Detaljplan för Berget 1:69 Taberg Jönköpings kommun

(1)

Detaljplan för Berget 1:69

Taberg Jönköpings kommun

Granskningshandling 2018-03-06 Dnr: 2015:301

Planbeskrivning

Planområde

(2)

Innehåll

Bakgrund, syfte och huvuddrag 2

Revideringar efter samråd 3

Planförslag 4

Plankarta och planbestämmelser 10

Planens konsekvenser 13

Förutsättningar 20

Genomförande av detaljplanen 25

Handlingar

Planbeskrivning

Plankarta med bestämmelser Samrådsredogörelse

Bilagor

Behovsbedömning Grundkarta

Dagvattenutredning PM Geoteknik

Markteknisk undersökningsrapport

Samtliga handlingar och bilagor finns på www.jonkoping.se sökord: detaljplan Berget 1:69

(3)

Översiktskarta

Bakgrund, syfte och huvuddrag

För att möjliggöra för nya bostäder i centrala Taberg har fastigheterna Berget 1:51 och Berget 1:69 lösts in av Jönköpings kommun. Markanvisning har lämnats till Norrahammars Kommunala Bostäder (NkBo) som tillsammans med arkitektkontoret Bsv har arbetat fram ett förslag för flerbostadsbebyggelse.

Detta förslag innefattar tre flerbostadshus på de två fastigheterna vid ICA Trollet i Taberg. Den då gällande detaljplanen från 1962 tillät enbart bebyggelse i friliggande enbostadshus om maximalt två våningar samt om möjligt handels- och hantverksändamål. En ny detaljplan har varit nödvändig för att tillgodose kommunens vilja om utökad bostadsbebyggelse i området.

En ny detaljplan för Berget 1:51 vann laga kraft i januari 2011. Fastigheten Berget 1:69 ingick tidigare som en del av planområdet i detaljplan för Berget 1:51 m.fl.

men uteslöts efter samrådet under våren 2010 för att en marköverenskommelse inte uppnåtts. Planen delades då upp i två etapper där den första etappen om två bostadshus infördes i detaljplan för Berget 1:51 och den andra etappen innefattas i detaljplan för Berget 1:69 som planeras för ett flerbostadshus.

I norr planområde för Berget 1:69 och i söder för Berget 1:51.

1:51

1:69

(4)

Revideringar efter samråd

Utredningar

Efter samrådsskedet har två utredningar inkommit som påverkat detaljplanens utformning. Inför granskning krävdes fullständiga rapporter för dagvattenutredning samt geoteknisk undersökning för att säkerställa markens lämplighet. Resultatet av den geotekniska undersökningen visar på släntens stabilitet, och vilken grundläggningsmetod som bör användas för önskad placering av byggnad. Med placering enligt bifogat planförslag är rekommendationen att pålning sker för att stabiliteten i slänten ska bibehållas.

En sammanfattning av dessa rapporter redovisas i planbeskrivningen och går att läsa i sin helhet på Jönköpings kommuns hemsida: www.jonkoping.se sökord:

detaljplan Berget 1:69

Plankarta

Till granskningen är plankartan uppdaterad med reviderad planområdesgräns för en bättre anslutning mot omkringliggande vägar och gällande detaljplan på Berget 1:51. Planbestämmelserna har ändrats från att reglera byggnadshöjd samt nockhöjd till byggnadshöjd och högsta takvinkel för att tydligare ange byggrättens begränsning. Tillåten byggnadshöjd anges i plushöjd istället för meter över marknivån. Planbestämmelse om trädens bevarande för att minska erosionsrisken i slänten mot Malmgatan har utgått då fullgod stabilitet för flerbostadshuset kommer erhållas genom grundläggning på pålar.

Planbeskrivning

Mindre ändringar har utförts i planbeskrivningen sedan samrådet för att komplettera med information gällande inkomna utredningar samt uppdaterad plankarta. Föreslagen byggnad är oförändrad sedan samrådsskedet men enligt den geotekniska utredningen kommer pålning krävas för att bygga på önskad placering.

(5)

Planförslag

Bebyggelse

I detaljplan för Berget 1:69 möjliggörs byggnation av ett flerbostadshus om 5 våningar. I föreslagna skisser har byggnaden en trekantig form som ger goda solinsläpp till alla lägenheter där planlösningen är utformad så att alla har fönster i tre väderstreck. Denna byggnad förväntas inrymma 13 lägenheter i företrädelsevis hyresrättsform med gemensamma utrymmen i markplan så som cykel- och barnvagnsförråd samt lägenhetsförråd. Byggnaden är utformad med ett brandsäkert trapphus med hiss och 2-3 lägenheter per våningsplan.

Lägenheterna består av 2- 4 rok med balkong eller takterass för de två lägenheter belägna på översta våningen.

Situationsplan

Fasad mot söder

Fasad mot väster

(6)

Plan 1

Plan 2,3,4

Plan 5

(7)

Trafik

Gång

I detaljplan för Berget 1:51 möjliggörs för gångväg längs med Smedjegatan och Tahevägen på allmän plats. Inom kvartersmark finns idag en gångväg genom fastigheten 1:51 mellan de bägge befintliga punkthusen. Denna gångväg är tänkt att förlängas till fastigheten 1:69 för att skapa ett sammanhängande gångstråk för båda fastigheterna.

Cykel

På Malmgatan norr om planområdet finns en bred GC-väg som leder ned mot centrumstråket och tågstationen i Taberg.

