Stocksätterskolan Kvalitetsredovisning Läsåret 2016/2017

(1)

Stocksätterskolan Kvalitetsredovisning

Läsåret 2016/2017

Programmering i årskurs 5 tillsammans med vår utbildningsminister Gustav Fridolin.

Kulturprojekt årskurs 3 – Ekehagens forntidsby

(2)

Innehåll

1. Inledning

2. Skolans prioriterade utvecklingsområden 3. Normer och värden

4. Kunskaper samt betyg och bedömning 5. Elevernas inflytande och ansvar 6. Skola och hem

7. Resultat av årets enkäter och kulturanalys

8. Rektorns sammanfattaning av kvalitetsredovisningen

(3)

1. Inledning och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning

Vi har under läsåret arbetat utifrån vår utvecklingsplan och våra prioriterade

utvecklingsområden. Vi har kontinuerligt följt upp arbetet i de olika arbetslagen och arbetat vidare utifrån utvärderingar/uppföljningar. Vårt mål är att ständigt ha fokus på eleverna och att arbeta för en högre måluppfyllelse. Samtliga elever ska

utvecklas optimalt utifrån sina egna förutsättningar, känna en glädje och trygghet i vår verksamhet. Våra tre ledord kunskap, glädje och trygghet ska genomsyra allt vi gör.

Fritidshemmet och förskoleklassen har fått tydligare kunskapsuppdrag och vi

arbetar med att implementera dessa i personalgruppen. Under året har vi genomfört en omfattande ombyggnation vilket inneburit att vi under hela läsåret tvingats tänka nya lösningar i befintliga lokaler för att få till en verksamhet som håller hög kvalité.

Vi har tagit emot betydligt fler nyanlända elever jämfört med tidigare år vilket ställt stora krav på pedagogerna, särskilt i de yngre årskurserna. Gemensamma

pedagogiska diskussioner på arbetsplatsträffarna har bidragit till en större samsyn gällande vårt gemensamma mål. Arbetet med ämnesgrupper har kommit igång under vårterminen och syftet är att få till en röd tråd i undervisningen från förskoleklass – årskurs 6. Detta arbete kommer att vidareutvecklas under nästa läsår.

Vi har fortsatt arbetet med vårt utvärderingssystem när det gäller att analysera resultat där lärarna ett par gånger under läsåret sammanfattar elevernas resultat som därefter analyseras tillsammans med rektor och speciallärare för att utvärdera våra insatser och vid behov omfördela resurser. Nästa läsår ser vi fram emot att delar av elevhälsan kommer att finnas på plats i verksamheten på heltid för att arbeta tillsammans med oss i analyser av resultat och i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet.

Vi har stort fokus på att utveckla elevernas digitala kompetens i den dagliga undervisningen. Arbetet med att utveckla vårt användande av digitala verktyg såsom smartboard, ipad, bloggar etc är ständigt pågående. Smartboards finns i samtliga klassrum.

I slutet på vårterminen genomfördes en uppföljning av den kulturanalys som gjordes 2015. Resultatet av den kommer vi att ta med oss när vi upprättar vår kommande utvecklingsplan.

Skolans organisation och förutsättningar

Stocksätterskolan är en F-6 skola med 275 elever fördelade på två arbetsenheter, Eken F-3 och Rönnen 4-6. De yngsta eleverna (F- åk2) har under detta läsår gått tillsammans på en fritidsavdelning och de äldre eleverna har gått på avdelningen Tallen tillsammans med årskurs 4 och 6 som haft sin undervisning i samma lokaler.

