Utrikesminister Alexander STUBB Sjöekipaget
PO Box 176,
FIN – 00161 Helsingfors
Commission européenne, B-1049 Bruxelles – Belgique Europese Commissie, B-1049 Brussel – België Telefon : : (32-2) 299 11 11
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 22.03.2011 K(2011)1950 slutlig
Ärende: Statligt stöd SA.31204 (2011/N) – Finland
Driftstöd till små träbränsleeldade kraftvärmeanläggningar och till fliseldade kraftverk
Herr minister, 1. FÖRFARANDE
1. Genom elektronisk anmälan (SANI 4587), som registrerades av kommissionen den 26 januari 2011, anmälde de finska myndigheterna i enlighet med artikel 108.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget) den ovannämnda åtgärden1. De finska myndigheterna lämnade ytterligare upplysningar i e-brev av den 28 februari 2011 och den 2 mars 2011.
2. BESKRIVNING
2.1 Mål
2. Den anmälda åtgärden har till huvudsakligt syfte att främja produktionen av el från förnybara energikällor och i högeffektiva kraftvärmeanläggningar som drivs med träbränsle och skogsflis. De finska myndigheterna hänvisar i detta sammanhang till de bindande mål som föreskrivs i direktiv 2009/28/EG om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (nedan kallat direktivet om förnybara energikällor)2. När det gäller det bindande målet för 2020 fastställdes det för Finlands del att 38 % av den slutliga energianvändningen (brutto) ska komma från förnybara energikällor, vilket innebär att Finland måste öka den andel som kommer från förnybara energikällor till 38 % år 2020 (från att ha varit 28,5 % år 2005).
3. Systemet med garanterade priser för träbränsleeldade kraftvärmeanläggningar kommer att vara öppet för nya anläggningar fram till dess att de föreskrivna
1 Den anmälda åtgärden förhandsanmäldes den 18 juni 2010 (registrerad som PN 137/2010).
2 Direktiv 2009/28/EG om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG, EUT L 140, 6.16.2009, s. 16.
2
kapacitetsmålen (150 MVA) och antalet anläggningar (50 anläggningar) har uppnåtts3. Driftstödet till skogsfliseldade kraftverk kommer inte att begränsas av anläggningarnas kapacitet eller antal.
2.2 Anmälans räckvidd, rättslig grund och beviljande myndighet
4. Anmälan avser endast stöd till nya träbränsleeldade kraftvärmeanläggningar.
Skogsfliseldade anläggningar kan också vara befintliga anläggningar (som redan avskrivits).
5. Stödåtgärden är inte tillämplig på Åland.
6. Åtgärdens rättsliga grund är lagen om stöd till produktion av el från förnybara energikällor (1396/2010).
7. Energimarknadsverket (nedan kallat EMV) är beviljande myndighet för den anmälda åtgärden.
8. När det gäller det garanterade priset för träbränsleeldade kraftvärmeanläggningar måste alla förfaranden ha förhandsanmälts till EMV redan innan den anläggning som eventuellt ska omfattas av systemet har byggts. Innan den kommersiella produktionen startar i anläggningen måste den potentiella framtida stödmottagaren lämna in sin ansökan om deltagande i ordningen till EMV för beslut. EMV fattar inte bara beslut om ansökningarna utan övervakar dessutom att villkoren i ordningen efterlevs. EMV har även rätt att besluta om ändringar och att återta sitt godkännande av deltagande i den anmälda ordningen. EMV har vidare ansvaret för att beräkna storleken på det totala stödbelopp som ska betalas ut till varje enskild stödmottagare.
9. Ett annat ansvarsområde är att godkänna de kontrollanter som ska ha rätt att kontrollera mängden producerad förnybar energi och om anläggningarna uppfyller kraven för att få stöd. Kontrollanterna måste vara ackrediterade i enlighet med EU:s regler4.
10. Arbets- och näringsministeriet ansvarar för den allmänna vägledningen, övervakningen och utvecklingen av stödordningen.
2.3 Varaktighet och budget
11. Stöd kommer att beviljas enligt den anmälda ordningen från och med det att kommissionen har godkänt åtgärden. Stödordningen väntas gälla till den 1 februari 2021. De finska myndigheterna har bekräftat att de kommer att anmäla åtgärden i fråga på nytt inom en tioårsperiod efter kommissionens godkännande.
12. Den totala budgeten (för tioårsperioden) för inslaget av statligt stöd5 i det garanterade priset för träbränsleeldade kraftvärmeanläggningar och det driftstöd
3 De finska myndigheterna förklarar att kapacitetsmålet kan nås av fler än 50 anläggningar om den totala kapaciteten är mindre än kapacitetsmålet på 150 MVA. De finska myndigheterna uppskattar att det kan behövas ca 60 anläggningar för att kapacitetsmålet på 150 MVA ska nås.
4 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 (EUT L 218, 13.8.2008, s. 30).
5 För närmare detaljer om förfarandet för beviljande se punkterna 20–24.
3
som beviljas enligt den anmälda åtgärden beräknas6 uppgå till 466,8 miljoner euro (188,8 miljoner euro för träbränsleeldade anläggningar och 278 miljoner euro för skogsfliseldade anläggningar).