Kollektivtrafik

Från planområdet till närmsta busshållplats är avståndet ca 300 meter. Därifrån avgår bussar mot centrala Jönköping med hög turtäthet. Även tågstationen i Taberg finns inom kort gångavstånd och trafikeras av tåg mellan Jönköping och Värnamo/Halmstad. Planområdet bedöms ha en god tillgång till kollektiva kommunikationer med befintliga gång- och cykelvägar som leder till hållplatser utan att vältrafikerade gator behöver passeras.

Bil

Trafik till och från fastigheten kommer hanteras på intilliggande lokalgata Smedjegatan som leder till Tahevägen som är huvudgata i området. Denna leder österut till E4:an och västerut till Bergslagsvägen som leder mot Norrahammar i norr och Månsarp i söder. Kommande byggnation förväntas ge en marginell trafikökning på Smedjegatan som bedöms kunna hantera de trafikmängder som beräknas. Gatan ska i förslaget behålla sin nuvarande utformning med befintlig infart för Berget 1:51 som blir gemensam för de bägge fastigheterna. Enbart en utfart till Smedjegatan är rekommenderad ur trafiksäkerhetssynpunkt.

Parkering

I föreslagen skiss är befintlig parkering på fastigheten Berget 1:51 utökad för att bereda plats för det parkeringsbehov som den nya byggnaden kommer medföra.

Denna parkering blir gemensam för de bägge fastigheterna. Detaljplanen för Berget 1:51 medger även att parkeringsdäck i två plan får uppföras, något som i dagsläget inte utnyttjas. På den begränsade ytan som finns tillgänglig på Berget 1:69 föreslås markparkeringar i anslutning till den befintliga parkeringsytan.

Handikapparkering ska finnas inom 25 meters avstånd från entréerna till alla flerbostadshus.

Längs med Smedjegatan finns 4 kantstensparkeringar som enligt detaljplan för Berget 1:51 får räknas med i det totala antalet parkeringsplatser enligt komunens parkeringsnorm. Denna detaljplan medger att dessa 4 parkeringsplatser även fortsättningsvis kan räknas med vid beräkning av parkeringsnormen. Enligt kommunens nya parkeringsnorm som antogs 2016 är det totala antalet parkeringsplatser 37 st för bägge fastigheter enligt föreslagen byggnation.

Parkeringsnormen möjliggör för reducering av parkeringtal på upp till 15 % om åtgärder utförs för att underlätta användningen av kollektivtrafik och cykel

(8)

enligt dokumentet Grön resplan.

I den dagvattenutredning som tagits fram för Berget 1:51 samt 1:69 föreslås åtgärder för att fördröja dagvatten på fastigheterna. Denna ger exempel på genomsläpplig markbeläggning på parkeringsplatser i form av grus eller gräs med förstärkning av plast, gjutjärn eller betong. Då parkeringsytan tar upp stor del av fastigheternas totala utemiljö är det rekommenderat att parkeringsplatsernas ges en genomsläpplig markbeläggning med gräsarmering för att skapa en mer trivsam bostadsmiljö.

Tillgänglighet

Terrängen på fastigheten är flack utan några större höjdskillnader med en marknivå på + 218 till 219 meter över havet. Planområdet gränsar till Berget 1:51 som har en svag lutning mot sydväst där fastighet 1:25 som hyrs av ICA har sin kundparkering. Norr och väster om planområdet för Berget 1:69 lutar en slänt ner mot Malmgatan som i sin tur har en lutning ner mot Centrumstråket i väster. Fastigheten nås från Smedjegatan i öster där befintlig infart på fastigheten 1:51 kommer användas som inkörsväg för bägge fastigheter. Denna är försedd med en gångväg som leder in till området för de tre punkthusen på Berget 1:51 och 1:69. Tillgång till det kommande punkthuset ges genom en förlängning norrut av den befintliga gångvägen mellan de bägge husen på 1:51. En gångväg kan anläggas mellan det nya punkthuset och korsningen Malmgatan - Smedjegatan vilket skulle ge bättre tillgänglighet till Malmgatan som är avskiljd från fastigheten genom den branta slänten i nordväst. För att uppnå god tillgänglighet till fastigheten ska Jönköpings kommuns parkeringsnorm samt Boverkets byggregler gällande parkering för personer med rörelsehinder uppfyllas.

Teknisk försörjning

VA

VA-ledningar till det nya bostadshuset kan kopplas samman med befintliga ledningar under Malmgatan i norr, samt till ledningar dragna för flerbostadshusen på Berget 1:51.

Dagvatten

En dagvattenutredning har utförts för fastigheterna Berget 1:51 och 1:69 i arbetet med denna detaljplan. Denna visar på dagvattenflödet i området och syftar till att dagvattnet ska kunna omhändertas lokalt inom planområdet. I samband med planläggning kommer större andel av området att hårdgöras, vilket dock motsvarar en låg procentuell ökning då fastigheterna redan idag har en stor andel hårdgjorda ytor.

De beräknade flödena har uppmätts utifrån 10-årsregn där den totala vattenvolymen för bägge fastigheter uppgått till 60 kubikmeter. Denna beräkning innehåller även värden för de gräsytor som släntar ut från området mot Malmgatan som därav ej kommer ledas in mot området. Bedömningen är därför att dagvatten som faller inom fastigheten kan ledas till ett dagvattenmagasin

(9)

med en volym om 40 kubikmeter. Detta dagvattenmagasin föreslås anläggas under den norra delen av parkeringsytan och kan nyttjas gemensamt av de bägge fastigheterna. Denna åtgärd innebär att dagvattenflödet ut till det kommunala dagvattennätet kommer minska, då det i dagsläget inte är anlagt något magasin som kan omhänderta dagvatten inom den utbyggda etappen på Berget 1:51.

