del av Lilla Åsa 23:165 m.fl.

(1)

Detaljplan för

del av Lilla Åsa 23:165 m.fl.

Taberg, Jönköpings kommun

Antagandehandling 2018-08-15 Dnr:2016:13

Planbeskrivning

(2)

Innehåll

Bakgrund, syfte och huvuddrag . . . 4

Revideringar efter granskning . . . 5

Planförslag . . . 6

Plankarta och planbestämmelser . . . 13

Planens konsekvenser . . . . 17

Upphävande av strandskydd . . . . 24

Förutsättningar . . . . 28

Genomförande av detaljplanen . . . . . 35

Handlingar

Planbeskrivning

Plankarta med bestämmelser Behovsbedömning

Bilagor

Grundkarta, 2018-08-15

Geoteknisk undersökning, 2017-05-03

Dagvattenutredning, 2017-05-05 reviderad 2018-01-09 Bullerutredning, 2017-05-09, reviderad 2018-01-26 Solstudie, 2017-05-04

Arkeologisk utredning 2017-07-17 Situationsplan 2017-12-19

Sektion 2018-01-08

Samtliga handlingar och bilagor finns på www.jonkoping.se sökord: detaljplan Lilla Åsa

(3)

Så här görs en detaljplan med utökat förfarande

Planbesked

Ärendet påbörjas när en byggherre ansöker om planbesked. I planbeskedet uppges föreslagen markanvändning samt bebyggelsens placering och omfattning.

Planavdelningen sammanställer ansökan med kompletterande underlag, varpå stadsbyggnadsnämnden beslutar om ifall processen ska påbörjas eller inte.

Samråd

Om ett positivt planbesked ges inleds arbetet med att ta fram en handling inför samrådet. Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget genom att samla in kunskap och synpunkter, och att ge berörda insyn och möjlighet att påverka. De som har rätt att medverka vid samrådet är samrådskretsen, bestående av sakägare, Länsstyrelse, kommunala myndigheter och andra som har ett väsentligt intresse av planen. Tiden för samrådet annonseras i tidningen.

Synpunkter ska lämnas in skriftligen under samrådstiden och skickas till Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 551 89 Jönköping. Efter samrådet sammanställs och kommenteras synpunkterna i en samråds- redogörelse. Utifrån samrådsredogörelsen justeras sedan planhandlingarna.

Granskning

Efter samrådet, och innan planen kan antas, ska planen vara tillgänglig för granskning under minst tre veckor. Granskningen innebär att myndigheter och sakägare och andra som berörs av planen ges möjlighet att lämna synpunkter.

Tiden för granskning annonseras i den lokala tidningen.

Synpunkter ska lämnas in skriftligen under granskningstiden och skickas till Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 551 89 Jönköping. Kommunen sammanställer sedan synpunkterna i ett granskningsutlåtande. Utlåtandet skickas till de som inte fått sina synpunkter tillgodosedda.

Antagande

När granskningsutlåtandet har skickats ut antas planförslaget av kommun- fullmäktige eller stadsbyggnadsnämnden. Sakägare som tidigare lämnat skriftliga synpunkter vid samråd eller granskning och inte fått dessa tillgodosedda kan överklaga beslutet hos Mark- och miljödomstolen. Detta måste ske senast 3 veckor efter att antagandebeslutet har tillkännagetts.

Laga kraft

Detaljplanen vinner laga kraft och börjar gälla när tiden för överklagande har gått ut, om ingen har överklagat. Om någon överklagar detaljplanen prövas fallet av Mark- och miljödomstolen och kan därefter överklagas vidare för prövningsrätt till Mark- och miljööverdomstolen. Planen vinner laga kraft eller upphävs när ärendet slutligen har avgjorts.

Så görs en detaljplan

STANDARDFÖRFARANDE

Den som vill ha en detaljplan måste skriftligen ansöka om ett planbesked hos kommunen. I ansökan uppges vad marken ska användas till samt bebyggelsens placering, omfattning och höjd. Även annan information kan begäras in så som hantering av trafik eller höjdskillnader. Därefter undersöker planavdelningen förutsättningarna för den önskade planen. Underlaget skickas sedan till stadsbyggnadsnämnden för beslut.

