Samband mellan fysisk aktivitet, stress och skärmtid hos ungdomar

Lärande & samhälle Idrottsvetenskap

Examensarbete i Idrott och lärande

Samband mellan fysisk aktivitet, stress

och skärmtid hos ungdomar

Relations of physical activity, stress and screen-time in adolescents

Anna Böhme

Ämneslärarexamen, 270 hp Handledare: Ange handledare

Datum för slutseminarium, 2021-01-12

Examinator: Kutte Jönsson Handledare: Thomas Persson

2

Sammanfattning

Många elever känner sig stressade i och i samband med skolan. Samtidigt minskar mängden fysisk aktivitet ju äldre eleverna blir och i dagens digitaliserade samhälle blir tiden framför skärmen allt längre. Syftet med denna studie är att undersöka vilket samband det finns mellan fysisk aktivitet, stress och skärmtid bland elever. Detta görs med en kvantitativ undersökning med enkät som metod där 62 elever deltog. 87% av deltagarna uppnår en tillräcklig nivå av fysisk aktivitet. Trots detta upplever 37% en hög stressnivå och 43,6% sitter framför en skärm mer än 10 timmar om dagen. En korrelationsanalys visar på ett samband mellan fysisk aktivitet och skärmtid (r =-0,281, p >0,05) medan stress inte visade något signifikant samband med fysisk aktivitet eller skärmtid.

3

Abstract

Many students feel stressed in a school-based environment. At the same time, the amount of physical activity decreases as the students get older and in today’s digitalized society, the time in front of the screen becomes longer and longer. The purpose of this study was to examine the relationship between physical activity, stress and screen-time among students. This is done with a quantitative survey with a questionnaire as a method in which 62 student participants. 87% of the sample fell in an adequate level of physical activity. Despite this 37% experience a high level of stress and 43.6% have a screen-time over 10 hour per day. A correlation analysis shows a relationship between physical activity and screen-time (r =-0.281, p >0.05) while stress did not show any significant relationship between physical activity or screen-time.

4

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 5

1.1 Bakgrund ... 5

1.2 Syfte och problemställning ... 6

1.3 Disposition ... 7

2. Tidigare forskning ... 8

2.1 Stress ... 8

2.1.1 Stress i skolan ... 9

2.2 Fysisk aktivitet ... 10

2.2.1 Barn och fysisk aktivitet ... 11

2.2.2 Fysisk aktivitet i skolan ... 11

2.3 Skärmtid ... 12

2.3.1 Skärmtid i skolan ... 13

3. Teoretiska perspektiv ... 14

4. Metod och genomförande ... 16

4.1 Metodologiska val ... 16 4.1.1 Fenomenologi ... 16 4.1.2 Kvantitativ metod ... 16 4.2 Urval ... 17 4.3 Enkätutformning ... 18 4.4 Datainsamling ... 19 4.5 Etiska överväganden... 19

4.6 Validitet och reliabilitet ... 20

5. Resultat och analys... 22

5.1 Analys ... 22

5.2 Resultat ... 22

6. Diskussion och slutsats... 26

6.1 Metoddiskussion ... 26

6.2 Resultatdiskussion ... 26

5

1. Inledning

1.1 Bakgrund

Alla barn föds i en, för dem helt okänd värld. De nyfödda har ingen aning om var de är födda och i vilken miljö. Är föräldrarna rika eller fattiga? Är hemmiljön farlig eller säker? De har ingen aning utan måste vara redo för alla alternativ (Thompson, 2014). Förr i tiden var barnen tvungna att snabbt upp och röra på sig för att kunna skaffa mat och hålla sig vid liv redan i tidig ålder. Idag finns inte det behovet på samma sätt

(Hansen, 2016). Men hur hanterar våra hjärnor situationer som förr innebar liv eller död men som idag mer liknar hinner jag med alla uppgifter som ska in nästa vecka?

Många elever känner sig stressade i skolan och har svårt att släppa stressen. Detta kan bidra till att eleverna hamnar efter i skolarbeten och känner att de tappar kontrollen ännu mer vilket i sin tur bidrar till mer stress och oro (Thompson, 2014). Enligt Skolverkets studie Attityder till skolan 2018 (2019) är det 40% av eleverna i årskurs 7–9 som känner sig stressade oftast eller alltid i skolan. Framför allt är det läxor och prov som är den vanligaste orsaken till stress och dessutom har stressen bland de äldre eleverna ökat sedan undersökningen 2015 (Skolverket, 2019). Tiden hos ungdomarna verkar inte räcka till för att hinna med allt som ska göras. En av bovarna till detta är troligtvis att många ungdomar lägger mycket tid på att sitta och titta på en skärm. Tid som tas från något annat de hade kunnat göra, som umgås med kompisar, läxläsning eller

fritidsaktiviteter men det tar också tid från ungdomars grundläggande behov som äta, sova och fysisk aktivitet (Nyberg, 2017).

Digitaliseringen ökar stort i samhället och skolan har i uppdrag att utveckla elevernas förståelse för hur digitaliseringen påverkar både dem själva och samhället. Eleverna ges möjlighet till att utveckla sin förmåga att använda och kritiskt granska den digitala tekniken och kunna använda den på ett ansvarsfullt sätt där fördelar och nackdelar vägs in (Skolverket, 2011). Det diskuteras flitigt hur skärmvanor påverkar unga och deras hälsa, främst när det kommer till stillasittandets ökning och den fysiska aktivitetens minskning. Dessutom visar undersökningar från Centrum för idrottsforskning (Nyberg,

6

2017) att mängden fysisk aktivitet hos ungdomarna minskar ju äldre ungdomarna blir. Samtidigt ökar stressen hos eleverna (Skolverket, 2019). Forskning visar att fysisk aktivitet har motsatt effekt på kroppen och hjärnan, jämfört med stress, och därför kan fysisk aktivitet användas som behandling av stress. Medan stressreaktionen höjer kortisolnivåerna i kroppen, sänker fysisk aktivitet nivåerna och vid regelbunden fysisk aktivitet lär sig kroppen att hantera kortisolnivåerna och reagerar inte lika starkt på dessa. Barn och ungdomar kan då med hjälp av fysisk aktivitet göra att deras stress blir hanterbar (Henriksson & Sundberg, 2016).

Skolan har ett ansvar att främja elevernas välmående samt att hjälpa till att stärka och bibehålla elevernas välbefinnande. Målet är att kunna skapa en så positiv skolsituation som möjligt för eleverna genom att uppmärksamma hälsofrågor och skapa en

gemenskap som ger lust att lära (Skolverket, 2011). Därför är det viktig att få kunskap kring stress, fysisk aktivitet och skärmtid för att hjälpa eleverna att hitta en balans för deras eget bästa välmående.

1.2 Syfte och problemställning

Att förstå sambandet mellan stressen och tiden som eleverna lägger på fysisk aktivitet respektive skärmtid och kunna använda det som ett verktyg kan bidra till att skolorna bättre kan arbeta för att öka förståelsen kring hälsa och välmående. Därför kommer denna undersökning att undersöka sambandet mellan variablerna fysisk aktivitet, skärmtid och stress med hjälp av följande problemställning:

• Vad finns det för samband mellan fysisk aktivitet, skärmtid och stress bland elever?

