skolgården ligger intill skogen och barnen ges därmed möjlighet att klättra, bygga kojor och utforska naturen varje rast samt på fritids och klubben på eftermiddagen. Även i idrotten är vi utomhus under stora delar av läsåret.

(2)

Organisation i övrigt Enhetens infrastruktur

På skolan finns det en förskolechef tillika rektor som ensam ansvarar för både skola och förskola.

På enheten (förskola och skola) finns det en samordningsgrupp som består at förskollärare, fritidshemspedagog och rektor.

Lärarna bildar en grupp som träffas vid tre tillfällen i månaden och en fritidshemsgrupp som träffas ett tillfälle i månaden.

Kommunikationen består av mail och ”information i korridoren”.

Kommunikationen som förs via mail är protokoll som skickas ut efter olika möten (samordningsmöten, skol och fritidshems konf.). Ett veckomeddelande från rektor skickas ut en gång i veckan. Information i korridoren är precis vad det är

informationsutbyte när man möts i korridoren.

Lokaler, utrustning och skolbibliotek Lokaler

Skolan är en äldre stenbyggnad med stentrappor och stengolv.

På nedre våningen finns 4-5ornas klassrum, arbetsrum för elever, pedagoger och rektor. Här finns även ett arbetsrum för förskolans personal. I korridoren finns även skolsysters rum, tre toaletter och konferensrum som även fungerar som skolbibliotek.

I den bortre delen av nedanvåningen finns F-1 lokaler 3 ljusa rum, kapprum och två toaletter. Det finns även en entré i denna del av skolan.

Från huvudentrén och en halvtrappa upp finns 2-3ornas klassrum, pedagogernas arbetsrum, matematikverkstad kombinerat med specialpedagogens arbetsrum. Här sitter även administratören som finns på Tolleredskolan 1 gång i veckan.

Ytterligare en halvtrappa upp finns en sal som Kulturskolan använder och bedriver musikundervisning.

Längst ner i skolbyggnaden finns matsal och personalrum. I denna del finns ett källarutrymme och ett förråd som måltidsservice använder.

I anslutning till skolfastigheten ligger fritidsklubben och fritidsgården i en paviljong. En liten idrottshall finns även på skolgården

Utrustning

I alla klassrum finns det en projektor och en stationär dator. Alla lärare och de flesta fritidshemspedagoger har en bärbar dator. Det är trådlöst internet i hela skolbyggnaden. Förutom en till en datorerna finns det 10-talet elevdatorer och x- antal Ipads. Det inhandlades även tre Ipads till specialpedagogiken.

(3)

Skolbibliotek

Ett litet skolbibliotek finns i skolbyggnaden som används flitigt av eleverna.

Arbete med särskilt stöd

I arbetet med särskilt stöd delar Tolleredsskolan EHT-teamet som består av psykolog, skolsköterska, kurator, specialpedagoger med Berghultenheten. Både skolsköterska och specialpedagog finns på skolan, 50% specialpedagog och ca 20% skolsköterska Psykologen och kurator kommer vid behov.

Inflytande och samråd Elever

Vi har klassråd och elevråd varannan vecka. På klassrådet kan eleverna bland annat ta upp frågor som senare diskuteras på elevrådet. Elevrådet består av två representanter från varje klass (F-5) samt en ansvarig pedagog

Föräldrar

Två gånger per termin har vi Arbetsenhetsråd, vilket innebär att alla föräldrar och personal bjuds in för att diskutera skol- och förskolefrågor. Till dessa möten kan föräldrar ta med frågor som uppkommit på exempelvis föräldramöten. Personalen kan sedan vidarebefordra detta till Enhetsrådet, där rektor medverkar. Enhetsråden är en gång per termin.

Trygghet och studiero

I början av varje läsår arrangerar vi en Tillsammansdag, där elever från F-5 är uppdelade i olika grupper. Dessa Tillsammansgrupper använder vi sedan vid olika tillfällen och vid olika aktiviteter under läsåret, exempelvis vid julpyssel. Tanken är att barnen ska lära känna varandra och skapa goda relationer. Vi arbetar med trygghet på både grupp- och individnivå genom diverse EQ- övningar,

diskussionsforum och individuella samtal.