Dagvattenutredningen ger även exempel på fördröjningsåtgärder som kan minska behovet av ett större dagvattenmagasin genom en högre genomsläpplighet på markbeläggning inom området. Detta kan appliceras på parkeringsplatser inom området som genom gräsarmering kan få en högre genomsläpplighet och därmed ökad fördröjning inom fastigheten. Planteringar i form av träd och buskar fördröjer effektivt dagvatten vid lägre flöden.

Uppvärmning

Den nya byggnaden kan anslutas till befintliga fjärrvärmeledningar.

El

El till det nya bostadshuset kommer anslutas till befintligt elnät.

Avfall

Avfallet för de tre punkthusen är tänkt att samlas upp på befintlig avfallsstation vid infarten till Smedjegatan. Avståndet till entrén på det nya punkthuset är ca 40 meter och hämtning med sopbil kan ske strax intill på Smedjegatan. Denna anläggning ska vara tillgänglighetsanpassad och uppnå krav på god arbetsmiljö för avfallshämtaren. Sortering bör ske i åtta fraktioner och för att underlätta bör separerade kärl för avfall finnas i lägenheterna.

Störningar, hälsa och säkerhet

Brandskydd

Insatstid

Insatstiden till området är mellan 10-20 minuter. Utrymning kan ske via maskinstege från räddningstjänstens fordon som kan ställas upp i anslutning till byggnaden. Trapphuset i den tillkommande byggnaden dimensioneras som Tr 2-trapphus (brandsäkert trapphus).

Skydd mot brandspridning

För att undvika spridning av brand ska avståndet mellan två byggnader ej understiga 8 meter. I detaljplan är detta säkerställt genom att marken mellan det nya punkthuset på Berget 1:69 och befintliga hus på Berget 1:25 och 1:51 är markerad som korsprickad mark. Detta anger att marken enbart får bebyggas med fristående komplementbyggnader.

Tillgänglighet

Framkomligheten till den nya byggnaden ska planeras så att avståndet mellan uppställningsplats för räddningstjänstens fordon och angreppspunkt i fasad understiger 50 meter, i enlighet med BBR 5:72. Detta för att möjliggöra en effektiv räddningsinsats.

(10)

Brandvatten

Brandvatten ska anordnas enligt gällande VAV-norm. Avståndet mellan brandpost och angreppspunkt bör ej överstiga 100 meter.

(11)

Plankarta och planbestämmelser

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

e1

)

350

^B

^+236,5

G

⁶

r r

r r r

rr

r

rr

U U U U U U

U

U U U U U U

U

UU UU UU

U U

U

UUUU

U U

U

UUUU

U U U U

U U

U U U U U

U U

U

U U U U U

U

q q q q q q

P PPPPP

PPPP

PP

P

PPPPPPPP

P

P P PPP E E

E

E E E E E E

E E E

G

G G

G

G G

G G G

G G G G G

G G G

G

G G

&

& &

&

Malmgatan

Centrumstråket

Tahevägen

Smed jegatan

1:25 1:360

1:163 1: 16 2

1:69 1:361

1:33

1:146

1:51 1:362

215

214

217,9

218,5 218,9

217,3 216,4

215,6 211,8

211,1

215,3

220,1 219

218 220

221

216 217 215

214 213

212

210

211

209

222

208

207

217 209

218 212

212

215 215

221 218 218

212 210

212

217 219

214

211

216 209

211 208

210 211 209

213

218 211

211

218

214

209

219

215

215 209

214

220

219

215

216

219 213

210

214

214 211

218 218

219 215

213

214

210

217 216

213

216 215

218 210

209

185200

6395600 6395600

1:400

0 20 40 Meter

Skala

Grundkarta över del av Jönköping i Jönköpings kommun Fastighetsindelning: februari 2018 Markkomplettering: februari 2018 Koordinatsystem: Sweref 99 13 30 Höjdsystem: RH2000

Byggnadernas begränsningslinjer utgöres av fasadlinjer eller takkonturer

Grundkartans riktighet bestyrkes Jönköping den 6 februari 2018 ...

Ingvar Röjder

Kartavdelningen Stadsbyggnadskontoret

b

Antagande: av:

...

Detaljplan för

Planförfattare:

Upprättad:

Laga kraft: Diarienummer:

Granskningshandling

Stbn 2018-03-06

Linn Svahn

Berget 1:69

1:149 1:379

PLANBESTÄMMELSER

Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar.

Endast angiven användning och utformning är tillåten.

Där beteckning saknas gäller bestämmelsen inom hela planområdet.

GRÄNSBETECKNINGAR Planområdesgräns Egenskapsgräns

ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Kvartersmark

B Bostäder, PBL 4 kap. 5 § 1 st 3 p.

EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR KVARTERSMARK Omfattning

e1 350 Största exploatering är angivet värde i kvadratmeter byggnadsarea, PBL 4 kap. 11 § 1 st 1 p.

)^+236,5 Högsta byggnadshöjd över angivet nollplan är angivet värde i meter, PBL 4 kap. 11 § 1 st 1 p.