7

1.3 Disposition

I inledningen beskrevs den vetenskapliga problemställningen och syftet till varför denna undersökning är viktig. I tidigare forskning beskrivs den forskning som redan finns inom detta område och skapar ett större sammanhang med både svensk och

internationell forskning. I teoretiska perspektiv redogörs för de teorier som används i analysen och i metod och genomförande motiveras de val av metoder och urval som gjorts. Tillförlitlighet och forskningsetik diskuteras. I resultat och analys presenteras, analyseras och tolkas det insamlade materialet med hjälp av de teorier som nämnts tidigare. I sista delen, diskussion och slutsats, diskuteras och problematiseras resultatet i studien samt konsekvenser av resultatet.

8

2. Tidigare forskning

2.1 Stress

En nyfödd har förmågan att snabbt kunna anpassa sig till miljön den föds i för att kunna öka dess överlevnadschanser. Dessa anpassningar görs inte medvetet utan det är det biologiska systemet som organiserar sig i kroppen när det mottager en signal från miljön. Ett exempel kan vara att spädbarns hjärnor blir mer eller mindre vaksamma för hot mot deras säkerhet beroende på miljön de lever i (Thompson, 2014). Det som händer när hjärnan upptäcker något som uppfattas som ett hot, oavsett om det bygger på individuell erfarenhet eller gemensam uppfattning, är att den sänder ut signaler till nervsystemet som avgör om det är dags för kamp eller flykt. Denna kamp-flyktreaktion är det som kallas för stressreaktion (Barney, Pleban & Lewis, 2019).

Oron ökar kring elevers psykiska välmående där stress är en oönskad negativ känslostatus som får elever att känna sig oroliga och negativa till det dagliga livet. Samtidigt har en viss nivå av stress en positiv effekt i form av höjande av prestation (Xu, Liu, Chepyator-Thomson, & Schmidlein, 2018). Vad som händer vid en stressreaktion är att det systemet som kallas HPA-axeln aktiveras. HPA står för hypothalamic-pituitaty-ardenal, vilket som på svenska betyder hypotalamus-hypofys-binjure. Reaktionen börjar i hypotalamus som sitter i mellanhjärnan. Hypotalamus reagerar, så fort hjärnan uppfattar något som ett hot, genom att sända ut en signal till hypofysen som är en körtel på undersidan av hypotalamus. Hypofysen meddelar binjurarna, som sitter ovanför njurarna, att släppa ut ett hormon som kallas kortisol. Kortisol i kroppen gör att pulsen och blodtrycket ökar för att göra kroppen redo för att möta hotet (Thompson, 2014).

Att vara stressad är en del av vardagen och själva stressreaktionen är både naturlig och livsviktig för kroppen (Barney, Pleban & Lewis, 2019). Men att minska graden stress är extra viktigt nu då samhället blir allt mer krävande och även om stressreaktionen i kroppen ser samma ut biologiskt hos alla människor behöver det inte betyda att den yttrar sig likadant. Det varierar från person till person hur känslig man är för att

9

påverkas av reaktionen samtidigt som alla har olika erfarenhet kring att hantera och dämpa stress (Ishii & Osaka, 2010). Men oavsett hur känslig individen är för

stressreaktionen är den endast gjord för att vara aktiverad en kort stund för sen behöver kroppen återhämta sig och ge utrymme för andra kroppsliga reaktioner. Problemet som uppstår när systemet är aktiverat för länge, utan återhämtning, är att reaktionen föder sig själv med oro och negativa tankar, vilket skadar den mentala hälsan (Xu, Liu,

Chepyator-Thomson, & Schmidlein, 2018). Det finns bromssystem i hjärnan som har förmågan att bromsa kortisolnivåerna, detta bromssystem kallas hippocampus och sitter i hjärnans minnescentrum. Vad som händer när stressystemet står igång för länge är att den tröttar ut hippocampus, vilket gör att det blir svårare för hjärnan att bromsa

kortisolnivåerna och under en längre tid kan det även innebära att hippocampus minskar i storlek (Hansen, 2016).

2.1.1 Stress i skolan

Skolan fungerar som social arena samt en plats för lärande och prestationer. Vilket för många elever kan innebära att skolan är en påfrestande miljö som bidrar till ohälsa och stress. En del av detta kan ungdomar uppleva som värderingshot, ett måste att vara och klä sig på ett visst sätt men också kunna prestera på den nivå som alla förväntar sig att man ska göra. Känslan av hot som dessa gör att stressreaktionen aktiveras i kroppen (Hiltunen, 2017).

Att elever är mer eller mindre stressade i dagens skolor är ingen nyhet, vilket stöds av Folkhälsomyndighetens rapport (2019). Deras insamlade data från 2013–2014 visar att 61% av flickor i 15 års åldern som är ganska eller mycket stressade, medan pojkar i 15 års åldern hade en andel på 34%. 2018–2019 års insamlade data visar en ökning hos flickor på 13% och hos pojkar på 14%, jämfört med förra mätningen

(Folkhälsomyndigheten, 2019).

Några tänkbara anledningar till den ökande stressen i skolorna är att kravet på att prestera höga betyg för att sedan kunna vidareutbilda sig och öka chanserna till en bra framtid har ökat. Mer fokus på individualiseringen har bidragit till att eleverna uppfattar att de är helt ansvariga för sin egen framgång och vägval, de blir oroliga över att

10

eventuellt inte lyckas skapa sig den perfekta självbiografin (Hiltunen, 2017). Majoriteten av ungdomarna strävar efter att lyckas i livet, i skolan eller på fritiden. Många känner sig stressade i skolan då de känner att de befinner sig i ett sammanhang som är svårt att påverka. Detta kan leda till ökad stress och oro då de känner att de är själva ansvariga för att lyckas utan att kunna styra över hur (Wilhsson, 2017). Rent biologiskt är det inte särskilt konstigt att det är just ungdomar som upplever mycket stress och oro. Det är nämligen så att de delar av hjärnan som bromsar stress och oro, bland annat hippocampus, mognar sist medan de delar av hjärnan som skapar stress oftast är fullt utvecklade (Morin-Major m.fl., 2016).

2.2 Fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet innefattar all rörelse av kroppen där skelettmuskulaturen sammandras och resulterar i en ökad energiförbrukning. Vid regelbunden fysisk aktivitet påverkas mängder av mekanismer i våra vävnader och bidrar till olika positiva effekter på bland annat hjärta och kärl, immunsystem och blodtryck. Regelbunden fysisk aktivitet bidrar också till en förbättrad hälsa och välmående samt påverkar hjärnan och andra organ med proteiner och genaktivitet (Henriksson & Sundberg, 2016). Det har visat sig att stress och fysisk aktivitet har ett samband som indikerar på att fysisk aktivitet kan reglera stressreaktionen. En ökad mängd av fysisk aktivitet minskar stressen och responsen i kroppen (Barney, Pleban & Lewis, 2019). Studier har också visat på en betydande motsatt effekt på kroppens system där stress är en drivande reaktion och fysisk aktivitet är en bromsande reaktion. De som var fysiskt aktiva mindre än rekommendationerna på 150 minuter i veckan var mycket mer mottagliga och känsliga för stress än de som var aktiva mer än rekommendationerna (Xu, Liu, Chepyator-Thomson, & Schmidlein, 2018).

