Detaljplan för
del av Lilla Åsa 23:165 m.fl.
Taberg, Jönköpings kommun
Granskningshandling 2017-02-06 Dnr:2016:13
Planbeskrivning
Så här görs en detaljplan med utökat planförfarande
Planbesked
Ärendet påbörjas när en byggherre ansöker om planbesked. I planbeskedet uppges föreslagen markanvändning samt bebyggelsens placering och om- fattning. Planavdelningen sammanställer ansökan med kompletterande underlag, varpå Stadsbyggnadsnämnden beslutar om ifall processen ska påbörjas eller inte.
Samråd
Om ett positivt planbesked ges inleds arbetet med att ta fram en handling inför samrådet. Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget genom att samla in kunskap och synpunkter, och att ge berörda insyn och möjlighet att påverka. De som har rätt att medverka vid samrådet är samrådskretsen, bestående av sakägare, Länsstyrelse, kommunala myndigheter och andra som har ett väsentligt intresse av planen. Tiden för samrådet annonseras i tidningen.
Synpunkter ska lämnas in skriftligen under samrådstiden och skickas till Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 551 89 Jönköping. Efter samrådet sammanställs och kommenteras synpunkterna i en samråds- redogörelse. Utifrån samrådsredogörelsen justeras sedan planhandlingarna.
Granskning
Efter samrådet, och innan planen kan antas, ska planen vara tillgänglig för granskning under minst tre veckor. Granskningen innebär att myndigheter och sakägare och andra som berörs av planen ges möjlighet att lämna synpunkter.
Tiden för granskning annonseras i den lokala tidningen.
Synpunkter ska lämnas in skriftligen under granskningstiden och skickas till Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 551 89 Jönköping. Kommunen sammanställer sedan synpunkterna i ett granskningsutlåtande. Utlåtandet skickas till de som inte fått sina synpunkter tillgodosedda.
Antagande
När granskningsutlåtandet har skickats ut antas planförslaget av kommun- fullmäktige eller stadsbyggnadsnämnden. Sakägare som tidigare lämnat skriftliga synpunkter vid samråd eller granskning och inte fått dessa tillgodosedda kan överklaga beslutet hos Mark- och miljödomstolen. Detta måste ske senast 3 veckor efter att antagandebeslutet har tillkännagetts.
Laga kraft
Detaljplanen vinner laga kraft och börjar gälla när tiden för överklagande har gått ut, om ingen har överklagat. Om någon överklagar detaljplanen prövas fallet av Mark- och miljödomstolen och därefter kan prövningsrätt till mark- och miljööverdomstolen. Planen vinner laga kraft eller upphävs när ärendet slutligen har avgjorts.
Så görs en detaljplan
STANDARDFÖRFARANDE
Den som vill ha en detaljplan måste skriftligen ansöka om ett planbesked hos kommunen. I ansökan uppges vad marken ska användas till samt bebyggel- sens placering, omfattning och höjd. Även annan information kan begäras in så som hantering av trafik eller höjdskillnader. Därefter undersöker planavdelning- en förutsättningarna för den önskade planen. Underlaget skickas sedan till stadsbyggnadsnämnden för beslut.
Planbesked
Om ett positivt planbesked ges inleds arbetet med att ta fram en första handling inför samrådet. Syftet med samråd är att få in synpunkter på handling- en. Samrådskretsen består av sakägare, länsstyrelse, kommunala myndigheter och andra som har ett väsentligt intresse av planen. Vid standardförfarande sker annonsering i den lokala tidningen, och samrådstiden är valfri.
Samråd
Granskningsskedet är ytterligare ett tillfälle att lämna synpunkter. Vid standard- förfarandet behövs ingen granskning eller underrrättelse ifall samrådskretsen godkänt förslaget. Men om ändringar görs genomförs en granskning, och samrådskretsen underrättas skriftligen. Synpunkter ska lämnas in skriftligen under granskningstiden. Synpunkterna skickas till Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 551 89 Jönköping.
Granskning
Efter samrådet sammanställs de inkomna synpunkterna i en samrådsredo- görelse. Utifrån samrådsredogörelsen justeras sedan planhandlingarna.