Vi jobbar även med tre viktiga respektregler: Respekt för dig själv, Respekt för andra och Respekt för din omgivning. I varje klass/ grupp pratar vi om vad dessa regler betyder och vad det innebär för varje individ och för klassen/ gruppen. I klassrummen, på fritids och på klubben kan det därför finnas regler uppsatta som tagits fram gemensamt, med utgångspunkt i skolans tre övergripande regler.

Genom att vara aktiv på klassråden och under lektionstid har eleverna möjlighet att påverka sin studiesituation. Klassrumsregler är en överenskommelse mellan eleverna och lärarna och dessa förbinder man sig till att följa.

Det finns ett trygghetsteam på skolan.

Diskriminering och kränkande behandling

Vi i arbetar aktivt mot diskriminering och kränkande behandling. På skolan finns ett Trygghetsteam som träffas regelbundet under termminen

(4)

Trygghetsteamet är en viktig del att förebygga diskriminering och kränkande behandling. Teamet består av rektor och av pedagoger från förskolan och skolan.

Detta är för att skapa en gemensam värdegrund för hela Tolleredsenheten. I Trygghetsteamet arbetar vi med frågor som uppkommit på exempelvis klassråd och/ eller elevråd och andra ärenden vi känner att vi behöver diskutera

gemensamt. Vi analyserar också diverse enkätsvar för att hela tiden kunna arbeta förebyggande.

Likabehandlingsplan

Inför läsåret 12/13 blev Tolleredskolan en egen enhet (Tidigare var vi en enhet tillsammans med Berghultskolan). Detta medförde att vi måste utforma en egen likabehandlingsplan. Detta arbete påbörjades sent vårterminen 13.

Utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner

Vi har utvecklingssamtal en gång per termin. I samband med utvecklingssamtalet utvärderas de gamla målen och nya skrivs. Vi arbetar med ett webbaserat verktyg som heter UNIKUM, som elever, vårdnadshavare och pedagoger har tillgång till.

Förberedelser och dokumentation sker på UNIKUM. Med hjälp av detta verktyg kan vårdnadshavare och elever läsa pedagogiska planeringar i alla ämnen samt skriva och läsa kommentarer från alla parter

Entreprenöriellt lärande

Skolan har från huvudman uppdraget att arbeta med Entrepröneriellt lärande 2. Resultat

Lerums kommuns skolenheters systematiska kvalitetsarbete utgår från skolenheternas resultat. Dessa resultat värderas och analyseras av skolans personal. Utifrån resultaten och analyserna beslutas sedan om strategier och åtgärder för förbättrade resultat och för högre kvalitet.

I denna kvalitetsrapport beskrivs den befintliga verksamheten i den första delen, den ”allmänna delen”. I den strategiska delen beskrivs det utvecklingsarbete som pågår eller som planeras att påbörja under innevarande läsår.

I årskurs 1 till 5 består kunskapsresultaten av bedömningar gjorda av

undervisande lärare utifrån läroplanens kunskapskrav. I årskurs 2 används ett särskilt utvärderingsverktyg i matematik kallat UIM (Utvärdering I Matematik) och bedömningen av läs- och skrivförmågan görs med stöd av materialet ”Språket lyfter”.

Alla resultat redovisas som andel elever (i procent) som nått kunskapskraven eller förväntade resultat för den aktuella årskursen.

Enkätresultaten kommer från en elevenkät som är gemensam för alla GR’s (Göteborgsregionens kommunalförbund) kommuner. Svaren redovisas som ett index på en 100-gradig skala.

(5)

NKI står för ”Nöjd kund index” och är resultaten på tre särskilda frågor som mäter hur den som svarar på enkäten uppfattar den totala kvaliteten i verksamheten.

NKI-resultaten går inte att jämföra direkt med resultaten inom övriga områden beroende på frågornas konstruktion. NKI-värdet är så gott som alltid lägre än resultaten inom övriga områden.