Människokroppen är byggd för rörelse och både kropp och själ mår bra av fysisk

aktivitet. All form av rörelse påverkar hälsan positivt, kroppen blir piggare, starkare och även minnet kan förbättras samtidigt som du sover bättre. Risken för att få olika fysiska och psykiska sjukdomar minskar (Henriksson & Sundberg, 2016). Men det har också visat sig att fysisk aktivitet som innefattar tävling och prestation kan vara en stressande

11

faktor. För de individer som har en positiv inställning till fysisk aktivitet har det en reducerande effekt på stress medan de individer som har en mer negativ inställning kan fysisk aktivitet bidra till stress (Ishii & Osaka, 2010).

2.2.1 Barn och fysisk aktivitet

De rekommendationer som finns i dag om fysisk aktivitet kommer från

Världshälsoorganisationen WHO. Barn och ungdomar i åldern 5–17 år bör, enligt WHO, vara fysiskt aktiva i 60 minuter varje dag medan vuxna över 18 år bör vara fysiskt aktiva i minst 150 minuter per vecka (Folkhälsomyndigheten, 2020a). Den stora skillnaden i mängden tid beror på att det i uppväxtåren är extra viktigt att röra på sig då det är under denna period som muskler och skelett byggs upp, samtidigt som motorik, koordination och rörelseförmåga utvecklas (Nyberg, 2017). Om barn redan i tidig ålder får en positiv upplevelse av fysisk aktivitet bidrar det till att denna känsla och

inställning följer med upp i både tonåren och som vuxen. Dessutom är det en fördel för både samhälle och individ att ha färdigheter och kunskap om idrott och hälsa

(Skolverket, 2011). I första hand ska den fysiska aktiviteten vara måttlig så som i promenader, lek och rastaktiviteter. Sen bör också mer pulshöjande aktiviteter och aktiviteter som belastar skelett och muskulatur genomföras minst tre dagar i veckan som att springa eller idrottsträning (Nyberg, 2017).

2.2.2 Fysisk aktivitet i skolan

I läroplanen (Skolverket, 2011) för grundskolan finns ämnet idrott och hälsa bland annat för att utveckla intresset för att vara fysisk aktiv. Syftet med ämnet är att eleverna ska ges förutsättningar för att utveckla levnadsvanor som har positiv effekt för både psykiskt och fysiskt välbefinnande samtidigt som ämnet skapar förutsättningar för att alla elever ska kunna deltaga i fysiska aktiviteter både i skolan och utanför. I skolämnet idrott och hälsa får eleverna möjlighet att prova olika slags fysiska aktiviteter och utveckla sin förmåga att röra sig allsidigt och bidra till god kroppsuppfattning och tilltro till sin egen fysiska förmåga. Eleverna ges även möjlighet att utveckla kunskaper kring vad som påverkar den fysiska förmågan, både positiva effekter och risker samt

12

säkerhetsfaktorer. Med den kunskapen kan sedan eleverna ta ställning i frågor kring livsstil och påverka sin egen hälsa genom hela livet (Skolverket, 2011).

Men en annan viktig del för att bidra till mer fysisk aktivitet är rasterna mellan

lektionerna som ger eleverna avbrott från stillasittande och bidrar till ett tillfälle att vara fysiskt aktiv om så bara för en liten stund. Enligt Nyberg (2017) är ungefär hälften av eleverna aktiva på skolans raster och flera av de som vanligtvis inte deltar på

idrottslektionerna sitter oftast stilla på rasterna. Mängden fysisk aktivitet på rasterna minskar också i samband med att eleverna blir äldre. Hade skolorna valt att utnyttjat rasterna och hjälpt till med organiserade rastaktiviteter som uppmanar till fysisk aktivitet, hade alla elever kunnat varit fysiskt aktiva fem timmar i veckan, bara räknat tiden de har rast (Nyberg, 2017).

2.3 Skärmtid

I dagens svenska samhälle är internet en naturlig del i vardagen och något som människan använder regelbundet, varje dag. Idag är det nästan ingen, och här räknas även högstadieelever in, som är utan mobil och de mobiler som finns är smartphones (Motohiro & Kawahara, 2017). Internet är en oerhört viktig del i elevernas liv och i samma takt som eleverna blir äldre ökar också vikten av internetanvändandet (Alexandersson & Davidsson, 2016). Den grupp som spenderar mest tid bakom

skärmen för användandet av sociala medier är 12–17 åringar, dessa är bland de första att växa upp i en värld med internetbaserad kommunikation (Kim, 2016).

Det pågår en hel del forskning om huruvida tid framför skärmen påverkar ungdomar positivt eller negativ. Men resultaten har snarare skapat fler frågor än svar. Det har visat sig i flera studier om ungdomars skärmtid och deras välmående att skärmen kan ha både negativa och positiva effekter beroende på vilken social media som används och syftet bakom användandet (Kim, 2016). Den dagliga sociala kontakten sker främst idag via skärmarna och bland ungdomar är det extra viktigt med vänskap och socialt stöd för att kunna må bra. Enligt Morin-Major med flera (2016) har känslan av gemenskap och stöd från vänner en positiv inverkan på den psykiska hälsan och kan biologiskt minska

13

kortisolnivån som kroppen använder vid en stressreaktion. Därmed blir skärmen indirekt ett verktyg för att kunna minska stressreaktion (Morin-Major m.fl., 2016). Samtidigt kvarstår riskerna med användandet som överanvändning, beroende och känslomässig besatthet. Bara skärmens närvaro i rummet påverkar och gör det svårare att hålla koncentrationen och prestera på olika uppgifter (Motohiro & Kawahara, 2017). Så även om skärmtid är ett modifierbart beteende, vilket innebär att det beror på

utövaren om effekterna blir positiva eller negativa, är det ett beteende som är svårt att styra. I slutänden är det snarare mängden skärmtid i relation till andra dagliga sysslor som avgör riskerna och inte skärmen i sig (Healy, Foley & Haegele, 2020).

2.3.1 Skärmtid i skolan

Med tanke på att skärmen är en naturlig del i elevernas vardag behöver skolan hänga på den utvecklingen och ta vara på de möjligheter som skärmarna faktiskt kan medföra och hjälpa eleverna att utveckla kunskaper kring hanterandet (Alexander & Davidsson, 2016). Skolan har i uppdrag att förbereda eleverna för att kunna verka och leva i samhället, vilket idag innebär att kunna hantera stora mängder informationsflöde från olika skärmar (Skolverket, 2011). Dagens ungdomar har en hel del färdigheter och kunskaper kring hanterandet av skärmarna men förståelsen för dess påverkan är

bristande. Sociala medier som Facebook har visat sig bidra till ökad kortisolproduktion i kroppen som leder till stress, vilket ungdomarna kan ha svårt att se sambandet mellan då de uppfattar Facebook som avslappning, och skyller stressen på för många prov (Morin-Major m.fl., 2016).

I skolan används mycket skärmtid till att lösa skoluppgifter både via dator och mobilen. Dock är det inte ofta mobilen används då många lärare upplever det som störande för eleverna, att de har svårt att hålla sig till det dem ska och flyter gärna in på andra sociala medier för att kolla om där kanske är något viktigt. Dessutom har det visat sig att

eleverna blir minst lika störda av sin egen användning av sociala medier som om någon annan gör det (Alexander & Davidsson, 2016).