Tabell 1: Beräknad årlig budget i miljoner euro:
År Träbränsleeldade
kraftvärmeanlägg ningar
Skogsfliseldade anläggningar
Totalt
2011 3.8 27.0 30.8
2012 7.1 28.6 35.7
2013 10.5 29.7 40.2
2014 13.8 30.3 44.1
2015 17.2 30.3 47.5
2016 20.6 29.7 50.3
2017 23.9 28.6 52.5
2018 27.3 27.0 54.3
2019 30.6 24.8 55.4
2020 34.0 22.0 56.0
2.4 Stödmottagare
13. För att en träbränsleeldad kraftvärmeanläggning ska vara berättigad till stöd måste den vara helt ny. Skogsfliseldade anläggningar kan också vara befintliga anläggningar (som redan avskrivits). Anläggningen måste vara ansluten till elnätet och delta på de nordiska elmarknaderna. De måste dessutom vara belägna i Finland eller i dess territorialvatten.
14. Enligt övergångsbestämmelserna kan stöd beviljas även till sådana träbränsleeldade kraftvärmeanläggningar som har inlett sin kommersiella produktion efter den 1 januari 2009, under förutsättning att producenten inkommer med en ansökan inom nio månader efter ikraftträdandet av lagen om stöd till produktion av el från förnybara energikällor. Detta har till syfte att förhindra att det tillkommer nya anläggningar under den förberedande fasen för systemet med garanterade priser.
Om en sådan anläggning fått investeringsstöd måste detta stöd återbetalas till staten.
15. Den lägsta kapacitet en anläggning får ha för att kunna omfattas av stödet är 100 kVA. Den högsta kapacitet en (liten) träbränsleeldad kraftvärmeanläggning får ha är 8 kVA.
16. Stödberättigade skogsfliseldade anläggningar kan vara industriella kraftvärmeanläggningar, fjärrvärmeproducerande kraftvärmeanläggningar eller kondenskraftverk. I punkt 29 redogörs närmare för olika typer av statligt understödd energiproduktion i träbränsleeldade kraftvärmeanläggningar.
17. När det gäller skogsfliseldade anläggningar definieras skogsflis som en bränslekategori som omfattar bränsleflis och kross. Skogsflis ska framställas med
6 De finska myndigheterna påpekar att den beräknade budgeten innehåller många osäkerhetsfaktorer, t.ex. marknadspriset på el, investeringsviljan och investeringstakten, samt när det gäller anläggningar som drivs med skogsflis t.ex. marknadspriset för utsläppsrätter.
4
rundvirke direkt från skogen som råvara. Skogsflis kan inte framställas med biprodukter från träförädlingsindustrin som råvara. Träbränsle omfattar skogsflis samt virkes- och träavfall från träförädlingsindustrin.
18. I de fall en träbränsle- eller skogsflisanläggning även drivs med fossilt bränsle (torv) garanterar de finska myndigheterna att stödet endast kommer att beviljas för den el som genereras från förnybara energikällor. De finska myndigheterna har lämnat en detaljerad beskrivning av den metod som använts för att fastställa mängden el som genereras från skogsflis, dvs. som är berättigad till stöd enligt den anmälda åtgärden.
19. Antalet stödmottagare kommer att vara ca 50–60 träbränsleeldade kraftvärmeanläggningar och 110 skogsfliseldade anläggningar (till 2020).
2.5 Mekanism för beviljande
20. Mottagarna av stödet till träbränsleeldade kraftvärmeanläggningar säljer sin el till andra deltagare på marknaden och elen överförs av en nätoperatör genom mätning.
Stödmottagarna får således inkomster från denna försäljning. I de fall elen inte kan säljas till marknaderna beviljas inget stöd.
21. Det stöd som beviljas mottagarna enligt den anmälda ordningen ska beräknas för tremånadersperioder. Beräkningen av storleken på stödet grundar sig på mängden genererad el och det genomsnittliga marknadspriset för el under de tre månaderna i fråga7. Mängden genererad el kontrolleras individuellt i varje enskild anläggning av de godkända kontrollanterna. Marknadspriset för el fastställs på grundval av information från den nordiska elbörsen (Nord Pool Spot AS som är belägen i Oslo).
Stödsystemet omfattar inga köpåtaganden.
22. De finska myndigheterna har lämnat följande teoretiska räkneexempel som visar hur mekanismen för beviljande av stöd fungerar:
- Stödmottagaren genererade 1 500 MWh under betalningsperioden (tre månader) som såldes på marknaden till marknadspris.
- Stödmottagaren lämnar en ansökan till EMV om betalning av stödet. EMV fastställer därefter det genomsnittliga marknadspriset för el under tremånadersperioden i fråga (t.ex. 45 euro/MWh).
- Stödet beräknas enligt följande: Det garanterade priset på 83,5 euro/MWh plus kraftvärmebidraget på 20 euro/MWh (om anläggningarna uppfyller de stränga kraven på hög effektivitet) minus det genomsnittliga marknadspriset 45 euro/MWh. Skillnaden på 58,5 euro/MWh multipliceras med mängden genererad el (1 500 MWh). Detta ger ett totalt stödbelopp på 87 750 euro för betalningsperioden på tre månader.
23. Inslaget av statligt stöd i det garanterade priset täcker således skillnaden mellan produktionskostnaden och marknadspriset för el.
7 De finska myndigheterna förklarar i detta sammanhang att en beräkningsmodell som grundar sig på dagsnoteringen är både administrativt ohanterlig och innebär höga administrativa kostnader. De anser dessutom att en tremånadersperiod är att anse som en relativt kort period och att det därför är möjligt att ta hänsyn till säsongsvariationer. De finska myndigheterna påpekar vidare att systemet grundar sig på det faktiska spotpriset i stället för på prognostiserade priser eller terminspriser.
5
24. Den maximala stödperioden för varje enskild anläggning som omfattas av ordningen är fastställd till 12 år. Den vanliga avskrivningsperioden är enligt normala redovisningsregler 15 år för träbränsleeldade kraftvärmeanläggningar.
