Förslag till energiplan
Bilaga 3: Energiplan 2009 - uppföljning
2014-05-20
Remissversion
B I L A G A 3 : E N E R G I P L A N 2 0 0 9 – U P P F Ö L J N I N G
Förslag till energiplan
Finspångs kommun 612 80 Finspång
Telefon 0122-85 000 • Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se
Webbplats: www.finspang.se
F Ö R S L A G T I L L E N E R G I P L A N
Innehåll
Bakgrund 2
Mål- och åtgärdsuppfyllelse 2
Energiplanens övergripande mål 3 Hushållning och effektivisering 3
Uppvärmning 5
Transporter 7
Elproduktion 10
Information och dialog 11
Avslutande reflektioner 12
Bakgrund
Finspångs kommuns föregående energiplan antogs av Kommunfullmäktige 2009-11-25, med titeln ”Finspång – ovanligt mycket energi”. Planen be- skriver kommunens eftersträvade utveckling på energi- och miljöområdet.
Utvecklingens riktning tar sig uttryck i fastlagda målsättningar. Vägen dit går via mer eller mindre specificerade åtgärder.
Enligt vad som står i nämnda energiplan så ska planens innehåll ses över vart fjärde år. Översynen skall resultera i en aktualitetsförklaring i kommun- fullmäktige.
Ansvaret för att översyn och aktualitetsförklaring genomförs samt att rutiner för detta upprättas ligger på kommunstyrelsen.
Mål- och åtgärdsuppfyllelse
Måluppfyllelsen och genomförandet av åtgärderna illustreras genom en glad, tveksam eller ledsen gubbe.
Glad gubbe betyder att målet är uppnått eller att trenden är positiv.
När det gäller åtgärden betyder glad gubbe att åtgärden är genom förd.
Tveksam gubbe betyder att det är tveksamt om målet uppnåtts eller att trenden är otydlig och svår att bedöma. När det gäller åtgärden är bedömningen att den inte genomförts till fullo.
Ledsen gubbe betyder att målet inte uppnåtts eller att trenden är
negativ. När det gäller åtgärden betyder ledsen gubbe att åtgärden
inte genomförts.
3
Energiplanens övergripande mål
Övergripande mål
Mål Uppföljning
För perioden 2008-2012 ska utsläppen av växthusgaser som medelvärde vara minst fyra pro- cent lägre än 1990, räknat som koldioxidekvivalenter. (Nationellt mål)
Naturvårdsverket bedömer att utsläppen av växthusgaser på nationell nivå har minskat med totalt 20 procent år 2012 i jämförelse med år 1990. I Finspång låg utsläppen mellan år 2006 och 2009 minst 27 procent lägre än 1990 när verksam- heter som omfattas av EU:s handel med utsläppshandel inte tas med.
2020 har utsläppen av växthus- gaser minskat med 40 procent jämfört med år 1990. (Nationellt mål)
Naturvårdsverket bedömer att den posi- tiva utvecklingen i Sverige är tillräcklig för att målet ska nås.
Hushållning och effektivisering
Måluppfyllelse
Hushållning och effektivisering - mål
Mål Uppföljning
2010 ska den totala energian- vändningen för uppvärmning och teknisk drift av byggnader och anläggningar ha minskat med 15 procent jämfört med år 2001. (Regionalt mål)
Enligt Länsstyrelsens bedömning har inte målet uppnåtts regionalt. Trenden är att energianvändningen för uppvärmning minskar per ytenhet för bostäder och loka- ler, men samtidigt ökar den uppvärmda ytan.
2010 ska elförbrukningen inom industrin ha minskat och för respektive bransch ligga i nivå eller vara lägre än förbrukning- en inom övriga EU-länder.
(Regionalt mål)
Enligt Länsstyrelsens bedömning har inte målet uppnåtts regionalt. Bedömningen är dock mycket osäker eftersom det inte finns tillräckligt faktaunderlag.
2020 är energianvändningen 20 procent effektivare jämfört med 2008. (Nationellt mål).
Enligt Energimyndigheten är den nation- ella trenden positiv de senaste åren när det gäller tillförd energi i förhållande till BNP. Energianvändningen i bostäder och lokaler har dock ökat de senaste åren.
Genomförande av åtgärder
Hushållning och effektivisering - åtgärder
Åtgärd Uppföljning
Stimulera hushållning och energieffektivisering genom en aktiv energi- och klimatrådgiv- ning. (KS)
Sker kontinuerligt. Årliga verksamhetspla- ner tas fram i samverkan med övriga kom- muner i Östergötland och det regionala energikontoret.