Samrådsredogörelse
Sakägare som tidigare lämnat skriftliga synpunkter vid samråd eller granskning och inte fått dessa tillgodosedda har möjlighet att överklaga beslutet hos länsstyrelsen. Detta måste ske senast 3 veckor efter antagandet.
Överklagande
Planförslaget antas av kommunfullmäktige eller stadsbyggnadsnämnden.
Beslutet publiceras på kommunens anslagstavla.
Antagande
Detaljplanen vinner laga kraft och börjar gälla när tiden för överklagande har gått ut om ingen har överklagat. Om någon överklagar detaljplanen prövas fallet av länsstyrelsen och kan även överklagas vidare till mark- och miljööver- domstolen. Planen vinner laga kraft eller upphävs när länsstyrelsen eller mark- och miljööverdomstolen slutligt har avgjort ärendet.
Laga kraft
§
Så görs en detaljplan
STANDARDFÖRFARANDE
Den som vill ha en detaljplan måste skriftligen ansöka om ett planbesked hos kommunen. I ansökan uppges vad marken ska användas till samt bebyggel- sens placering, omfattning och höjd. Även annan information kan begäras in så som hantering av trafik eller höjdskillnader. Därefter undersöker planavdelning- en förutsättningarna för den önskade planen. Underlaget skickas sedan till stadsbyggnadsnämnden för beslut.
Planbesked
Om ett positivt planbesked ges inleds arbetet med att ta fram en första handling inför samrådet. Syftet med samråd är att få in synpunkter på handling- en. Samrådskretsen består av sakägare, länsstyrelse, kommunala myndigheter och andra som har ett väsentligt intresse av planen. Vid standardförfarande sker annonsering i den lokala tidningen, och samrådstiden är valfri.
Samråd
Granskningsskedet är ytterligare ett tillfälle att lämna synpunkter. Vid standard- förfarandet behövs ingen granskning eller underrrättelse ifall samrådskretsen godkänt förslaget. Men om ändringar görs genomförs en granskning, och samrådskretsen underrättas skriftligen. Synpunkter ska lämnas in skriftligen under granskningstiden. Synpunkterna skickas till Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 551 89 Jönköping.
Granskning
Efter samrådet sammanställs de inkomna synpunkterna i en samrådsredo- görelse. Utifrån samrådsredogörelsen justeras sedan planhandlingarna.
Samrådsredogörelse
Sakägare som tidigare lämnat skriftliga synpunkter vid samråd eller granskning och inte fått dessa tillgodosedda har möjlighet att överklaga beslutet hos länsstyrelsen. Detta måste ske senast 3 veckor efter antagandet.
Överklagande
Planförslaget antas av kommunfullmäktige eller stadsbyggnadsnämnden.
Beslutet publiceras på kommunens anslagstavla.
Antagande
Detaljplanen vinner laga kraft och börjar gälla när tiden för överklagande har gått ut om ingen har överklagat. Om någon överklagar detaljplanen prövas fallet av länsstyrelsen och kan även överklagas vidare till mark- och miljööver- domstolen. Planen vinner laga kraft eller upphävs när länsstyrelsen eller mark- och miljööverdomstolen slutligt har avgjort ärendet.
Laga kraft
§
Så görs en detaljplan
STANDARDFÖRFARANDE
Den som vill ha en detaljplan måste skriftligen ansöka om ett planbesked hos kommunen. I ansökan uppges vad marken ska användas till samt bebyggel- sens placering, omfattning och höjd. Även annan information kan begäras in så som hantering av trafik eller höjdskillnader. Därefter undersöker planavdelning- en förutsättningarna för den önskade planen. Underlaget skickas sedan till stadsbyggnadsnämnden för beslut.
Planbesked
Om ett positivt planbesked ges inleds arbetet med att ta fram en första handling inför samrådet. Syftet med samråd är att få in synpunkter på handling- en. Samrådskretsen består av sakägare, länsstyrelse, kommunala myndigheter och andra som har ett väsentligt intresse av planen. Vid standardförfarande sker annonsering i den lokala tidningen, och samrådstiden är valfri.
Samråd
Granskningsskedet är ytterligare ett tillfälle att lämna synpunkter. Vid standard- förfarandet behövs ingen granskning eller underrrättelse ifall samrådskretsen godkänt förslaget. Men om ändringar görs genomförs en granskning, och samrådskretsen underrättas skriftligen. Synpunkter ska lämnas in skriftligen under granskningstiden. Synpunkterna skickas till Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 551 89 Jönköping.