25. När det gäller stöd till skogsflisanläggningar grundar sig beräkningen av det stödbelopp som ska beviljas stödberättigade anläggningar på mängden genererad el och marknadspriset för utsläppsrätter (se närmare i avsnitt 2.7.2). Marknadspriset för utsläppsrätter är ett aritmetiskt medelvärde av avslutspriset varje dag under betalningsperioden (tre månader) från de tre största börserna för handel med utsläppsrätter. De finska myndigheterna nämner i det här sammanhanget att de tre största börserna i dagens läge är BlueNext, European Climate Exchange och Climex.
26. Driftstödet kan beviljas för högst en tolvmånadersperiod för en anläggning. Det kommer dock att fastställas en gräns för hur mycket stöd varje skogsflisanläggning kan beviljas, och denna övre gräns anges närmare när anläggningens deltagande i ordningen godkänns.
2.6 Träbränsleeldade kraftvärmeanläggningar 2.6.1 Stödform och stödbelopp
27. Stödet beviljas i form av ett garanterat pris. Detta garanterade pris utgör den garanterade inkomsten för den stödmottagande anläggningen. Det beviljas på samma nivå för en period av maximalt 12 år. Såsom anges i punkterna 20–22 består stödet av två delar, nämligen inkomster från försäljningen av genererad el (som beaktas i stödberäkningen som ett genomsnittligt marknadspris för el under betalningsperioden på tre månader) och inslaget av statligt stöd som betalas med medel från statsbudgeten.
28. De stödberättigade anläggningarna får ett garanterat baspris på 83,5 euro/MWh och kraftvärmebidraget för hög effektivitet på 20 euro/MWh om anläggningen uppfyller kraven i direktiv 2004/8/EG om främjande av kraftvärme på grundval av efterfrågan på nyttiggjord värme på den inre marknaden för energi8 och vars produktion totalt sett leder till primärenergibesparingar jämfört med separat produktion enligt definitionen i direktiv 2004/8/EG och beslut 2007/74/EG. Den garanterade inkomsten för sådana anläggningar blir således 103,5 euro/MWh.
29. De finska myndigheterna förklarar vidare att under sommarmånaderna när efterfrågan på värme är liten kan en del kommunala kraftvärmeanläggningar drivas som kondenskraftverk under kortare perioder, eftersom en del av den producerade värmen inte kan användas (dvs. anläggningen kan inte producera värme på ett effektivt sätt). I ett sådant fall beviljas inget kraftvärmebidrag euro/MWh, utan endast ett garanterat baspris på 83,3 euro/MWh för att belöna produktionen av el från förnybara energikällor.
30. Det totala stödbeloppet per stödmottagare får inte överstiga 750 000 euro under fyra efter varandra följande betalningsperioder (ett år). Om stödbeloppet överstiger gränsen för hur mycket som får beviljas sänks det av den beviljande myndigheten (se tabell 2 nedan):
8 Direktiv 2004/8/EG om främjande av kraftvärme på grundval av efterfrågan på nyttiggjord värme på den inre marknaden för energi och om ändring av direktiv 92/42/EEG (EUT L 52, 21.2.2004, s. 50).
6
Tabell 2: Begränsning av stödbeloppen till 750 000 euro
31. När det gäller kraftvärmebidraget bekräftar de finska myndigheterna att detta bidrag beviljas företag vars produktionskostnader för el och värme överstiger marknadspriset.
32. I de fall marknadspriset för el faller under 30 euro/MWh kommer det garanterade baspriset på 83,5 euro/MWh att sänkas i proportion till minskningen av marknadspriset. Systemet med garanterade priser innehåller således ett visst mått av marknadsrisk, precis som alla andra investeringar, och en sådan risk delas således av stödmottagaren och staten. När det gäller denna gräns hänvisar de finska myndigheterna även till att systemet med garanterade priser ger förutsägbarhet ur budgetsynpunkt.
2.6.2 Produktionskostnader för elektricitet Beräkningsmetod
33. Produktionskostnaderna för el från träbränsleeldade kraftvärmeanläggningar beräknas enligt följande formel:
produktionskostnad = (kostnader-intäkter)/elektricitet
där: - kostnader = annuitet + driftskostnad + bränslekostnad - intäkter = inkomster från värmeförsäljning + värdet av
den värme som kompenserar köpt värme
- elektricitet = installerad kapacitet MWe x årliga drifttimmar - driftskostnad = drifts- och underhållskostnader
Industriell
(1,2 MW,e/6, 8 MW,t)
Fjärr- värme (1,5/6,5 MW)
Industriell (3,2/14 MW)
Fjärr- värme (3,6/13,6 MW)
Industriell (4,7/18,3 MW)
Fjärr- värme (5,1/17,7 MW)
Industriell (7,6/20,0 MW)
Fjärr- värme (8,0/19,6 MW)
A
Övre stödgräns under fyra stöd- perioder (euro)
750.000 750.000 750.000 750.000 750.000 750.000 750.000 750.000
B
Årlig elproduktion (MWh)
7.800 7.250 20.800 18.000 30.225 25.500 49.400 40.000
C
Maximalt stöd (inklusive kraftvärme- bidraget
euro/MWh) A/B 96,15 103,45 36,06 41,67 24,81 29,41 15,18 18,75
D Högsta garanterade pris+bidrag euro/MWh, till marknadspris på el
euro/MWh 50 103,50 103,50 86,06 91,67 74,81 79,41 65,18 68,75
7
- annuitet - genom annuitetsmetoden omräknas
investeringskostnaderna till en årlig summa, med hänsyn tagen till erforderlig räntabilitet under anläggningens ekonomiska livslängd9.
