• No results found

Projekt Trafikskola för jämställdhet Landstinget Dalarna

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Projekt Trafikskola för jämställdhet Landstinget Dalarna"

Copied!
6
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Projekt ”Trafikskola för jämställdhet” 2005-2007 Landstinget Dalarna

”Det krävs ett nytt sätt att tänka för att lösa de problem som det gamla sättet att tänka har skapat”. Albert Einstein.

Bakgrund

Jämställdhet handlar kort och gott om demokrati. Att vi människor ska ha samma möjligheter, skyldigheter och rättigheter oberoende av det kön vi råkar tillhöra.

Lagar, förordningar, deklarationer, konventioner och andra dokument hävdar att kvinnor och män ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter i alla väsentliga områden i livet. Ett antal dokument, både nationellt, inom EU och FN, slår fast att diskriminering grundat på kön inte får förekomma. Jämställdhet är ett mål för hela EU, genom det så kallade Amsterdamfördraget, som i sin tur ligger till grund för en gemensam lagstiftning inom Europa.

Den svenska jämställdhetslagen har till ändamål att främja kvinnors och mäns lika rätt i fråga om arbete, anställnings- och andra arbetsvillkor samt

utvecklingsmöjligheter i arbetet. Lagen är uppdelad i två delar

1) aktiva åtgärder – vilka ska beskrivas i en jämställdhetsplan som ska följas upp och utvärderas årligen

2) tvingande förbud mot könsdiskriminering

Landstinget Dalarna har en jämställdhetspolicy och förslag på en övergripande handlingsplan för jämställdhet där strategin är att integrera jämställdhetsaspekterna i alla verksamheter samt i beslut på alla nivåer, så kallad main-streaming. Det handlar kort och gott om att skapa förutsättningar för den goda arbetsplatsen där allas

resurser och kompetens tas tillvara, där delaktighet, inflytande och påverkan står i fokus och där ledarskapet kännetecknas av engagemang, ansvar och trovärdighet.

Ledarskap, rekrytering, karriärutveckling, ålder och allmän höjning av kunskapen i jämställdhetsfrågor är de fem områden som kommer att ägnas särskilda insatser. Det är också dessa fem områden som kommer att vara en del i EQUAL-arbetet

(2)

tillsammans med Vägverket, Stiftelsen Minerva, Länsarbetsnämnden, VH Assistans och fackliga organisationer, ”Trafikskola för jämställdhet”. Med andra ord kommer EQUAL-arbetet att kraftfullt bidraga till de uppställda mål som finns i Landstinget Dalarnas policy, mål och vision för ett gott jämställdhetsarbete.

Förslag på landstingets interna projektorganisation

Projektledare Projektsekreterare Projektgrupp

Delprojekt Ledarskap Delproj.- ledare arbetsgrp

Delprojekt Rekrytering Delproj.- ledare arbetsgrp Fackliga

organisationer

Delprojekt Karriärutv.

Delproj.- ledare arbetsgrp

Delprojekt Ålder Delproj.- ledare arbetsgrp

Referensgrupp

(verksamhetsföreträdare)

Delprojekt Allmän kunskap Delproj.- ledare arbetsgrp Styrgrupp

(Ledningsgruppen)

Karriärutveckling och ålder kommer

i praktiken att samköras i ett projekt.

Delprojekt Ledarskap

Målgrupp: verksamhetschefer, driftchefer/ledare, första linjen-chefer, avdelningsföreståndare.

Syfte: genom att landstingets interna ledarskapsutvecklingsprogram har ett jämställdhetsperspektiv får chefer och ledare kunskap och medvetenhet om dess betydelse för att skapa ett gott arbetsklimat samt följa den lagstiftning som råder.

(3)

Mål: senast vid utgången 2007 ska chefs/ledarskapsutbildning ha ett

jämställdhetsperspektiv som en inkluderad del i varje moment av utbildningen.

Samarbetsparters: Vägverket.

Landstingets medfinansiering:

• Delprojekt rekrytering – en medveten strategi för att öka mångfalden Målgrupp: personalsekreterare, personalchefer, verksamhetsföreträdare.

Syfte: Arbeta fram ett verktyg som säkrar att ingen diskriminering sker före, under eller efter rekryteringsprocessen för att på så vis skapa trygghet och tillit för de arbetssökande och professionalism för de som rekryterar.

Mål: senast vid utgången av 2007 finns det ett verktyg och en metod som säkrar att ingen diskriminering förekommer.

Samarbetspartners: Minerva och VH Assistans.

Landstingets medfinansiering:

• Delprojekten karriärutveckling och ålder

Målgrupp: personalchefer, personalsekreterare, verksamhetsföreträdare

Syfte 1) Karriärutveckling – finna metoder för att bryta den traditionsenliga bilden av karriär ur fyra perspektiv: lärande, effektivitet, resursutnyttjande och bekräftelse där jämställdhetsperspektivet har en given roll.

2) Ålder – att med olika metoder skapa en kultur och organisation som säkrar att vi som arbetsgivare har visdom och klokhet att tillvarata den kompetens och potential som den äldre arbetskraften besitter. Det ska leda till att vi uppfattas som en arbetsgivare som tar ett helhetsansvar för de medarbetare som finns och ger signaler till omvärlden att vi arbetar för en arbetsmiljö där mångfald är ledstjärnan.

