HYRESGÄSTEN
tidningen för dig som är aktiv inom hyresgästföreningen nr 5/2010 www.hyresgastforeningen.seSÅ GJORDE VI Spännande möten
OmVäRlD Bygglöften ska bli verklighet ExpERtERna Vad händer med 2011 års hyror?
Så fungerar hyresnämnden
fru justitia
rätt
döma
att
LEDarEN barbro engman, förbundsordförande iNsiDaN åSikTER i HYRESGÄSTEN
Agenda 2016 på turné
i region Sydost
i juNi bEsLutaDE förbunds- stämman om framtidsdoku- mentet agenda 2016 där de övergripande målen är ett bättre boende för hyresgäs- terna och utökad med- lemsnytta.
men vad innebär agenda 2016 mer konkret för hyres- gästföreningarna runt om i landet?
i region sydost pågår under hösten ett projekt med en turné kring agenda 2016.
samtliga 28 hyresgästfören- ingar, som ingår i regionen, får besök av den regionala projektledaren marita Jonsson och regionordförande björn Johansson.
– det gäller att skapa förståelse för agenda 2016 och få det innanför skinnet i vår verksamhet. det handlar om att se vad vårt uppdrag är och utifrån det sätta mål och prioritera, säger marita Jonsson.
– det varierar en hel del mellan föreningarna. På några håll går det mest i gamla hjul- spår medan andra verkligen rannsakar vad man håller på med och försöker förnya sig.
som exempel nämner marita Jonsson att det finns föreningar som till stor del ägnar sig åt att anordna buss- resor till exempel till ullared.
det kan lokala hyresgästför- eningar ägna sig åt, men det är knappast en uppgift för föreningarna på kommunnivå.
detta medan andra föreningar, enligt agenda 2016, tar fasta på att prioritera förhandlings- verksamhet, bostadspolitisk påverkan, lokalt engagemang och utveckling av den demo- kratiska organisationen.
Måldialog med viktiga frågor
ÅrEts mÅLDiaLog hölls i Åkers- berga 21–22 september. Delta- gare var förbundsordförande, förbundsstyrelse, regionordfö- rande med arbetsutskott, regi- onchefer och berörd personal på förbundskontoret.
PÅ ProgrammEt stod ett antal viktiga frågor för Hyresgäst- föreningen:
l Hur påverkas Hyresgästför- eningen av valutgången?
l Samtal med Kurt Eliasson, SABOs vd och Reinhold Len- nebo, Fastighetsägarna.
l Varumärket Hyresgästfören- ingen och Agenda 2016. Hur går vi vidare?
l Ny förhandlingsroll.
l Rapport om verksamhets- planering, uppföljning och mätningar.
l Nationell verksamhetsplan 2011.
mÅLDiaLogEN inleddes av förbundschefen Jan Johnsson som tog upp Agenda 2016 och de mål och prioriteringar som satts upp.
Det handlar om hur vi ska driva engagemang, utveckla organisationen och arbeta på ett annat sätt för att stärka varumärket Hyresgästfören- ingen och nå de gemensamma målen. Nu gäller det att vi går från prat till resultat!
EN LäNgrE sammaNfattNiNg från måldialogen finns på den interna webben http://
intranet.hyresgastforeningen.
se under Ledning/Mål- och verksamhetsdialog.
nOtERat
i HyrEsgästENnummer 4/10 har S-O Edlund reagerat på artikeln Att välja och vräka på sista sidan. Kriminologen Janne Flyghed, som vi refererat till i artikeln, svarar på inlägget.
”Att låta familjer med barn bli vräkta är en av de allra svåraste beslut som jag var med om att fatta under mina cirka 20 år inom socialnämnden. För mig var ledstjärnan de normer som ligger som underlag när man beräknar om stöd ska beviljas eller inte.
En del människor hade bristan- de ekonomisk förmåga. Pengarna räckte helt enkelt inte till. Då var det självklart att betala ut ekono- miskt stöd. Tyvärr så fanns det ett fåtal som satte i system att inte betala hyran trots god ekonomi.
Barnen blev argumentet för att de skulle få bistånd. Visst hände det att de fick pengar till hyra. Men efter några månader kom samma familj tillbaka med en rejäl hyres- skuld. Då kände åtminstone jag inga större problem med att föreslå avslag. Visst kan jag först att det
utifrån ett samhällsperspektiv kan bli billigare att betala hyran. Men ska inte alla som har de ekono- miska förutsättningarna betala sina hyra?”
S-O Edlund svar: I intervjuerna som gjor- des i de vräkningsprojekt jag medverkade i, har det vid ett par tillfällen hänt att socialar- betare nämnt just det problem S-O Edlund nämner, att hushåll kör fram barnen som en sköld för att undgå vräkning. Istället för att betala hyran sägs de ha spenderat tillgångarna på vad som benämnts som ”lyxkon- sumtion”. En del av de vräkta barnfamiljer vi intervjuade uppger också att de prioriterat andra utgifter än hyran, men då handlade det om inköp av ny vinterjacka, ett par skrid- skor eller dylikt. Saker som
näppeligen kan betecknas som lyxkonsumtion. Det är med andra ord viktigt att beakta vilken typ av konsumtion som prioriterats framför hyran. Nu finns det ingen statistik på hur vanligt förekommande detta är. Men utifrån min erfarenhet efter ett par decenniers arbete med olika aspekter av vräk- ningsproblematiken, är min bestämda uppfattning att detta gäller för en extremt liten del av samtliga vräkta. Dessutom är de vräktas skulder i rela- tion till följdkostnaderna för en vräkning, i synnerhet av en barnfamilj, förhållandevis små.
Så även om det förekommer att barnen används som argument för att få bistånd trots relativt god ekonomi i hushållet, får inte barnen komma i kläm på grund av de vuxnas obetalda hyra. Så länge vi inte har någon bättre lösning finns det inte mycket annat att göra än att betala hyresskulderna.
JannE FlyghEd Kriminolog
Utgivning 2010
Nr 6 vecka 50.
Att välja och vräka
HyrEsgästEN utkommer i 13 500 exemplar till hyresgästföreningens förtroendevalda och anställda.
grundad 1924. Postadress: hyresgästföreningen riksförbundet, box 7514, 103 92 stockholm. hemsida: www.hyresgastforeningen.se
ansvarig utgivare: Jesper nilsson. redaktör: Peter forsman, 08-791 02 50. epost: hyresgasten@hyresgastforeningen.se grafisk form: magnus ekberg, tidningsmakarna.
omslagsfoto: Peter engmalm. redaktionen ansvarar bara för beställt material. medlem i sveriges tidskrifter. tryck: sörmlands grafiska ab 2010.
Framtidens boende
H
yresrättens ställning ska stärkasoch fler bostäder måste byggas, sa Fredrik Reinfeldt när han öppnade riksdagen. Det låter ju alldeles utmärkt. Det är mig ve- terligt första gången det låtit så i någon regeringsdeklaration.
Men vad betyder det?
Det vet man inte än, men nu finns det i alla fall något att ta reda på. Tidigare har ingen sagt något om huruvida hyresrättens ställning ska vara svag, medelsvag eller stark så det har inte funnits något att efterforska.
Hyresrätten borde rimligen vara framtidens boende för de moderna människorna som vill ha trygghet men som också vill kunna vara rörliga och satsa på annat än gräsklippning.
Men under en längre tid har hyresrätten varit allt annat än politiskt populär. Man har satsat en massa politisk energi på ägarlägenheter, ombildningar av hyresrätter till bostadsrätter och missgynnat hyres- rätten ytterligare genom införande av exempelvis ROT avdrag.
Nu ska det väl bli slut på det hoppas jag. Fast så överoptimistisk är jag förstås inte även om det skulle kännas väldigt trevligt. Jag vet att vi hyresgäster måste lägga på mer ved på opinionsbildningsbrasan och vässa argumenten.
För nu måste vi utnyttja denna lilla mening i regeringsdeklarationen och begära besked om vad den betyder, bidra med förslag så att det kommer att betyda det vi vill.
Vi måste göra det vi alltid gjort. Kämpa för vår sak för det kommer ingen att göra åt oss.