Granskning
Efter samrådet sammanställs de inkomna synpunkterna i en samrådsredo- görelse. Utifrån samrådsredogörelsen justeras sedan planhandlingarna.
Samrådsredogörelse
Sakägare som tidigare lämnat skriftliga synpunkter vid samråd eller granskning och inte fått dessa tillgodosedda har möjlighet att överklaga beslutet hos länsstyrelsen. Detta måste ske senast 3 veckor efter antagandet.
Överklagande
Planförslaget antas av kommunfullmäktige eller stadsbyggnadsnämnden.
Beslutet publiceras på kommunens anslagstavla.
Antagande
Detaljplanen vinner laga kraft och börjar gälla när tiden för överklagande har gått ut om ingen har överklagat. Om någon överklagar detaljplanen prövas fallet av länsstyrelsen och kan även överklagas vidare till mark- och miljööver-
Laga kraft
§
Så görs en detaljplan
STANDARDFÖRFARANDE
Den som vill ha en detaljplan måste skriftligen ansöka om ett planbesked hos kommunen. I ansökan uppges vad marken ska användas till samt bebyggel- sens placering, omfattning och höjd. Även annan information kan begäras in så som hantering av trafik eller höjdskillnader. Därefter undersöker planavdelning- en förutsättningarna för den önskade planen. Underlaget skickas sedan till stadsbyggnadsnämnden för beslut.
Planbesked
Om ett positivt planbesked ges inleds arbetet med att ta fram en första handling inför samrådet. Syftet med samråd är att få in synpunkter på handling- en. Samrådskretsen består av sakägare, länsstyrelse, kommunala myndigheter och andra som har ett väsentligt intresse av planen. Vid standardförfarande sker annonsering i den lokala tidningen, och samrådstiden är valfri.
Samråd
Granskningsskedet är ytterligare ett tillfälle att lämna synpunkter. Vid standard- förfarandet behövs ingen granskning eller underrrättelse ifall samrådskretsen godkänt förslaget. Men om ändringar görs genomförs en granskning, och samrådskretsen underrättas skriftligen. Synpunkter ska lämnas in skriftligen under granskningstiden. Synpunkterna skickas till Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 551 89 Jönköping.
Granskning
Efter samrådet sammanställs de inkomna synpunkterna i en samrådsredo- görelse. Utifrån samrådsredogörelsen justeras sedan planhandlingarna.
Samrådsredogörelse
Sakägare som tidigare lämnat skriftliga synpunkter vid samråd eller granskning och inte fått dessa tillgodosedda har möjlighet att överklaga beslutet hos länsstyrelsen. Detta måste ske senast 3 veckor efter antagandet.
Överklagande
Planförslaget antas av kommunfullmäktige eller stadsbyggnadsnämnden.
Beslutet publiceras på kommunens anslagstavla.
Antagande
Detaljplanen vinner laga kraft och börjar gälla när tiden för överklagande har gått ut om ingen har överklagat. Om någon överklagar detaljplanen prövas fallet av länsstyrelsen och kan även överklagas vidare till mark- och miljööver- domstolen. Planen vinner laga kraft eller upphävs när länsstyrelsen eller mark- och miljööverdomstolen slutligt har avgjort ärendet.
Laga kraft
§
Så görs en detaljplan
STANDARDFÖRFARANDE
Den som vill ha en detaljplan måste skriftligen ansöka om ett planbesked hos kommunen. I ansökan uppges vad marken ska användas till samt bebyggel- sens placering, omfattning och höjd. Även annan information kan begäras in så som hantering av trafik eller höjdskillnader. Därefter undersöker planavdelning- en förutsättningarna för den önskade planen. Underlaget skickas sedan till stadsbyggnadsnämnden för beslut.
Planbesked
Om ett positivt planbesked ges inleds arbetet med att ta fram en första handling inför samrådet. Syftet med samråd är att få in synpunkter på handling- en. Samrådskretsen består av sakägare, länsstyrelse, kommunala myndigheter och andra som har ett väsentligt intresse av planen. Vid standardförfarande sker annonsering i den lokala tidningen, och samrådstiden är valfri.