Mål: 1) Karriärutveckling - senast vid utgången av 2007 ska Landstinget Dalarna ha instrumenten för att karriärutveckling är en central del i de utvecklingsplaner medarbetare och chef gemensamt lägger fast samt att organisationen förutsättningar att omsätta dessa planer i verkligheten.

2) Ålder – senast vid utgången av 2007 finns verktyg och metoder som säkrar att ingen åldersdiskriminering förekommer.

(4)

Samarbetspartners: Vägverket, VH Assistans och Länsarbetsnämnden.

Landstingets medfinansiering:

• Delprojekt allmän höjning av kunskap i mångfald Målgrupp: medarbetare.

Syfte: att ge medarbetarna kunskap i mångfaldsfrågor, i vilka kön är en del, för att på så vis bygga en kunskap och en medvetenhet om frågornas betydelse för den goda arbetsplatsen och ett gott arbetsklimat.

Mål: senast vid utgången av 2007 har minst 75% av medarbetarna tagit del av de policies som finns vad gäller jämställdhet och mångfald.

Samarbetspartners: Länsarbetsnämnden, Minerva, Vägverket, VH Assistans.

Landstingets medfinansiering:

(5)

Ansvarsområden i projektorganisationen Styrgruppens

ansvar är att:

• följa projektets resultat

• tillse att projektet tillförs erforderliga personella resurser

• säkerställa att projektets resultat ligger i linje med verksamheten Projektledarens

ansvar är att:

• vid problem inom projektets ramar välja mellan ev. alternativa lösningar

• utarbeta projektplan

• besluta om tids- och resursplan inom ramen given av styrgruppen

• utforma aktivitets- och tidsplaner för projektåren

• leda projektet enligt fastställda mål och planer

• ansvara för projektgruppens arbete

• rapportera till styrgrupp

• sammankalla referensgrupp

• följa upp aktivitets- och tidsplaner

• bemanna projektgruppen Projektsekreterarens ansvar är att:

• deltaga i projektgrupps-, styrgrupps-, och referensgruppsmöten med uppgift att dokumentera

• vara projektledarens dokumentationsstöd

• vara samlingspunkt för insamling av dokumentation från verksamheterna

• använda sin specialistkompetens inom redaktionsområdet

• vara ett ”bollplank” för projektledaren i fråga om utseende och formalia angående dokumentation under projektåret

• var behjälplig vid utvärdering och uppföljning.

Projektgruppens ansvar är att:

• utifrån en helhetssyn på jämställdhetsarbete värdera föreslagna lösningar

• utifrån styrgruppens direktiv värdera föreslagna lösningar

• bidra med sin kompetens i projektarbetet

• sprida information inom organisationen om projektets aktiviteter och resultat

• fungera som språkrör mellan den egna verksamheten och projektgruppen

• i samråd med projektledaren utse referensgrupp

(6)

Delprojektledarna ansvarar för att:

• gruppens arbete leds enligt fastställda mål

• rapportering sker till projektledningen och kriterieägarna

• gruppens arbete dokumenteras enligt fastställda direktiv Arbetsgruppernas

ansvar är att:

• genomföra aktiviteter beslutade i projektet

• bidra med specialkunnande och erfarenhet

• ge förslag till lösningar Referensgruppens ansvar är att:

• aktivt följa processens olika steg

• vara en rådgivande funktion – ”bollplank”

• vara en informationskanal

• att bidra med sin kompetens och erfarenhet

Administrativa rutiner/dokumentation

Dokumentation under projektet kommer att ske på två sätt. Projektledaren kommer att dokumentera fortlöpande själva processen och erfarenheterna samt göra en utvärdering av projektet vid dess avslut. Projektsekreteraren dokumenterar

projektgrupps-, styrgrupps-, och referensgruppsmöten. Projektsekreteraren kommer tillsammans med projektledaren också att agera samlingspunkt för dokumentation av de inkomna resultaten från respektive delprojekt.

References

Related documents

As we have ex- plained, solve-seq disallows sequencing decisions that are not totally ordered; solve-mp verifies by means of a motion planner that motions are kinemati- cally

1489, 2016 Department of Medical and Health Sciences. Division of Cardiovascular Medicine

Denna studie har syftet att undersöka om synen på kunskap och lärande hos en nyanländ elev kan se annorlunda ut än den som genomsyrar LGR 11. För att genomföra undersökningen har

interaktionen mellan offret och det straffrättsliga systemet. 1053–1054) hur de kvinnor som utsatts för våld beskriver sin position och våldet för andra. Kvinnorna i studien

Vår förhoppning inför studien var att få intervjua både killar och tjejer, för att få en så nyanserad bild av stödgruppsverksamheten som möjligt, i enlighet med

Introduktion Inledning Anledningen till mitt intresse för att undersöka hur utbredd eken är här i Ludvikatrakten är att jag under de senaste tjugo åren har lagt märke till att

Syftet med det här arbetet är att ta reda på hur tre verksamma lärare på grundskolan uppfattar begreppet hållbar utveckling och hur de har arbetat med det samt hur de tänker sig

Fokus i denna studie ligger på huruvida skolpersonalen upplever stress hos eleverna på skolan där de arbetar, vidare på vilket sätt samt om några insatser görs för att