Dessutom har vi fått en bostadsminister. Det var länge sedan vi hade en sådan och ännu längre sedan
det fanns ett bostadsdepartement. I förra regeringen var bostadspolitiken hopkopplad med finansmark- naden. Ett tidens tecken kan man tycka nu när allt ska vara underställt marknaden och ses med en investerares ögon.
Men nu är bostadspolitiken flyttad till socialde- partementet och kopplad till trossamfunden som bostadsminister Attefall också har ansvar för. Tänk om det också är ett tidens tecken?
Vad vet man. Kanske bostadsfrågorna kommer att må bättre av att komma in i ett andligt sammanhang och slippa kopplingen till finansmarknaden.
I varje fall måste hyresrätten komma in i ett ROT- sammanhang. Under rekordårens byggande byggdes en miljon bostadsrätter, hyresrätter och villor. Går man omkring och spanar i radhus- och
villaområdesdelarna av miljonpro- grammet vimlar det av hantver- kare som renoverar, bygger till och bygger om med hjälp av ROT-avdrag. Det blir snyggt, klimatsmart och modernt.
Går man på spaning i miljonprogrammets hy- reshusområden är det inte samma skjuts på hantver- karna. Om hyresrättens ställning ska kunna stärkas så måste man allra först se till att också hyresgästerna får bo snyggt, klimatsmart och modernt.
kanske bostadsfrågorna kommer att må bättre i ett
andligt sammanhang och slippa kopplingen till finansmarknaden.
På måldialogen diskuterades bland annat hur vi når målen om bättre boende och ökad medlemsnytta i Agenda 2016.
foto: Peter forsman
4 HYRESGÄSTEN HYRESGÄSTEN 5
Den 30 september 2010 hade Hyresgästföreningen
Bergenstråhle ny ordförande i IUt
När DEN internatio- nella hyresgäst- unionen, iut, i början av oktober höll sin kongress i Prag valde man en ny ordförande,
sven bergenstråhle. han har ett mångårigt förflutet inom den svenska hyresgäströrelsen.
sven bergenstråhle ersätter en annan sven på posten, nämligen sven Carlsson.
ny webbsida för Hem & Hyra
HyrEsgästförENiNgENs medlemstidning hem &
hyra har en ny webb på www.hemhyra.se
– vi är mycket nöjda med resultatet, berättar susanna skarrie, chefredaktör för hem & hyra.
– vi satsar stort på lokala nyheter. vi lyfter fram tips för hyresgäster, svartlistade hyresvärdar, tester i olika former och har dessutom en ny debattsida.
Utökad juridisk rådgivning
frÅN 1 jaNuari kommer det på prov att införas en utökad natio- nell hyresjuridisk rådgivning för medlemmar, under tidig kvällstid.
tanken är att rådgivningen ska nås från det gemensamma växelnum- ret (0771-443 443).
tjänsten bemannas i helsing- borg men kommer att serva hela landet.
öppettiderna blir: vintertid, 1/9 till 30/4, måndag–torsdag 16.30–19.00 och sommartid, exklusive juli, måndag–torsdag
16.00–19.00. medlemmar.
527 866
antal medlemmar
Kraftiga höjningar på elnätsavgifter
framföraLLt elnätspriserna fortsätter att öka kraftigt. det visar resultatet från årets nils holgerssonundersökning.
i genomsnitt har elnätsav- gifterna ökat med 8,5 procent under ett år. investeringar i näten förklarar en del av höjningarna.
nils holgerssonstudien visar att det finns stora pris- skillnader mellan de olika nätföretagen. Luleå kommun har ett elnätspris på drygt 31 öre/kwh medan ekfors kraftnät ab för sin distribu- tion fakturerar 80 öre/kwh.
det innebär att det senare företagets kunder drabbas av en prisnivå som är 260 procent högre.
i nils holgerssonundersök- ningen ”flyttas” en flerbo- stadsfastighet genom landet och kostnaderna för el och fjärrvärme, sophämtning, vat- ten och avlopp jämförs.
organisationerna som står bakom nils holgerssonunder- sökningen är hyresgästfören- ingen, fastighetsägarna, hsb, riksbyggen och allmännyttans sabo. företaget ekan- gruppen gör faktainsamling, sammanställning och analys.
PrisjämförELsEr mellan kommuner och leverantörer finns att ta del av på:
www.nilsholgersson.nu
NOTERAT LANDET RUNT
foto: Catrine rivedaL
PÅ gÅNg i HYRESGÄSTFöRENiNGEN
Suspendering i Västerås
EftEr att ÅkLagarEN lagt ned förundersökningen mot föreningsstyrelsen i västerås om bokföringsbrott har för- bundsstyrelsen åter behandlat suspenderingen av förtroen- devalda i västerås. beslutet är att upphäva suspensionen mot föreningsstyrelsens medlemmar, förutom för de som ingått i arbetsutskottet.
där kvarstår suspensionen till 30 mars 2011.
HyrEsgästförENiNgENs kam- panj ”Bygg framtiden” som startade förra året handlar om två viktiga frågor: bygg nytt och bygg om. 216 000 unga sak- nar egen bostad och tusentals hyresgäster bor i hus byggda på 1960- och 70-talet som behö- ver renoveras.
Hyresgästföreningarna runt om i landet har inför valet bju- dit in politiker till träffar för att få löften om ökat bostadsbyg- gande. På www.byggframtiden.
se har man kunnat skriva och få svar direkt från ansvariga kommunpolitiker. Och på den riksomfattande turnén med Bygg framtiden har lokala politiker frågats ut om hur de vill lösa bostadsbristen och renoveringsbehovet.
Vi har fått fram vårt budskap
på flera sätt. Arge snickaren i Kanal 5 på TV hade till exempel två program om behovet av att införa ROT-avdrag, det vill säga statligt stöd till renovering, ombyggnad och tillbyggnad även i hyresrätt. I ett av dessa medverkade finansminister Anders Borg som lovade att se över dagens orättvisa mot hyresgästerna.
DEt gäLLEr Nu att följa upp Anders Borgs löfte och alla de andra löften vi fått i ett 50-tal kommuner om att det ska byg- gas tiotusentals nya hyreslä- genheter de kommande åren.
Webbplatsen www.bygg- framtiden.se kommer även i fortsättningen ha en viktig roll.
En uppdatering av hemsidan pågår för närvarande.
bostäDEr Bygg framtiden-kampanjen är inte slut. Nu gäller det att följa upp de bygg- löften som getts av olika kommunpolitiker.
löften om att bygga mycket mer följs upp
Under Bygg framtiden turnén kunde besökarna själva föreslå var det kan byggas nya bostäder. Bilden från Uppsala.
Utställning avvecklas
HyrEsgästförENiNgEN har under flera år samarbetat med formens hus i hällefors där det finns en utställning om hyresgäst- föreningen på temat dåtid, nutid och framtid. efter att formens hus har gått i konkurs har förbunds- styrelsen beslutat att avveckla engagemanget i formens hus.
själva utställningen kommer dock att tas tillvara av region mitt.
Hyresgästens dag i Flen
LörDagEN DEN 15 augusti genomfördes hyresgästens dag i flen. ett par hundra personer besökte evenemanget i sveapar- ken. förbundsordförande barbro engman var på plats och berät- tade om det bostadspolitiska läget. hyresgästföreningen bjöd musikunderhållning, ansiktsmål- ning, rundtur med häst och vagn och alla barn bjöds på glass och godisregn. räddningstjänsten och älgskadefonden fanns också på plats. hyresgästens dag i flen är ett uppskattat evenemang som genomförts under många år.
Karlskrona fick tredjepris
HyrEsgästförENiNgENs brotts- förebyggande arbete i kungsmar- ken i karlskrona har av brotts- förebyggande rådet, brÅ, fått hedersomnämnande och vunnit ett tredjepris på 10 000 kronor. de får priset för att ”ha lyckats med den komplexa uppgiften att eta- blera grannsamverkan i flerfamiljs- hus i ett område med många olika etniska grupper, hög arbetslöshet och höga otrygghetstal”.
varje år anordnas en tävling om det bästa lokala brottsförebyggan- de projektet inom eu, european Crime Prevention award. tävling- en arrangeras av representanter för justitiedepartementen och brottsförebyggande myndigheter i de olika länderna. i sverige sker det genom brÅ som också har till uppgift att föreslå nomineringar till priset.