14

3. Teoretiska perspektiv

Teorin bakom denna undersökning är att fysisk aktivitet kan bidra till mindre stress och mindre skärmtid medan skärmtiden ökar stressnivån. Med problemformuleringen vad finns det för samband mellan fysisk aktivitet, stress och skärmtid bland elever ligger fokus på elevens upplevelse och deras upplevda värld. Oavsett hur starkt eller svagt biologiskt stressad eleven är, så är det den upplevda stressen som får eleven att tappa kontrollen över sig själv. Det är också den upplevda stressen som eleven måste lära sig att hantera och därför är det viktigt att känslan uttrycks i både språk- och

kulturgemenskap för att kunna uppmärksammas (Brinkkjaer & Höyen, 2013). Därför används ett salutogent perspektiv som ramverk till denna studie. Ett salutogent ramverk innebär att fokuset ligger i vad det finns för resurser för att skapa, bevara och utveckla hälsa istället för att fokusera på vad hälsa är som ett patogent ramverk fokuserar på (Barney, Pleban & Lewis, 2019).

Genom att använda ett salutogent perspektiv på hälsa kan individernas egna känslor och upplevelser framhävas. Då alla individer är olika upplevs och hanteras känslor olika utifrån individens erfarenhet. Men gemensamt för de flesta individer är att välmående uppnås då känslan av helhet och mening tillsammans med rytm och balans uppfylls samtidigt som situationerna man utsätts för är hanterbara. Att ha en vardag som känns hanterbar har visat sig ha en mycket positiv inverkan på ungdomars psykiska välmående (Wilhsson, 2017), precis som fysisk aktivitet och rörelse har. Fysisk aktivitet är mer än bara ett verktyg för att få bättre kondition eller större muskler utan också för att

motverka sjukdomar, övervikt och psykisk ohälsa. Genom att se utifrån ett salutogent perspektiv kan förståelsen för sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa berikas samtidigt som dess konsekvenser kan berika perspektivet av hälsa till skolornas idrott och hälsa ämne (Quennerstedt, 2008).

Fördelen med ett salutogent perspektiv är att hälsa kan ses som en gråskala där man kan befinna sig på olika ställen, istället för en svart-vit skala där man antingen har en god eller dålig hälsa, frisk eller sjuk. Ett patogent perspektiv har denna typ av ramverk och

15

fokuserar på ett biomedicinskt perspektiv på hälsa. Detta perspektiv kan lätt bli ensidigt och begränsa förståelsen för individens hälsoproblem. Det kan också bli att det skapar ett ”normalt” tillstånd som är att vara frisk, vilket som kan tolkas som att vara sjuk är ”onormalt”. Hälsa blir då ett statiskt tillstånd (Antonovsky, 1996) medan i denna studie vill utgå ifrån att hälsa är en process.

Genom att ha utformat frågorna i enkäten utifrån ett salutogent ramverk berikas förståelsen för relationen mellan de tre variablerna som påverkar ungdomars hälsa och som en konsekvens berikar det perspektivet i ämnet idrott och hälsa. Elevernas unika upplevelse är den som kommer i fokus och vikten blir hur god hälsa kan uppnås eller bevaras (Quennerstedt, 2008).

16

4. Metod och genomförande

4.1 Metodologiska val

I denna undersökning har en fenomenologisk vetenskapsteori använts tillsammans med en kvantitativ metod. Detta för att syfte och problemställning efterfrågar kvantitativa mätningar med sambandsundersökning. Dessutom är dessa metodologiska val

tidsbesparande vilket är en fördel då undersökningen är både tids- och resursbegränsad.

4.1.1 Fenomenologi

Enligt den fenomenologiska kunskapsteorin är det upplevelsen som sätts i centrum och det genomförs empiriska studier av människans upplevelser och föreställningar.

Svårigheten med att undersöka upplevelser är att det kan vara svårt att förmedla den upplevelsen man har till någon annan och bli förstådd. Men samtidigt är det den upplevda världen som är den verkliga för individen och det den handlar efter

(Brinkkjaer & Höyen, 2013). Med hjälp av ett fenomenologiskt tillvägagångssätt vill man som forskare, vid denna problemformulering, försöka förstå sig på elevernas känslor och upplevelser i samband med stress, fysisk aktivitet och skärmtid. För att kunna få en ökad förståelse och insikt i elevernas livsvärld och kunna påverka denna, som är målet, behöver forskaren förstå eleverna. Detta kan genomföras både med intervjuer och enkäter för att kunna samla in den data som behövs för att kunna genomföra en vetenskaplig studie (Christoffersen, 2015).

Fenomenologins grunddrag innebär att intresset ligger i jag-upplevelser. Förklaringarna till dessa upplevelser ligger främst i olika kulturmönster och de föreställningsvärldarna eleverna har vilket innebär att man oftast talar om en subjektorienterad forskning (Brinkkjaer & Höyen, 2013).

17

För att kunna undersöka frågeställningen ansågs en kvantitativ metod vara mest relevant då syftet är att mäta förekomst och samband mellan tre variabler. Kvantitativ metod handlar i stora drag om att samla in mätbara data för att kunna visa på regelbundenhet samt jämföra för att skapa bevis för mönster eller statistik (Bringsrud Fekjaer, 2017). Den insamlade data ger generella svar som kan kvantifieras i kategorier eller siffror för att försöka förklara eller bevisa. Denna forskningsmetod används oftast inom både naturvetenskap och samhällsvetenskap där man inom samhällsvetenskapen främst letar efter mönster för att slå fast att sannolikheten att ett visst mönster inträffar. Det är vanligt inom kvantitativ metod att beskriva och analysera risker eller chanser i verkligheten (Bringsrud Fekjaer, 2017).

För att samla in data brukar kvantitativ metod använda sig av enkäter, register eller experiment. Det är då viktigt att antalet undersökningar som visar mönstret är

tillräckligt stort för att kunna vara så säkra som möjligt när teorierna formuleras. Dessa teorier ska sedan ge oss kunskap, förståelse men också förklaring till verkligheten (Bringsrud Fekjaer, 2017).

4.2 Urval

Studiens urvalsgrupp är elever i årskurs nio på en grundskola i södra Sverige. Detta urval blir som ett stickprov som ska spegla och representera populationen utan att behöva samla in data från varje individ. Vid val av grundskola i denna undersökning skedde ett bekvämlighetsurval där valet av skola blev den som jag haft kontakt med tidigare under utbildningens gång. Fördelen är att det är lättare att få en högre svarsfrekvens medan nackdelen blir att det inte går att säkerhetsställa urvalets representativitet för resterande populationen (Bryman, 2011).

Att anpassa urvalet till den population som forskaren vill undersöka är viktigt för att resultaten ska kunna generaliseras. Urvalet avgör vilken grupp som resultatet kan generaliseras till, vilket i undersökningen är årskurs 9 elever. Dock har denna studie ett begränsat urval vilket bidrar till att resultatet kanske mest enbart generaliserar de elever som går på skolan och inte hela gruppen (Hassmén & Hassmén, 2008).

18

Undersökningen var helt frivillig och skedde under lektionstid och 62% har valt att svara på enkäten som 100 elever fick tillgång till. Med tanke på att urvalsgruppen i denna studie är relativt liten kommer resultatet att jämföras med resultat från tidigare forskning för att öka graden av pålitlighet (Bryman, 2011).