Samråd
Granskningsskedet är ytterligare ett tillfälle att lämna synpunkter. Vid standard- förfarandet behövs ingen granskning eller underrrättelse ifall samrådskretsen godkänt förslaget. Men om ändringar görs genomförs en granskning, och samrådskretsen underrättas skriftligen. Synpunkter ska lämnas in skriftligen under granskningstiden. Synpunkterna skickas till Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 551 89 Jönköping.
Granskning
Efter samrådet sammanställs de inkomna synpunkterna i en samrådsredo- görelse. Utifrån samrådsredogörelsen justeras sedan planhandlingarna.
Samrådsredogörelse
Sakägare som tidigare lämnat skriftliga synpunkter vid samråd eller granskning och inte fått dessa tillgodosedda har möjlighet att överklaga beslutet hos länsstyrelsen. Detta måste ske senast 3 veckor efter antagandet.
Överklagande
Planförslaget antas av kommunfullmäktige eller stadsbyggnadsnämnden.
Beslutet publiceras på kommunens anslagstavla.
Antagande
Detaljplanen vinner laga kraft och börjar gälla när tiden för överklagande har gått ut om ingen har överklagat. Om någon överklagar detaljplanen prövas fallet av länsstyrelsen och kan även överklagas vidare till mark- och miljööver- domstolen. Planen vinner laga kraft eller upphävs när länsstyrelsen eller mark- och miljööverdomstolen slutligt har avgjort ärendet.
Laga kraft
§
Inledning
En detaljplan är en juridiskt bindande handling som bestämmer vilken användning av mark och vatten som är tillåten. Syftet med detaljplaneprocessen är att pröva om ett område kan anses lämpligt för en viss typ av användning och utformning. Detaljplanen är bindande vid prövning av bygglov.
En detaljplan innefattar en plankarta, en planbeskrivning och bilagor. Varje enskild kommun ansvarar för hur planbeskrivningen ser ut. I Jönköpings kommun används följande upplägg:
Bakgrund, syfte och huvuddrag – En sammanfattande beskrivning av detaljplanen.
Planförslag – En beskrivning av den markanvändning som föreslås i detalj- planen.
Plankarta och bestämmelser - En förklaring av plankartan och dess bestämmelser.
Planens konsekvenser – Här beskrivs eventuella följder av detaljplanen.
Förutsättningar – Nulägesbeskrivning samt planförslagets relation till övriga styrdokument.
Genomförande av detaljplanen – Beskrivning av ekonomiska frågor, fastighetsrättsliga frågor samt tidplan.
Innehåll
Bakgrund, syfte och huvuddrag . . . 2
Planförslag . . . 5
Plankarta och planbestämmelser . . . 12
Planens konsekvenser . . . . 16
Upphävande av strandskydd . . . . 23
Förutsättningar . . . . 26
Genomförande av detaljplanen . . . . . 33
Handlingar
Planbeskrivning
Plankarta med bestämmelser Behovsbedömning
Bilagor
Geoteknisk undersökning, 2017-05-03
Dagvattenutredning, 2017-05-05 reviderad 2018-01-09 Bullerutredning, 2017-05-09, reviderad 2018-01-26 Solstudie, 2017-05-04
Arkeologisk utredning 2017-07-17 Situationsplan 2017-12-19
Sektion 2018-01-08
Samtliga handlingar och bilagor finns på www.jonkoping.se sökord: detaljplan Lilla Åsa
2
Bakgrund, syfte och huvuddrag
Detaljplaneprocessen syftar till att bedöma lämpligheten för en viss användning av ett mark- och vattenområde med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov.
Processen syftar även till att säkra insyn för berörda, och att därigenom få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt.
Det område som behandlas i denna detaljplan är beläget i Taberg, ca 17 km söder om Jönköpings centrum. Området har närhet till befintlig service, skola, kollektivtrafik och ca 150 meter till Sörsjön med badplatsen Åsabadet.
Inom planområdet finns idag ingen bebyggelse. Marken utgörs främst av produktionsskog, några gångstigar samt en grusad yta. Planområdet är till övervägande del inte detaljplanelagt sedan tidigare. En mindre del av planområdet i söder är planlagd för allmän plats, park eller plantering.