107 barn är inskrivna på fritidshemmet. Under innevarande läsår har vi tagit emot 30 nyanlända elever och drygt 20% av skolans samtliga elever är nyanlända. 60%

av våra elever har annat modersmål och vi har 28 olika språk representerade i

(4)

verskamheten. Skolan är belägen i norra Hallsberg med direkt närhet till naturen, ett naturligt inslag i både fritidsverksamhet och undervisning. I direkt anslutning till vår skolgård finns sedan flera år tillbaka en idrottspark vilken vi i skolan utnyttjar för såväl rastverksamhet som olika fysiska aktiviteter under skoldagen. På skolan finns också en förskola. Eleverna kommer både från närliggande villaområden samt det intilliggande hyreshusområdet.

Organisation läsåret 16/17

I varje arbetslag finns behöriga lärare och samtliga elever har behöriga lärare i alla ämnen utom hemkunskap. Schemaläggning, planering, elevvård o.s.v. sker på gemensam basis. Skolan har tre utvecklingsledare som ansvarar för

utvecklingsarbetet i resp. arbetslag. Det finns ett aktivt elevråd, matråd och städråd (startades upp under vårterminen) samt en trivselgrupp med representanter från elever och personal på skolan. Skolan har också ett trygghetsteam som aktivt arbetar med likabehandling och värdegrund med representanter från arbetslagen och

elevhälsan. Skolans hemsida och klassernas bloggar används för att skapa delaktighet och inflytande. Arbetet med elever i behov av särskilt stöd har en organisation i form av speciallärare och andra stödpersoner som ingår i skolans resursteam. Vi arbetar utifrån kommunens rutiner om tidig upptäckt – tidig insats.

Elevhälsan finns att tillgå en dag i veckan för kontakter mellan rektor, speciallärare, personal samt elever. Från och med vårterminen 2017 har vi en biträdande rektor på

(5)

20% som har ett kommungemensamt uppdrag som samordnare för nyanländas lärande.

Vi arbetar utifrån kommunens årshjul i det systematiska kvalitetsarbetet, se bild.

(6)

2. Skolans prioriterade utvecklingsområden 2015-2018

Utifrån utvecklingsplan för 2015/2016 redovisar skolan resultatet utifrån de tre prioriterade utvecklingsområdena.

• Samarbete

• Värdegrund

• Ämnesutveckling

Samarbete

Tvärgruppsdiskussioner har blivit en del i vårt arbetssätt och dessa diskussioner har bidragit till ökad förståelse och samsyn mellan arbetslagen.

Årskurs 4-6 har samarbetat i parallellerna med gemensamma utvecklingssamtal vilket ger effektiva möten där mentorerna samtidigt möter föräldrarna. Till nästa läsår ligger utvecklingssamtalen i början av terminen i vårt gemensamma årshjul. Vi

behöver bli bättre på att involvera fritidshemmet i detta arbete.

Vi har inte fått till samarbetet mellan klasslärare och modersmålslärare på samma sätt som under förra läsåret bland annat på grund av att gemensam tid för

samplanering har saknats i schemat. Vi har inte heller fått till gemensamma

planeringar för fritids/skola. Detta kommer vi att förbättra under nästa läsår då vi ser att det är en nödvändighet för att ha ett gemensamt fokus och att tillsammans utveckla undervisningen för alla våra elever.

Vi har under läsåret styrt upp innehållet i våra arbetslagsmöten och haft en tydlig dagordning men många gånger har frågorna landat i diskussioner av praktisk

karaktär med tanke på ombyggnationen. Mycket gemensam arbetslagstid har också ägnats åt läslyftet under året. Office 365 har gett förutsättningar för arbetslagens arbete och tillgängligheten i protokoll, utvärderingar och pågående arbete har ökat och underlättats genom detta sätt att dela dokument. Gemensam schemaläggning har öppnat upp för nya samarbetsformer och ett effektivare användande av våra gemensamma resurser.

I samband med nyinvigningen av skolan ordnade vi med öppet hus då politiker och allmänhet bjöds in för att titta på våra nyrenoverade lokaler och ta del av ett gediget program på scen. Barnen kunde roa sig med att åka karusell, blåsa såpbubblor och gå tipspromenad.Till allas glädje dök även Boris René upp som hemlig gäst och arrangemanget uppmärksammades med ett reportage i Nerikes Allehanda.