4.3 Enkätutformning

Enkäten är utformad med förutbestämda svarsalternativ vilket är en fördel då insamlad data blir enklare att analysera samtidigt som enkätupplevelsen uppfattas som mindre komplicerad av individen. Enkäten prövades först på ett litet antal individer i 14–16 års åldern för att kunna avgöra om frågorna var bra utformade och att svaren var anpassade utifrån problemställningen. Dessa svar raderades innan enkäten skickades ut till

urvalsgruppen.

Del 1 av enkäten mätte fysisk aktivitet med hjälp av indikatorfrågor som tidigare blivit testade och validerats i en forskningsstudie gjord av Socialstyrelsen (2011). Deras forskningsstudie drog också ett gränsvärde för vad som är tillräcklig och otillräcklig motion som kommer att användas vid analysering av resultatet.

Del 2 på enkäten mätte stressnivån som eleverna upplever kring skolan och vad som är den största orsaken till den upplevda stressen. Utformningen av frågorna har tagit stöd hos PSS, Perceived Stress Scale, för att kunna mäta individers stressnivå. Däremot är de tio frågorna förkortade till två.

Del 3 mätte elevernas uppskattade skärmtid utifrån fyra frågor där tid framför dator/TV respektive mobil/surfplatta uppmättes och eftersom skärmar används mycket i en del skolor för studier mättes även hur mycket skärmtid eleverna lägger i skolan respektive hemma. Detta för att kunna se skillnad på skärmtid för studier respektive fritid.

19

4.4 Datainsamling

Insamlingen av data gjordes med hjälp av en kvantitativ webbenkät (Bilaga A) via Google formulär, främst då fördelarna var att datainsamlingen kunde ske vid ett specifikt tillfälle, som i detta fall var under lektionstid, på urvalsgruppen för

undersökningen. Insamlingen kunde ske under en begränsad tid för att hinna få in data till analysen (Bryman, 2011). Google formulär sorterar data från undersökningen automatiskt i formulär och diagram som lätt kan analyseras i kalkylark. Att genomföra enkäten digitalt beror också på att Folkhälsomyndighetens rekommendationer angående Covid-19 just nu är att undvika fysisk kontakt med andra personer än dem i hemmet och att avstå från att vistas i inomhusmiljöer om det inte är nödvändiga besök

(Folkhälsomyndigheten, 2020b).

Efter att ha fått godkänt av lärare på skolan skickades enkäten ut till berörda elever och hölls öppen under 3 veckor för att så många elever som möjligt skulle kunna få

möjlighet till att svara. Efter undersökningarna tolkas den insamlade data genom granskningar av vilka konsekvenser analysen får för området (Christoffersen, 2015).

4.5 Etiska överväganden

Innan studien genomfördes, fick alla deltagande och deras lärare information om undersökningens mål och förlopp. Under tiden genomfördes en liten pilotversion av testet för att få feedback och kunna reducera svåra meningar och ändra eller ta bort frågor som är vilseledande (Vetenskapsrådet, 2017). Deltagarna fick sen ge sitt samtycke om att deltaga eller inte i studien genom att aktivt deltaga eller avstå. Både lärare och elever informerades också om att det är helt frivillig och alla resultat är och redovisas anonyma. Vad som var viktigt att tänka på i samband med informationen var att informationen som delges är relevant men också förståbar för den individ som ska läsa det. Det vill säga, informationen behöver vara anpassad utifrån elever på

20

skada eller göra orättvisa mot deltagande individer vid användandet av kvantitativ metod (Vetenskapsrådet, 2017) dock genomfördes inte denna granskning i denna undersökning.

Alla dessa godkännande är viktiga för att undersökningen ska kunna genomföras med en god forskningsetik som innebär att forskaren värnar om deltagande individers värde, självbestämmande och integritet (Wilhsson, 2017). Forskningsetik handlar alltså om att ta hänsyn till deltagande i undersökningen, men det är svårt att uttrycka en definition på ett enkelt sätt för att beskriva vad det mer exakt handlar om. Det vetenskapliga synsättet förändras och nya principer formuleras samt gamla väljs att omtolkas eller tillämpas på ett annat sätt (Vetenskapsrådet, 2017). Men framförallt är frågor och hänsynstagande kring hur individerna i undersökningen får behandlas. Dessa individer ska skyddas från skador eller kränkningar i största möjliga mån i samband med deltagande i

undersökningen. När det sen kommer till forskaretik handlar det mer om forskarens relation till uppgiften och själva hantverket som ska vara tillförlitligt och ärligt i respekt mot andra forskare samt ta ansvar för det som publiceras (Vetenskapsrådet, 2017). Dessa punkter har följts hänsynsfullt utifrån den tidsbegränsning och bredd

undersökningen har.

4.6 Validitet och reliabilitet

Kvantitativa undersökningar är effektiva men kvaliteten på mätningarna är beroende av den vetenskapliga problemställningen. För att kunna vara säker på att rätt saker

uppmätts och att undersökningen har skett på rätt sätt har stöd i tidigare forskning använts (Bryman, 2011). Frågorna i undersökningens enkät är utformade på ett sådant sätt att svaren är kopplade till problemställningen samt att mätmetoden som används är lämplig för det som ska mätas (Alvehus, 2013). Dock är validiteten för enkäten till denna undersökning inte helt säkerställd då ett flertal utav frågorna inte har baserats på tidigare enkäter eller blivit godkända. Däremot är fråga ett och två i del ett

kvalitetssäkrade hos Socialstyrelsen (2011) medan resterande frågor är egenskrivna med stöd i tidigare forskningsenkäter och delvis omskrivna för att kunna passa

21

undersökningens syfte och problemställning. För att styrka validiteten är frågorna utformade på ett sätt där svaret på frågan verkligen blev det som skulle undersökas (Bryman, 2011) och för att kunna hitta brister i enkäten innan datainsamlingen påbörjades gjordes en liten pilotstudie där jag efteråt kunde ändra formuleringen i del tre fråga ett och två för att förtydliga samt dela på fråga tre för att kunna se resultat för tid hemma respektive i skolan. I del två lades fråga fyra till för att få en tydligare bild av känslan kring otillräcklig tid.

Eftersom denna undersökning är relativt liten och har ett mindre urval än önskat för en högre generaliserbarhet är det svårt att försäkra att resultatet gäller den övriga delen av populationen än de som valts i urvalet. Men då skapandet av frågorna i enkäten har tagit stöd från tidigare forskningsenkäter kan resultaten som fås jämföras med tidigare

forskningsresultat för att kunna ge undersökningen en större validitet och reliabilitet (Bryman, 2011).

I studien finns beskrivet hur urval, datainsamling, enkätutformning och analys är genomförd för att kunna replikera studien vid senare tillfälle av annan forskare. Det är viktigt att dessa skrivs fram tydligt och genomförs på ett så korrekt sätt som möjligt för att kunna bidra till god kvalitet på den insamlade data för studien och öka reliabiliteten (Alvehus, 2013). Mätningarna ska genomföras på ett sådant sätt att trovärdiga

mätresultat erhålls och ett för stort bortfall är inte något som önskas vilket i denna undersökning är på gränsen då lite över hälften svarat. Ärligheten på frågorna är inte alltid helt pålitlig och svår att kontrollera vilket som kommer att tas hänsyn till i analysen. Om bortfallet inte är slumpmässigt kan det påverka validiteten och då det i denna undersökning är helt frivilligt att deltaga är det svårt att veta vilka som avstått och varför de avstått, vilket påverkar validiteten.