Förslaget innebär att detaljplanen ska möjliggöra för det kommunala bostadsbolaget NkBo att uppföra flerbostadshus i 4-6 våningar om totalt ca 120 lägenheter. I bostädernas entréplan medges centrumverksamhet. Utöver detta tillåts komplementbyggnader i begränsad omfattning, som exempelvis miljöhus. Området angörs från Sjövägen i väster och Åsastigen i öster.
Planen möjliggör även skola i nordöstra delen. Idag finns ett behov av att tillskapa en förskola på denna yta. Tillfart till förskolan föreslås ske från Åsastigen.
Under planarbetet har landskapsbild, sol och skugga, tillfart till området samt hantering av dagvatten varit viktiga frågor.
Hamm arvägen
Tahevägen
Barnarpsvägen
Tabergsvägen Nissanvägen
Tahevägen
Bergslagsvägen
Översiktsbild med planområdet utpekat.
Planområdet ligger i Taberg och är en del av fastigheterna Lilla Åsa 23:165,Lilla Åsa 3:302, Lilla Åsa 3:295 samt Lilla Åsa 23:199
Planområde
Taberg
Revideringar efter samråd
Plankarta
Plankartan har justerats enligt följande:
- fastighetsbeteckningen Lilla Åsa 3:303 samt sjönamnet Sörsjön har lagts till i plankartan
-användningen bostad har tagits bort i nordöstra delen av planområdet. För området meges nu enbart användningen skola.
-planbestämmelse för att reglera bullermiljön har lagts till i nordöstra delen av området, där användningen skola medges.
- nockhöjderna för byggnaderna i området har justerats - byggrätten i nordväst har justerats.
- planbestämmelsen om högsta utnyttjandegrad bruttoarea har ändrats till högsta utnyttjandegrad i byggnadsarea och lagts till i nordöstra delen av planområdet, där användningen skola medges.
- planbestämmelse om mark avsedd för träd har tagits bort. Gräns för kvarvarande skog illustreras i situationsplanen.
Planbeskrivning
Situationsplan, illustrationer och sektioner har justerats. Passagen som föreslås över Sjövägen i västra delen av planområdet har förtydligats i situationsplanen.
Sektionen har uppdaterats så att antal våningar på byggnaderna överensstämmer med illustrationerna över vad byggaktören avser uppföra. Gångstråken inom kvartersmark har justerats och dess karaktär förtydligats i situationsplanen.
Antalet parkeringsplatser inom kvartersmarken har ökat i enighet med riktlinjerna i Parkeringstal för Jönköpings kommun.
Text gällande markanvändningen skola har justerats under rubriken Planförslag.
Mindre justeringar har gjorts under rubriken Planförslag.
Texten under rubriken Trafikbuller har uppdaterats med anledning av regeringens ändring i trafikbullerförordingen 2015:216: ”Förordning om ändring i förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader” (2017:359).
Bedömningen av trafikbullersituationen har justerats i enlighet med det nya regelverket. Text har även uppdaterats gällande Naturvårdsverkets Vägledning och riktvärden för buller på skolgård från väg- och spårtrafik med anledning av Naturvårdsverkets ansvar för tillsynsvägledning enligt miljötillsynsförordningen 3 kap. 2 § (2011:13).
Mindre justeringar under rubriken Upphävande av strandskydd har gjorts i enighet med Länsstyrelsens yttrande.
En beskrivning av den arkeologiska undersökningen har lagts till under rubriken Arkeologisk undersökning under planens förutsättningar.
Utredningar
En arkeologisk utredning har utförts för planområdet.
Bullerutredningen har reviderats.
Dagvattenutredningen har reviderats avseende kartinnehållet.
Planförslag
Plandata
Läge och areal
Planområdet ligger i Taberg och avgränsas av Sjövägen i väster och norr, i öster av Åsastigen och i söder av befintlig bebyggelse längs Norra vägen. Planområdet är ca 7 hektar och består av del av fastigheterna Lilla Åsa 23:165, Lilla Åsa 3:302 samt Lilla Åsa 3:295. I planområdet ingår även fastigheten Lilla Åsa 23:199
Markägoförhållanden
Fastigheterna Lilla Åsa 23:165, Lilla Åsa 3:302 samt Lilla Åsa 3:295 ägs av Jönköpings kommun. Fastigheten Lilla Åsa 23:199 ägs av Jönköpings Energinät Aktiebolag.