Fortsatt energieffektivisera be- fintliga bostäder och vid ny- byggnation prioritera energief- fektiva lösningar. (Vallonbyg-
Driftoptimerar i enlighet med SABO:s mål.
Energieffektiva lösningar prioriteras där det är ekonomiskt rimligt.
den)
Fortsatt utreda och införa indi- viduell mätning och fakturering för uppvärmning i flerbostads- hus. (Vallonbygden)
Svårt ekonomiskt på grund av dyr mätut- rustning. Försöker förbereda vid nybygg- nation.
Investera i styr- och reglersy- stem i flerbostadshusen för att minska och utjämna fjärrvär- meflödet. (Vallonbygden)
Har börjat med att utforma en ramhandling för undercentral för effektbegränsning.
Utreda förutsättningarna för införande av flödestaxa och effektstyrning. (FTV)
Infört 2011.
Fortsatt utveckla fjärrkyla som en produkt för att nyttja över- skottet av fjärrvärme sommar- tid. (FTV)
Två anläggningar i drift men är inte uppe i 100 procents utnyttjande. Inga nya kunder anslutna.
Ta fram incitament för hushåll- ning och energieffektivisering i offentliga lokaler.
(KS/Vallonbygden)
I en utredning kring internhyror har man börjat titta på olika former för detta. Inom energieffektiviseringsprojektet genomförs tävlingar och andra aktiviteter för att stimu- lera hushållning och energieffektivisering.
Fortsatt energieffektivisera ga- tubelysningen. (FTV)
LED-belysning installeras på gamla banval- len i Finspång och Sonstorp. Byte av kvicksilverlampor till mer effektiv belysning (främst metallhalogen) sker kontinuerligt.
Arbetet är planerat så att all kvicksilverbe- lysning ska ha bytts ut till år 2015.
Stimulera energieffektivisering i plan-, bygglovs- och tillsyns- arbetet. (BMN)
Energifrågan utvecklas i behovsbedöm- ningen som föregår varje detaljplan. Vid ansökan om bygglov ges råd om energief- fektivisering i ett tidigt skede, ibland i sam- verkan med energi- och klimatrådgivning- en.
Via översiktsplanen stimulera energieffektiva lösningar vid lokalisering av bebyggelse.
(KS)
I den översiktsplanen lyfts vikten av hus- hållning och energieffektivisering fram un- der rubriken Ett klimatsmart Finspång.
Energifrågan utvecklas också i behovsbe- dömningen som föregår varje detaljplan.
Via miljötillsynen stimulera små och medelstora företag att göra energieffektiviseringar.
(BMN)
Inom Möta-projektet har Östergötlands kommuner i samverkan med Länsstyrelsen tagit fram och använt ett verktyg för inte- grering av energieffektivisering och miljö- tillsyn.
Samverka med näringslivet kring systemlösningar genom en aktiv energirådgivning och via medverkan i gemensamma energiprojekt. (KS/FTV)
Kommunen samverkar med energikontoret för att initiera och genomföra seminarier och projekt riktade till näringslivet t ex kring energikartläggningscheckar och energief- fektiva företag. FTV ingår i Energiriket Fin- spång. Har tecknat nyttjanderättsavtal med näringslivet kring pannor som FTV kan koppla på och stänga av. Dialog med Val- lonbygden kring energifrågor.
5
Uppvärmning
Måluppfyllelse Uppvärmning - mål
Mål Uppföljning
2010 ska förbrukningen av elenergi och fossila bränslen för uppvärmning av bostäder och lokaler ha minskat med 30
% jämfört med 2000. (Region- alt mål)
Enligt Länsstyrelsen är minskningen totalt 40 procent på regional nivå. Användningen av eldningsolja i bostäder och lokaler minskade med nästan 90 procent från år 2001 till år 2008. I kommunens lokaler och Vallonbygdens bostäder har oljeeldningen minskat drastiskt, långt mer än 30 %.
2010 ska utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC), ex- klusive metan, ha minskat med 45 procent jämfört med 1998 års nivå. (Regionalt mål)
Enligt Länsstyrelsens bedömning har inte målet uppnåtts regionalt. Utsläppen har minskat de senaste åren men inte tillräck- ligt för att målet skulle nås.