Fritidsverksamheten bjöd under våren in till en föräldrakväll vilken också var välbesökt och mycket uppskattad. Under kvällen presenterade personalen sin verksamhet och tankar inför hösten. Till nästa år behöver vi tänka på att planera in dagen i god tid i vårt årshjul och samplanera med förskolan för att undvika krockar.

(7)

Vi har inte kommit så långt som vi tänkt när det gäller föräldrasamverkan och vår tanke att utveckla våra föräldramöten men detta kommer vi att arbeta vidare med under nästa läsår.

I fritidsverksamheten har vi fortsatt arbetet med att utveckla det systematiska

kvalitetsarbetet som bygger på enkelhet och tydlighet. Vi kommer under nästa läsår att fortsätta/ förankra detta hos samtliga. Utvärderingar och uppföljningar kommer att prioriteras.

Åtgärder för utveckling

• Ännu större tydlighet när det gäller att morgonmötet endast är ett informationsmöte.

• Utveckla rutinerna för utvecklingssamtal. Samtalsperioderna kommer att vara tydliga i vårt årshjul för det systematiskta kvalitetsarbetet och vi kommer att involvera fritidshemmet i detta arbete.

• Vi kommer att ha fler tillfällen med pedagogiska möten och möjlighet till pedagogiska diskussioner på måndagar tillsammans med fritidshemmets personal och modersmålslärare. Torsdagar kommer att ägnas åt

arbetslagsarbete och fritidshemmet samt modersmålslärare kommer att ha gemensam tid på andra dagar.

• Utveckla arbetet med gemensamma teman och gemensam planering i hela verksamheten och ta tillvara fritidshemspersonalens kompetens i större utsträckning. Vi kommer att ha gemensam tid för samplanering, en timma varannan vecka.

• Föräldramöten med tema, plan för samverkan med föräldrar ska utarbetas.

• Fortsätta arbetet med att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet på

fritidshemmet med pedagogiska planeringar och utvärderingar som grund för arbetet i verksamheten.

3. Normer och värden - värdegrund

Grundskola, förskoleklass och fritidshem

Bildningsnämndens mål

• Vi ska arbeta med värdegrundsfrågor och socialt förebyggande och hälsofrämjande.

Ogiltig frånvaro ska minska, antalet elever med ogiltig frånvaro med mer än 10 % ska vara 0.

Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Målet är uppfyllt på vår enhet X

(8)

Skolans mål:

• Samtliga elever på skolan ska vara trygga och få vara som de vill. Alla ska ha kamrater att vara med på rasterna.

Bedömning och resultat: Andelen elever som uppger att de är trygga i den

kommungemensamma enkäten har sjunkit från 96% till 93% och trygghetsgruppen har haft fler kränkningsärenden att arbeta med jämfört med tidigare år. Det är några elever i de yngre årskurserna som uppger att de aldrig har någon att vara med på rasterna (antalet har minskat jämfört med förra året) och en handfull elever som inte blir valda i fritidshemmets sociogram. Det är dock inte samma elever under hösten som på våren. Samtlig personal har kännedom om vår värdegrund men alla följer inte alltid våra gemensamma trivselregler. Rutinerna kring det åtgärdande arbetet vid kränkande behandling är inte förankrat hos alla men vi har kommit en bra bit på väg.

Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt

Målet är uppfyllt X

Analys: Under innevarande läsår har vi arbetat aktivt med rastaktiviteter och förstärkt med rastvärdar vilket har gjort att rasterna blivit mer meningsfulla. Vi har ökat

elevunderlaget från 240 elever till 270 och det tror vi har bidragit till en marginell minskad trygghet och en ökning av kränkningsärenden. Ombyggnationen har medfört att vi varit fler elever på mindre yta både inne och ute har vilket bidragit till ökat antal konflikter. Vi behöver arbeta mer medvetet med värdegrunden under nästa läsår för att trygga samtliga elever. Detta gäller även de barn som är på fritids som inte blir valda av någon kamrat. Där ser vi dock att mönstret förändrats över tid – de som inte blev valda på vårens enkät är inte samma elever som inte blev valda i höstas. Vi har inte lyckats utveckla fadderverksamheten på det sättet som vi planerade inför detta läsår.

