Postadress Besöksadress Telefon E-post/webbplats Länsstyrelsen i Stockholms län
Box 22067
104 22 STOCKHOLM
Hantverkargatan 29 08-785 40 00 Fax
08-785 40 01
stockholm@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/stockholm
Mälaren om 100 år
Bakgrund och problembild
Enligt klimatforskarnas senaste rön är det möjligt att havsnivån kommer att stiga med kring 1 meter under de kommande 100 åren på grund av den globala
uppvärmningen. Mälarens vattenyta ligger idag i genomsnitt omkring 70 cm högre än havsvattenytan. Landhöjningen i Mälardalen är ca 5 mm per år, dvs. 50 cm på 100 år. På lång sikt kommer alltså havsnivån att vara högre än Mälaren, eftersom havsnivåhöjningen kommer att fortsätta under lång tid framöver.
Teoretiskt sett så kommer nivåskillnaden mellan Mälaren och Saltsjön år 2100 vara knappa 20 cm. Problem kommer, givet ovanstående antagande, att uppstå långt före dess eftersom havsnivån har naturliga svängningar till följd av förändringar i bland annat vind och temperatur. Ett hundraårsvattenstånd i Östersjön ligger redan idag ungefär 1,10 m över medelvattenstånd.
Figur 1 Risken för översvämning i Mälaren är idag oacceptabelt hög. En utbyggd avtappningskapacitet kommer på kort sikt (100 år) att minska risken för översvämningar men på lång sikt utgör den stigande havsnivån ett hot (Stockholms Stad,
Samrådsunderlag Slussen 2010-10-27).
Idag försörjs två miljoner människor med dricksvatten från Mälaren och dricksvattenresursen är beroende av att Saltsjöns bräckta vatten hålls separerat från Mälarens söta vatten. Hur ska saltvatteninträngning i Mälaren i framtiden kunna undvikas? Kan man låta Mälaren stiga i samma takt som havet? Hur skulle en sådan utveckling påverka samhällena i Mälardalen? Kan man istället avskärma Mälaren från havet via dämmande anläggningar i Stockholms skärgård och i Södertälje? Finns det andra lösningar? Kanske är det samhällsekonomiskt lönsamt att låta Mälaren åter bli en havsvik och ordna dricksvattenförsörjningen på annat sätt; alternativt att använda sig av andra tekniska reningsmetoder?
Varje frågeställning om dricksvattenförsörjningen och vilken väg man ska välja för Mälarens utveckling skapar nya frågor för andra samhällsområden. Om Mälaren t.ex. ska tillåtas stiga i takt med havet -hur påverkar det i övrigt samhällena runt Mälaren såsom befintlig bebyggelse, kommunala försörjningssystem, infrastruktur, areella näringar, samhällsplanering,
översvämningsrisker vid hög tillrinning m.m.? Om avskärmningar ska anordnas tillkommer frågeställningar om t.ex. påverkan på sjöfarten. Om Mälaren tillåts bli en havsvik kan man t.ex. fundera på hur översvämningsriskerna ändras och hur ekosystemen påverkas.
Inom ramen för länsstyrelsernas klimatanpassningsuppdrag har länen runt Mälaren diskuterat den gemensamma frågan om hur Mälardalen kan påverkas av en annalkande havsnivåhöjning och vilka klimatanpassningsåtgärder som behöver vidtas. Det har snabbt konstaterats att frågeställningen är komplex och att många organisationer borde vara med i en fortsatt diskussion. Ett första steg bör vara att göra en förstudie där samtliga tänkbara konsekvenser av havsnivåhöjningen olika handlingsalternativ och deras konsekvenser analyseras.
Syfte
Syftet med förstudien är att:
• Kartlägga vilka utredningar som pågår och genomförts för att definiera kunskapsluckor och vilka viktiga frågeställningar som inte hanteras inom ramen för befintliga uppdrag. En sådan fråga är sannolikt
dricksvattenförsörjning, med avseende på alla typer av klimatfaktorer.
• Skapa klarhet kring långsiktiga frågor rörande Mälaren och dess nära omgivning i ett mycket långsiktigt tidsperspektiv (100 år och längre), med ett stigande världshav som utgångspunkt.
• Kartlägga vilka befintliga organisationer och nätverk som kan vara
intresserade av att ansvara för att fortsätta mer omfattande utredningar och samordning kring långsiktiga frågor (en huvudstudie).
• Föreslå hur länsstyrelserna runt Mälaren kan förhålla sig till information om havsnivåhöjningens konsekvenser för Mälaren och långsiktiga scenarios i planeringssammanhang. Härvidlag är samordning mellan
länsstyrelserna önskvärd, så att informationen och bemötandet ut mot t.ex.berörda kommuner blir likartad.
Genomförande
Preliminär arbetsgång
1. Det första steget blir att undersöka vilka studier som finns gjorda, eller är på gång, och diskutera vilken relevans de har för studien ”Mälaren om 100 år”. Inledande uppgift är även att kolla av vilka från Länsstyrelsen som kan bidra till att besvara vilka konsekvenser som ett stigande hav skulle få på Mälaren, innerskärgården och Stockholm. Steg 1 syftar till att besvara första punkten i syftet. Omfattningen är ca 10 st studier, varav några är:
• Analys av översvämningsrisken i Mälarens vattensystem (finansierad av Sparbanken Västra Mälardalen, genomförd av Sten Bergström SMHI).