Markanvisning
Tekniska nämnden beslutade 2016-03-08 att tilldela Aktiebolaget Norrahammars Kommunala Bostäder, NkBo, markanvisning för området där flerbostadshus ska byggas.
Fastigheter inom planområdet.
2017-03-15 Skala: 1:2 000
Mark och Exploatering
0 50 100 m
Redovisningen av fastighetsgränser och rättigheter varierar i lägesnoggrannhet och är inte juridiskt gällande. Lantmäterihandlingarnas beslut gäller.
2017-03-15 Skala: 1:2 000
Mark och Exploatering
0 50 100 m
Redovisningen av fastighetsgränser och rättigheter varierar i lägesnoggrannhet och är inte juridiskt gällande. Lantmäterihandlingarnas beslut gäller.
Lilla Åsa 23:165
Lilla Åsa 3:302 Lilla Åsa 3:295
Lilla Åsa 23:199
Planområde
Del av Lilla Åsa 23:165 Del av Lilla Åsa 3:302 Del av Lilla Åsa 3:295 Lilla Åsa 23:199
6
Bebyggelse
Bostäder, flerbostadshus
Föreslagen tillkommande bebyggelse består av 11 lamellhus. Flerbostadshusen uppförs i sutteräng då terrängen sluttar åt norr. Byggnaderna varierar i längd och i kombination. De varierade vinklarna mellan de föreslagna lamellhusen skapar utblickar i området. Flerbostadshusen uppförs i fyra till sex våningar.
Översta våningen utgörs av ett vindsutrymme avsett för förråd/teknik.
Mot söder är husens gavlar fyra våningar. Beroende på markens lutning är husens gavlar fyra till sex våningar mot norr. Byggnadernas entréer är lokaliserade på östra sidan via loftgångar, som varierar i bredd. Flerbostadshusen har utskjutande tak över loftgångarna.
4 054,5 m2 +216,61
+217,89 +216,77
564,0 m2 FG +217,10
II MILJÖHUS
SV SV
SV
222,7
226 224
222,3
221,1 218,9
216,9
216 216,3
217,2 216,8
216,9 216,4
215,7 215,9
221,4
219,3
216,7 216,5
Norra vägen 11
12
14
13 15
16 17
18 19
21 7 20
9
LILLA ÅSA LILLA ÅSA
1/7
1/7
23:107 23:106
23:109 23:108
23:105
23:110
23:111 22:22
22:21
23:199 23:165
23:197 23:165
23:104
4.4%
+226.00
0/000 0/100
0/050
0/150 0/200
0/250
0/350
2.0%
2.0%
2.0%
2.0%
2.0%
0/300 +225.93
+226.37
8.3%
10.0%
2.0%
+226.10 8.3% 8.3%
8.3% 8.3%
8.3%
8.3%
2.0%
8.3%
+224.60 +222.96 8.3%
10.0%
8.3%
8.7%
8.3%
8.3%
8.3%
8.3% 8.3%
8.3%
8.3%
8.3%
8.3%
8.3%
8.3%
8.3% 8.3% 8.3% 8.3%8.3%
+222.15
4.0%
A B
A B
Situationsplan
Bsv arkitekter & ingenjörer AB
NKBO - SEKTIONER LILLA ÅSA
TABERG P 16 6350A2018-01-08
Illustration
Bsv arkitekter & ingenjörer AB
Stadsbyggnadsidé, arkitekten beskriver:
På den sluttande naturtomten söder om Sörsjön placeras ett antal smala, långsträckta lamellhus på tvären mot höjdkurvorna. Husens gavlar ansluter mot en ny genomfartsväg, parallellt med Norra vägen.
Delar av skogen sparas mot villorna i söder och mot vägen i norr. Vindfällning ska beaktas avseende avstånd till gångvägar och byggnader. Mellan husen planteras nya tallar i samband med markplanering.