2010 ska utsläppen av svavel- dioxid till luft ha minskat med minst 10 procent jämfört med 1999 års nivå. (Regionalt mål)
Enligt Länsstyrelsen är målet uppnått på regional nivå. Från år 2000 till år 2008 var minskningen 44 procent.
2016 används 20 procent mindre energi för uppvärmning av bostäder jämfört med år 2007. (Lokalt mål antaget av Vallonbygden)
Det går inte att utläsa någon trend som pekar på att målet kommer att uppnås en- ligt Vallonbygdens årsredovisningar. Posi- tivt är dock att olja för uppvärmning är utfa- sad år 2013.
2015 sker småskalig biobräns- leeldning i miljögodkända pannor med ackumulatortank.
(Lokalt mål)
i år 2011 antogs nya lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön.
Här slås fast att, inom område med detalj- plan eller områdesbestämmelser, ska be- fintliga pannor ha kompletterats med ack- umulatortank. Då alla nya installationer sker i enlighet med målet är bedömningen att målet kan vara uppnått 2015.
Genomförande av åtgärder Uppvärmning (fjärrvärme) - åtgärder
Åtgärd Uppföljning
Fortsatt erbjuda anslutning till fjärrvärmen inom utbyggda om- råden. (FTV)
Ett tidigare anslutningsstopp har hävts upp och nya anslutningar välkomnas. Må- let är att därigenom få bättre lönsamhet och samtidigt kompensera för befintliga kunders volymminskningar pga kontinuer- liga energieffektiviseringar. Spillvärme- projektet med SSAB innebär utökad ka- pacitet.
Utreda framtida fjärrvärmebehov och produktionskapacitet och ta fram en strategi för framtida ut- veckling. (FTV)
Utredning har gjorts inför spillvärmepro- jektet, och även med målsättning att bli fossilfria 2020.
Fortsatt minimera användningen av olja som spetslast i fjärrvär- meproduktionen. (FTV)
Utvecklingsarbete pågår kontinuerligt.
Hittills har dock oljeanvändningen snarare ökat de senaste åren, främst pga drift-
störningar och ovanligt kalla vintrar.
Anslutning av spillvärme från SSAB vän- tas ge minskat oljebehov. Bränsleom- blandning på Sjömansäng ger jämnare förbränning. Bioolja har testats men är än så länge inte ekonomiskt konkurrenskraf- tig med fossil motsvarighet. FTV har utrett förutsättningarna för att investera i en ackumulatortank vid värmeverket för att ytterligare minska oljebehovet.
Fortsatt samverka med industrin om nyttjande av spillvärme.
(FTV)
Projektet kring nyttjande av spillvärme från SSAB i fjärrvärmenätet klart hösten 2012. Dialog har förts kring att leda in överskott från ett företags solfångare.
Följa den fortsatta utvecklingen kring ny produktionsteknik t ex solfångare. (FTV)
Solfångare är inte en aktuell lösning idag, men omvärldsbevakning sker.
Uppvärmning (övrigt) - åtgärder
Åtgärd Uppföljning
Fortsatt byta ut olja och direkt- verkande el för uppvärmning i det kommunala förvaltningsbe- ståndet. (Vallonbygden)
Ett flertal fastigheter har konverterats från oljeeldning de senaste åren. Senaste in- satserna har skett i Rejmyre och Hälle- stad (färdigvärme, pellets) samt Brenäs (värmepump). Grytgöls skola och föräld- rakooperativet har konverterats till berg- värme. Luftvärmepumpar installeras vid direktverkande el. Hittills har konvertering från direktverkande el till vattenburna sy- stem inte fått tillräcklig prioritet för att ge- nomföras.
Via energi- och klimatrådgiv- ningen främja energieffektiv och miljöriktig uppvärmning. (KS)
Sker kontinuerligt. Årliga verksamhets- planer tas fram i samverkan med övriga kommuner i Östergötland och det region- ala energikontoret.
Ta fram nya riktlinjer för miljö- anpassad småskalig vedeldning och i samband med detta ge- nomföra samlade kampanjer.
(KS)
Har genomförts i samband med översy- nen av de lokala föreskrifterna för att skydda människor och miljön. Informat- ionsinsatser har genomförts via hemsidan och lokal press.
7
Transporter
Måluppfyllelse Transporter - mål
Mål Uppföljning
2010 ska transportsektorns årliga förbrukning av fossila bränslen ha minskat med 25 procent jämfört med år 2000.