Fisketävling i Olofström
söNDagEN DEN 3 oktobEr var det familjedag med fisketävling i olofström. hyresgästföreningen tillsammans med olofströmshus bjöd in. Civilförsvarsföreningen fanns också på plats och informe- rade med praktiska övningar om friluftssäkerhet och ”hitta vilse”- utbildning för barn.
100 års-jubileum i Hamringe
DEN 4 sEPtEmbEr firade hyres- gästerna i hamringe i botkyrka hundraårsjubileum med festlighe- ter i form av bland annat musik, jubileumstårta, jubileumsskrift, tipspromenad, femkamp och fotbollsmatch. i år är det nämligen 100 år sedan separators (nuva- rande alfa Laval) arbetarbostäder stod klara. det är de så kallade vita villorna som ligger intill tul- lingesjön. På 1970-talet hotades vita villorna av rivning, men efter protester tog kommunala botkyr- kabyggen över och rustade upp.
bakom jubileumsarrangemanget stod den lokala hyresgästfören- ingen seppan i samarbete med botkyrkabyggen.
Kanelbulle på internationella hyresgästdagen
DEN fjärDE oktobEr firades den internationella hyresgästdagen runt om i världen som dessutom sammanföll med kanelbullens dag.
i tybble centrum i örebro fanns hyresgästföreningen på plats för att tala boendemiljö och bjuda på fika med kanelbulle till de som svarade på en enkät om sin boendemiljö.
rätt att
H
yresvärdensäger att han fått uppgif- ter om att kvinnan, som vill överlåta sin lägenhet, bor hos en man som hon har sällskap med. Hyresnämndens ordförande frågar kvinnan om det stämmer.
– Jag är där ibland på hel- gerna men vi bor inte tillsam- mans.
Hyresvärden pekar på kvin- nan.
– Du ska inte tro att du kan komma hit och ljuga. Vi vet att du tidigare frågat om du får överlåta lägenheten på din dotter.
Kvinnan börjar gråta.
– Herregud, ska jag bli be- handlad som kriminell bara för att jag vill byta min lägenhet.
Min dotter går på gymnasiet och hon klarar varken hyran eller vill bo själv i lägenheten.
Jag bara frågade för jag ville veta om min dotter kunde bo
kvar i min lägenhet om jag och min kille om några år skaf- far en gemensam bostad och flyttar ihop. Är det olagligt?
Hon tittar på hyresrådet och ledamöterna.
– Nej det är inte olagligt, säger Hyresrådet. Vi kanske kan avsluta det här så får nämnden dra sig tillbaka för överlägg- ning.
Parterna lämnar sammanträdesrummet.
Några minuter senare kallas de åter in. Hy- resnämnden redovisar sitt beslut. Kvinnan får tillstånd att byta.
Hon ser lättad ut, flera veckor av oro och bråk är äntligen över.
ävEN om HyrEsNämNDEN egent- ligen inte är en domstol utan en nämnd kan den ändå liknas vid en slags specialdomstol. Varje år fattar Hyresnämnden beslut som påverkar människors liv och vardag. Det kan vara
dramatiska beslut som för en del hyresgäster innebär att de tyvärr måste flytta. För några andra kan det till deras glädje innebära att de får hyran sänkt eller att deras lägenhet äntligen, efter flera år ska renoveras.
Det är alltid två ledamö- ter som fattar beslut tillsammans med ett hyresråd som också är jurist. Formellt utses ledamöterna av Domstolsverket som är den myndighet som ansvarar för landets domstolar. Eftersom Hyresnämnden är en specialdomstol ställs det särskilda krav på deras ledamöter. De ska vara objektiva när de fattar beslut men måste ha erfarenhet och kunskap inom boende och frågor som berör hyresgäster respektive fastighetsägare. Hy- resnämndens viktigaste uppgift är främst att försöka medla mellan parterna.
Hyresgästföreningen,
Fastighetsägareföreningen och allmännyttans SABO är de organisationer som nominerar ledamöter till Hyresnämnden.
Domstolsverket utser sedan ledamöterna.
För att kunna delta i över- läggningar i samband med sammanträdena måste hy- resnämndens ledamöter ha erfarenhet och kunskap i hyresfrågor, förhandlingar och hyresjuridik. Därför får de, till skillnad från exempelvis tingsrättens ledamöter, hand- lingarna till varje mål i förväg.
Tanken är att de ska kunna sätta sig in i varje ärende i god tid före sammanträdet.
– För min del är det en stor hjälp av att jag har ett förflutet inom Hyresgästföreningen, säger Börje Larsson, ledamot i Hyresnämnden i Sundsvall.
Inte minst när det exempelvis gäller tvister om hyra. Det är nästan omöjligt att utan förkunskaper kunna vara med och fatta beslut. Särskilt vid bedömningar av hyresnivån.
Att vara ledamot i Hyresnämnden är ett spännande uppdrag. i ett sammanträdesrum på Hyresnämnden sitter en kvinna som ansökt om att få byta sin lägenhet.
Mittemot henne sitter hyresvärden. Han är irriterad och säger att han fått uppgift om att det är kvinnans dotter som ska bo i lägenheten och inte hon själv.
tExt: karin rutStröm
Hyresgästerna som har
Hyresgästföreningen har också till uppgift att löpande utbilda sina ledamöter. En del väljer att genomföra utbild- ningarna i samarbete med föreningar i andra regioner inom Hyresgästföreningen.
Både för att spara resurser och ge ledamöter från olika Hyres- nämnder möjlighet att utbyta erfarenheter.
– Vi kallar ledamöterna regelbundet på träffar och utbildningar, säger Leif Malmring, jurist på Hyresgäst- föreningen i Stockholm. Det är viktigt att de är uppdaterade när det gäller lagändringar och praxis. Just nu tittar vi på två uppmärksammade domar om ombyggnadshyror där Svea Hovrätt ändrade Hyresnämn- dens beslut.
är Du iNtrEssEraD och vill veta mer om hur nomine- ringen till Hyresnämnden går till. Kontakta juridiska enheten på den region som din hyresgästförening tillhör.
Döma
ExEmPEL PÅ faLL – väND!
Leif Malmring, jurist på Hyres- gästföreningen i Stockholm.
foto: Peter engmaLm
fru justitia
HYRESGÄSTEN 9
l hyresnämnden är en slags special-
domstol som medlar och fattar beslut i tvister som rör bostäder och lokaler.
l det finns åtta hyresnämnder i
sverige. flera län kan tillhöra samma hyresnämndsområde.
l varje nämnd består av en eller
flera rotlar (avdelningar). de ärenden
som kommer in hamnar på en rotel där de förbereds av ett hyresråd.
l vid ett sammanträde består
hyresnämnden av ett hyresråd, två ledamöter och en protokollförare.
l domstolsverket utser ledamö-
terna, en med erfarenhet av hyres- gästärenden och en med erfarenhet från fastighetsvärlden.
l varje ledamot sitter under en
treårsperiod.
l det är hyresgästföreningen
respektive fastighetsägarefören- ingen och allmännyttans sabo som ansvarar för nominering samt utbildning av ledamöter.
l hyresnämnden har förtryckta
blanketter för ansökan.
l den hyresgäst som inte kan
komma överens med sin fastig- hetsägare i en fråga kan ansöka att få ärendet prövat i hyresnämnden.
l medlemmar i hyresgästfören-
ingen kan få hjälp av föreningens jurister som företräder dem vid förhandlingen.
l hyresnämnden avgör ärenden
som exempelvis gäller förvaltning, hyressättning, andrahandsuthyr- ning, uppsägningar, ombyggnader, överlåtelse av kontrakt, byte av lägenhet, störningar och medling mellan parter.
l beslut som gäller andrahandsut-
hyrning och lägenhetsbyte går inte att överklaga.
l den som lämnat en ansökan
till nämnden kallas käranden och motparten kallas svaranden.
l en ledamot måste alltid anmäla
jäv om det dyker upp ett ärende där han eller hon personligen kän- ner parterna och det kan påverka beslutet.
l den som sitter i hyresnämnden
får aldrig diskutera det som sägs under överläggningen i hyres- nämnden med någon utanför nämndgruppen.
l Lyckas nämnden medla mellan
parterna avskrivs ett ärende.
l den som inte är nöjd med ett
beslut kan överklaga domen till svea hovrätt.