34. Investeringskostnaderna i samband med beräkningen ovan omfattar kostnaderna för planering, uppförande och utrustning av anläggningen. I investeringskostnaderna ingår inte några vanliga verksamhetskostnader som t.ex. lönsamhetsberäkningar.
35. Bränslekostnaden beräknas på grundval av ett bränslepris på 18 euro/MWh. I beräkningarna beaktas den typiska verkningsgraden och det typiska el- värmeförhållandet i stödberättigade anläggningar.
36. De genomsnittliga driftskostnaderna i små träbränsleeldade kraftvärmeanläggningar är 3 % av investeringskostnaderna plus personalkostnader.
Erforderlig räntabilitet
37. De finska myndigheterna har valt en räntabilitet på 7 % för beräkningarna av produktionskostnaden för träbränsleeldade kraftvärmeanläggningar. En typisk finansieringsstruktur för träbränsleeldade kraftvärmeanläggningar är 30 % eget kapital och 70 % lånat kapital.
38. De finska myndigheterna förklarar att investeringar i små träbränsleeldade kraftvärmeanläggningar medför relativa stora ekonomiska risker. De flesta anläggningar drivs av små industriaktörer, t.ex. sågverk eller andra små träförädlingsföretag. Höga investeringskostnader, lång tid innan investeringen betalar sig och en osäker driftsmiljö för träförädlingsföretagen ökar riskerna i samband med investeringar i små kraftvärmeanläggningar.
2.6.3 Överkompensation
39. I tabell 3 som översänts av de finska myndigheterna jämförs den typiska produktionskostnaden för de anläggningar som omfattas av den anmälda åtgärden, beräknad enligt den metod som beskrivs ovan, med det garanterade pris som beviljas.
Tabell 3: Träbränsleeldade kraftvärmeanläggningar
Teknik
Kapacitet (MW, euro/MW, t)
Produktionskostnad (euro/MWh)
Maximal nivå på det garanterade priset (euro/MWh, då gränsen är 750 000 euro)
Industri 1,2/6,8 124,84 103,5
Fjärrvärme 1,5/6,5 152,26 103,5
Industri 3,2/14,0 87,90 86,06
Fjärrvärme 3,6/13,6 112,98 91,67
Industri 4,7/18,3 80,29 74,81
Fjärrvärme 5,1/17,7 104,94 79,41
Industri 7,6/20,0 74,50 65,18
Fjärrvärme 8,0/19,6 95,66 68,75
9 Anläggningar som drivs med träbränsle anses ha en livslängd på 15 år.
8
40. För att hindra att kompensationen blir för stor med tiden kommer de finska myndigheterna att övervaka de årliga produktionskostnaderna på en årlig basis och anpassa stödet om detta visar sig vara nödvändigt för att undvika överkompensation för anläggningar som nyligen börjat omfattas av ordningen.
2.7 Skogsfliseldade anläggningar 2.7.1 Stödform och stödbelopp
41. Driftstödet på högst 18 euro/MWh10 för kraftverk som drivs med skogsflis beviljas för att kompensera för de högre kostnaderna för produktion av elektricitet i (avskrivna) anläggningar som drivs med skogsflis i stället för torv. Stödet ska särskilt kompensera dessa anläggningar för ökade bränslekostnader som sammanhänger med användningen av biomassa som bränsle och därmed uppmuntra sameldade anläggningar att gå över från fossila bränslen (främst torv) till förnybara energikällor, dvs. skogsflis11. De finska myndigheterna påpekar vidare att sådant stöd till skogsfliseldade anläggningar inte förbättrar den stödmottagande anläggningens lönsamhet.
42. De finska myndigheterna bekräftar i detta sammanhang att torv är ett konkurrerande bränsle till skogsflis i sameldade kraftverk. Det är således det sämsta alternativet ur stödsynpunkt. När det gäller kol förklarar de finska myndigheterna att i de befintliga koleldade kraftvärmeanläggningarna skulle kol endast i liten utsträckning kunna ersättas av träbränsle. Skulle dessa förutsättningar ändras i framtiden (t.ex. på grund av ändringar i beskattning eller bränslepriser) åtar sig de finska myndigheterna att anpassa stödet i motsvarande mån för att hindra överkompensation.
43. Med tanke på att de stödberättigande anläggningarna är sameldade och med beaktande av jämförelsen av produktionskostnader i figur 1 nedan kompenserar driftstödet för skogsfliseldade kraftverk enbart högre bränslekostnader för sameldade anläggningar som använder skogsflis i stället för fossilt bränsle (torv).
10 De finska myndigheterna förklarar att det är nödvändigt att driva anläggningarna med både torv och skogsflis eftersom de tekniska begränsningarna innebär att sameldade kraftverk inte kan drivas enbart med träbränsle.
11 De finska myndigheterna har fastställt stödnivån på grundval av målet att öka användningen av skogsflis från 6 TWh till 25 TWh till 2020. De klargör vidare att målet på 25 TWh inte kommer att nås med detta driftstöd och att de dyraste källorna till skogsflis kommer att kräva mer stödåtgärder. Med det anmälda stödet kan man nå en nivå på 22 TWh.
9
Figur 1: Kostnadsstrukturen för sameldade kraftverk
44. Eftersom de anläggningar som redan har avskrivits omfattas av denna del av den anmälda åtgärden beaktas de fasta kostnaderna inte när stödbeloppen beräknas (se avsnitt 2.7.2 nedan).