(Regionalt mål)
Enligt Länsstyrelsens bedömning är målet inte uppnått på regional nivå. Istället för att minska har användningen av bensin och diesel ökat med cirka 15 procent. Lokalt så visar statistiken att volymerna legat på en stabil nivå de senaste fem åren, utan tecken på minskning.
2010 har antalet resenärer som reser kollektivt ökat med minst 20 procent jämfört med år 2000. (Regionalt mål)
Enligt Länsstyrelsens bedömning är målet inte uppnått på regional nivå. Antalet resor med kollektivtrafik i länet varierar år från år men har under de senaste tio åren legat lägre än år 2000. Sedan år 2005 har anta- let påstigande resenärer mellan Norrkö- ping och Finspång ökat med 14 %. Mot- svarande siffra för Finspång – Linköping är en minskning med 38 %.
2010 ska utsläppen av kväve- oxider till luft ha minskat med minst 45 procent jämfört med 1999 års nivå (Regionalt mål)
Enligt Länsstyrelsen är målet inte uppnått då har utsläppen av kväveoxider i Öster- götland minskat med 28 procent mellan åren 2000 och 2008.
2010 ska kommunernas fy- siska planering och samhälls- byggande innehålla strategier för hur ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur kan bidra till att minska bilanvändningen och förbättra förutsättningarna för miljöanpassade och resurs- snåla transporter. (Regionalt mål)
På regional nivå bedömer Länsstyrelsen att målet inte är uppnått. På lokal nivå är bedömningen däremot att målet är upp- nått.
2015 finns tankställen för andra förnybara bränslen än etanol i kommunen. (Lokalt mål)
Trots ansträngningar finns ännu inget tankställe för biogas i Finspång. Respek- tive entreprenör för renhållningsfordon och lokal-, landsbygdstrafik i kommunen har ordnat egna icke-publika tankställen för biodiesel (Rapsmetylester, RME).
2015 körs de bilar som an- vänds i tjänsten inom kommu- nal verksamhet på förnybara drivmedel. (Lokalt mål)
Andelen miljöbilar och bilar som körs på etanol i kommunens verksamheter ökar stadigt. Koncernens lätta lastbilar och transportfordon (ca 40 fordon) finns idag inte i etanolutförande på marknaden.
2015 är transporterna mellan kommunens olika delar sam- ordnade utifrån energi- och behovsperspektiv. (Lokalt mål)
Energi - och behovsperspektiv är en faktor i kommunens transporter. Trenden är dock svår att bedöma.
2020 är andelen förnybar energi inom fordonsflottan minst 10 procent. (Nationellt mål)
Enligt Energimyndighetens beräkningar uppgick andelen förnybar energi nationellt i transportsektorn under 2012 till drygt 11 procent vilket innebär att målet är uppnått.
Genomförande av åtgärder
Transporter (hållbara transporter) - åtgärder
Åtgärd Uppföljning
Ta fram resepolicy för an- ställda i Finspångs kommun.
(KS)
Ett förslag till riktlinjer för resor i tjänsten har tagits fram, men är ännu inte beslutat.
Parallellt med detta arbete har förutsätt- ningar skapats för hållbart resande t ex genom inköp av el-cyklar och tillhandahål- lande av kort till Östgötatrafiken i kommun- husets reception. Finet har en policy för att minska bilresandet.
I enlighet med kommunens riktlinjer för upphandling ställa miljö- och energikrav vid upp- handling. (Upphandlande en- heter)
Krav ställs vid upphandling av leasingbilar.
FTV har ställt krav vid upphandling av ren- hållningsentreprenör med goda miljöeffek- ter som följd. Renhållningsfordonen körs på RME och rutterna har optimerats. Svårt att få en samlad bild hur det ser ut med upphandlingen i övrigt.
Fortsatt verka för en samord- ning av de samhällsbetalda resorna. (KS)
Färdtjänsten har integrerats med kollektiv- trafiken i tätorten genom flexibusstrafik och en servicelinje.
Utreda förutsättningarna för att ge kommuninvånarna möjlig- het att nyttja bilpool/er. (KS)
Inte genomfört.