Skolutvecklingssatsningar läsåret 12/13

Under vårterminen 2012 var Skolinspektionen och genomförde en regelbunden tillsyn. De konstaterade bla. att de skriftliga omdömena inte var till belåtenhet.

"De skriftliga omdömena i de individuella utvecklingsplanerna avser inte elevernas kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven. Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med bedömning och betygsättning"

(Skolinspek.tionen Dnr. 43 2012:349, s. 2).

Vårt utvecklingsområde för läsåret 12/13 och 13/14 är att utveckla skriftliga omdömen så att de stämmer med de kunskapskrav som beskrivs i Lgr-11. En viktig del i detta arbete är att utforma de pedagogiska planeringarna så att det blir ett stöd både för eleverna och för lärarna i bedömningsprocessen. Förutom att

Kunskapsresultat: Totalt Flickor Pojkar

Årskurs 2 Andel elever som kan läsa och skriva enligt språket lyfter 90 100 85 Andel elever som kan räkna enligt UIM (4 kravnivåer) 84 100 77

Årskurs 3 Andel elever som når målen i alla ämnen 100 100 100

Andel elever som når målen i svenska 100 100 100

Andel elever som når målen i matematik 100 100 100

Årskurs 5 Andel elever som når målen i:

Svenska 100 100 100

Matematik 100 100 100

Engelska 100 100 100

Totalt Flickor Pojkar

GR-enkäten NKI 81 91 77

Åk 2 Trivsel och trygghet 96 100 95

Delaktighet och inflytande 76 100 65

Skolmiljö 58 58 58

Kunskap och lärande 91 93 89

Bemötande 97 100 96

Fritidshem 80 100 73

Åk 5 NKI 39

Trivsel och trygghet 97 93 100

Delaktighet och inflytande 97 100 94

Skolmiljö 58 53 62

Kunskap och lärande 91 92 91

Bemötande 92 85 97

Fritidshem 95I nget vä rde I nget vä rde

(6)

utveckla de skriftliga omdömena är formativ bedömning i fokus under läsåret 12/13 och 13/14.

Utvecklingsområdet startade januari 2013 i samband med Sektorlärandets projekt inom bedömning. Parallellt med kompetensutveckling på huvudmannanivå genomfördes ett samarbetsprojekt mellan Flodaskolorna. Syftet med samarbetet var att F-5 skolorna skulle träffas och diskutera vid två tillfällen och vid tredje tillfälle träffades F-9. Vid första tillfället diskuterdes en bedömningsprogression.

Vid andra tillfället diskuterades elevcase. Det var elevcase från åk 6 som var bedömda av lärare som undervisade åk 6-9. Vid tredje tillfället träffades F-9 lärare och diskuterade samma elevcase för att se hur bedömningen stämde överens.

Vi gör även en satsning på enhetsnivå (skolnivå). Under vårterminen har lärarna diskuterat elevcasen på konferenstid och vid ett par tillfällen diskuterat hur de ska tolka kunskapskraven. Tre föreläsningingsdagar med formativ bedömning på agendan.

Utvecklingsarbete på skolan kommer att ske på flera nivåer med flera frågeställningar och syften som sker i etapper allteftersom skolutvecklingen framskrider. Det övergripande syftet med utvecklingsarbetet är att öka skolans kompetenser kring det centrala innehållet och kunskapskraven där de förväntade resultat är följande:

• våra skriftliga omdömen stämmer överens med det centrala innehållet och kunskapskraven

• vi utvecklar förmågan att göra såväl summativa som formativa bedömningar

Som nämns ovan löper skolutvecklingsprojektet under flera år men i början av juni 2013 kan man beskriva att utvecklinsprojektet börjat ta form. Lärarna beskriver själva att de känner sig mer säkra på det centrala innehållet och kunskapskraven. Arbetet med den formativa bedömningen börjar även den komma till utryck. Tydligare diskussioner om vad som ska bedöma. De

pedagogiska planeringarna diskuteras utifrån ämnesövergripande och ett formativt

”tänk” gestaltar sig. Ett steg i rätt riktning.