45. Vad gäller den allmänna nivån på produktionskostnaderna efter avskrivning har de finska myndigheterna gett följande exempel på en stödberättigande anläggning som visar att nivån på bränslekostnaderna överstiger marknadspriset för elektricitet. Om en anläggning som även drivs med skogsflis producerar extra kondensvärme (som inte sammanhänger med något visst kylbehov) är anläggningens löpande bränslekostnader 70 euro/MWh (21/ 0,3 euro/MWh). Enligt de finska myndigheterna är 30 % ett typiskt värde för produktion av extra kondensvärme i sådana anläggningar. De löpande bränslekostnaderna är således högre än marknadspriset på 50 euro/MWh (även då de omfattar det maximala driftstödet på 10 euro/MWh när priset på utsläppsrätter är 10 euro per ton koldioxid12).
2.7.2 Beräkningsmetod
46. Mot bakgrund av att stödet till skogsfliseldade anläggningar beviljas för att kompensera för ökade bränslekostnader har de finska myndigheterna beräknat den nödvändiga kapaciteten att betala för skogsflis. Enligt de finska myndigheternas beräkningar krävs det en betalningsförmåga på 21 euro/MWh på grundval av en modell där hela den tekniska potentialen tas i anspråk för användning av skogsflis.
Modelleringen genomfördes av Pöyry Management Consulting Plc. och omfattade följande inslag: 1) alla kraftverk som eventuellt kan komma att använda skogsflis som bränsle (omfattar även kraftverk under uppförande och planering), 2) kraftverkens tekniska begränsningar och potential att använda skogsflis, alla energikällor (skogar) som eventuellt kan användas för produktion av skogsflis (även teoretisk, teknisk och ekonomisk potential att utnyttja spill och stubbar och timmer med liten diameter) och 3) skogsindustrins efterfrågan på timmer.
12 När koldioxidpriset är högre är stödnivån lägre.
Kraftverkens kostnadsstruktur
Skogsfliseldade anläggningar Torveldade anläggningar
Planerat stöd Bränslekostnader Andra rörliga kostn.
Fasta kostnader
10
47. Förmågan att betala för skogsflis beror på kostnaden för konkurrerande bränsle.
Kostnaden för konkurrerande bränslen (främst torv) är summan av följande faktorer: marknadspriset för bränsle: marknadspriset för utsläppsrätter och skatt som tas ut på torv. Förmågan att betala för skogsflis kan således uttryckas på följande sätt:
Förmåga att betala för skogsflis = marknadspriset för torv + skatten på torv + kostnaderna för utsläppsrätter
48. Som nämns i punkt 25 ovan är storleken på stödet för att täcka ökade produktionskostnader för elektricitet beroende av priset för utsläppsrätter. Den ovan nämnda maximala driftstödsnivån på 18 euro/MWh kommer att tillämpas om priset för utsläppsrätter är högst 10 euro/ton koldioxid13. Stödet minskar lineärt när marknadspriset för utsläppsrätter stiger. Stödet beviljas inte om priset för utsläppsrätter är minst 23 euro/ton koldioxid14.
49. För att man ska kunna beräkna stödbeloppet för högre bränslekostnader uttryckt i euro/MWh för individuella anläggningar, ska det ovannämnda stödbeloppet för högre produktionskostnader för elektricitet multipliceras med anläggningens genomsnittliga effektivitet och med den sedvanliga andelen elproduktion i en sådan anläggning15.
50. Stödbeloppet för högre bränslekostnader (punkt 49) och förmågan att betala för skogsflis utan stöd (punkt 47) får inte tillsammans överstiga den nödvändiga kapaciteten på 21 euro/MWh (punkt 46).
2.7.3 Överkompensation
51. Beräkningen av stödbeloppet grundar sig på principen att stödet och stödmottagarens betalningsförmåga (utan stöd) inte får överstiga den nödvändiga förmågan att betala för skogsflis. En översikt över beräkningarna ges i tabellerna 4–
6 nedan. Enligt de finska myndigheterna kommer man att betala ut den minsta mängd stöd som absolut behövs för att kompensera för ökade bränslekostnader och ersätta torv med skogsflis i kraftvärmeanläggningar.
13 Om marknadspriset för utsläppsrätter är lägre än 10 euro per ton koldioxid, kommer stödmottagaren att dela riskerna i samband med användningen av skogsflis med staten, eftersom stödmottagaren får stöd enligt den maximala stödnivån, dvs. 10 euro/ton koldioxid. Det innebär att stödmottagarens totala förmåga att betala minskar i proportion till minskningen av priset för utsläppsrätter. En situation där genomsnittspriset för utsläppsrätter ligger under 10 euro betraktas som osannolik men möjligt. Detta gränsvärde ökar systemets förutsägbarhet i budgethänseende.
14 Ett marknadspris för utsläppsrätter på 23 euro (och högre) är den nivå där stödmottagaren väntas kunna använda skogsflis utan stöd (på grundval av beräkningarna ovan).
15 T.ex. för en industriell kraftvärmeanläggning skulle det stödbelopp som (med ett pris på 10 euro/ton koldioxid) behövs för att täcka de högre bränslekostnaderna uppgå till: 18 (högsta basnivå för stödet)*0,85 (genomsnittlig verkningsgrad) *0,25 (andel av elektriciteten) = euro/MWh 3,825 (faktiskt stödbelopp). Se tabell 4.