Inom energi- och klimatrådgiv- ningen genomföra ett pilotpro- jekt i EcoDriving. (KS)
Inte genomfört
Utbilda personal som kör mycket bil i tjänsten i Eco- Driving. (KS och bolagen)
Transportenhetens förare är utbildade lik- som ett fåtal personer inom andra verk- samheter. I övrigt ingen genomförd utbild- ningssatsning än. Planer finns på att er- bjuda en riktad utbildningsinsats under 2014.
I samverkan med lokala, reg- ionala och nationella aktörer arbeta för ett tankställe för bio- gas i Finspång. (KS)
Kommunen och FTV har träffat olika aktö- rer för att påvisa att det finns ett mark- nadsmässigt underlag i Finspång dock utan att få till en etablering. Pengar har anslagits i investeringsbudgeten för ett tankställe 2013. På grund av besparingar har dock investeringen skjutits fram. I sam- verkan med Svensk Biogas har förstudier gjorts kring fordonspotential, ekonomi, driftsformer, utformning, placering m.m.
Dialog har förts med Östgötatrafiken som satt upp ett mål om att alla bussar ska kö- ras på förnybara bränslen år 2015. Återstår att sammanställa ett beslutsunderlag Vid nästa upphandling av
tjänstebilar efterfråga energief- fektiva fordon och fordon som drivs med förnybara drivmedel.
Krav ställs vid nya upphandlingar av lea- singbilar. I första hand väljs fordon som kan köras på förnybara bränslen.
9
Transporter (trafik för en attraktiv kommun) - åtgärder
Åtgärd Uppföljning
I enlighet med kommunens trafikstrategi verka för en at- traktiv kollektivtrafik i samver- kan med Östsam och Östgöta- trafiken. (KS)
Kommunen verkar för en attraktiv kollektiv trafik i olika forum. Trafikstrategin har inför- livats i översiktsplanen och en trafikplan för tätorten har tagits fram där kollektivtra- fiken är ett av de områden som behandlas.
För att marknadsföra kollektivtrafiken har olika aktiviteter genomförts, bland annat i samband med Trafikantveckan som infal- ler i september varje år. Det är dock svårt att bedöma om nämnda dokument och aktiviteter lett till att kollektivtrafiken blivit attraktivare.
Stimulera tjänsteresor med kollektivtrafik genom att till- handahålla kort till Östgötatra- fiken. (KS)
Genomfört. Kort kan bokas kostnadsfritt i kommunhusets reception.
Arbeta för en utveckling och upprustning av det befintliga järnvägsspåret till Kimstad.
(KS)
Kommunen har begränsade möjligheter att bidra till detta. Dialog förs fortlöpande med Trafikverket.
Verka för en satsning på järn- vägen som en del i den fort- satta utvecklingen av regionen.
(KS)
Kommunen har i samverkan med Norrkö- pings kommun beställt en förstudie av för- utsättningarna för persontrafik på järnvä- gen till och från Finspång. I den nya de- taljplanen för stationsområdet har förut- sättningarna säkrats för pendeltågstrafik.
I enlighet med kommunens trafikstrategi skapa den attrak- tiva gång- och cykelstaden.
(KS)
Trafikstrategin har omsatts i en trafikplan där kommande GC-satsningar prioriterats.
Behovet av gång- och cykelvägar lyfts också fram i översiktsplanen och i de nya detaljplaner som tas fram.
Elproduktion
Måluppfyllelse Elproduktion - mål
Mål Uppföljning
2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för hur energianvändningen ska effekti- viseras, hur förnybara energire- surser ska tas till vara och hur utbyggnad av produktionsan- läggningar för fjärrvärme, sole- nergi, biobränsle och vindkraft ska främjas. (Regionalt mål)
På regional nivå bedömer Länsstyrelsen att målet inte är uppnått. Utvecklingen går dock åt rätt håll och mycket positivt har arbete har skett.
2015 upphandlar Finspångs kommun minst 50 procent el från förnybara källor. (Lokalt mål)
Målet ät inte uppnått. Kommunen köper fortfarande 100 % ospecificerad el (ur den så kallade residualmixen). Den ospecificerade elen på svenska mark- naden har successivt blivit allt mindre förnybar. År 2012 var EONs förnybara andel i residualmixen 28,4%.
2020 utgör förnybar energi minst 50 procent av den totala energi- användningen. (Nationellt mål)
Enligt Energimyndigheten är trenden po- sitiv då andelen förnybar energi var 48 procent år 2011.