G⁶ Största takvinkel är angivet värde i grader, PBL 4 kap. 11 § 1 st 1 p.

Placering

@@@@@@@@

@@@@@@@@Marken får inte förses med byggnad, PBL 4 kap. 16 § 1 st 1 p.

Marken får endast förses med komplementbyggnad, PBL 4 kap. 16 § 1 st 1 p.

ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetid

Genomförandetiden är 5 år., PBL 4 kap. 21 §

Skala 1:800 (A4)

(12)

Gränsbeteckningar

Planområdesgräns Användningsgräns Egenskapsgräns

Användning av mark och vatten

Kvartersmark

Bostäder

Syftet med bestämmelsen är att möjliggöra för byggnation av bostäder.

Bestämmelsen har stöd i 4 kap 5 § punkt 3 PBL

Egenskapsbestämmelser för kvartersmark

Begränsning av markens omfattning

Största exploatering

Bestämmelsen anger högsta explatering i kvadratmeter byggnadsarea. Då placeringen av byggnaden är flexibel inom angiven byggrätt har ett högsta exploateringsvärde om 350 kvadratmeter angetts för att säkerställa att byggnaden ej tar upp för stor del av fastigheten. Bestämmelsen har stöd i 4 kap 11 § punkt 1 PBL

Största takvinkel

Syftet med bestämmelsen är att säkerställa byggnadens totalhöjd så att taket ej blir dominerande i utformningen. Bestämmelsen har stöd i 4 kap 11 § punkt 1 PBL

Högsta byggnadshöjd

Syftet med bestämmelsen är att reglera högsta byggnadshöjd för flerbostadshuset.

Värdet anges i plushöjd där angett värde motsvarar en höjd om maximalt 18,5 meter över befintlig markhöjd. Bestämmelsen reglerar så att byggnaden inte blir för dominerande i stadsbilden. Bestämmelsen har stöd i 4 kap 11 § punkt 1 PBL

Placering

Prickmark

Syftet med bestämmelsen är att reglera vart byggnad ej får uppföras. På angiven prickmark är marken olämplig att bebygga då markens lutning är brant vilket skulle kräva at marken planas ut, alternativt att bebyggelse på ytan skulle skymma sikt från omgivande vägar. Bestämmelsen har stöd i 4 kap 16 § punkt 1 PBL

UUPPPP

GRÄNSB

P A E

UUPPPP

GRÄNSB

P A E

UUPPPP

GRÄNSB

P A E

(13)

Korsmark

Bestämmelsen anger vart marken endast får förses med komplementbyggnad om en våning med en nockhöjd om maximalt 4,5 meter. Balkonger från bostadshus får ej kraga ut över korsmarkerad mark om avståndet till befintliga bostadshus understiger 8 meter på grund av risk för brandspridning. Bestämmelsen har stöd i 4 kap 16 § punkt 1 PBL

Administrativa bestämmelser

Genomförandetid

Planen genomförandetid är 5 år från det datum planen vinner laga kraft.

Bestämmelsen har stöd i 4 kap 21 § PBL

(14)

Planens konsekvenser

Behovsbedömning

I detaljplaneprocessen kommer ambitionen vara att minimera projektets negativa påverkan på miljön och behov av skyddsåtgärder föreskrivs som planbestämmelser så att betydande miljöpåverkan ej uppkommer.

Ställningstagande till betydande miljöpåverkan

Enligt PBL 5:18 och MB 6:11-18 ska en miljökonsekvensbeskrivning upprättas om detaljplanens genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Ur behovsbedömningen bedöms denna detaljplan inte medföra en betydande miljöpåverkan.

Underlag för behovsbedömning finns som bilaga. Samtliga handlingar och bilagor finns på www.jonkoping.se sökord: detaljplan Berget 1:69.

Alternativ och andra ställningstaganden

Nollalternativ

Gällande detaljplan möjliggör för bostadsbebyggelse i mindre omfattning än vad som ansökts i planarbetet. Som alternativ till föreslagen plan skulle fastigheten fortsättningsvis utgöras av två enbostadshus i två plan. Den önskvärda fullföljningen av de tre flerbostadshus som först planerades inom detaljplanen för Berget 1:51 m.fl. skulle då gå förlorad och med det också en backning av det politiska målet att förtäta i kollektivtrafiknära lägen.

Planen möjliggör för fler hyresrätter vilket det råder brist av i Taberg vilket på sikt kan skapa en högre integration och möjliggöra så kallade flyttkedjor där villaägare i Taberg kan bo kvar i området när villan sålts. Högre bebyggelse i stationsnära läge ska markera centrum av Taberg och skapa underlag för utökad service. Utan bebyggelseförtätning kommer det inte bära sig med en utökad service eller turtäthet för kollektivtrafiken och medborgarna kommer fortsättningsvis vara beroende av bil för vardagliga resor.

Byggnadsutformning

När positivt planbesked beviljades för Berget 1:69 var det under förutsättning att husets utformning studerades under detaljplanearbetet. Under det tidiga arbetet med planen har därför ett flertal olika utformningar av flerbostadshuset undersökts. I den första ansökan var husets form bågformad och följde släntkrönet mot Malmgatan. Då denna byggnad inte samspelade med byggnadskropparna för de befintliga husen på Berget 1:51 har utformningen omarbetats. I det förslag som presenteras idag har huset utformats som ett punkthus som bättre överensstämmer med intilliggande bebyggelse. En sammanhållen parkeringsyta i öst möjliggör för en bilfri gårdsyta mellan bostadshusen.