8 HYRESGÄSTEN
fakta HyrEs- om NämNDEN
En son säger upp sin far
EN far är sEDaN fLEra År tillbaka hyresgäst hos sin son som bor i ett annat hus på samma tomt. enligt hyresavta- let får fadern bo kvar som hyresgäst så länge som han önskar. när fadern får ett konsultuppdrag på en annan ort börjar han veckopendla. sonen säger då upp faderns kontrakt med motiveringen att fadern inte längre behöver bostaden och att han själv istället behöver den. fadern vägrar att acceptera uppsägningen.
sonen vänder sig då till hyresnämnden och ansöker om att hyreskontraktet ska upphöra. visserligen är besittningsrät- ten svagare när hyresavtalet gäller ett småhus. men hyresnämnden anser att det inte finns något som visar att sonen behöver bostaden eftersom han har en egen likvärdig bostad på samma tomt.
skälet att fadern under arbetsveckorna har sitt boende ordnat på annan ort an- ser hyresnämnden har mindre betydelse.
de anser också att den överenskommelse som finns om att fadern ska få hyra bostaden så länge han önskar har stor betydelse. sonen överklagar domen till svea hovrätt men de gör samma bedöm- ning som hyresnämnden.
iNga LiLL bäckström som är ledamot i hyresnämnden i umeå säger att ärenden där familjemedlemmar hamnat i konflikt med varandra är tragiska.
– det bästa är för- stås om man kan hitta en lösning som är bra
för bägge parter. nämndens uppgift är i första hand att medla men går inte det ska de först se om det finns någon saklig grund till uppsägningen.
– Jag har varit aktiv i hyresgästför- eningen sedan 1986. även om man är förtroendevald är det viktigt som leda- mot i hyresnämnden att alltid skilja på sin privata uppfattning och de lagar som gäller när ett beslut ska fattas.
Uppsägning efter obetalda hyror
EN HyrEsvärD viLL vräka en hy- resgäst eftersom hyresgästen inte betalt sina hyror i tid. hyresvärden säger upp hyresgästen innan sam- manträdet i hyresnämnden. men hyresgästen bor kvar och betalar sin hyra i tid tre månader efter uppsägningen. därefter slutar hy- resgästen helt att betala sin hyra.
hyresgästen hör inte heller av sig till hyresvärden. hyresgästen kallas till mötet i hyresnämnden men dyker aldrig upp. hyresnämnden beslutar att hyresavtalet ska upp- höra eftersom hyresgästen inte betalt sin hyra och att hyresgästen ska flytta omgående.
margarEta brattström, leda- mot i hyresnämnden i uppsala sä- ger att det kan vara tungt att fatta beslut som gäller uppsägningar, särskilt om det gäller barnfamiljer som inte klarat att betala hyran.
– tyvärr agerar sociala myndig- heterna ofta efter att hyresnämn- den fattat sitt beslut. då är det i regel för sent att komma överens med hyresvärden och hitta en lös- ning så att hyresgästen kan få bo kvar, säger hon.
– förutom mina kunskaper om boende och hyresgästfrågor arbetar jag också med juridik. det tror jag är en av anledningarna till att jag blev nominerad.
– det är viktigt att läsa hand- lingarna i god tid och vara ordent- ligt förberedd. samtidigt gäller det att vara noga med att inte bilda sig någon slutgiltig uppfattning innan man har hört vad de inblandade parterna har att säga.
EN maN ocH EN kviNNa har kall- lats till sammanträde i hyresnämn- den. de har blivit uppsagda av sin hyresvärd men vägrar att flytta.
hyresvärden har därför ansökt i hyresnämnden att deras kontrakt ska upphöra. uppsägningen beror enligt hyresvärden dels på stör- ningar, dels på att hyran är obetald.
ingen av de två hyresgästerna kommer till sammanträdet. däre- mot finns deras juridiska ombud från hyresgästföreningen närvaran- de. Paret har under flera månader fått klagomål på att de har stört sina grannar med högljudda fester, bråk och skrik. mannen som förut bott ensam i lägenheten under flera år har tidigare inte haft några klagomål. det är först efter att hans sambo flyttat in som proble- men startade.
en granne och förvaltaren har kommit till sammanträdet för att vittna. hyresvärden redovisar en mängd klagomål från grannarna och ett antal rapporter från stör- ningsjouren. Parets ombud säger att de nekar till störningarna och förklarar att de ljud som grannarna störts av beror på att kvinnan som
är sjuklig får epileptiska anfall och ofta ramlar. men hyresnämnden anser att bevisen pekar på att pa- ret stör sina grannar och därför ska hyreskontraktet upphöra. de be- slutar också att familjen ska flytta omgående eftersom de redan är uppsagda och uppsägningstiden löpt ut.
börjE LarssoN, ledamot i sunds- valls hyresnämnd, säger att upp- sägningar på grund av störningar är vanliga och kan ibland vara ganska svåra ärenden.
– när det gäller grava störningar måste man också ta hänsyn till grannar som kanske får stå ut med bråk och att få sin nattsömn för- störd. ibland är vräkning det enda alternativet eftersom då under- rättas de sociala myndigheterna och familjen kan få det stöd de behöver för att lösa sina problem.
– Jag har suttit i hyresnämnden sedan slutet av 1990-talet. Jag har erfarenhet både som förtroende- vald och anställd på hyresgästför- eningen. det är många gånger till stor hjälp för mig som ledamot när jag sitter i hyresnämnden.
Fest, skrik och bråk
Margareta Brattström.
Inga Lill Bäckström.
foto: Per-erik Jäderberg
Börje Larsson som sitter i Hyresnämnden i Sundsvall har lång erfarenhet både som förtroendevald och anställd i Hyresgästföreningen något som han menar är en tillgång i hans uppdrag i Hyresnämnden.
EN fastigHEtsägarE bygger ett nytt hus med ett tjugotal lägenhe- ter i en kommun i en ytterförort till stockholm. när hyresgästerna flyttar in upptäcker de efter en tid att de har betydligt högre hyror än andra nybyggda lägenheter i samma kommun, trots att standar- den är densamma. hyresgästerna kontaktar hyresgästföreningen för att de ska förhandla.
men hyresvärden vill inte sänka hyrorna. han bryr sig inte om att hyrorna för andra nybyggda lägen- heter i kommunen är lägre. istället vill han ha samma hyror som för nybyggda lägenheter i stockholms innerstad. ärendet drivs vidare till hyresnämnden som beslutar att sänka hyran. orsaken är att hyres- nämnden anser att det är felaktigt att jämföra hyran för bostäder i kommunen med stockholms in- nerstad. detta eftersom finns stora skillnader när det gäller tillgång på service och kommunikationer.
aNDErs LoosmE, ledamot i hy- resnämnden i stockholm betonar att det är komplicerat att sätta hyra ibland eftersom ledamöterna kan ha mycket jämförelsematerial att ta ställning till.
– ibland måste man kanske göra flera besiktningar. därför är det viktigt att vara påläst och veta vilka frågor man ska ställa för att kunna vara med och fatta rätt beslut, säger anders Loosme.
– Jag har varit aktiv i hyresgäst- föreningen i ett tiotal år och anser mig ha god erfarenhet av hyresfrå- gor. att sitta i hyresnämnden är ett viktigt uppdrag samtidigt som det är intressant. när det gäller hyressättning kan det ändå vara knepigt ibland. därför tror jag att det är viktigt att man är väl förbe- redd. då hänger man bättre med under sammanträdet. om man som ledamot inte är överens med de övriga ledamöterna om ett beslut då bör man reservera sig.