3. Strategisk del

Vi ska arbeta med följande områden under läsåret 13/14:

Organisation i övrigt

Det måste ske en utveckling kring följande områden Enhetens infrastruktur, Under läsåret skedde vissa strukturförbättringar men det är långt ifrån klart. Under läsåret 13/14 kommer arbetet med strukturer, mötesformer, rutiner fortsätta att utvecklas. Tydliga årshjul för de olika verksamheterna ska finnas.

Utvärderingsmodeller och analyssystem måste tas fram. Det handlar om att skapa funktionella grupper som har tydliga syften och uppdrag. Tydliga mål ska arbetas fram och det kommer att ske i de gruppkonstellationerna som kommer skapas. En

(7)

del i arbetet är att skapa en gemensam Vision på enheten. Detta arbete kommer ske i olika typer av möten som skolkonferens, fritidskonferen och arbetslagsträffar Arbete med särskilt stöd

Vi behöver utveckla en arbetsform för EHT-mötena. Strukturer och innehåll kommer vi att utveckla under läsåret. Första mötet i denna konstellation sker i september 2013

Diskriminering och kränkande behandling och likabehandlingsplanEn likabehandlingsplan måste arbetas fram så den blir klar inom rimlig tid.

Trygghetsteamet är igång med detta.

Undervisning i modersmål och studiehandledning på modersmålet

Ta reda på hur modersmål och studiehandledning på modersmålet fungerar på Tolleredsskolan.

Skolutvecklingsprojektet – betyg och bedömning och entreprenöriellt lärande Den stora utmaningen som vi har framför oss är att få undervisningen att genomsyras av entreprenöriellt lärande. Det handlar om att få ihop formativ bedömning, kursplanerna (med fokus på förmågorna) och EL. Under läsåret 13/14 fortsätter vi med skolutvecklingsarbetet där nästa steg är att tydligöra den

pedagogiska planeringen. Till hjälp används Allmänna råd och texter från Skolinspektionen. Vi kommer även ta oss an de skriftliga omdömena. Här kommer vi titta tidigare omdömen (de som skolinspektionen kritiserade) och kritisk granska texterna och se vad som är ”fel”. När felaktigheterna är identifierade ska de nya omdömena skrivas så de stämmer överens med det centrala innehållet och kursplanerna. Vi kommer fortsätta samarbetet med Me University. På vilket sätt är inte klart.

Enkäterna.

Resultaten av både GR och Örebro måste vi fördjupa oss i. Under läsåret 13/14 måste vi arbeta fram strategier hur vi ska arbeta med resultaten. Detta kommer vi arbeta med både i Trygghetsteamet, samordningsgruppen, skolkonferenserna och i samarbete med eleverna.

References

Related documents

- tydliggöra i Infomentor som ett hjälpmedel för eleverna att veta var de ligger och vad de ska gör föra att komma till nästa nivå.. Skola

KF 72 2021-04-26 Motion från David Aronsson (V) och Yvonne Knuutinen (V) om god ordning bland alla nämndhandlingar på hemsidan inför sammanträden

KF § 90, 2021-05-24 Delegation av föreskriftsrätt om förbud att vistas på särskilda platser, i syfte att hindra smittspridning av Covid-19. Reglemente för nämnden för

Måltidspolitiska programmet har under våren gått ut på remiss till Barn- och utbildningsnämnden, Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, Socialnämnden, Kulturnämnden,

Följande gång vår medvetenhet om astronomiska avstånd skulle ta ett enormt kliv var när Edwin Hubble, bland annat utgående från Henrietta Swans forskning om sepheider, stjärnor

Vy mot norr med Fjordskolan i förgrunden, gemensam sträckning för alla alternativ i detta läge.. gemensam

Alltsedan Viktor Rydbergs bortgång bar det varit Nordiska Museets önskan, att inom institutionen kunna anordna ett minnes- rum över den store forskaren ocb skalden. Artur

Jag anser att A redan då var öppen till att bemöta elever med svårigheter, något jag inte tror att många var för bara några år sedan.. Hon var flexibel och försökte tänka sig in