Det nya huset föreslås placeras i vinkel till det befintliga bostadshuset för att minska insyn och skapa ett större avstånd. Detaljplanen möjliggör för att huset kan placeras mer österut där solinstrålningen är bättre. Detta förutsätter dock

(15)

att antalet parkeringsplatser reduceras i enlighet med dokumentet Grön resplan.

Hälsa och säkerhet

Buller

Området som detaljplanen berör är inte särskilt utsatt för trafikbuller vilket skapar en lämplig boendemiljö ur bullersynpunkt. Smedjegatan till öster om planområdet har enbart trafik till- och från fastigheter och Malmgatan norr om planområdet är utformad som en gång- och cykelväg, vilket gör att största bullerkällan i området utgörs av Tahevägen söder om fastigheten som är en huvudled genom Taberg.

I en bullerberäkning som genomfördes i detaljplanen för Berget 1:51 utav Soundcon, redovisas ljudnivåer från Tahevägen med trafiksiffror inmätta år 2010. Trafikflödena på Tahevägen var då 5 500 fordon/ årsmedeldygn med ca 9

% tung trafik. De ekvivalenta ljudnivåerna intill fasad på de bägge bostadshusen på Berget 1:51 uppmättes till mellan 55-58 dBA för det västra huset och upp till 64 dBA för det östra huset närmast Tahevägen. Riktlinjerna för buller i bostadshusen uppnås genom att planlösningen möjliggör för hälften av bostadsrummet att vändas mot ljuddämpad sida. Den då gällande förordningen (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader anger:

3 § Buller från spårtrafik och vägar bör inte överskrida 55 dBA ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad, och 50 dBA ekvivalent ljudnivå samt 70 dBA maximal ljudnivå vid en uteplats, om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden.

Situationsplan för planerad byggnation på Berget 1:69 tillsammans med befintliga punkthus på Berget 1:51

(16)

4 § Om den ljudnivå som anges i 3 § första stycket 1 ändå överskrids bör 1. minst hälften av bostadsrummen i en bostad vara vända mot en sida där 55 dBA ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden, och 2. minst hälften av bostadsrummen vara vända mot en sida där 70 dBA maximal ljudnivå inte överskrids mellan kl. 22.00 och 06.00 vid fasaden.

För Berget 1:69 är avståndet till Tahevägen längre vilket gör att ljudnivån vid den tilltänkta fasaden ej överskrider 55 dBA enligt den översiktliga bullerberäkningen som genomfördes i kommunen 2011. Enligt nya riktvärden för trafikbuller som trädde i kraft 1 juli 2017 har det tidigare riktvärdet om 55 dBA vid bostadsbyggnads fasad höjts till 60 dBA vilket kan tillämpas på redan påbörjade detaljplaner.

Trafikbullret från Tahevägen vid år 2035 är som högst beräknat till 50 dBA ekvivalent bullernivå samt 65 dBA maximal bullernivå på fastigheten Berget 1:69, enligt Soundcons beräkningar. Dessa bullernivåer kommer ej upp i gällande riktvärden för trafikbuller vilket gör att bebyggelse på Berget 1:69 ej behöver utformas av bullermässiga skäl.

Utrymningssäkerhet

Insatstiden till området är mellan 10-20 minuter. Utrymning kan ske via maskinstege från räddningstjänstens fordon som kan ställas upp i anslutning till byggnaden. Trapphuset i den tillkommande byggnaden dimensioneras som Tr 2-trapphus (brandsäkert trapphus).

Geotekniska förutsättningar

En geoteknisk undersökning har utförts med syfte att kontrollera markförhållandena avseende stabilitet inom planområdet. Marken inom området består av ett ytligt mullskikt över en jordmån av sand och grus med ett underlager av sand. Stabiliteten i slänten mot Malmgatan har utvärderats i undersökningen avseende stabilitet och skredrisk. Denna baseras på Skredkommissionens vägledning där uppmätt säkerhetsfaktor ska uppnå de krav som ställs avseende stabiliteten när marken utsätts för tryck från planerad byggnation.

Med den placering som byggnaden har i föreslagen skiss uppnås ej dessa krav vilket gör att en mer omfattande grundläggning på pålar kommer krävas för att erhålla fullgod stabilitet. Detta avlastar marken närmast släntkrönet som gör att den ej utsätts för stora laster. I den geotekniska undersökningen bedömdes att grundläggning borde kunna ske direkt på mark om byggnaden förflyttas cirka 2 meter söderut, vilket lämnar större avstånd till slänten i norrläge. Denna placering kan dock visa sig kräva pålning vid senare projektering om jordens relativa fasthet visar sig vara lägre än vad som antagits i undersökningen. Mot bakgrund av denna osäkerhet har bedömningen gjorts att en placering längre söderut skapar ett kortare avstånd till befintligt hus på Berget 1:51 vilket skulle påverka insynen negativt. När grundläggningen riskerar att bli densamma för bägge placeringar är det därför rekommenderat att grundläggning sker på pålar för att avståndet mellan husen ska kunna ökas. Det är även rekommenderat att vegetation planteras i slänten så att även det ytliga jordskiktet binds samman vilket skulle minska risken för mindre jordras mot Malmgatan.