EftEr att EN fastigHEt bytt ägare uppstår det problem med värmen. det luftburna värmesys- temet klarar inte att värma lägen- heterna. hyresvärden har inte fyllt på bränsle i oljepannan som ska kompensera värmeför- lusten.
när vintern kommer sjunker inomhustemperaturen till mellan 15–17 grader. under de värsta köldmånaderna blir situationen så akut att kommunen bistår de boende med kupévärmare. kom- munen fyller också på en del olja i tanken.
hyresvärden vägrar att åtgärda värmeproblemen. han vill inte heller fylla på oljetanken. istället uppmanar han hyresgästerna att köpa egna element.
hyresgästerna vänder sig till hyresnämnden för att de vill att
hyresvärden ska tvingas att rätta till felen. när ärendet kommer upp i hyresnämnden visar det sig att oljetanken precis fyllts på med bränsle för två års förbruk- ning. värmen fungerar åter. det gör att hyresnämnden avslår ansökan eftersom problemen åtgärdats.
bENgt svENs- soN ledamot i hyresnämnden i göteborg:
– som ledamöter får vi uppleva en hel del och det händer att människor
fuskar. du ska vara påläst även om det inte är vår första uppgift att kunna lag och rätt. det gäller
också att tillföra ett mänskligt perspektiv i resonemanget.
– som ledamot måste jag tänka på att aldrig tala med någon om ärendena när jag får handlingarna inför sammanträ- det.
– det finns fastighetsägare som är mindre bra. oftast handlar det om eftersatt underhåll. Lagen är ganska otydlig på den punkten.
– det blir inte bättre av att en del utländska fastighetsägare är ovana vid vår lagstiftning.
Problemet med utländska fastig- hetsägare och bolag är också att de ibland är svåra att nå både för hyresgästerna och oss i hyres- nämnden, då de har sin verksam- het utomlands. när de missköter sina hus kan de gömma sig bakom förvaltningsbolag som endast handlar på deras direktiv.
EN uNg maN Hyr EN LägENHEt av en kvinna i andra hand. Lägenheten är en bostadsrätt. kvinnan hyr ut lägenheten omöblerad. eftersom den är renoverad anser kvinnan att hon har rätt att ta ut lite högre hyra än likvärdiga hyreslägenheter på orten. hyresgästen upptäcker, efter att ha besökt några vänner som bor i en liknande lägenhet, med samma standard i samma om- råde, att han betalar nästan 1 000 kronor mer per månad.
när hyresvärden inte går med på att sänka hyran ansöker hyres- gästen hos hyresnämnden om en prövning av hyran. hyresnämnden konstaterar att det inte skiljer något i standard mellan den lägen- het som kvinnan hyrt ut och den som hyresgästen hänvisat till med lägre hyra. hyran för lägenheten anses därför vara för hög och hy- resnämnden beslutar att en lägre hyresnivå ska gälla för lägenheten.
kvinnan döms till att betala till- baka den del av hyran som anses vara för hög plus ränta för den tid hyresgästen hyrt lägenheten.
ENLigt LENNart Wiik, ledamot i hyresnämnden i Jönköping, är återbetalning av hyra vid andra-
handsuthyrning ganska vanligt. han poängterar att det alltid är enklare om hyresgästen kontrollerat hur hög hyran är för andra liknande lägenheter och kan presentera ett bra jämförelsematerial.
– finns det inget ordentligt jäm- förelsematerial måste man kanske göra en besiktning av lägenheten för att kunna avgöra vilken hyres- nivå som är rimlig, säger Lennart wiik.
– Jag har suttit flera perioder i
hyresnämnden. vi är tre ledamöter som tjänstgör här i Jönköping och det är i snitt ett 15-tal möten per år. Jag har lång erfarenhet men ibland upplever jag att kompeten- sen har försämrats något och det tycker jag är synd. man ska också komma ihåg att det är upp till parterna att ta fram eget bevisma- terial. Ju bättre jämförelsematerial det finns desto större möjligheter har hyresnämnden att sätta en korrekt hyra.
PartEr – de personer som målet/tvisten gäller.
käraNDE – den som ansökt om att hyresnämnden ska pröva ärendet.
svaraNDE – den som är motpart till den som ansökt.
rotEL – en avdelning på hyresnämnden.
HyrEsrÅD – hyresnämndens ordförande.
DomstoLs- vErkEt – den myndighet som ansvarar för landets domstolar
sPEciaLDomstoL – en domstol som handlägger och fattar beslut inom vissa specialområden.
jorDabaLkEN – balk betyder lag. sveriges lagar är indelade i 11 balkar varav jorda- balken är en av den.
HyrEsLagEN – det är 12 kapit- let i Jordabalken som reglerar
förhållandet mellan den som hyr ut och den hyrande.
ÅtgärDsförELäggaNDE – när hyresnämnden ålägger en hyresvärd att rätta till brister i
sin fastighet.
PrEjuDicEraNDE – när en dom blir
prejudicerande ses den som något som visar hur lagen skall användas i
praktiken.
bEsittNiNgs- rätt ELLEr bEsittNiNgs- skyDD – innebär
att hyresgästen får bo kvar så länge hon vill.
hennes kon- trakt förlängs per automatik.
besittningsrätten kan anses förverkad om exempelvis hyran inte betalas, lägenheten hyrs ut i andra hand utan tillstånd från hyresvärden eller om hyresgästen stör sina grannar.
nybyggnadshyran sänktes
orDLista
foto: Peter engmaLm
foto: hÅkan strahL
Den norske hyresvärden
Dömdes att betala tillbaka hyran
Lennart Wiik, ledamot i Hyresnämnden i Jönköping.
Anders Loosme som är verksam som ledamot i Hyresnämnden i Stockholm menar att det är viktigt att vara väl förberedd och påläst för att kunna sköta uppdraget i Hyresnämnden på ett bra sätt.
Bengt Svensson.
12 HYRESGÄSTEN HYRESGÄSTEN 13
Lektion 1:
Gör en inventering med checklista
Lektion 3: alla ska känna igen sig
börja mED att ta ett samlat grepp och gör en egen inventering!
istället för att ringa till bostadsföretaget tio gånger med tio synpunkter gör ni själva en ordentlig genomgång först av vad som behöver göras och sammanställer det innan ni ställer kraven till bostadsföretaget.
gå runt i husen och området. skriv ner allt som borde förbättras.
ett tips är att använda den färdiga checklista som finns under ”Lo- kalt arbete” på intranätet: intranet.hyresgastforeningen.se
fru Duva är LitE vimsig. På äldre dar har hon börjat tappa bort sig. hon känner inte igen de nya grannarna och blir lätt orolig.
trygghet handlar också om att alla ska känna igen sig. inte minst hitta i sitt eget område.
det är viktigt att alla gatuadresser och trappuppgångar är tydligt märkta med namn och nummer. namn på alla som bor i huset ska finnas väl synligt. Listan på boende ska uppdateras snarast när någon flyttar in. det ska inte behöva ta veckor innan det blir gjort. det ska också finnas kontaktuppgifter till fastighetsvärden – i alla trappupp- gångar. ta inte för givet att alla hittar eller känner varandra.
cHEckLista Som medlemmar i den lokala hyresgästföreningens styrelse hör ni titt som tätt att några hyresgäster är missnöjda. En tycker att det är för mörkt både i hissen och på gården. En annan har fått sin nya cykel stulen i förrådet. En tredje
klagar på att gungorna på lekplatsen hänger löst. Läs tipsen som gör er boende- miljö säkrare och tryggare.
tExt: david hulth WallgrEn
Lektion 2: alla ska kunna se
gÅNgvägEN bakom HusEt är mörk på kvällarna. särskilt om hösten.
du undviker själv att gå där. i en passage bakom yviga häggbuskar är det extraskumt.
belysning och god sikt är a och o för trygghetskänslan. alla ska kunna se bra. stora buskar ska hållas i trim. man ska inte behöva känna sig rädd när man går bakom dem. belysningen ska vara god. du ska kunna urskilja mötande personer. intill husen ska det inte finnas stora buskage.
vid entréer, i trapphus, källarutrymmen och hissar – överallt ska det finnas bra lampor. en parkeringsplats ska vara särkilt väl upplyst. tvättstu- gan likaså. den bör även vara inredd i ljusa färger. en cykelparkering ska vara synlig från lägenheterna.