Åtgärder för utveckling:

• För att ytterligare minimera konflikter som inträffar på rasterna kommer vi att fortsätta med rastaktiviteter under kommande läsår. Målet är att alla vuxna ska vara aktiva på rasterna.

• Vi kommer att starta upp läsåret med tydlighet i hur vi använder våra lokaler på bästa sätt. Våra gemensamma trivselregler kommer att diskuteras och uppdateras.

• Fadderverksamheten kommer att ses över.

• Trygghetsgruppens arbete kommer att tydliggöras och elevhälsan

(specialpedagog och kurator) kommer att finnas i vår verksamhet på heltid från och med hösten. Tillsammans kommer vi att planera för det

hälsofrämjande och förebyggande arbetet under nästa läsår.

• Vi kommer att ägna gemensam planeringstid till arbetet med vår gemensamma värdegrund.

(9)

• Arbeta förebyggande med trygghet och kamratskap på fritidshemmet bl a genom att vara närvarande vuxna.

• Vi kommer att arbeta fram en handlingsplan för övergång mellan

förberedelseklass och klass för att trygga våra nyanlända elever och ge dem en så bra skolgång som möjligt.

4. Kunskaper - ämnesutveckling

• Alla elever ska kunna läsa i skolår 1. Tidig upptäckt – tidig insats

Resultat och bedömning: 68% av eleverna i årskurs 1 kan läsa på svenska.

Antalet barn som kan läsa när de lämnar åk 1 ska årligen öka för att 2018 vara 100 %.

Målet är uppfyllt på vår enhet X

Analys: Vi har 24% nyanlända elever i årskursen och vi ser att detta är en

bidragande orsak till ett lägre resultat jämfört med tidigare år bl a beroende på att eleverna är i början av sin språkutveckling i svenska.

Åtgärder för utveckling

• Utveckla arbetet med språkstöd, studiehandledning och SVA-undervisning för våra nyanlända elever.

• Vi kommer att arbeta medvetet med frånvarorutinen för att uppmärksamma frånvaro tidigt.

• Andelen elever som når ämnesbetyget A i åk 6 och 9 ska årligen öka fram till 2018.

Vi ska ligga bland de 50 % bästa kommunerna i landet när det gäller att nå A-nivån på nationella ämnesproven 2015, för att 2018 ligga bland de 25 % bästa.

Resultat och bedömning: 61% av eleverna uppnådde betyget A i minst ett ämne våren 2016, i år lyckades 40% av eleverna uppnå minst ett A.

Andelen elever med betyget A i minst ett ämne de läser ska årligen öka.

Analys: I vår undervisning har vi inte lyckats att utveckla elevernas förmågor som krävs för ett A t.ex en väl utvecklad läsförståelseförmåga, förmåga att kritiskt

(10)

granska, ge omdöme och respons samt förmåga att dokumentera skriftligt på ett välutvecklat och tydligt sätt.

• Vi behöver möta och utmana våra elever och tydliggöra vad som krävs och vad som förväntas för att nå det högsta betygssteget. Tillsammans med eleverna regelbundet utvärdera arbetet.

• Mer individanpassad undervisning för att nå så långt som möjligt.

Skolans Mål:

• Vi ska nå en högre måluppfyllelse i samtliga ämnen.