(17)

Skuggstudie

En skuggstudie har utförts av Bsv där man undersökt omgivningspåverkan på och av det nya bostadshuset. Stillbilder över slagskuggor för tre olika klockslag under tre delar av året har tagits fram för att ge en större förståelse för byggnadens påverkan på solinstrålningen.

Vårdagjämning

Under tidpunkt för vårdagjämning skapas slagskuggor av huskropparna främst under tidig morgon och sen eftermiddag. Fastigheten i öster påverkas inte av skugga från bebyggelsen. Byggnaden på den lägre placerade tomten i nordväst blir något påverkad under morgontimmarna. Den nya byggnaden bidrar här till en något sämre solinstrålning men soltillgången under eftermiddagen är dock fullgod.

Sommarsolstånd

20 mars kl 8 20 mars kl 12

20 mars kl 16

21 juni kl 8 21 juni kl 12

(18)

Under sommaren ska inte påverkan på solinstrålningen föreligga då de skapade slagskuggorna under morgon och eftermiddag är väldigt små.

Vintersolstånd

Vintertid kännetecknas av kort solinstrålning där solen står lågt på himlen. Redan befintliga hus kastar långa slagskuggor under morgon och eftermiddag vilket gör att det nytillkomna huset bidrar marginellt till en skuggigare boendemiljö. I direkt norrläge finns inget bostadshus vilket gör att en ny högre byggnad på Berget 1:69 inte påverkar solinstrålningen för någons boendemiljö.

21 juni kl 16

20 december kl 8 20 december kl 12

20 december kl 16

(19)

Omgivningspåverkan

Planförslaget innebär en nybyggnation av ett flerbostadshus på kvartersmark intill de två befintliga punkthusen på Berget 1:51. Det nya huset är placerat i norrläge till de befintliga husen och kommer därför ej orsaka skuggbildning för byggnaderna söder om planområdet. I norr gränsar planområdet till en gång- och cykelväg med ett väl tilltaget avstånd till övrig bebyggelse. En utökning av flerbostadsbebyggelsen i Taberg bidrar till en positiv bebyggelseutveckling med möjlighet till utökad service och kommunikation. Förtätningen ger upphov till en förändrad stadsbild som markerar ett centralt läge i Taberg. Den högre exploateringsgraden lämpar sig i detta centrala läge med god närhet till kollektivtrafik och centrumfunktioner.

FN:s Barnkonvention

Frågeställningar som berör barn och barnens bästa är ständigt närvarande under planeringsarbetet då de är förutsättningar för en god stads- och samhällsbyggnad. Planförslaget bedöms inte negativt påverka barns sociala, ekonomiska eller kulturella hälsa. För att säkerställa en god bostadsmiljö bör platser för lek finnas inom fastigheten. För att möjliggöra en säker gårdsmiljö har parkeringen förlagts till östra sidan om planområdet så att en bilfri miljö med tillgång till både sol och skugga skapas mellan husen.

Mål för hållbar utveckling

Planerad bebyggelse tar hänsyn till relevanta mål och delmål i de nationella miljömålen och i kommunens lokala Agenda 21-dokument. Gällande miljökvalitetsnormer ska uppfyllas.

Miljömål ”begränsad klimatpåverkan”

”Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans på- verkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduk- tionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan upp- nås.”

Sveriges utsläpp av växthusgaser beror till 80 % på förbränningen av fossila bränslen inom industri- och transportsektorn, samt för el- och värmeproduk- tion. Området för detaljplan är lokaliserat inom kort gångavstånd till bra gång- och cykelvägar samt till offentlig- och kommersiell service. Kollektivtrafik finns inom 300 meter vilket kan minska beroendet av bilresor och användandet av fossila bränslen.

God bebyggd miljö

”Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livs- miljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvär-

(20)

den ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.”

Planområdet återfinns inom redan ianspråkstagen mark. En förtätning av bo- stadsutbyggnaden förstärker underlaget för offentlig och kommersiell service i närområdet. En samlad bebyggelse bidrar till god hushållning av mark där natur- och kulturvärden utanför tätbebyggt område kan bevaras.

(21)

Förutsättningar

Tidigare ställningstaganden

Digital Översiktsplan 2016

Området för detaljplan ligger inom tätortszonen där bebyggelseutveckling bör ske genom förtätning i kollektivtrafiknära lägen. Detaljplanen möjliggör för en ökad förtätning utav redan ianspråkstagen mark och följer därmed denna riktlinje. Översiktsplanen anger här att hög exploatering ska förespråkas om det kan ske med hänsyn till platsens karaktär och stadsbild. Detaljplanen ska här möjliggöra för en ökad exploateringsgrad i centrala Taberg och bidra till en högre stadsmässighet tillsammans med de två flerbostadshus som uppfördes i etapp 1 på Berget 1:51.

Enligt översiktsplanen ska den bostadstyp det råder brist på prioriteras i bebyggelseutvecklingen. Inom Taberg råder brist på flerbostadshus vilket överensstämmer med syftet att möjliggöra för bebyggelse av ett flerbostadshus i denna detaljplan. Denna riktlinje ger möjlighet att tillmötesgå olika människors behov av olika bostäder vilka bör finnas inom varje stadsdel.

Riksintressen

Området för detaljplanen ligger inom influensområde för totalförsvarets luftrum. Planhandling ska skickas på remiss och samråd med totalförsvaret ska ske vid byggnation av objekt över 20 meter. Given byggrätt enligt denna detaljplan innebär inte en byggnation över 20 meter varpå intressekonflikt ej föreligger.