Planbesked

Om ett positivt planbesked ges inleds arbetet med att ta fram en första handling inför samrådet. Syftet med samråd är att få in synpunkter på handling- en. Samrådskretsen består av sakägare, länsstyrelse, kommunala myndigheter och andra som har ett väsentligt intresse av planen. Vid standardförfarande sker annonsering i den lokala tidningen, och samrådstiden är valfri.

^Samråd

Granskningsskedet är ytterligare ett tillfälle att lämna synpunkter. Vid standard- förfarandet behövs ingen granskning eller underrrättelse ifall samrådskretsen godkänt förslaget. Men om ändringar görs genomförs en granskning, och samrådskretsen underrättas skriftligen. Synpunkter ska lämnas in skriftligen under granskningstiden. Synpunkterna skickas till Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret, 551 89 Jönköping.

Granskning

Efter samrådet sammanställs de inkomna synpunkterna i en samrådsredo- görelse. Utifrån samrådsredogörelsen justeras sedan planhandlingarna.

Samrådsredogörelse

Sakägare som tidigare lämnat skriftliga synpunkter vid samråd eller granskning och inte fått dessa tillgodosedda har möjlighet att överklaga beslutet hos länsstyrelsen. Detta måste ske senast 3 veckor efter antagandet.

Överklagande

Planförslaget antas av kommunfullmäktige eller stadsbyggnadsnämnden.

Beslutet publiceras på kommunens anslagstavla.

^Antagande

Detaljplanen vinner laga kraft och börjar gälla när tiden för överklagande har gått ut om ingen har överklagat. Om någon överklagar detaljplanen prövas fallet av länsstyrelsen och kan även överklagas vidare till mark- och miljööver- domstolen. Planen vinner laga kraft eller upphävs när länsstyrelsen eller mark- och miljööverdomstolen slutligt har avgjort ärendet.

^§

^{Laga kraft}

Så görs en detaljplan

STANDARDFÖRFARANDE

Planbesked

^Samråd

^Granskning

Samrådsredogörelse

Överklagande

Antagande

Laga kraft

§

Så görs en detaljplan

STANDARDFÖRFARANDE

Planbesked

^Samråd

Granskning

Samrådsredogörelse

Överklagande

^Antagande

^§

^{Laga kraft}

Så görs en detaljplan

STANDARDFÖRFARANDE

Planbesked

^Samråd

Granskning

Samrådsredogörelse

Överklagande

^Antagande

^§

^{Laga kraft}

Så görs en detaljplan

STANDARDFÖRFARANDE

Planbesked

^Samråd

^Granskning

Samrådsredogörelse

Överklagande

Antagande

Laga kraft

§

(4)

Inledning

En detaljplan är en juridiskt bindande handling som bestämmer vilken användning av mark och vatten som är tillåten. Syftet med detaljplaneprocessen är att pröva om ett område kan anses lämpligt för en viss typ av användning och utformning. Detaljplanen är bindande vid prövning av bygglov.

En detaljplan innefattar en plankarta, en planbeskrivning och bilagor. Varje enskild kommun ansvarar för hur planbeskrivningen ser ut. I Jönköpings kommun används följande upplägg:

Bakgrund, syfte och huvuddrag – En sammanfattande beskrivning av detaljplanen.

Planförslag – En beskrivning av den markanvändning som föreslås i detaljplanen.

Plankarta och bestämmelser - En förklaring av plankartan och dess bestämmelser.

Planens konsekvenser – Här beskrivs eventuella följder av detaljplanen.

Förutsättningar – Nulägesbeskrivning samt planförslagets relation till övriga styrdokument.

Genomförande av detaljplanen – Beskrivning av ekonomiska frågor, fastighetsrättsliga frågor samt tidplan.

(5)

4

Översiktsbild med planområdet utpekat.

Planområdet ligger i Taberg och är en del av fastigheterna Lilla Åsa 23:165,Lilla Åsa 3:302, Lilla Åsa 3:295 samt Lilla Åsa 23:199

Bakgrund, syfte och huvuddrag

Detaljplaneprocessen syftar till att bedöma lämpligheten för en viss användning av ett mark- och vattenområde med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov.