11
Tabell 4: Kraftvärme, industriell
Tabell 5: Kraftvärme, fjärrvärme
Tabell 6: Kondensvärme
16 Se fotnot 13 för närmare upplysningar.
17 Såsom förklaras i punkt 46 beviljas stöd endast till dess att priset för utsläppsrätter når upp till nivån 23 euro/ton koldioxid.
Erforderlig förmåga att betala för skogsflis, euro/MWh,f
Förmåga att betala för skogsflis (utan stöd),
euro/MWh,f
Stödnivå, euro/MWh,f
Förmåga att betala för skogsflis, euro/MWh,f
C+D
516 21 13,88 5,10 18,98
10 21 15,78 5,10 20,88
15 21 17,69 3,14 20,83
20 21 19,59 1,18 20,77
2317 21 20,74 0,00 20,74
25 21 21,50 0,00 21,50
A B C D E
Pris för utsläpps- rätter, euro/CO2,t
Erforderlig förmåga att betala för skogsflis euro/MWh,f
Förmåga att betala för skogsflis (utan stöd),
euro/MWh,f
Stödnivå, euro/MWh,f
Förmåga att betala för skogsflis, euro/MWh,f
C+D
5 21 14,00 3,83 17,83
10 21 15,90 3,83 19,73
15 21 17,81 2,35 20,16
20 21 19,71 0,88 20,59
23 21 20,86 0,00 20,86
25 21 21,62 0,00 21,62
A B C D E
Pris för utsläpps- rätter, euro/CO2,t
Erforderlig förmåga att betala för skogsflis euro/MWh,f
Förmåga att betala för skogsflis (utan stöd),
euro/MWh,f
Stödnivå, euro/MWh,f
Förmåga att betala för skogsflis euro/MWh,f
C+D
5 21 10,41 7,20 17,61
10 21 12,31 7,20 19,51
15 21 14,22 4,43 18,65
20 21 16,13 1,66 17,79
23 21 17,27 0,00 17,27
25 21 18,03 0,00 18,03
12
52. För att hindra överkompensation kommer de finska myndigheterna att övervaka produktionskostnaderna och marknadspriset för bränsle på årlig basis och anpassa stödet om detta visar sig vara nödvändigt för att undvika överkompensation. Också förändringar i skattesatsen kommer att beaktas i beräkningarna.
2.8 Kumulering
53. Stöd enligt den anmälda åtgärden som beviljas träbränsleeldade kraftvärmeanläggningar kan inte kumuleras med annat statligt stöd. Anläggningar som mottar annat statligt stöd kommer inte att godkännas för systemet. EMV kommer att kontrollera att anläggningar som ansöker om att omfattas av systemet inte mottar något annat statligt stöd. Om en anläggning som omfattas av en övergångsperiod (se punkt 14) mottagit investeringsstöd måste detta återbetalas.
54. När det gäller driftstöd för skogsfliseldade anläggningar kommer inget ytterligare stöd för samma stödberättigande kostnader, dvs. ökade bränslekostnader för stödberättigade anläggningar, att beviljas.
2.9 Ytterligare information
55. De finska myndigheterna bekräftar att de kommer att uppfylla den årliga rapporterings- och övervakningsskyldigheten i enlighet med avsnitten 7.1 och 7.3 i riktlinjerna för statligt stöd till miljöskydd.
56. De har vidare bekräftat att i de fall då en anläggnings kapacitet att producera el från förnybara energikällor överstiger 125 MW kommer stödet att anmälas individuellt till kommissionen.
3. BEDÖMNING
3.1 Statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget
57. Enligt artikel 107.1 i EUF-fördraget är ”stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den gemensamma marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna”.
58. Den anmälda åtgärden innebär att stödmottagarna genom statliga medel som överförs direkt från statsbudgeten slipper en del av de kostnader som de normalt sett skulle stått för själva. Detta innebär att det ekonomiska stödet från staten (som beviljas av Energimarknadsverket – ett statligt organ18) ger stödmottagarna en fördel i förhållande till sina konkurrenter i EU, vilket i sin tur hotar att snedvrida konkurrensen. Den energi som produceras av de berörda stödmottagande företagen kan bli föremål för handel inom unionen och det garanterade priset påverkar därför sannolikt handeln mellan medlemsstaterna.
59. Kommissionen anser därför att den anmälda åtgärden utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget.
60. Såsom förklaras ovan består det elpris som garanteras träbränsleeldade kraftvärmeanläggningar av två delar: nämligen inkomster från försäljningen av genererad el (som beaktas i stödberäkningen som ett genomsnittligt marknadspris för el under betalningsperioden på tre månader) och inslaget av stöd som betalas
18 Energimarknadsverket är ett specialorgan som sorterar under arbets- och näringsministeriet.
13
med medel från statsbudgeten. Slutsatserna beträffande förekomsten av stöd berör således endast den andra delen av stödet, dvs. det stöd som betalas med medel från statsbudgeten. När det gäller skogsflisanläggningar betalas driftstödet för att täcka de högre bränslekostnaderna för förnybara energikällor helt och hållet med medel från statsbudgeten.
3.2 Stödets laglighet
61. Genom att anmäla åtgärden innan den genomförs har de finska myndigheterna fullgjort sina skyldigheter enligt artikel 108.3 i EUF-fördraget.
3.3 Stödets förenlighet
62. Kommissionen har bedömt den anmälda åtgärdens förenlighet med den inre marknaden i enlighet med artikel 107.3 c i EUF-fördraget och på grundval av gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd19 (nedan kallade riktlinjerna).