Området innefattas också av riksintresse för framtida järnväg. Då planområdet ligger inom tätbebyggt område bedöms det dock inte stå i konflikt med en eventuell järnvägsutbyggnad.

Kulturhistoria

Tabergstoppen och lämningar kring Tabergsån utgör ett värdefullt kulturmiljöområde i närheten av detaljplaneområdet. Då planområdet är avskiljt från kulturmiljön av övrig bebyggelse så föreligger ingen åverkan på kulturmiljöområdet.

Förstudier

Fastigheten Berget 1:69 var tidigare tänkt som en del av planområdet i detaljplan för Berget 1:51 m.fl . På grund av att marköverenskommelse inte kunde nås före granskning så uteslöts fastigheten från planförslaget efter samrådsskedet våren 2010.

Detaljplan för Berget 1:51 m.fl. har i tidiga skeden även innehållit vissa skisser för nybyggnation på fastigheten Berget 1:69. Samrådsförslaget från maj 2010 innebar bostadsbebyggelse i tre flerbostadshus varav två låg på fastigheten Berget 1:51. För att uppnå en enhetlig bebyggelse inom kvarteret hade även kommunen för avsikt att förvärva fastigheten Berget 1:69 som varit ute till

(22)

försäljning och uppföra ett tredje hus i ett senare skede. Fastigheten Berget 1:69 har tagits bort från den ovan nämnda detaljplanen efter samrådet och finns inte med i den detaljplan som fått laga kraft.

Gällande detaljplan

För området gäller byggnadsplanen för centrum (fastigheten Berget 1:359 m.fl.) från 1962. Planen medger bostadsbebyggelse med fristående byggnader i två våningar i hela planområdet, förutom en zon av prickmark utmed angränsande gator där marken inte får bebyggas.

Samrådshandling detaljplan för Berget 1:51, Maj 2010 ( Ej gällande planområde)

Utsnitt ur gällande detaljplan från 1962.

(23)

Kommunalt bostadsförsörjningsprogram (KBFP)

Enligt projektplanen i det kommunala bostadsförsörjningsprogrammet är byggnationen inplanerad för möjlig byggstart under 2017.

Barnkonventionen

I arbetet med detaljplanen ska konsekvenser för barns sociala, ekonomiska och kulturella hälsa belysas något som legat till grund för ställningstagande i framtagandet av detaljplanen.

Program för anpassningar till klimatförändringar

Vid högre regnflöden än det som beräknas vid 10-årsregn kan förebyggande åtgärder bli avgörande för planområdets anpassning till klimatförändringar.

Dessa åtgärder inkluderar exempelvis markens genomsläpplighet och hur stor del av markytan som ges en permeabel markbeläggning genom exempelvis planteringar eller gräsarmering. Genom planområdets relativt höga läge gentemot omgivande gator bedöms den planerade byggnationen kunna klara sig utan större skador vid återkommande skyfall. Genom en grundläggning på pålar säkerställs att planerad byggnation ej är lika beroende av en intakt stabilitet i slänten mot Malmgatan, vilken kan komma att påverkas av ändrade regnflöden och högre grundvattenstånd.

Haltkartor för luft

Då det inte bedöms finnas någon risk för att gränsvärdena för miljökvalitetsnormer för luftkvalitet överskrids har inte några haltkartor för luft utförts specifikt för denna detaljplan.

Plan för dagvattenhantering

I samband med byggnationen på Berget 1:69 ska ett dagvattenmagasin anläggas under parkeringsytan som kan nyttjas gemensamt av de bägge fastigheterna Berget 1:51 och 1:69. Detta kommer minska mängden dagvatten som släpps ut till det kommunala dagvattennätet då det i dagsläget inte är anlagt något magasin som kan omhänderta dagvatten inom den utbyggda etappen på Berget 1:51.

Bebyggelse

Inom planområdet står idag två friliggande villor om två plan i trä. Dessa kommer rivas i samband med uppförandet av det nya flerbostadshuset.

Mark och vegetation

Natur och rekreationsområden

I närhet till planområdet och ett starkt karaktärsdrag i området är Tabergstoppen inom Tabergs naturreservat som reser sig över bebyggelsen i Tabergsdalen.

Naturreservatet har ett rikt växt- och djurliv, exempelvis genom ett flertal sorter av fladdermöss som lever i närhet till de gamla gruvgångarna. Till toppen når man genom ett flertal vandringsleder men den finns också tillgänglig genom en

(24)

bilväg. I nära anslutning till planområdet rinner Tabergsån med intilliggande grönområden som kan användas för rekreation av boende i området.

Radon

I samband med detaljplanen för Berget 1:51 m.fl har en geoteknisk undersökning gjort av BGK år 2009 som har utrett närliggande fastigheter till planområdet (Berget 1:51, 1:63 och 1:377). Mot bakgrund av utförda markradonmätningar, är det rekommenderat att byggnationen anpassas till att marken utgörs av normalradonmark. Jorden i dessa områden består av mullskikt, fyllning av mull, grus och sand samt mellan-/finsand med inslag av grus.

Trafik

Gång

I närområdet till planerad byggnation finns trottoarer på huvudleder och gångbanor på lokalgator.

Cykel

Malmgatan norr om planområdet består av en bred gång- och cykelväg som leder ned mot centrumstråket och tågstationen i Taberg. GC-vägar finns i centrala Taberg mot Norrahammar och på Tahevägen ut mot Torsvik.