Bedömning och resultat: Av eleverna i årskurs 3 är det 51% av alla elever som klarar samtliga delprov i svenska och det är 83% av eleverna som klarar samtliga delprov i matematik. I årskurs 6 är det 76% som når en godkänd i svenska, 94% i engelska och 91% i matematik. De flesta elever som inte når kraven i svenska läser enligt kursplanen svenska som andraspråk. Dessa elever återfinns även i grupperna som inte når kraven i övriga ämnen. När det gäller betygsstatistiken är det några

nyanlända elever och elever som läser enligt kursplanen svenska som andraspråk som inte får betyg i flera ämnen.

Målet är uppfyllt X

Nationella ämnesprov Ämnesprov åk 3

Antal elever som deltagit i samtliga delprov och andelen (%) av dessa som nått kravnivån på samtliga delprov.

2017 Antal elever som deltagit på samtliga

delprov nej ja

2017 Andel (%)

som nått kravnivån

2016 Antal elever som deltagit på samtliga

delprov nej ja

2016 Andel (%)

som nått kravnivån

Matematik 0 40 80 0 44 78

Svenska 3 37 51* 4 40 73

De elever som inte gjort proven i svenska är nyanlända.

*flera elever har gjort slarvfel på ett av delproven som handlar om interpunktion vilket gör att de inte klarar samtliga delprov, om dessa elever räknas bort blir siffran 72%

(11)

Måluppfyllelse

Ämne Andel elever som inte uppnått kunskapskraven för godtagbara kunskaper

Andel elever som uppnått kunskapskraven för godtagbara kunskaper

Andel elever som uppnått kunskapskraven mer än väl.*

Svenska 25 55 20

Matematik 14 60 26

NO 10 85 5

SO 10 85 5

Andel elever som når kunskapskraven i alla ovanstående ämnen

-- 75 --

-

* En elev kan bara ingå i en av rutorna så att det blir 100 % totalt.

Nationella ämnesprov Ämnesprov åk 6

Antal elever som deltagit i samtliga delprov och andelen (%) av dessa som nått betyget E-A på samtliga delprov och andelen elever som fått A som provbetyg.

2017

Antal elever som deltagit på samtliga

delprov

nej ja

2017

Andel (%) som nått betyg E-A på samtliga

delprov

2017

Andel (%) som nått

prov- betyget A

2016

Antal elever

som deltagit på

samtliga delprov

nej ja

2016

Andel (%) som nått betyg E-A på samtliga

delprov

2016

Andel (%) som nått

prov- betyget A

Engelska 1 34 76 18 0 31 87 16

Matematik 2 33 81 3 1 30 100 23

Svenska 2 33 71 3 1 30 93 3

(12)

Betyg åk 6

Ämne – och F

%

E och D

%

C och B

%

A

%

Biologi 5,7 54,3 37,1 2,9

Bild 0 51,5 45,7 0

Engelska 5,7 37,2 40 17,1

Fysik 5,7 37,2 51,4 0

Geografi 8,6 48,5 34,3 2,9

Historia 17,1 48,6 25,7 5,7

Hem och

konsumentkunskap 5,7 62,9 22,9 5,7

Idrott och hälsa 2,9 42,8 45,7 8,6

Kemi 5,7 45,7 42,9 2,9

Matematik 11,4 42,8 34,3 11,4

Musik 2,9 60,0 37,1 0

Religion 5,7 65,7 20,0 5,7

Samhällskunskap 5,7 51,4 34,3 5,7

Slöjd 0 74,3 17,2 8,6

Svenska 4,3 47,8 39,1 8,7

Svenska som andraspråk 58,3 33,3 8,3 0

Teknik 2,9 51,4 45,8 0

Totalt 6,6 50,4 35,2 5,9

Analys: Resultaten av NP i årskurs 3 i svenska är lägre än förra året men flera av eleverna har missat proven med ytterst liten marginal och bedöms nå kravnivån för årskursen (se måluppfyllelse). Eleverna har missat på delprovet som handlar om interpunktion (stor bokstav och punkt). Flera elever i denna årskursen behöver utveckla innehåll och struktur i sina texter och öka läsflytet.