Processen syftar även till att säkra insyn för berörda, och att därigenom få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt.

Det område som behandlas i denna detaljplan är beläget i Taberg, ca 17 km söder om Jönköpings centrum. Området har närhet till befintlig service, skola, kollektivtrafik och ca 150 meter till Sörsjön med badplatsen Åsabadet.

Inom planområdet finns idag ingen bebyggelse. Marken utgörs främst av produktionsskog, några gångstigar samt en grusad yta. Planområdet är till övervägande del inte detaljplanelagt sedan tidigare. En mindre del av planområdet i söder är planlagd för allmän plats, park eller plantering.

Förslaget innebär att detaljplanen ska möjliggöra för det kommunala bostadsbolaget NkBo att uppföra flerbostadshus i 4-6 våningar om totalt ca 120 lägenheter. I bostädernas entréplan medges centrumverksamhet. Utöver detta tillåts komplementbyggnader i begränsad omfattning, som exempelvis miljöhus. Området angörs från Sjövägen i väster och Åsastigen i öster.

Planen möjliggör även skola i nordöstra delen. Idag finns ett behov av att tillskapa en förskola på denna yta. Tillfart till förskolan föreslås ske från Åsastigen.

Under planarbetet har landskapsbild, sol och skugga, tillfart till området samt hantering av dagvatten varit viktiga frågor.

Ham marväg

en

Tahevägen

Barnarpsvägen

Nissanvägen

Tahevägen

Bergslagsvägen Taberg

Planområde

(6)

Revideringar efter granskning

Plankarta

• Förslag om att upphäva strandskyddet inom kvartersmark för bostäder och centrum utgår och omfattas ej längre av den administrativa bestämmelsen a₂

• Yta tidigare betecknad med egenskapsbestämmelse n₁ ersätts med en användningsbestämmelse E₂ för att precisera ytans användning

• u₁-området har justerats

Planbeskrivning

• Avsnittet Parkering i planbeskrivningen har kompletterats och förtydligat att utformning av cykelparkeringar ska ske enligt angivna riktlinjer i styrdokument Cykelprogram för Jönköpings kommun.

• Avsnittet om Plankarta och planbestämmelser har kompletterats.

• Avsnittet om Planförslag och specifikt segmentet om dagvatten har kompletterats.

• Avsnittet om Upphävande av strandskydd har kompletterats med ett stycke om det femte särskilda skälet och en beskrivning av hur ett lokalt omhändertagande av dagvatten är att betrakta som ett angeläget allmänt intresse.

Utredningar

Efter granskning har inga revideringar av tidigare framtagna utredningar genomförts.

Sammanfattning

Genomförda ändringar efter granskning är till för att förtydliga planens innehåll, vilket ej bedöms föranleda någon ny granskning.

(7)

Planförslag

Plandata

Läge och areal

Planområdet ligger i Taberg och avgränsas av Sjövägen i väster och norr, i öster av Åsastigen och i söder av befintlig bebyggelse längs Norra vägen. Planområdet är ca 7 hektar och består av del av fastigheterna Lilla Åsa 23:165, Lilla Åsa 3:302 samt Lilla Åsa 3:295. I planområdet ingår även fastigheten Lilla Åsa 23:199.

Markägoförhållanden

Fastigheterna Lilla Åsa 23:165, Lilla Åsa 3:302 samt Lilla Åsa 3:295 ägs av Jönköpings kommun. Fastigheten Lilla Åsa 23:199 ägs av Jönköpings Energinät Aktiebolag.

Markanvisning

Tekniska nämnden beslutade 2016-03-08 att tilldela Aktiebolaget Norrahammars Kommunala Bostäder, NkBo, markanvisning för området där flerbostadshus ska byggas.

2017-03-15 Skala: 1:2 000

Mark och Exploatering

0 50 100 m

Redovisningen av fastighetsgränser och rättigheter varierar i lägesnoggrannhet och är inte juridiskt gällande. Lantmäterihandlingarnas beslut gäller.

2017-03-15 Skala: 1:2 000

Mark och Exploatering

0 50 100 m

Redovisningen av fastighetsgränser och rättigheter varierar i lägesnoggrannhet och är inte juridiskt gällande. Lantmäterihandlingarnas beslut gäller.