22

5. Resultat och analys

5.1 Analys

All analys har skett via statistikprogrammet SPSS Version 27.0 för Windows mjukvara. Svaren från enkäten har kodats om till poängsystem utifrån en skala, 0–6 eller 0–4, där poängen har räknats samman för varje del av formuläret. Del ett, fysisk aktivitet, har baserats på Socialstyrelsens forskningsstudie och WHO:s rekommendationer för tillräcklig och otillräcklig motion där otillräcklig motion definieras av en kombination av som mest 1,5 – 2,5 timme vardagsmotion, räknats som 4 poäng, och som mest 0,5–1 timme, räknat som 2 poäng. Detta innebär att alla svar som är över 5 poäng på skalan för fysisk aktivitet är tillräcklig motion medan för att uppfylla WHO:s

rekommendationer på 1 timmes fysisk aktivitet per dag ska 10 poäng eller mer uppnås. På samma sätt har del två, upplevd stress, och del tre, upplevd skärmtid, delats upp utifrån tre nivåer, låg nivå (0–2 poäng), måttlig nivå (3–5 poäng) och hög nivå (6–8 poäng) för att kunna analysera resultaten. Därefter kontrollerades frekvenser och median för insamlad data för att sedan kategorisera svaren i olika nivåer. Slutligen gjordes en korrelationsanalys för att se vilka variabler som har ett samband. För att uppnå en signifikant korrelation behöver säkerhetsnivån vara 95% eller uppnå 0,05-nivån. Om talet är lägre än 0,05 visar det på en stark korrelation mellan variablerna men överstiger siffran 0,05 visar det på en svagare korrelation och desto närmre 0,00 det kommer, desto mindre korrelation är det.

5.2 Resultat

Totalt sextiotvå elever deltog och genomförde hela undersökningen. Tabell 1 visar den sammanställda svarsfrekvensen utifrån hög, måttlig och låg nivå av fysisk aktivitet där medianen (Q2) har ett värde på 9 poäng, vilket innebär att deltagarnas genomsnitt låg på 3,5–5 timmar fysisk aktivitet per dag. Längst ner i tabellen med totalt 12,8% (N=8) utav alla (N=62) deltagande är de individer som uppgav ett tidsspann av fysisk aktivitet som

23

representerar en låg nivå och som dessutom räknas som otillräcklig fysisk aktivitet utifrån Socialstyrelsens forskningsstudie (2011). Dessa individer utför mindre än 1,5– 2,5 timmars vardagsmotion och 0,5–1 timme fysisk träning varje vecka. 41,8% (N=26) av eleverna uppgav att de är fysiskt aktiva mer än 4–6 timmar per vecka vilket som innebär att de uppnår WHO:s rekommendationer om sju timmars fysisk aktivitet i veckan. Resterande 45,2% är fysiskt aktiva på en måttlig nivå, vilket som räknas som tillräcklig nivå enligt Socialstyrelsen (2011). De flesta deltagarna, 69,4% (N=43), uppgav att de deltar i någon form av organiserad träning.

Tabell 1. Fysisk aktivitet

Antal poäng Antal (N) Procent (%)

12 17 ≈27,4 11 6 ≈9,7 10 3 ≈4,8 9 6 ≈9,7 8 12 ≈19,4 7 3 ≈4,8 6 7 ≈11,3 5 3 ≈4,8 4 2 ≈3,2 3 1 ≈1,6 2 1 ≈1,6 1 1 ≈1,6 0 0 0

Gällande stress visar tabell 2 den sammanställda svarsfrekvensen utifrån hög, måttlig och låg nivå av upplevd stress där medianen (Q2) har ett värde på 4 poäng, vilket innebär en måttlig nivå. Totalt upplevde 37% (N=23) av deltagarna en hög nivå av stress medan 43,6% (N=27) upplevde en måttlig nivå och 19,4% (N=12) upplevde en låg nivå av stress. Utifrån detta har 67,2% (N=41) känslan av att de känner sig stressade för att de inte hinner med det som de vill och ska göra. Det som var den största

påverkande faktorn för den upplevda stressen i samband med skolan var prov, 86,9% (N=53), följt av läxor, 52,5% (N=32), och press från sig själv, 45,9% (N=28).

24 Tabell 2. Stress

Antal poäng Antal (N) Procent (%)

8 5 ≈8 7 10 ≈16,1 6 8 ≈12,9 5 7 ≈11,3 4 7 ≈11,3 3 13 ≈21 2 1 ≈1,6 1 4 ≈6,5 0 7 ≈11,3

Den sista tabellen för sammanställd svarsfrekvens är tabell 3 som representerar skärmtiden hos eleverna och den är utformad på samma sätt som tabell 2. Den självskattade skärmtid som uppgavs var i genomsnitt 8–10 timmar per dag där i genomsnitt 2–3 timmar används till skolarbete både i och utanför skolan. Detta ger en median (Q2) inom måttlig nivå på 5 poäng. Av de deltagande individerna uppnådde 43,6% (N=27) en hög nivå av skärmtid med minst 10 timmar per dag medan 43,5% (N=27) registrerades på en måttlig nivå med max 10 timmar skärmtid om dagen. Resterande 12,9% (N=8) låg på en låg nivå med max 4 timmars skärmtid per dag.

Tabell 3. Skärmtid

Antal poäng Antal (N) Procent (%)

8 8 ≈12,9 7 6 ≈9,7 6 13 ≈21 5 11 ≈17,7 4 9 ≈14,5 3 7 ≈11,3 2 6 ≈9,7 1 1 ≈1,6 0 1 ≈1,6

25

Nedan i tabell 4 redovisas både de korrelationer som gav signifikanta resultat och de som inte gav signifikanta resultat.

Tabell 4. Korrelationer mellan variablerna fysisk aktivitet, stress och skärmtid.

Den enda kombinationen av variabler som gav signifikant resultat var mellan fysisk aktivitet och skärmtid (r=-0,281, p <0,05) som visade på en negativ korrelation. Stress visade sig att inte ha någon korrelation med någon av de andra variablerna i denna undersökning. Däremot visar resultatet på ett negativt samband mellan stress och fysisk aktivitet samt ett positivt samband mellan stress och skärmtid även om sambanden inte är signifikanta.

26

6. Diskussion och slutsats

6.1 Metoddiskussion

Att undersöka denna problemställning med en kvantitativ metod i form av enkät är kanske inte nödvändigtvis den mest optimala metoden för att undersöka sambandet mellan fysisk aktivitet, stress och skärmtid. Med längre tid för att genomföra

undersökningen hade en experimentell studie kunnat genomföras för att få fram mer pålitliga svar för respektive variabel. Med tillgången till moderna elektroniska medie-apparaturer finns möjligheten att registrera hur mycket var variabel utförs per dag och förhållandet mellan dessa. På så sätt blir mätningen mer objektiv och över- eller underskattningar utesluts. Att skatta tid kan vara svårt och därför kan resultatet vara förvrängt.