I årskurs 6 svenska ser vi samma sak, flera elever klarar inte samtliga delprov men bedöms nå kravnivån för att få ett godkänt betyg. När vi analyserar elevernas resultat i årskurs 6 ser vi att bristande språkkunskaper i svenska har stor betydelse för

resultaten i samtliga ämnen. I stort sett samtliga elever som inte får provbetyg på nationella proven i svenska följer kursplanen svenska som andraspråk (40% av dessa är nyanlända). I årskurs 6 har vi medvetet arbetat med grupperingar av olika slag och förstärkt vuxennärvaro för att tillgodose samtliga elevers behov av anpassad undervisning. Vi har också fokuserat på trygghet och studiero och haft en tät kontakt med föräldrar. Lovskola på sportlov och påsklov samt läxhjälp har hjälpt vissa elever att nå målen och andra elever att nå längre än vad som annars varit möjligt.

(13)

• Tydliggöra ämnet svenska som andraspråk och arbeta medvetet med eleverna som läser enligt den kursplanen.

• Vi kommer att använda skolverkets nya bedömningsstöd bygga svenska för att följa våra nyanlända elevers språkutveckling.

• Närmare samarbete med modersmålslärarna ger större möjligheter att samarbeta kring studiehandledning.

• Fortsätta att utveckla undervisningen med ämnesintegrering och arbeta språkutvecklande i samtliga ämnen vilket gynnar alla våra elever. Arbeta mot att ett flerspråkigt förhållningssätt ska genomsyra hela verksamheten.

• Arbeta medvetet med en flexibel organisation av specialundervisning så att samtliga elever som har behov av extra stöd får det. Delar av

personalgruppen kommer att delta i specialpedagogiklyftet för att öka kompetensen kring hur vi arbetar med att anpassa undervisningen i klassrummet och arbeta med särskilt stöd.

• Vi kommer att fortsätta sökandet efter ytterligare en speciallärare och vi kommer att ha en specialpedagog på heltid i vår verksamhet.

• Se över organisation och schemaläggning kontinuerligt så att allas kompetenser/behörigheter tas tillvara och används så bra som möjligt.

• Utveckla arbetet med lovskola så att det erbjuds fler elever i olika årskurser.

• Ämnesgrupperna arbetar vidare för att utveckla undervisningen kring de resultat vi ser på nationella proven och i betygsstatistiken.

5. Inflytande och ansvar

• Elevens upplevelse av inflytande i undervisningen ska årligen öka för att 2018 vara 100

%.

Elevinflytandet ska årligen öka från idag, där 87 % av eleverna anger att de har inflytande, till att 2016 vara 95 %.

Bedömning och resultat: På fråga 13 i den kommungemensamma enkäten svarar 83% av eleverna att de upplever att lärarna tar hänsyn till deras åsikter. Utifrån denna fråga gör vi vår bedömning.

(14)

Skolans mål:

• Eleverna upplever att de kan påverka hur de ska arbeta i de olika ämnena och är med och planerar sitt arbete i skolan.

Bedömning och resultat: 72% upplever att de kan påverka hur de ska arbeta i de olika ämnena och 59% upplever att de är med och planerar sitt arbete. Vårt mål var att nå 90%

Analys: Under ombyggnationen har vi haft minskade ytor för eleverna både inne och ute vilket har gjort att vi blivit begränsade i möjligheten att tillgodose elevernas möjligheter till flexibla arbetsytor. I undervisningen har vi har inte lyckats tydliggöra för eleverna hur de kan vara delaktiga i att planera sitt arbete och påverka hur de arbetar i de olika ämnena. 74% av lärarna uppger att eleverna kan påverka hur arbetet i de olika ämnena genomförs. Detta innebära att eleverna anser att de har mindre möjlighet att påverka arbetssätt och planering jämfört med lärarna.