Lilla Åsa 23:165

Lilla Åsa 3:302 Lilla Åsa 3:295

Lilla Åsa 23:199

Planområde

Del av Lilla Åsa 23:165 Del av Lilla Åsa 3:302 Del av Lilla Åsa 3:295 Lilla Åsa 23:199 Fastigheter inom

planområdet.

(8)

7 Bebyggelse

Bostäder, flerbostadshus

Föreslagen tillkommande bebyggelse består av 11 lamellhus. Flerbostadshusen uppförs i sutteräng då terrängen sluttar åt norr. Byggnaderna varierar i längd och i kombination. De varierade vinklarna mellan de föreslagna lamellhusen skapar utblickar i området. Flerbostadshusen uppförs i fyra till sex våningar.

Översta våningen utgörs av ett vindsutrymme avsett för förråd/teknik.

Mot söder är husens gavlar fyra våningar. Beroende på markens lutning är husens gavlar fyra till sex våningar mot norr. Byggnadernas entréer är lokaliserade på östra sidan via loftgångar, som varierar i bredd. Flerbostadshusen har utskjutande tak över loftgångarna.

SV SV

SV

222,7

226 224

222,3

221,1 218,9

216,9

216

216,3

217,2 216,8

216,9 216,4

215,7 215,9

221,4

219,3

216,7 216,5

Norra vägen 11

12

14

13 15

16 17

18 19

21 7 20

9

LILLA ÅSA LILLA ÅSA

1/7

23:107 23:106

23:109 23:108

23:105

23:110

23:111 22:22

22:21

23:199 23:165

23:197 23:165

23:104

4.4%

+226.00

0/000 0/100

0/050

0/150 0/200

0/250

0/350

2.0%

0/300 +225.93

+226.37

8.3%

10.0%

2.0%

+226.10 8.3%

8.3%

8.3% 8.3%

8.3%

2.0%

8.3%

+224.60 +222.96 8.3%

8.3%

8.7%

8.3%

8.3% 8.3%

8.3%

8.3% 8.3% 8.3% 8.3%8.3%

8.3% 8.3% 8.3%

8.3%

+222.15

Situationsplan

Bsv arkitekter & ingenjörer AB

NKBO - SEKTIONER LILLA ÅSA

TABERG ^{P 16 6350A}2018-01-08

NKBO - SEKTIONER Illustration

(9)

Stadsbyggnadsidé, arkitekten beskriver:

På den sluttande naturtomten söder om Sörsjön placeras ett antal smala, långsträckta lamellhus på tvären mot höjdkurvorna. Husens gavlar ansluter mot en ny genomfartsväg, parallellt med Norra vägen.

Delar av skogen sparas mot villorna i söder och mot vägen i norr. Vindfällning ska beaktas avseende avstånd till gångvägar och byggnader. Mellan husen planteras nya tallar i samband med markplanering.

”Att bo mitt i naturen” ska vara påtagligt, ett signum för bebyggelsen. Att på sikt få till den ursprungliga känslan av gallrad tallskog, blåbärsris och mossa ska vara påtaglig och beaktas under projekteringen av byggnader, markplanering och dagvattenhantering.

Gångvägar leder genom området och gör det tillgängligt. Gångvägarna förs även genom huskropparna via generösa portaler, som ger en extra upplevelse och bjuder på vyer och varierade utblickar för den som cyklar eller promenerar genom området. Det planeras en central samlingsplats på området, ev. med ett mindre kvartershus eller en enklare paviljongbyggnad.

Fasader kan med fördel utföras av stående finsågad träpanel som efterhand blir silvergrå. Vindsplan och insida portaler kan kläs med skivmaterial med en accentkulör för varje hus. Loftgångarnas räcken anpassas till accentfärgens kulör.

Husens högsmala gavlar och generösa takutsprång ger bebyggelsen karaktär och samspråkar med tallarnas höga trädstammar och högt sittande trädkronor.

Takskivorna mot norr kragar ut en bit från husgavlarna och bildar en sorts loggia som ”tar in naturen” under husens tak, som en fin gest till projektets grundidé ”Att bo mitt i naturen”.