Kollektivtrafik

Från planområdet till närmsta busshållplats är avståndet ca 300 meter. Därifrån avgår buss nr 27 mellan Torsvik och centrala Jönköping med hög turtäthet.

Även tågstationen i Taberg finns inom kort gångavstånd och trafikeras av tåg mellan Jönköping och Värnamo/Halmstad. Planområdet bedöms ha en god tillgång till kollektiva kommunikationer med befintliga gång- och cykelvägar som leder till hållplatser utan att vältrafikerade gator behöver passeras.

Bil

Inom Taberg finns lokalgator som ansluter till de två huvudlederna som korsar samhället. Tahevägen leder österut mot Torsvik och påfart till E4 och ansluter i väster till Bergslagsvägen som går till Månsarp i söder och Norrahammar i norr.

Parkering

Gator intill planområdet har kantstensparkering med 24 timmars begränsning.

På Smedjegatan intill planområdet finns en femminutersparkering i sydlig riktning. Parkering för fastighetsägare i närhet till planområdet sker mestadels inom privat tomtmark.

Tillgänglighet

Planområdet har hög tillgänglighet till omkringliggande gator.

(25)

Service

Offentlig service

Taberg innehar viss offentlig service i form av skola och äldreboende. Lokal vårdcentral finns i Norrahammar på ca 3 kilometers avstånd från Taberg.

Skolor

I Taberg finns två kommunala skolor, Taheskolan med klass F-3 och Tabergsskolan F-5. En kommunal förskola och en privat finns inom kort avstånd till planområdet.

Kommersiell service

I anslutning till planområdet finns tillgång till två välsorterade livsmedelsbutiker samt ett konditori. Privata aktörer med hotellverksamhet, restaurang och bilservice återfinns också inom Taberg. För sällanköpsvaror är Jönköping city närmsta hållpunkt.

(26)

Genomförande av detaljplanen

Administrativa frågor

Genomförandetiden för detaljplanen kommer att vara fem år från det datum den vinner laga kraft.

Organisatoriska frågor

Planen handläggs med standardförfarande. Efter samrådet upprättas en samrådsredogörelse där framförda synpunkter redovisas och kommenteras.

Tidplan

Planarbetet bedrivs enligt följande tidplan:

2016

april STBN- planuppdrag

2017

maj STBN - beslut om samråd

juni - augusti Samråd

2018

mars STBN - beslut om granskning

april Granskning

maj STBN - beslut om antagande

juni Laga kraft (om inte planen överklagas)

Avtal

Planområdet ska bebyggas med bostäder och ägs helt av Jönköpings kommun.

Fastigheten Berget 1:69 som ska bli kvartersmark för bostadsändamål har markanvisats till Norrahammars Kommunala Bostäder (NkBo). För fullföljande av markanvisningen ska ett marköverlåtelseavtal träffas mellan kommunen och NkBo. Marköverlåtelseavtalet ska reglera marköverlåtelsen och andra genomförandefrågor.

Ekonomiska frågor

För att genomföra planförslaget har kommunen kostnader för att ta fram detaljplanen, administration för planens genomförande och fastighetsbildning.

Kommunens kommande intäkter är köpeskilling från markförsäljning samt anläggningsavgifter för vatten och avlopp.

(27)

I det marköverlåtelseavtal som följer markanvisningsavtalet regleras priset för marken i enlighet med kommunens fastställda tomtpriser som gäller när byggnationen påbörjas.

Finansiering

NkBo ansvarar för finansiering av kommande byggnation av bostäder med tillhörande anläggningar inom kvartersmark.

Fastighetsrättsliga frågor

Fastighetsbildning

För att genomföra förändringar i fastighetsindelningen krävs en ansökan om lantmäteriförrättning. Lantmäterimyndigheten prövar åtgärdens lämplighet samt att den överensstämmer med detaljplanen vid förrättningen. Fastighetsbildning inom kvartersmark sker på initiativ av fastighetsägarna själva. Avtal förutsätts träffas mellan fastighetsägarna.

Från Berget 1:379 kan mark för bostadsändamål överföras till Berget 1:69.

Fastighetsindelningsbestämmelser

Något behov av fastighetsindelningsbestämmelser anses inte föreligga.

Fastighetsrättsliga konsekvenser

De fastighetsrättsliga konsekvenserna beskrivs per fastighet. Förändringarna framgår av tabell nedan.

Fastighet / Rättighetshavare Fastighetsrättslig konsekvens Berget 1:69 Mark för kvartersmark, bostäder kan

överföras genom fastighetsreglering till från Berget 1:379

Berget 1:379 Mark för kvartersmark, bostäder kan överföras genom fastighetsreglering till Berget 1:69

Medverkande tjänstemän

Vid upprättandet av detaljplanen har följande medverkat med material och information.

Stadsbyggnadskontoret

Josef El Masry, SBK Bygglov Marcus Gullander, SBK Lantmäteri

Nicole Henriksdotter, SBK Översiktlig planering Mats Ruderfors, SBK Utveckling och trafik

(28)

Tekniska kontoret

Linda Bylefors, TK Mark- och exloatering

Fredrik Sandberg Svärd, TK Mark- och exploatering, Miljö Anders Larsson, TK Vatten och avlopp

Annica Magnusson, Miljökontoret Vattensamordnare

Liselott Johansson Linn Svahn

Planchef Planarkitekt

036-10 57 78 036-10 29 02