”Att bo mitt i naturen” ska vara påtagligt, ett signum för bebyggelsen. Att på sikt få till den ursprungliga känslan av gallrad tallskog, blåbärsris och mossa ska vara påtaglig och beaktas under projekteringen av byggnader, markplanering och dagvattenhantering.
Gångvägar leder genom området och gör det tillgängligt. Gångvägarna förs även genom huskropparna via generösa portaler, som ger en extra upplevelse och bjuder på vyer och varierade utblickar för den som cyklar eller promenerar genom området. Det planeras en central samlingsplats på området, ev. med ett mindre kvartershus eller en enklare paviljongbyggnad.
Fasader kan med fördel utföras av stående finsågad träpanel som efterhand blir silvergrå. Vindsplan och insida portaler kan kläs med skivmaterial med en accentkulör för varje hus. Loftgångarnas räcken anpassas till accentfärgens kulör.
Husens högsmala gavlar och generösa takutsprång ger bebyggelsen karaktär och samspråkar med tallarnas höga trädstammar och högt sittande trädkronor.
Takskivorna mot norr kragar ut en bit från husgavlarna och bildar en sorts loggia som ”tar in naturen” under husens tak, som en fin gest till projektets grundidé ”Att bo mitt i naturen”.
Illustration söder
Bsv arkitekter & ingenjörer AB
8 Centrum
Centrumändamål medges i bostadshusens entréplan. Olika typer av verksamheter kan inrymmas i dessa lokaler, exempelvis ateljé, butik och föreningslokal.
Skola
Området i den nordöstra delen som i detaljplanen medger skola planeras i dagsläget att nyttjas för förskoleverksamhet.
Förskola
Den tillkommande förskolebyggnaden planeras i första skedet att dimensioneras för 6 avdelningar. Byggnaden avses uppföras i två våningar om totalt 1080 kvm.
Möjlighet att bygga till förskolan med ytterligare två avdelningar till finns. Då skapas en förskola dimensionerad för 120 barn, vilket utgör 8 avdelningar 1440 kvm.
Förskolans utemiljö förläggs främst bakom byggnaden. Utemiljön i söder är kuperad och miljön kan utnyttjas som lek- och lärmiljö. Utemiljön för barnen är ca 4740 kvm, vilket innebär ca 39,5 kvm/barn, beräknat på en maximal utbyggnad av förskolan om totalt 8 avdelningar, dvs 120 barn.
Illustration norr
Bsv arkitekter & ingenjörer AB
In- och utfart för varutransporter och personal sker från Åsastigen, närmast korsningen Åsastigen/Sjövägen i norr. Varuleveranser sker på byggnadens östra sida. In- och utfart för funktion hämta/
lämna sker separat från varutransporter, men också från Åsastigen.
Parkeringsplatser som anläggs vid förskolan kan samutnyttjas med exempelvis badplatsens besökare under kvällar och helger.
Trafik
Gång och cykel
Befintlig allmän gång- och cykelväg finns på västra sidan av Sjövägen. En passage planeras över Sjövägen i västra delen av planområdet, för att koppla det förelagna området med befintlig gång och cykelväg längs Sjövägen. Se situationsplanen på sidan 6.
Det finns möjlighet att i framtiden bygga ut allmän GC-väg väster om Åsastigen. Marken planläggs som allmän plats- gata, vilket innebär att den är för allmänheten tillgänglig.
Biltrafik
En ny enskild väg förläggs inom kvartersmark genom området i öst-västlig riktning. Större delen av denna gata utformas som ett gångfartsområde.
Beläggningen på gatan inom kvartersmark föreslås av vara oljegrus för att skapa en asfaltsbeläggning med karaktär av grus.
Parkering
Gällande riktlinjer för parkeringtal för bil och cykel ska Skiss över förskolan
Bsv arkitekter & ingenjörer AB
4 054,5 m2 288,8 m2
42 090
13 4 00 21 550
8 5 50 4 550 13 4
00
29 360
11 851 13
060
1 3 224
+216,61
+217,89 +216,77
+218,00
SV
217,2 216,7
216,5
215,7 215,6
ÅS AST IGEN FG +217,10
564,0 m2
II M
ILJÖ HUS
PLANSKISS 1:500
LILLA ÅSA - FÖRSKOLA 2017 - 12 - 01GSSKISS DETALJPLAN PERSONALPARKERING 17 PLATSER
HÄMTA/LÄMNA 9 PLATSER
10
följas vid nyexploatering. Parkeringstalen för området anges i Program för parkering i Jönköpings kommun, 2016.