Illustration söder

(10)

Illustration norr

Centrum

Centrumändamål medges i bostadshusens entréplan. Olika typer av verksamheter kan inrymmas i dessa lokaler, exempelvis ateljé, butik och föreningslokal.

Skola

Området i den nordöstra delen som i detaljplanen medger skola planeras i dagsläget att nyttjas för förskoleverksamhet.

Den tillkommande förskolebyggnaden planeras i första skedet att dimensioneras för 6 avdelningar. Byggnaden avses uppföras i två våningar om totalt 1080 kvm.

Möjlighet att bygga till förskolan med ytterligare två avdelningar till finns. Då skapas en förskola dimensionerad för 120 barn, vilket utgör 8 avdelningar 1440 kvm.

Förskolans utemiljö förläggs främst bakom byggnaden. Utemiljön i söder är kuperad och miljön kan utnyttjas som lek- och lärmiljö. Utemiljön för barnen är ca 4740 kvm, vilket innebär ca 39,5 kvm/barn, beräknat på en maximal utbyggnad av förskolan om totalt 8 avdelningar, dvs 120 barn.

(11)

In- och utfart för varutransporter och personal sker från Åsastigen, närmast korsningen Åsastigen/Sjövägen i norr. Varuleveranser sker på byggnadens östra sida. In- och utfart för funktion hämta/

lämna sker separat från varutransporter, men också från Åsastigen.

Parkeringsplatser som anläggs vid förskolan kan samutnyttjas med exempelvis badplatsens besökare under kvällar och helger.

Trafik

Gång och cykel

Befintlig allmän gång- och cykelväg finns på västra sidan av Sjövägen.

En passage planeras över Sjövägen i västra delen av planområdet, för att koppla det förelagna området med befintlig gång och cykelväg längs Sjövägen. Se situationsplanen på sidan 6.

Det finns möjlighet att i framtiden bygga ut allmän GC-väg väster om Åsastigen. Marken planläggs som allmän plats- gata, vilket innebär att den är för allmänheten tillgänglig.

Biltrafik

En ny enskild väg förläggs inom kvartersmark genom området i öst-västlig riktning. Större delen av denna gata utformas som ett gångfartsområde.

Beläggningen på gatan inom kvartersmark föreslås av vara oljegrus för att skapa en asfaltsbeläggning med karaktär av grus.

Parkering

Gällande riktlinjer för parkeringtal för bil och cykel ska följas vid nyexploatering. Parkeringstalen för området anges i Program för parkering i Jönköpings kommun, 2016.

Parkeringsplatser för funktionsnedsatta finns i anslutning till bostädernas Skiss över förskolan

4 054,5 m² 288,8 m²

42 090

13 400 21 550

8 550 4 550 13 400

29 360

11 851 13 060

13 224

+216,61

+217,89

+216,77

+218,00

SV

217,2 216,7

216,5

215,7 215,6

ÅSAS TIGEN FG +217,10

564,0 m² CYKEL/BARNVAGN P

PERSONALPARKERING 17 PLATSER VARUMOTT.

MILJÖHUS

CYKEL/ BARNVAGN P

HÄMTA/LÄMNA 9 PLATSER

PLANTERING / GRÄS UTEMILJÖ FSK HÅRDGJORD YTA ENTRÉ

ENTRÉ

PLANSKISS 1:500

ALLILASÅ -ALOKSRÖF 2017 - 12 - 01 GSSKISS DETALJPLAN II

(12)

entréer. Cykelparkeringar anordnas i anslutning till bostädernas entréer samt i förrådsutrymme i flerbostadshusens sutterängplan, som också kan användas för exempelvis rullatorer och barnvagnar. Utformning av cykelparkeringar ska efterfölja angivna riktlinjer i styrdokument Cykelprogram för Jönköpings kommun. Markparkeringar för fordon ska tillskapas inom kvartersmark och föreslås utföras med gräsarmering.

Tillgänglighet

Byggnader och utemiljö rekommenderas att uppnå en utformning som bidrar till att gällande normer för tillgänglighet uppfylls. För vägledning, se Bättre för alla- Basutformning för bostäder i nyproduktion, Jönköpings kommun, 2011.