Lektion 4:
alla dörrar ska kunna låsas
Lektion 6: Starta grannsamverkan
aLLa i traPPuPPgÅNgEN undviker att ha saker i förrådet. du skulle gärna ställa ner dina gamla skivor och slalomskidor. men dörren mellan förråd och trapphus saknar lås. flera gånger har det varit inbrott i förråden.
det är inte ok. i princip ska alla dörrar i husen kunna låsas. alla gemen- samma dörrar ska ha lås och vara förstärkta med brytskydd. Portarna ska vara låsta om kvällar och nätter. även tomma utrymme ska låsas. till exempel ett tomt förråd eller en källare.
alla lägenheter ska ha godkända lås. det betyder att de är testade enligt svenska stöldskydds föreningen, ssf. de allra flesta nya lås är ssf- godkända. dock inte alla! om inte så ska ni kräva av fastighetsvärden att låsen byts. det gäller för alla lås i huset. På ssf:s hemsida finns en lista med godkända lås: stoldskyddsforeningen.se. kolla om ditt lås är med.
bäNkEN PÅ LEkPLatsEN är trasig. någon har förstört den så att det inte går att sitta på där. ännu värre är att rostiga skruvar sticker upp. såväl barn som vuxna kan lätt göra sig illa.
så får det absolut inte vara. extra allvarligt är det med skadegö- relse, kan någon skada sig? här ska det vara nolltolerans: den typen av skadegörelse ska lagas snarast. Lika viktigt är det att alla redskap på lekplatsen är hela och fungerar. en gunga som hänger löst är inget man vill sätta sina barn i.
underhållet betyder mycket för tryggheten. ett område i förfall skapar dåliga signaler. klotter på väggarna gör kanske ingen skada.
men det signalerar att här är det fritt fram att göra lite som man vill.
anmäl alltid skadegörelse till fastighetsvärden. rena brott ska po- lisanmälas. vänta inte på att någon annan ska agera. om alla känner ansvar blir hela området en säkrare plats.
Lektion 5: allt ska vara helt
Ett aNNat sätt att öka tryggheten är att starta grannsamverkan. hy- resgästföreningen jobbar med grannsamverkan tillsammans med bland andra brottsförebyggande rådet och Polisen. håll ”trapphusträffar” som exempelvis hyresgästföreningen i kungsmarken i karlskrona har gjort – ett bra sätt att få med boende. eller starta nattvandringar. i kungsmarken har de fått med en lokal fotbollsklubb på vandringarna.
kontakta Polisen eller en verksamhetsutvecklare på hyresgästförening- en om du vill jobba med grannsamverkan. kolla också bra.se på webben.
HYRESGÄSTEN 13
12 HYRESGÄSTEN
iLLustration: Leif ÅbJörnsson
sÅ fixar Ni EN trygg gÅrD
D
et är kväll och dags för temamöte i Hyres-gästför-eningen Sadelma-karen i centrala Eskilstuna. Av fikabröd och kaffe syns inte ett spår. I stället har skålar med frukt och juice dukats fram i källarlokalen för att passa kvällens tema – folkhälsa.
Två folkhälsokonsulenter från Eskilstuna kommun finns på plats för att berätta om sitt arbete och ge handfasta råd om hur man lever ett sunt liv.
Ett 20-tal hyresgäster lyssnar intresserat och ställer frågor. En spontan diskussion om maten inom äldrevården uppstår.
– Vi fick idén till temamöten när vi märkte att vanliga bo- stadsbomöten ofta var ointres- santa för hyresgästerna – bara några få kom. I stället började vi bjuda in olika föreläsare som får inleda mötena, berättar Firat Nemrud, på Hyresgästför- eningen i Region Mitt.
Han är med i Utvecklings- gruppen, som består av några anställda och förtroendevalda
i Hyresgästföreningen och en representant för bostadsbolaget Kommunfastigheter. Tillsam- mans har de arbetat fram konceptet med temamöten.
Huvudsyftet med att träffas är fortfarande att diskutera bo- stadsfrågor. Men den delen har reducerats till max en timme på slutet.
– Vi har märkt att det blir mer diskussion på så vis, mötet blir mer effektivt, säger Firat Nemrud.
Det nya greppet har snabbt gett resultat. Allra mest folk, ett 60-tal, lockades till temamötet om hur man skyddar sig mot inbrott och brand.
Ett annat temamöte hand-
lar om integration och hålls i stadsdelen Fröslunda. Det visar sig locka minst lika mycket folk. Fröslunda är ett av Eskil- stunas största bostadsområden och en av de stadsdelar där Sverigedemokraterna fick flest röster i kommunvalet.
Därför är kvällens tema väl valt. Kommundirektören Pär Eriksson ska prata om invand- ringen i Eskilstuna genom ti- derna och hur den har påverkat invånarna. Ett 30-40-tal perso- ner har mött upp i lokalen på Kommunfastigheters distrikts- kontor. Under kvällens gång dyker fler intresserade upp och fler stolar får plockas fram så att alla får plats.
kommuNDirEktörEN visar sig vara en talare som vet hur han ska fånga publiken. Den grå- nade mannen inleder med att han gick fel till en början och hamnade på ett föräldramöte i stället, i skolan som ligger intill. ”Har du verkligen barn i den här klassen”, citerar han läraren och publiken skrattar.
Sedan tar Pär Eriksson med åhörarna på en odyssé genom Eskilstunas historia som börjar med stadens grundare, den
sPäNNaNDE Hyresgästföreningens bostadsmöten runt om i Eskilstuna drog allt mindre folk. Det var dags att tänka om.
Under 2010 har temamöten med inbjudna föreläsare gjort succé.
– Vi slår två flugor i en smäll – förutom ett bostadsmöte får hyresgästerna en intressant föreläsning på köpet, säger Firat Nemrud på Hyresgästföreningen.
tExt: mOnika StEczkó
▲
sÅ fÅr vi fLEr tiLL
vÅra mötEN
Hyresgästföreningens Firat Nemrud och förtroendevalda Maire Karlsson är med i Utvecklingsgruppen som tagit fram konceptet med temamöten.
Enligt dem har satsningen gjort succé.
Den lokala hyresgäst- föreningen Sadelmakaren i Eskilstuna är en aktiv förening med gemensamma städdagar, utflykter och mötesverksamhet. En kväll hade de tema- möte om folkhälsa.
foto: monika steCzkó
16 HYRESGÄSTEN HYRESGÄSTEN 17
engelske missionären Eskil, och berör hur olika invandrar- grupper berikat staden genom tiderna. ”För att en ort ska utvecklas får det inte finnas för mycket motstånd mot nya idéer” säger Pär Eriksson och slår fast att ”Eskilstuna har historiskt sett varit en välkom- nande och tolerant stad”.
frösLuNDaboN Halima Wagad fick reda på föredraget efter att ha sett en lapp i sin trappupp- gång. Hon är nöjd och tycker att temamöten är ett bra sätt att locka fler hyresgäster till bostadsmötena.
– Jag lärde mig mycket nytt.
Men jag tror att ännu fler skulle komma om informationen stod på olika språk. Alla kan inte svenska så bra, säger hon.
Tonårstjejerna Mariam Iman och Macalin Salah har en mycket konkret syfte med att komma till mötet.
– Vi tycker att saker och ting
behöver förändras här i Frös- lunda. Vi har fått ett bibliotek, det är jättebra. Men ungdo- marna behöver något att ha för sig, så att de inte runt går och
gör dåliga saker, säger Mariam Iman.
Maire Karlsson är ordförande i den lokala hyregästfören- ingen i Fröslunda och är med i Utvecklingsgruppen. Under kvällen är hon ansvarig för ett lotteri och delar ut kaffepaket till höger och vänster.
– Det här föredraget var ett av de bättre jag har hört.
Det kom mycket mer folk än vi trott. Jag trodde att jag hade handlat festis och frukt i överflöd, men det hade jag inte!
säger hon nöjt.
tEmamötENa kommer att fort- sätta året ut. Men för 2011 ser planerna lite annorlunda ut.