63. Med hänsyn till att den anmälda åtgärden avser driftstöd till förnybara energikällor och högeffektiv kraftvärme, samt till att den har en lämplig utformning, är avsnitten 3.1.6.2 (driftstöd till förnybara energikällor) och 3.1.7.2 (driftstöd till högeffektiv kraftvärmeproduktion) i riktlinjerna tillämpliga.
3.3.1 Stöd till nya träbränsleeldade kraftvärmeanläggningar
64. För det första noterar kommissionen att i enlighet med vad som bekräftats av de finska myndigheterna beviljas stödet endast för förnybara energikällor enligt definitionen i punkt 70.5 i riktlinjerna.
65. När det gäller kraftvärmebidraget på 20 euro/MWh bekräftar de finska myndigheterna att det endast beviljas för högeffektiv kraftvärme enligt definitionen i punkt 70.11 i riktlinjerna. Dessutom uppfyller de stödberättigade anläggningarna kravet att de totalt sett leder till primärenergibesparingar jämfört med separat produktion enligt definitionen i direktiv 2004/8/EG och kommissionens beslut 2007/74/EG (se punkt 113 i riktlinjerna). När det gäller kraftvärmebidraget bekräftar de finska myndigheterna också att detta bidrag beviljas företag vars produktionskostnader för el och värme överstiger marknadspriset.
66. I enlighet med punkterna 107 och 109 a i riktlinjerna beviljas stödet för att kompensera för skillnaden mellan kostnaden för att producera energi från förnybara energikällor och i högeffektiva kraftvärmeanläggningar och marknadspriset på den berörda energiformen.
67. I enlighet med punkt 109 b i riktlinjerna har de finska myndigheterna lämnat en detaljerad redovisning för hur produktionskostnaderna beräknas samt flera räkneexempel som visar effekterna för olika kategorier av träbränsleeldade kraftvärmeanläggningar (se sammanfattningen i tabell 3).
68. I de fall en anläggning inte bara drivs med träbränsle utan också med fossilt bränsle (torv) garanterar de finska myndigheterna att stödet endast kommer att beviljas för den el som genereras från träbränsle.
19 EUT C 82, 1.4.2008, s. 1.
14
69. Dessutom redogör de finska myndigheterna i detalj för de olika faktorer som beaktas i beräkningen av produktionskostnaderna (beräkningen görs i enlighet med punkt 109 a och 109 b i riktlinjerna): Stödet beviljas endast fram till dess att anläggningen har avskrivits fullständigt (stöd beviljas för en period av högst 12 år, under det att avskrivningsperioden enligt normala avskrivningsregler är 15 år för träbränsleeldade kraftvärmeanläggningar. Eftersom denna ordning inte tillåter kumulering med annat statligt stöd måste det säkerställas att kravet på att eventuellt investeringsstöd måste dras av från produktionskostnaderna är uppfyllt20. Vad gäller det räntabilitetstal som tillämpas av de finska myndigheterna (för en närmare beskrivning se avsnitt 2.6.2) konstaterar kommissionen att det räntabilitetstal som tillämpas för produktionskostnadsberäkningarna är att anse som normalt, med utgångspunkt från de argument som lämnats av de finska myndigheterna.
70. När det gäller frågan om förekomsten av överkompensation jämfördes produktionskostnaden för anläggningarna direkt med de motsvarande garanterade priserna (plus kraftvärmebidraget), utan hänsyn tagen till det faktiska marknadspriset, eftersom den anmälda åtgärden innebär att stödmottagarnas totala inkomster från den el de producerar ligger på en nivå som motsvarar det garanterade priset. På grundval av jämförelsen i tabell 3 drar kommissionen slutsatsen att stöd som beviljas enligt den anmälda åtgärden inte leder till överkompensation, eftersom produktionskostnaden är högre än det garanterade priset. Samma slutsats kan dras när det gäller situationer där marknadspriset för el faller till en nivå under 30 euro/MWh och det garanterade priset sänks i proportion till minskningen av marknadspriset. Kommissionen noterar att intäkterna från försäljning av värme, eller motsvarande vid förbrukning i anläggningen, har dragits av från produktionskostnaden vid beräkningen av produktionskostnaden för el i träbränsleeldade kraftvärmeanläggningar.
71. För att hindra överkompensation bekräftar de finska myndigheterna att de kommer att övervaka produktionskostnaderna på årlig basis och anpassa stödet om detta visar sig vara nödvändigt för att undvika överkompensation för anläggningar som nyligen börjat omfattas av ordningen.
3.3.2 Stöd till skogsflisanläggningar
72. För det första noterar kommissionen att stödet endast beviljas för förnybara energikällor enligt definitionen i punkt 70.5 i riktlinjerna, dvs. för biomassa.
73. Eftersom befintliga, redan avskrivna anläggningar som drivs med biomassa omfattas av denna typ av stöd, sker bedömningen på grundval av punkt 109 c i riktlinjerna, som tillåter sådant stöd om totalkostnaden efter avskrivning av anläggningen fortfarande är högre än marknadspriset för energin.
74. Kommissionen konstaterar i detta sammanhang att stödet i fråga ska täcka de ökade bränslekostnader som sammanhänger med att skogflis används i stället för fossila bränslen, särskilt torv. Mottagarna av denna typ av stöd är kraftvärmeverk, där bränslekostnaderna utgör den enda skillnaden mellan produktionskostnaderna för el från skogsflis jämfört med kostnaderna för el från fossila bränslen (torv), såsom framgår av figur 1 ovan. Såsom förklaras i punkterna 47–50 täcker stödet för att kompensera för de ökade bränslekostnaderna i skogflisanläggningar högst
20 Om en anläggning som omfattas av en övergångsperiod (se punkt 13) mottagit investeringsstöd innan den började omfattas av den anmälda åtgärden måste detta återbetalas.