• Tydliggöra de demokratiska processerna ännu mer och arbeta aktivt med elevinflytande i vardagen.

• Diskussion i arbetslagen om hur vi kan arbeta med inflytande och elevdemokrati.

• Vi behöver fördjupa oss i kapitel 2.3 i läroplanen som handlar om elevernas ansvar och inflytande för att vi ska bli bättre på att fullgöra vårt uppdrag i dessa delar.

6. Skola och hem

• Vårdnadshavare och elever ska vara nöjda med våra skolor.

2018 ska 97 % av vårdnadshavarna vara nöjda med skolans bemötande .

Bedömning och resultat: I årets kommungemensamma enkät har föräldrarna svarat enligt nedanstående tabell. Utifrån dessa siffror gör vi en bedömning att vi är på god väg att uppnå målet.

(15)

Skola Fritidshem Jag känner mig välkommen när jag

besöker verksamheten

96% 97%

Personalen är intresserade av att ha bra kontakt med mig

88% 87%

Jag känner mig trygg när mitt barn är i verksamheten

86% 94%

Analys: Vi är bra på att få föräldrar att känna sig välkomna till vår skola men vi behöver bli bättre på att visa vårt intresse när det gäller att ha en bra dialog och fortsätta arbetet med ökad trygghet för samtliga elever.

• Fortsätta arbetet med att ständigt ha en god dialog med föräldrarna och få dem att känna sig välkomna till oss.

• Vi behöver bli bättre på att informera föräldrarna om skolans och

fritidshemmets mål (84% resp 75% är nöjda) och om vad som händer i det dagliga arbetet (80% resp 63%nöjda).

7. Resultat av enkäter och kulturanalys

Förutom de kommungemensamma enkäterna har vi genomfört en

medarbetarenkät, skolinspektionens skolenkät där pedagogisk personal, elever och vårdnadshavare får ge sin syn på skolan samt en uppföljning av kulturananalysen som genomfördes 2015.

Medarbetarenkäten visar att personalen anser att arbetet på skolan känns meningsfullt och man känner sig delaktig i beslut som tas. Stämningen och arbetsklimatet är gott och utbyte av information och den interna

kommunikationen fungerar bra. Det finns förtroende för ledningen på skolan och man upplever att man har tydliga mål och förväntningar på sig i sitt arbete.

När enkäten genomfördes fanns synpunkter på att den fysiska arbetsmiljön och de tekniska hjälpmedlen inte var de bästa men detta var innan renovering och ombyggnation genomfördes. Missnöje fanns även med möjligheter till friskvård men efter att enkäten genomfördes har kommunen infört möjlighet till

(16)

frikvårdsbidrag. Trakasserier och diskriminering förekommer inte och sjukfrånvaron är relativt låg.

Kulturanalysen visar att personalen trivs ”fantastiskt bra” och samverkan med kollegor framförs som en bidragande orsak till den fina stämningen. Det finns en vilja att förbättra och utveckla. Skolledningen har stort förtroende hos personalen och man upplever att man har goda förutsättningar att utföra sitt uppdrag. Samverkan inom och mellan arbetslagen behöver förbättras bl a när det gäller mottagande av nyanlända elever och hur vi utvecklar undervisningen för att nå en högre måluppfyllelse. Vi behöver bli bättre på att planera vårt värdegrundsarbete och förebygga kränkningar och konflikter mellan elever.

Språkbruket lyfts också fram som ett område att arbeta med. När det gäller IT och digitalisering så upplever personalen att det medför en hel del utmaningar men det framförs också att användningen av digitala medel har ökat och att det har en stor påverkan på undervisningen. Pedagogerna ser positivt på den digitala utvecklingen och förändringen av arbetssätt och metoder. Eleverna framför att de är mycket nöjda med sina lärare och att lektionerna är bra men att det emellanåt är svårt att få studiero.