För att kunna komma fram till ett mer generellt resultat hade en större urvalsgrupp föredragits. Tanken från början var att genomföra enkäten på två skolor men då enkäten aldrig kom ut innan lovet på den ena skolan kunde bara resultatet från en skola

analyseras. Dessutom var där fler elever frånvarande än normalt på grund av pågående pandemi, vilket bidrog till selektivt bortfall då dessa personer inte fick möjligheten att svara och kunnat påverka resultatet i någon riktning.

6.2 Resultatdiskussion

Huvudsyftet med denna undersökning var att undersöka om där fanns ett samband mellan variablerna fysisk aktivitet, stress och skärmtid och baserat på tidigare forskning förutsattes att fysisk aktivitet hade positiv inverkan på både stress och skärmtid samt att mer skärmtid ökar stressnivån. Resultatet visade att ungdomarnas mängd fysisk aktivitet hade ett omvänt samband till deras mängd skärmtid, vilket som överensstämmer med Healy, Foley & Haegeles (2020) studie där deltagande i fysisk aktivitet bidrar till att ungdomarna spenderar mindre till vid skärmen. Däremot fanns det i denna studies

27

resultat inget samband mellan fysisk aktivitet och stress vilket var ett intressant resultat då det krockar med de studier i tidigare forskning som visar på att stressnivån är mindre hos de som är fysiskt aktiva (Xu, Liu, Chepyator-Thomson & Schmidlein, 2018 & Barney, Pleban & Lewis, 2019 & Ishii & Osaka, 2010). Anledningen till avvikelsen kan vara att det finns faktorer som påverkar stressen som inte tagits hänsyn till i denna studie, så även om fysisk aktivitet generellt kan användas som en strategi för att minska stress är det ingen definitiv lösning för alla individer (Xu, Liu, Chepyator-Thomson & Schmidlein, 2018). Viktiga faktorer, som inte tagits med i denna studie, som kan påverka är sociala, psykologiska och biologiska faktorer (Healy, Foley & Haegeles, 2020). Biologiskt ökar kortisolnivåerna vid användandet av olika sociala medier men om vi spekulerar i att ungdomars hjärnor och kroppens nätverk inte är helt utvecklat och att de psykologiska effekterna av kortisol inte syns tillräckligt tydligt kanske det sker en process i kroppen som inte individen själv upplever (Morin-Major, m.fl. 2016). Därför har det salutogena perspektivet varit viktigt i denna analys då det i denna studie mest troligt har visat att den upplevda känslan av hur individen upplever det hela, har en viktig betydelse för hur individen känner sig (Quennerstedt, 2008).

En annan faktor till att det i denna undersökning inte fanns någon korrelation mellan fysisk aktivitet och stress kan vara som Ishii & Osaka (2010) skriver i sin studie att de individer som inte gillar fysisk aktivitet är inte mottagliga för de fördelarna som fysisk aktivitet kan ha på stress. Istället kan aktiviteten i sig vara något som individen bara gör för att passa in, utan att själv uppskatta det (Ishii & Osaka, 2010). Ungdomarna känner av flera krav från samhället som att vara socialt aktiv med vänner i verkligheten eller på sociala medier, lyckas i skolan eller att lyckas utanför skolan. Detta kan leda till att ungdomarna känner att tiden inte räcker till och att de behöver börja prioritera, vilket i längden kan bidrar till ökad upplevd stress hos ungdomarna (Wilhsson, 2017). Men även om skärmtiden väljs att prioriteras bort är den fortfarande en störande faktor undermedvetet. Bara mobilens närvaro distraherar och gör det svårare att prestera kognitivt (Motohiro & Kawahara, 2017) vilket är viktigt att ta hänsyn till i skolans hälsofrämjande arbete. Då ungdomarna spenderar större delen av sin vakna tid i skolan är det viktigt att skolan arbetar för att utveckla och bibehålla deras hälsa (Wilhsson, 2017) och enligt resultatet i denna studie visar det att majoriteten av eleverna upplever hög nivå av stress i, under och efter skolan. Dessutom var det en bit över hälften som kände att de inte hinner med det som ska eller vill göras och blir stressade på grund av

28

det. Den stressen som finns i skolan kan bero på att eleverna känner att de inte har möjlighet att påverka eller kontrollera situationerna som uppkommer i skolan. Det blir svårare att planera och strukturera vardagen vilket kan bidra till känslan att tiden inte räcker till (Wilhsson, 2017).

6.3 Slutsats

Sammanfattningsvis, resultatet av denna studie indikerar att fysisk aktivitet har en negativ korrelation till skärmtid och att varken stress och fysisk aktivitet eller stress och skärmtid har någon korrelation. Resultatet indikerar också på att även om fysisk

aktivitet har en biologiskt positiv inverkan på stress, visar resultatet i denna studie att känslan av upplevd stress kan vara hög trots hög nivå av fysisk aktivitet och att mängden skärmtid inte påverkar stressnivån.

Trots begränsningar har denna undersökning visat på resultat som kan vara intressanta att fortsätta forska kring. För fortsatta studier kan en utveckling vara att ta hänsyn till andra påverkande faktorer samt att använda mätinstrument för att mäta variablerna. På så sätt blir svaren mer precisa och inte uppskattade. För att kunna generalisera resultatet behöver en större och mer omfattande undersökning genomföras med mer information att samla in data från, ett större tidsspann samt en större population. Storleken på populationen har i denna undersökning varit en begränsning då resultatet mest troligt representerar denna årskurs på denna skola och inte på en större skala. Dessutom är enkäten bara gjord vid ett tillfälle vilket gör att faktorer som dagshumör och

slumpmässigt oärliga svar blev påverkande faktorer.

Slutsatsen till detta är att ungdomar behöver fler verktyg för att hantera stressen då stress, i denna studie, inte hade något samband med skärmtid eller fysisk aktivitet, samtidigt som fysisk aktivitet bidrar till mindre skärmtid.

29

Referenser

Alexandersson, K. & Davidsson, P. (2016). Eleverna och Internet 2016 - Svenska skolungdomars internetvanor, Internetstiftelsen i Sverige.

Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod. Stockholm: Liber.

Antonovsky, A. (1996). The salutogenic model as a theory to guide health promotion. Health Promotion International, 32(1), 11-18. https://doi.org/10.1093/heapro/11.1.11

Barney, D., Pleban, F. & Lewis, T. (2019). Relationship Between Physical Activity and Stress Among Junior High School Students in the Physical Education Environment. The Physical Educator, Vol. (76) s. 777–799 https://doi.org/10.18666/TPE-2019-V76-I3-8966

Bringsrud Fekjaer, S. (2017). Att tolka och förstå statistik. Malmö: Gleerups.

Brinkkjaer, U. & Høyen, M. (2013). Vetenskapsteori för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

Christoffersen, L. & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur.

Folkhälsomyndigheten. (2019). Stressad av skolarbetet efter kön, ålder och år. Andel.

Hämtad 2020-11-24 från

http://fohm-app.folkhalsomyndigheten.se/Folkhalsodata/pxweb/sv/C_HBSC/C_HBSC__Skolan__K ravskolan/Skolstress.px/table/tableViewLayout1/?rxid=0aace09c-17a0-4fe4-9040-3d2daf65ec09

30

Folkhälsomyndigheten. (2020a). Fysisk aktivitet – rekommendationer. Hämtad

2020-12-17 från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet-och-matvanor/fysisk-aktivitet--rekommendationer/

Folkhälsomyndigheten. (2020b). Lokala allmänna råd för Covid-19. Hämtad

2020-12-07 från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/lokala-allmanna-rad/

Hansen, A. (2016). Hjärnstark - hur motion och träning stärker din hjärna. Stockholm: Fitnessförlaget.