• Hydrodynamisk modellstudie av Mälaren (utförd av DHI för Mälarens Vattenvårdsförbund).
• Regeringsuppdrag att analysera och bedöma vilka konsekvenser en översvämning av Mälaren medför för olika samhällssektorer (utförs av MSB, kontaktperson Susanne Edsgård). Kika även på
översvämningsförordningen.
• Ingmar Skogös regeringeuppdrag om finansiering av Mälarens
reglering (kontaktperson Rolf Karlsson, Länsstyrelsen Västmanland).
• Robust och klimatsäkrad dricksvattenförsörjning i Stockholms län (kontaktperson Lena Tilly, Tyréns).
• Regeringsuppdrag att kartlägga riskerna för översvämningshot på centrala funktioner i systemet med trafik- och försörjningstunnlar under Stockholm (utförs av Länsstyrelsen Stockholm, kontaktperson Lars Antonsson Länsstyrelsen Stockholm).
• Örebros vattenintag från Vättern (Daniel Bergdahl, Lst Örebro).
• Klimatanpassad stadsstruktur - Frihamnsområdet i Göteborg, en studie som görs gemensamt av IVL och Göteborgs Stad (Philip Thörn, IVL och Ulf Moback, Göteborgs Stad).
2. Titta på andra städer som har eller planerar att agera på grund av havsnivåhöjning och har liknande problembild vad det gäller
översvämning och/eller dricksvatten. Städer som kan vara intressanta är t.ex. S:t Petersburg, London, Venedig, Prag och Rotterdam. Undersök vilka frågor de lyfter och vilket tidsperspektiv de har. Detta kan användas för att analysera de förslag som finns idag för att klara havsnivåhöjningen i Mälaren:
• Höja Mälaren i samma takt som havet
• Avskärma Mälaren från havet via dämmande anläggningar i Stockholms skärgård och i Södertälje
• Låta Mälaren bli en havsvik
• Avskärma Östersjön från havet vid Öresund
3. Kartlägga organisationer och nätverk som kan vara tänkbara för att genomföra en fördjupningsstudie. Vilka är intresserade och har kunskap i frågan? Hur ser deras engagemang ut idag? Prata med människor i organisationen och gör en kort intervjustudie. Långsiktiga frågor om Mälaren är utgångspunkt för våra frågor. Detta utgör ett viktigt underlag inför en eventuell workshop.
4. Tankar finns även på att beställa (eller göra själva inom Länsstyrelsen) en översvämningsvisualisering av t.ex. 2 gradersmålet och sen ett ”worst case scenario” över Mälaren (jämför med MSB uppdraget). Visualisering ska då vara ypperligt pedagogisk då syftet är att tydligt symbolisera ungefär hur stor påverkan vi kan vänta oss vid olika scenarier.
Avgränsning
Förstudien omfattar inte konsekvenser av havsnivåhöjning längs kusten mot Östersjön/Saltsjön.
Omfattning
Förstudien bör omfatta cirka två månaders arbete med start i slutet på december 2010 (och eventuellt lite extra tid för anordnandet av en workshop).
Avrapportering
Arbetet ska resultera i en rapport som ska distribueras digitalt som en
Länsstyrelserapport. Den kan också komma att läggas ut på Länsstyrelsens webb för att komma andra parter tillgodo.
Vidare användning av resultaten
Planer finns på att under Mälarkonferensen våren 2011 (ej bestämt i dagsläget om den blir av) anordna en ”workshop” för att knyta ihop och diskutera resultatet med
Vilka frågor väcker det?
Är det teknisk möjligt? Hur påverkas sjöfarten? Vad får det för
konsekvenser för bebyggelsen? Hur påverkas natur- och vattenmiljön?
Vilka juridiska prövningar behövs? Vilken mark kan behöva bevaras?
Finns det andra tekniker för dricksvattentillverkning t.ex.
saltvattenrening? Hur länge kan man dämma? Har vi alternativa vattentäkter? Kommer ett högre havsvattenstånd leda till att saltvatten kan tränga in i våra grundvatten?
berörda parter. Information och idéer från workshopen skulle sen kunna utgöra en grund för fortsatt arbete i frågan.
Personal
Arbetet utförs av Lovisa Lagerblad på avdelningen för Samhällsskydd och beredskap vid Länsstyrelsen i Stockholms län. Handledning kommer att ges av Måns Enander, klimatsamordnare vid Länsstyrelsen i Västmanlands län. En referensgrupp bestående av klimatsamordnare kring Mälaren kommer att fungera som en diskussionspart under arbetets gång. Ett par träffar kommer att planeras in under studien.
Kostnad
Förstudien bedöms ta två månader i anspråk av Lovisas tid. Kostnaden ska delas lika mellan Länsstyrelserna kring Mälaren (Uppsala län, Stockholms län,
Södermanlands län, Västmanlands län och även Örebro län deltar i studien) och finansieras av klimatanpassningsbudgeten. Stockholms län organiserar med betalningen.