Analysgruppen har gett förslag på kommande prioriterade utvecklingsområden att ta med i kommande utvecklingsplan

• Samarbetet mellan olika personalkategorier, med fokus på högre måluppfyllelse och värdegrundsarbete, behöver utvecklas.

• Vi behöver förbättra planering och samarbete samt utnyttja varandras kompetenser när det gäller elevernas måluppfyllelse och mottagande av nyanlända elever.

Skolenkäten visar samstämmiga svar från elever och föräldrar i att vi i undervisningen är bra på att väcka elevernas lust att lära mer och att skolarbetet är roligt. Vi är också bra på att anpassa undervisningen efter elevernas behov och ge eleverna den hjälp de behöver och man upplever att utvecklingssamtalen är givande. Vi tror på våra elever och vi arbetar ständigt med att utveckla undervisningen!

Våra utvecklingsområden enligt skolenkäten är att

• skapa studiero på lektionerna

• arbeta aktivt med våra trivselregler

• ge eleverna inflytande i undervisningen

• arbeta med att snabbare kartlägga och utreda elevers behov av särskilt stöd

• arbeta målmedvetet för att förhindra kränkningar.

( samtliga enkätsvar finns på www.skolinspektionen.se )

(17)

8. Rektorns sammanfattning av kvalitetsredovisningen

Under läsåret har vi genomfört en omfattande renovering/ombyggnad av våra lokaler vilket inneburit stora utmaningar för verksamheten. Trots detta har vi lyckats hålla hög kvalité i vårt arbete och hittat lösningar med elevernas bästa i fokus. Vår utmaning nu är att skapa lärmiljöer i våra nya lokaler som utmanar och inspirerar våra elever och främjar deras lärande.

Vår satsning på den gemensamma kompetensutvecklingen läslyftet har bidragit till en större samsyn när det gäller planering av undervisningen samt har bidragit till en ökad medvetenhet om språkets betydelse i undervisningen och att flerspråkighet berikar. Vi har fått i gång arbetet med ämnesgrupper vilket bidragit till fler

pedagogiska diskussioner kring hur vi arbetar med våra olika ämnen och

ambitionen är att det ska leda till ett fördjupat röda tråden arbete från förskoleklass till årskurs 6. Vi har en utmaning i att möta våra nyanlända elever samt elever med annat modersmål både när det gäller undervisning samt uppföljning och analys av resultat.

Vi har tagit ytterligare ett kliv i vårt arbete med att utveckla våra digitala lärmijöer med fler aktiva bloggar, mer aktivt användande av smartboards och projektorer i undervisningen, användande av office 365 som personalens gemensamma plattform för att dela information etc. Under året har vi också fått glädjas över ytterligare framgångar i webbstjärnans tävling där vi fick en utmärkelse med vår engelska blogg som vann priset för årets lågstadieblogg och vi kammade hem det finaste priset i hela tävlingen – Årets Webbstjärna. Vi är otroligt stolta över dessa utmärkelser som är ett bevis på att vi medvetet arbetar för att utveckla elevernas digitala kompetens. Genom detta sätt att arbeta skapar vi delaktighet och inflytande för eleverna och en öppenhet och insyn för föräldrar och andra. Vi har haft

förmånen att ha vår utbildningsminister Gustaf Fridolin på besök i verksamheten. Vi fick chansen att visa vår verksamhet och våra nyrenoverade lokaler och han

träffade elevrådet och deltog på en lektion i programmering tillsammans med årskurs 5.

De resultat som vi ser i våra enkäter visar att vi har en god arbetsmiljö och hög trivsel vilket medför att vi ständigt utvecklas och det finns en stor vilja hos

personalen att få eleverna att nå så långt som möjligt. Vi kommer att fortsätta vårt arbete mot en högre måluppfyllelse och att göra en bra skola ännu bättre. Ständigt med våra tre ledord KUNSKAP, GLÄDJE och TRYGGHET i fokus!

Hallsberg 2017-07-03

Catharina Lindvall-Scharmer Rektor