– Då ska vi jobba med bara en fråga, nämligen trygghet, säger Firat Nemrud. n
DEN Nya riksDagEN är utsedd.
I kommunhusen planeras det för fullt för nya majoriteter och nya konstellationer. Vi kan nu kosta på oss att avvaktande följa det politiska skådespel som pågår. Men vilan blir inte långvarig. Allvarliga pro- blem vilar över hyresrätten i allmänhet och hyresgästerna i synnerhet. De
problemen ska bekämpas på alla nivåer. Det kanske vikti- gaste arbetet sker lokalt.
Hyresgäst- föreningens kampanj Bygg framtiden har handlat om att samla löften från kom- munpolitiker.
Löften om
hur många bostäder som ska byggas, och gärna också löften om upprustning av nedgångna bostadsområden. I väldigt
många av våra kampanjkom- muner har vi fått löften. Nu ska vi mobilisera för att dessa löften ska bli verklighet.
Det är inte Hyresgästfören- ingen som ska bygga bostäder.
Men i den dialog som vi har med kommunerna ska vi påminna dem om vad politi- kerna har sagt i valrörelsen.
Det har gjorts ett jättejobb i många fören- ingar runt om i landet. Det gäller nu att vi gör ett lika bra jobb med att hålla politi- kernas löften vid liv. Vi ska hela tiden låta de lokala politikerna vara på det klara med att det är en bra idé att gå mot mandatperiodens slut med uppfyllda löften om byggande och upprustning.
Nu är det ju så att behoven är olika på olika håll i landet.
På en del håll har inte bostads- frågan varit uppe till debatt, eftersom den inte känts lika ak- tuell. Bygg framtiden handlar dock inte bara om att bostäder ska byggas eller byggas om just nu. Det handlar också om att folk ska ha råd att bo på lång sikt. Därför ska arbetet med att sänka skattetrycket för hyresrätten fortsätta. Jag vet inte hur många artiklar jag
stött på under det senaste året om studenter som köat förgä- ves efter en bostad, och unga vuxna som inte kan lämna för- äldrahemmet på grund av att de inte har råd att köpa sig en bostad. Jag tycker vi har sett nog av de där artiklarna snart.
Det är helt klart att vi har ett växande samhällsproblem men det är också en möjlighet att göra något åt problemen där alla vi aktiva i Hyresgästfören- ingen behövs.
Från löften till verklighet
omvärLD SYNA TiDENS TEckEN
byggLöftEN inför valet gjordes ett stort arbete inom Hyresgästföreningen som det finns all anledning att vara stolt över.
Nu vi ska vi se till att politiska löften också blir verklighet.
tExt: BJörn JOhanSSOn
foto: Peter forsman
Borås var en av de orter som ingick i Hyresgästföreningens kampanj Bygg framtiden. Där fick det folkpartistiska kommunalrådet Morgan Hjalmars- son svara på frågor från hyresgästordföranden Barbro Engman kring bostadsbristen och varför det inte byggs några hyresrätter trots bostads- brist i kommunen.
aLLiaNsEN Har Pratat en hel del om hur viktig bostadsfrågan är men det har givits få konkreta löften. flera allianspolitiker har dock pratat i mycket positiva ordalag kring de förslag hyresgästföreningen, sabo och fastighetsä- garna gemensant lagt för att skapa en neutralare beskattning på bostadsmarknaden. däremot
har det varit tyst kring förslag på hur man akut får fart på byggandet, men det sätter ju bara en ännu större press på regeringen att snabbt komma till beslut i dessa frågor.
aLLiaNsEN Lovar att säNka skattEN för den som vill hyra ut ett rum i sin bostad. men det
är inte så vi bygger framtiden. människor vill ha förstahandskontrakt och då är det dumt att läg- ga krutet på att underlätta andrahandsuthyrning.
unga vill inte bo i andra hand och studenter vill inte tälta eller bo på vandrarhem. de vill ha en egen lägenhet och vår uppgift är att övertyga regeringen. vi har de vinnande argumenten!
Få löften från alliansen
tExt- FöRFattaREn
björN joHaNssoN bor i mjölby och är region- ordförande i region
sydost, han sitter också i förbundsstyrelsen.
Det här föredraget var ett av de bättre jag har hört.
Det kom mycket mer folk än vi trott. Jag trodde att jag hade handlat festis och frukt i överflöd, men det hade jag inte!
▲
17-åriga kompisarna Macalin Salah och Mariam Iman vill vara med och påverka miljön där de bor. Därför har de kommit till temamötet i Fröslunda.
En kväll i september pratade kommundirektören Pär Eriksson om invand- ringen till Eskilstuna genom tiderna för ett 50-tal intresserade åhörare.
5 tips för ett lyckat möte
1
kombinera bostadsmötet med en temakväll. exempel på ämnen är trygghet, miljö, folkhälsa, sociala frågor.2
anlita en bra föreläsare. inom kommunen finns det många som kan ställa upp gratis. många poliser är exempelvis duktiga föreläsare.3
Locka gärna med någonting extra: Lotta till exempel ut biobiljetter eller kaffepaket.4
satsa på att marknadsföra te- mamötet. sätt upp affischer i trappuppgångar, dela ut flygblad i brevlådor. mejla och sms:a alla dina kontakter som kan ha intresse av mötet och be dem sprida infor- mationen vidare!5
bra kommunikation mellan den lokala hyresgästfören- ingen och övriga hyresgäster är ovärderligt. om hyresgästerna känner till och uppskattar de lokalt förtroendevalda, då kommer de på mötet.foto: monika steCzkó
ExPErtErNa
frÅga HyrEsgästENs ExPErtEr kring din roll som förtroendevald om bostadspolitik, hyror och boendemiljö. våra experter är ingemar hellman, organisationsfrågor, karin lindeberg, boendemiljö, och Pär Svanberg, bostadspolitik och hyresförhandlingar.
skriv till hyresgasten@hyresgastforeningen.se eller hyresgästen box 7514, 103 92 stockholm, ange att det gäller experterna.
Ingemar
pÅ tapEtEn
Utvärdering av förbunds- stämman 2010
EN ENkät som gjorts visar att stämmodeltagarna ger 2010 års förbundsstämma gott betyg.
när det gäller de övergri- pande målen får tre av fyra anses vara uppfyllda. ombu- den har fått en tydlig bild av hyresgästföreningens nuläge, framtida utmaningar och prioriterade mål. de upplever att de har bidragit till att fatta beslut inför framtiden, och de uppfattade handlingarna som lättbegripliga.
det fjärde målet, som inte i lika hög grad uppfylldes, handlade om ombudens upplevelse av arbetsmetoden Påverkanstorg. relativt många uppfattade beslutsprocessen som krånglig och att dialogen behöver förbättras. en arbets- grupp kommer se över stäm- mans arbetsformer inför nästa förbundsstämma 2012.
alternativ till höstfullmäktige
EftEr bEsLutEt på förbunds- stämman om att regionerna inte länge behöver hålla ett höstfullmäktige där budgeten tas så har förbundsstyrelsen behandlat frågan om hur budgeten ska hanteras i fort- sättningen.
förbundsstyrelsen tolkar stadgarna så att årsmötet, som ska hållas före den 1 maj varje år, har frihet att avgöra om fastställande av medlems- avgift, verksamhetsplan och budget ska tas i annan form än genom ett fullmäktige på hösten.
det betyder alltså att regionerna inte är låsta till en särskild modell.
Karin pär
iLLustrationer: Leif ÅbJörnsson
Hyresgästföreningen vill höja hyressättningsavgiften med två kronor per månad.
Vad är orsaken?
Anders svar: Enligt hyresförhand- lingslagen får Hyresgästfören- ingen ta ut en avgift för arbetet med hyresförhandlingarna.
Hyressättningsavgiften ska täcka Hyresgästföreningens kostnader för förhandlings- verksamheten.