Hassmén, N. & Hassmén, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. Stockholm: SISU idrottsböcker.

Healy, S., Foley, J. & Haegele, J.A. (2020). Physical Activity, Screen Time and Sleep Duration Among Youth with Chronic Health Conditions in the United States. American Journal of Health Promotion, 34(5), 505-511.

https://doi.org/10.1177/0890117120915687

Henriksson, J. & Sundberg, C.J. (2016). Biologiska effekter av fysisk aktivitet. Stockholm: FYSS.

Hiltunen, L. (2017). Lagom perfekt: erfarenheter av ohälsa bland unga tjejer och killar. Diss. Växjö: Linnéuniversitetet, Lund: Arkiv förlag.

Ishii, N. & Osaka, S. (2010). Physical Education and the Degree of Stress. Journal of Human Kinetics, 24(2010), 87–92. https://doi.org/10.2478/v10078-010-0024-3

Kim, H. H. (2016). The impact of online social networking on adolescent psychological well-being (WB): a population-level analysis of Korean school-aged children.

International Journal of Adolescence and Youth, 22 (3), 364-376.

31

Morin-Major, J-K., Marin, M.F., Durand, N., Wan, N., Juster, R.P. & Lupien, S.J, (2016). Facebook behaviors associated with diurnal cortisol in adolescents: is befriending stressful? Psychoneuroendocrinology, 63 (2016), 238–

246. https://doi.org/10.1016/j.psyneuen.2015.10.005

Motohiro, I. & Kawahara, J-I. (2017). Effect of the Presence of a Mobile Phone during a Spatial Visual Search. Japanese Psychological Research, 59(2), 188–198.

https://doi.org/10.1111/jpr.12143

Nyberg, G. (2017). Få unga rör sig tillräckligt, Centrum för idrottsforskning, De aktiva och de inaktiva. Om ungas rörelse i skola och på fritid. (s. 27–44). Stockholm: Centrum för idrottsforskning.

Quennerstedt, M. (2008). Exploring the relation between physical activity and health – a salutogenic approach to physical education. Sport, Education and Society, 13(3), 267–

283. https://doi.org/10.1080/13573320802200594

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritze.

Skolverket (2019). Attityder till skolan 2018. Stockholm: Skolverket Hämtad 2020-12-10 från https://www.skolverket.se/publikationsserier/rapporter/2019/attityder-till-skolan-2018

Socialstyrelsen (2011). Stöd för samtal om fysisk aktivitet. Hämtad 2020-12-10 från https://www.socialstyrelsen.se/regler-och-riktlinjer/nationella-riktlinjer/publicerade-riktlinjer/levnadsvanor/stod-i-arbetet/samtal-om-fysisk-aktivitet/

Thompson, R. A. (2014). Stress and Child Development. Future of children, 24(1), 41– 59.

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Hämtad 2020-12-14 från

32

Wilhsson, M. (2017). Ungdomars strävan mot att lyckas och nå framgång i livet – skolan som hälsofrämjande arena. (Doktorsavhandling, Halmstad University Dissertations no. 31). Halmstad: Halmstad högskola. Hämtad 2020-11-28 från https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1113234/FULLTEXT01.pdf

Xu, F., Liu, W., Chepyator-Thomson, J. R., & Schmidlein, R. (2018). Relations of Physical Activity and Stress Vulnerability in University Students. College Student Jornal, 52(1), 65–73.

33

Bilaga A

Examensarbete

Hej

Mitt namn är Anna Böhme och jag läser till lärare för årskurs 7–9 på Malmö universitet. Nu är jag inne på sista terminen och ska skriva min examensuppsats. Jag kommer att undersöka sambandet mellan fysisk aktivitet, skärmtid och stress och för att undersöka detta kommer jag att använda denna enkät. Allt deltagande i studien är anonymt och helt frivilligt och om ni inte vill delta ber jag er att prata med er lärare.

Med vänlig hälsning Anna Böhme

Del 1 Fysisk aktivitet

3 frågor.

Definitionen av fysisk aktivitet är i detta fall all form utav träning och motion, även inräknat vardagsmotion som utförs i minst 10 minuter i sträck.

1. Hur många timmar varje vecka ägnar du åt fysisk aktivitet som får dig att bli andfådd? ex. löpning, gymnastik, föreningsidrotter, rastaktiviteter m.m.

0 timmar mindre än 30 minuter 30 minuter - 1 timme 1 - 1,5 timme 1,5 - 2 timmar 2 - 3 timmar mer än 3 timmar

2. Hur många timmar varje vecka ägnar du åt fysisk aktivitet som vardagsmotion? ex. promenader, cykling, rastaktiviteter m.m. i minst 10 min i sträck.

0 timmar mindre än 30 minuter 30 minuter - 1 timme 1 - 1,5 timme 1,5 - 2 timmar 2 - 3 timmar mer än 3 timmar

34

3. Är du regelbundet aktiv i någon organiserad träning? ex. föreningsidrott, gympass, privat tränare m.m.

Ja Nej

Del 2 Stress

4 frågor.

Med stress menas den reaktion i kroppen som skapar känslan av att du har för mycket att göra och för lite tid eller när kraven och förväntningarna på dig är för höga. Ex. sover dåligt, negativa tankar och nedstämd, lätt irritera d över småsaker eller känner dig rastlös m.m.

1. Känner du någon stress under skoldagen? Nej, inte alls.

Inte så mycket. Lite grann, ibland. Ganska mycket Ja, väldigt mycket.

2. Känner du någon stress inför eller efter skoldagen? Nej, inte alls.

Inte så mycket. Lite grann, ibland. Ganska mycket Ja, väldigt mycket.

3. Vad i skolan är det som stressar dig? (du får lov att kryssa i flera alternativ) Prov. Läxor. Press från kompisar. Press hemifrån. Press från dig själv. Annat alternativ.

4. Känner du dig stressad för att du inte hinner med det du vill och ska göra? Ja

35 Del 3 Skärmtid

4 frågor.

Definitionen av skärmtid menas i detta fall tiden du spenderar tittandes på en skärm så som dator, mobil, TV, surfplatta, m.m.

1. Hur många timmar per dag tittar du på TV/dator? 0 timmar

1-2 timmar 3-4 timmar 5-6 timmar mer än 6 timmar

2. Hur många timmar per dag tittar du på din mobil/surfplatta? 0 timmar

1-2 timmar 3-4 timmar 5-6 timmar mer än 6 timmar

3. Hur många timmar per dag använder du skärmtid för att göra skolarbete hemma? 0 timmar mindre än 30 minuter 30 minuter - 1 timme 1 - 1,5 timme 1,5 - 2 timmar 2 - 3 timmar mer än 3 timmar

4. Hur många timmar per dag använder du skärmtid för att göra skolarbete i skolan? ex. lektionstid, raster, håltimmar m.m.

0 timmar 1 - 2 timmar 2 - 3 timmar 3 - 4 timmar 4 - 5 timmar mer än 5 timmar