15
skillnaden mellan den erforderliga förmågan att betala för skogsflis (21 euro/MWh)21 och de stödmottagande anläggningarnas faktiska betalningsförmåga.
De finska myndigheterna har lämnat en detaljerad redovisning för hur stöd beräknas samt räkneexempel som visar effekterna för samtliga typer av stödberättigande anläggningar (som presenteras i tabellerna 4–6). Kommissionen noterar att den erforderliga förmågan att betala har fastställts på grundval av en konsultstudie som beskrivs i detalj i punkt 46. Kommissionen ser det vidare som positivt att också prisutvecklingen för utsläppsrätter för koldioxid beaktas i stödbeloppet.
75. De finska myndigheterna har också gett ett teoretiskt exempel baserat på produktionen av extra kondensvärme i en anläggning som även drivs med skogsflis.
Exemplet visar att de löpande bränslekostnaderna (som i regel utgör endast en del av produktionskostnaderna efter avskrivning av anläggningen) fortfarande är högre än marknadspriset för el.
76. Med beaktande av de stödberättigande anläggningarnas karaktär av sameldade kraftverk garanterar de finska myndigheterna att stöd ges endast för den del av produktionen som sker med förnybara energikällor. De har också lämnat en detaljerad beskrivning, åskådliggjord med ett räkneexempel, av den metod som använts för att fastställa mängden el som genereras från skogsflis och därmed är berättigad till stöd.
77. De finska myndigheterna har vidare bekräftat att de kommer att anpassa stödordningen för att utesluta överkompensation, om de förutsättningar som anges i punkt 42 (torv är det konkurrenskraftigaste fossila bränslet, kol kan ersättas endast i begränsad utsträckning) ändras.
78. För att hindra överkompensation har de finska myndigheterna bekräftat att de kommer att övervaka produktionskostnaderna och marknadspriset för bränsle på årlig basis och anpassa stödet om detta visar sig vara nödvändigt för att undvika överkompensation.
3.3.3 Allmänt förenlighetskrav enligt riktlinjerna för statligt stöd till miljöskydd
79. Kommissionen noterar att de finska myndigheterna har förbundit sig att anmäla åtgärden i fråga på nytt inom en tioårsperiod efter kommissionens godkännande.
80. De finska myndigheterna bekräftade vidare att i de fall en anläggnings kapacitet att producera el från förnybara energikällor överstiger 125 MW kommer stödet att anmälas individuellt till kommissionen. De bekräftade också att de kommer att uppfylla den årliga rapporterings- och övervakningsskyldigheten i enlighet med avsnitten 7.1 och 7.3 i riktlinjerna.
81. Vad gäller stödets stimulanseffekt noterar kommissionen att det framgår av de finska myndigheternas beräkningar att produktionskostnaden för el från förnybara energikällor och i högeffektiva kraftvärmeanläggningar är högre än det förväntade marknadspriset för el. Detta innebär att utan det anmälda stödet skulle det inte finnas tillräckligt incitament att fortsätta generera el från förnybara energikällor eller i högeffektiva kraftvärmeanläggningar, eftersom denna verksamhet sannolikt inte skulle vara lönsam utan stödet.
21 Dvs. den tidpunkt då anläggningarna i fråga skulle vara redo att ersätta torv med skogsflis.
16
82. Med hänsyn tagen till att eventuellt extra stöd inte får beviljas träbränsleeldade kraftvärmeanläggningar och att inget annat stöd som täcker samma stödberättigande kostnader (dvs. ökade bränslekostnader) kan beviljas skogsflisanläggningar, anser kommissionen att kumuleringsreglerna i avsnitt 6 i riktlinjerna är uppfyllda.
83. Av dessa skäl och på grundval av de finska myndigheternas bekräftelser rörande frånvaron av överkompensation drar kommissionen därför slutsatsen att den anmälda ordningen överensstämmer med riktlinjerna och därmed också är förenlig med den inre marknaden i enlighet med artikel 107.3 c i EUF-fördraget.
4. BESLUT
84. Kommissionen finner att stödordningen för driftstöd till små träbränsleeldade kraftvärmeanläggningar och till skogsfliseldade kraftverk är förenlig med den inre marknaden i enlighet med artikel 107.3 c i EUF-fördraget och har därför beslutat att inte göra några invändningar mot den anmälda åtgärden.
85. Kommissionen påminner de finska myndigheterna om att enligt artikel 108.3 i EUF-fördraget ska planer på att refinansiera eller ändra denna stödordning anmälas till kommissionen i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 659/1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget22.
86. Om denna skrivelse innehåller konfidentiella uppgifter som inte bör spridas till tredje part uppmanas ni att informera kommissionen om detta inom 15 arbetsdagar räknat från dagen för mottagandet av denna skrivelse. Om kommissionen inte har mottagit någon motiverad begäran inom den föreskrivna tidsfristen kommer den att anse att ni har lämnat ert samtycke till att denna skrivelse kommuniceras i sin helhet till tredje part och offentliggörs på det språk som är giltigt på följande webbadress:
http://ec.europa.eu/eu_law/state_aids/state_aids_texts_sv.htm Er begäran ska sändas med rekommenderat brev eller fax till:
European Commission
Directorate-General for Competition State Aid Registry
1049 BRUXELLES/BRUSSEL Fax: + 32-2-296 12 42
Högaktningsfullt På kommissionens vägnar
Joaquín ALMUNIA Vice ordförande
22 EUT L 140, 30.4.2004, s. 1.