Hyresgästföreningens förbundsstyrelse har beslutat att höja hyressättningsavgiften med två kronor, från 10 kronor per lägenhet och månad till 12 kronor per lägenhet och må- nad. Höjningen gäller från den 1 januari 2011. Avgiften har varit 10 kronor
sedan 2002 och är densamma över hela lan- det. Avgiften dras via hyran och betalas av alla hyresgäster som omfattas av en förhandlingsordning.
Orsaken till höjningen är främst den nya lagstiftningen med ett utökat förhandlings- uppdrag med privatvärdarna från 1 januari 2011 som innebär ökade kostnader för investe-
ringar i teknik och kompe- tens.
Den som inte vill om- fattas av de kollektiva hy-
resförhandlingarna och istället vill förhandla själv med sin värd kan
meddela detta till sin hyresvärd. Då behöver man inte betala 12 kronor i månaden.
Pär SvanBErg
SkRiV TiLL: HYRESGASTEN@HYRESGASTFORENiNGEN.SE
Den nya förhandlingsrollen kommer att kräva att vi i högre grad än idag, genom olika möten och enkäter, tar reda på vad hyresgästerna tycker.
Varför höjs hyres- sättningsavgiften?
Vad händer med förhandlingarna om 2011 års hyror? Blir det någon skillnad jämfört med tidigare nu när de pri- vata fastighets ägarna ska vara med på samma villkor som allmännyttan?
Greger svar: Även om
det nya regel- verket träder i kraft först den 1 januari 2011 påverkar det redan höstens hyresförhand- lingar. Fastig- hetsägarna har rekommenderat sina medlem- mar att kräva kompensation för kostnadsut- vecklingen. De vill också ha olika hyreshöjningar där de anser att hyres- strukturen är för platt (så säger fastighetsägarna när
de tycker att läget har för liten betydelse).
Vi ser trots allt ingen dramatik i detta.
Att anpassa hyrorna till kostnadsutveck- lingen är det vi normalt gör i förhandling- arna med allmännyttan och nu kommer vi att göra det även med de privata
fastighetsägarna. Skillnaden är att vi inte förhandlar utifrån varje enskild fastighets- ägares kostnader utan efter bruksvärde och kostnadsutveckling på orten.
När det gäller läget är detta en av många faktorer som påverkar bruksvärdet medan
vi menar att förvalt- ningskvalitet
och underhåll i stället borde väga tyngre än vad det i regel gör idag.
Samtidigt är vi överens med
både allmän- nyttans SABO och Fastighets- ägarna om att gå vidare och ar- beta med systema- tisk hyressättning i lokala hyreskommit- téer, där det bestäms hur olika faktorer ska påverka bruksvärdet.
DEN Nya förHaNDLiNgsroLLEN kommer att kräva att vi i högre grad än idag, genom olika möten och enkäter, tar reda på vad hyresgästerna tycker. Vi behöver också utveckla arbetet i förhandlingsdelegatio- nerna. Det är en uppgift för regionerna att
organisera detta utifrån de lokala förut- sättningarna.
Förbundsstyrelsen har antagit riktlinjer inför förhandlingarna om 2011 års hyror:
l Förhandlingarna inför 2011 ska sam- ordnas på nationell nivå.
l Den systematiska hyressättningen fortsätter och kvalitén i skick och förvalt- ning ska påverka hyrorna.
l Målet är att hyrorna inte ska stiga mer än inflationen.
l Hyrorna för nyproduktionen ska förhandlas.
l Kommunerna ska påverkas när det gäller ägardirektiv.
Dessutom markeras behovet av påver- kansarbete mot kommunerna. Vi ska träffa kommuner och bostadsföretag och disku- tera hur vi ser på den nya lagstiftningen och förhandlingarna med allmännyttan.
Pär SvanBErg Förhandlingschef riksförbundet
Hyresgästföreningens förbundsstyrelse har fått en fråga om det är tillräck- liga skäl att suspendera en förtroendevald för att han röstat för ombildning till bostadsrätt.
svar: Enligt den policy från 2007 som finns för förtroende- valda och anställda vid ombild- ning till bostadsrätt ska en förtroendevald ”inte medverka aktivt på något sätt och inte rösta ja vid förfrågan. Försätts man ändå i den situationen att majoriteten ombildar huset är det inte moraliskt fel att man köper bostaden om man inte vill fortsätta hyra den”.
I det aktuella fallet har man från Hyresgästföreningen för- sökt förmå den förtroendevalde att själv ställa sin plats till för- fogande i den lokala hyresgäst- föreningen styrelse, eftersom han röstat ja till ombildningen.
Den förtroendevalde har istället bestämt framhärdat i att han vill ha kvar sitt uppdrag.
Även om det knappast är lämpligt att ha kvar uppdraget, så krävs det för att en suspensi- on ska komma i fråga, allvar- liga överträdelser som skadar organisationen.
En hyresgäst som röstar ja till ombildning agerar som lagstift- ningen ger honom eller henne rätt till. Det innebär att enbart själva röstningen inte kan ut- göra grund för suspension från uppdraget.
Pg nyStröm Förbundsjurist
ingen suspendering för röst på borätt
Vad händer med
hyresförhandlingarna?
des i Sverige 1958? Eller Nils-Erik Baehrendtz som ledde 10 000 kro- norsfrågan, Ria Wägner vinkande i sitt matprogram eller självaste Olle Mr. Aktuellt Björklund?
Allt på en och samma kanal!
aNtENNgyttrEt skulle dock återkomma. Framför allt i bostads- områden med många invandrade boende. Nu är de istället utspridda längs fasaderna i form av paraboler från fönster och balkonger riktade mot hemlandets satellit. I mitt fall en tyskspråkig. Trots att jag har en analog mottagare – och snudd på radioskugga tack vare några jät- tetallar – är bild- och ljudkvalitén långt mycket bättre än den på kana-
G
enom att anskaffa cen- tralantenn kan praktiskt taget hur många lägenheter som helst anslutas till en gemen- sam antennmast. Utgiften för uppsätt- ning och underhåll blir därigenom blott en bråkdel av vad en separat anlägg- ning för varje hyresgäst skulle dra i kostnad (...).” Dessa rader kunde man läsa i tidningen Vår Bostad på den tiden bilden var svartvit. Och ljudet mono. Långt innan vi fick dras med kostnader för separata anläggningar i form av digitalboxar.En av de allra första så kallade te- levisionsapparaterna införskaffades av fabrikör Herbert Mårtensson i Malmö. Redan 1952. Detta upp- märksammades i radioprogrammet Tittskåpet där programledaren Gösta Knutsson hade kontakt med reportern Gunnar Ollén som befann sig hemma hos den lycklige fabri- kören. Ollén refererade noggrant allt som hände på den flimrande skärmen. Flimrande då signalerna knappt hittade dit från sändaren i Köpenhamn.
Det skulle dröja fyra år tills Sverige kunde börja med reguljära sändningar. Och därmed införa tv-licens. Hustaken på flerbostads- husen förvandlades snabbt till ett gytter av antenner vars sladdar gick till var sin tv-apparat. Det vill säga om man inte hade antennen på fönsterbrädan eller en bordsantenn på själva tv:n. Kaninöron, typ.
Snart kom önskemål om ett samordnande av antenner i framför allt stadskvarter där mottagningen var sämre ju längre ned mot gatan lägenheten befann sig. För vem ville missa fotbolls-VM som arrangera-
lerna som husets kabeltv-operatör tvingas tillhandahålla även oss digitalboxvägrare.
Man kan ju undra varför.
Från flimrigt till suddigt
På bilden monterar Siemens-montör Ture A Palmelind upp den kombinerade radio- och tv-antennen på en av de 500 fastigheterna i Norrbotten som fått modern utrustning för radio- och tv-mottagning. Lagom till fotbolls-VM 1958.
Hustaken förvand- lades snabbt till ett gytter av antenner vars sladdar gick till var sin tv- apparat.
göran sChÜsseLeder gör nedsLag i dÅtid oCh nutid
skriv till göran schüsseleder! adressen till hänt & hyrt är hyresgasten@hyresgastforeningen.se
foto: ur hsb:s arkiv
HäNt & Hyrt
Posttidning B
hyresgästen, box 7514, 103 92 stockholm