Teknisk försörjning

VA

För att försörja planområdet behöver en avloppspumpstation byggas norr om planområdet. Vattentrycket bedöms tillräckligt i det befintliga ledningsnätet som man kan ansluta till vid Hamiltonvägen.

Dagvattenledning ut från detaljplaneområdet finns i lågpunkt söder om Sjövägen. Eventuell dagvattenfördröjning och rening sker på tomtmark av fastighetsägaren, se dagvattenutredning daterad 2017-05-05.

Kommunala VA-ledningar behöver anläggas genom planområdet i u-områden och säkras med servitut.

Dagvatten

Enligt framtagen dagvattenutredning daterad 2017-05-05 (kompletterad 2018- 01-09) föreslås dagvattnet avledas till planområdets befintliga lågpunkt beläget söder om Sjövägen. I denna lågpunkt föreslås en dagvattenanläggning anläggas vilket kan med fördel utformas som en damm tillhörande andra tekniska lösningar med magasinerande funktioner, t.ex. underjordiska sedimentationsmagasin eller skärmbassänger. Befintliga diken längs med Sjövägen och Åsastigen bevaras så att ytvattnet kan fortsatt avledas mot områdets lågpunkt. Ställvis kan lutningen för dikessträckan justeras för att få minst 5 % lutning till lågpunkten.

Förslagsvis dimensioneras dagvattenanläggningen att mäkta med ett regn med Principskiss för

dagvattenavledning Bsv arkitekter & ingenjörer AB

(13)

återkomsttid 30 år med klimatfaktor 1,25; ca 650 kubikmeter. Vid extrema situationer kommer dagvattensystemet att bräddas så att dagvattnet avleds via befintlig kulvert under Sjövägen mot en sänka innan dagvattnet når Sörsjön i norr. Högsta vattennivån på dagvattenanläggningen sätts till vattengången på befintlig kulvert; 214,24 meter över havet.

El

Jönköpings energi har en befintlig transformatorstation i sydvästra delen av planområdet. En ny transformatiorstation krävs för att försörja det ytterligare behovet av el som exploateringen kommer medföra. Den föreslås i östra delen av planområdet.

Avfall

Avfallshantering ska ske inom fastigheterna. Gemensamma utrymmen och anordningar för avfallshantering ska vara tillgänglighetsanpassade samt utformas så att kraven på god arbetsmiljö för avfallshämtaren uppfylls.

Kommunen rekommenderar att tillgång till samtliga åtta fraktioner finns inom fastigheten, både med hänsyn till miljön och för att det bidrar till en lägre kostnad för fastighetsägaren. De åtta fraktionerna är; matavfall, sorterat brännbart avfall, returpapper (tidningar m.m), pappersförpackningar, plastförpackningar, metallförpackningar, färgat glas och ofärgat glas. Utöver detta är det bra om fastighetsägaren möjliggör för insamling av elektronik och batterier. För att underlätta sorteringen av avfall bör det finnas separerade kärl även i lägenheterna. Miljöhus planeras längs med de nya infarterna i öster och väster, för att undvika backningsrörelser vid sophämtning. Vändzon på förskolans fastighet kommer utformats med 9 meters radie med ytterligare 1,5 meter friyta för att möjliggöra vändning för kommunens avfallsbilar, enligt gällande rekommendationer.

Störningar, hälsa och säkerhet

Brandskydd

Insatstid

Östra delen av planområdet har en insatstid inom intervallet 1-10 minuter.

Västra delen av planområdet har en insatstid inom intervallet 11-20 minuter.

Tillgänglighet

Framkomlighet till byggnader ska planeras så att avståndet mellan dörrar i fasad och möjliga uppställningsplatser för räddningstjänstens fordon understiger 50 meter, i enlighet med BBR 5:72. Detta för att räddningstjänsten ska kunna göra en effektiv räddningsinsats. Det förutsätts att varje dörr i fasad är en angreppspunkt.

Brandvatten

Brandvatten ska anordnas enligt gällande VAV-norm. Avståndet mellan brandpost och angreppspunkt bör understiga 100 meter.