Genomförande av åtgärder Elproduktion - åtgärder
Åtgärd Uppföljning
Bevaka förutsättningarna för kraftvärmeproduktion vid vär- meverket. (FTV)
Är inte ekonomiskt rimligt i dagsläget. Ut- vecklingen bevakas kontinuerligt och om- prövning sker med jämna mellanrum.
Peka ut eventuellt lämpliga om- råden för vindkraft i översikts- planen. (KS)
Med bidrag från Boverket har en utredning gjorts kring förutsättningarna för vindkraft i Finspång. Lämpliga/olämpliga områden ska pekas ut i ett tematiskt tillägg till över- siktsplanen.
Utreda förutsättningarna för ökad verkningsgrad i Stjärnviks vattenkraftstation. (FTV)
Utredning om el-certifikat har gjorts. För att få nytt certifikat krävs ombyggnad i vattenkraftsstationen. Inget beslut om in- vesteringar i dagsläget.
Gradvis öka upphandlingen av förnybar el till kommunkoncer- nen. (Upphandlande enheter)
Elavtalet ger möjlighet att avropa förnybar el. Denna möjlighet har inte nyttjats.
11
Information och dialog
Måluppfyllelse
Information och dialog - mål
Mål Uppföljning
2010 finns en väl fungerande lokal energigrupp med företrä- dare för olika verksamheter och organisationer. (Lokalt mål)
Det finns en energigrupp med företrädare för kommunkoncernen som träffas konti- nuerligt för erfarenhetsutbyte och dialog.
2010 är kommuninvånarna medvetna om hur energian- vändningen påverkar förutsätt- ningarna att uppnå ett hållbart samhälle samt vilka åtgärder vi kan vidta för att minska miljö- påverkan. (Lokalt mål)
Medvetenheten i samhället i stort kring energi och miljöpåverkan har sannolikt ökat. Det finns dock inte något underlag som kan belägga att målet är uppnått till fullo.
2010 har klimat- och energifrå- gorna hög prioritet i den lokala skolplanen vilket också visar sig i praktisk handling i skolans verksamhet. (Lokalt mål)
I läroplanen för grundskolan slås fast att eleverna ska få kunskaper om förutsätt- ningarna för en god miljö och en hållbar utveckling. På lokal nivå är det svårt att bedöma måluppfyllelse. En förskola har certifierats med Grön flagg.
Genomförande av åtgärder Information och dialog - åtgärder
Åtgärd Uppföljning
Bilda en lokal energigrupp för gemensamt arbete utifrån energiplanen. (KS)
Genomfört. Gruppen består av företrädare för kommunala verksamheter och bolag.
Fortsatt samverka med Läns- styrelsen, Regionförbundet Östsam, Energikontoret, Miljö- teknikcentrum och universi- tet/högskolor. (KS)
Sker kontinuerligt. Kommunen deltar till ex- empel i ett regionalt strategisk nätverk för energi, klimat och transporter.
Utreda ansökan om medlem- skap i ett nationellt nätverk för utbyte av goda exempel och erfarenheter inom energi- och miljöområdet.
Miljö- och samhällsplaneringsberedningen förordar att kommunen ansöker om med- lemskap i Klimatkommunerna. Beslut tas av kommunstyrelsen.
Aktivt arbeta utifrån Borg- mästaravtalets åtaganden.
(KS)
Efter ett inspirerande studiebesök i Bryssel och genomförande av en energikonferens i samverkan med Gränslandet har arbetet utifrån Borgmästaravtalet haft en låg profil.
Under 2013 har miljö- och samhällsplane- ringsberedningen fått uppdraget att bereda frågor kopplade till Borgmästaravtalet. Fort- satta satsningar kommer att integreras i åtgärder i den reviderade energiplanen.
I samverkan med energi- och klimatrådgivningen arbeta med energi- och miljöfrågor i skolan. (KS)
Olika projekt genomförs i samverkan med övriga kommuner i Östergötland och ener- gikontoret. I Finspångs kommun gjordes en särskild satsning kring Earth Hour under 2013. Diskussioner förs kring vidare samar-
beten.
Erbjuda de lokala studieför- bunden information och dialog kring det lokala arbetet med miljö- och energifrågor. (KS)
Har inte prioriterats. Erbjuds vid eventuell efterfrågan från studieförbunden.
Utveckla informationen om klimat- och energifrågor på kommunens hemsida t ex ge- nom att tillhandahålla en kort- version av energiplanen. (KS)
Sker kontinuerligt.