Parkeringsplatser för funktionsnedsatta finns i anslutning till bostädernas entréer.
Cykelparkeringar anordnas i anslutning till bostädernas entréer samt i förrådsutrymme i flerbostadshusens sutterängplan, som också kan användas för exempelvis rullatorer och barnvagnar.
Markparkeringar för fordon ska tillskapas inom kvartersmark och föreslås utföras med gräsarmering.
Tillgänglighet
Byggnader och utemiljö rekommenderas att uppnå en utformning som bidrar till att gällande normer för tillgänglighet uppfylls. För vägledning, se Bättre för alla- Basutformning för bostäder i nyproduktion, Jönköpings kommun, 2011.
Teknisk försörjning
VA
För att försörja planområdet behöver en avloppspumpstation byggas norr om planområdet. Vattentrycket bedöms tillräckligt i det befintliga ledningsnätet som man kan ansluta till vid Hamiltonvägen.
Dagvattenledning ut från detaljplaneområdet finns i lågpunkt söder om Sjövägen. Eventuell dagvattenfördröjning och rening sker på tomtmark av fastighetsägaren, se dagvattenutredning daterad 2017-05-05.
Kommunala VA-ledningar behöver anläggas genom planområdet i u-områden och säkras med servitut.
Dagvatten
En dagvattenutredning har utförts över området, daterad 2017- 05-05 (kompletterad 2018-01-09). Samtliga handlingar och bilagor finns på www.jonkoping.se sökord: detaljplan Lilla Åsa.
Planområdet bedöms ha goda förutsättningar för att omhänderta dagvatten.
I området finns en naturlig lågpunkt där fördröjningsmagasin för dagvatten föreslås. Dagvattnet från planområdet leds på ytan till denna lågpunkt.
Principskiss för dagvattenavledning Bsv arkitekter & ingenjörer AB
El
Jönköpings energi har en befintlig transformatorstation i sydvästra delen av planområdet. En ny transformatiorstation krävs för att försörja det ytterligare behovet av el som exploateringen kommer medföra. Den föreslås i östra delen av planområdet.
Avfall
Avfallshantering ska ske inom fastigheterna. Gemensamma utrymmen och anordningar för avfallshantering ska vara tillgänglighetsanpassade samt utformas så att kraven på god arbetsmiljö för avfallshämtaren uppfylls.
Kommunen rekommenderar att tillgång till samtliga åtta fraktioner finns inom fastigheten, både med hänsyn till miljön och för att det bidrar till en lägre kostnad för fastighetsägaren. De åtta fraktionerna är; matavfall, sorterat brännbart avfall, returpapper (tidningar m.m), pappersförpackningar, plastförpackningar, metallförpackningar, färgat glas och ofärgat glas. Utöver detta är det bra om fastighetsägaren möjliggör för insamling av elektronik och batterier. För att underlätta sorteringen av avfall bör det finnas separerade kärl även i lägenheterna.
Miljöhus planeras längs med de nya infarterna i öster och väster, för att undvika backningsrörelser vid sophämtning.
Vändzon på förskolans fastighet kommer utformats med 9 meters radie med ytterligare 1,5 meter friyta för att möjliggöra vändning för kommunens avfallsbilar, enligt gällande rekommendationer.
Störningar, hälsa och säkerhet
Brandskydd
Insatstid
Östra delen av planområdet har en insatstid inom intervallet 1-10 minuter.
Västra delen av planområdet har en insatstid inom intervallet 11-20 minuter.
Tillgänglighet
Framkomlighet till byggnader ska planeras så att avståndet mellan dörrar i fasad och möjliga uppställningsplatser för räddningstjänstens fordon understiger 50 meter, i enlighet med BBR 5:72. Detta för att räddningstjänsten ska kunna göra en effektiv räddningsinsats. Det förutsätts att varje dörr i fasad är en angreppspunkt.
Brandvatten
Brandvatten ska anordnas enligt gällande VAV-norm. Avståndet mellan brandpost och angreppspunkt bör understiga 100 meter.