RAPPORT
Karlstads kommun
FÖRSTUDIE SOM UNDERLAG INFÖR SKATTNING AV ÅL I GRUNDVIKEN, KARLSTADS KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN
UPPDRAGSNUMMER 1331177000
KARLSTAD2010-06-02
Sweco Environment AB
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 INLEDNING 3
1.1 BAKGRUND 3
1.2 SYFTE 3
2 GRUNDVIKEN 4
2.1 ÖVERSIKTLIG OMRÅDESBESKRIVNING 4
2.2 VATTENDJUP 5
2.3 BOTTEN- OCH SEDIMENTFÖRHÅLLANDEN 5
2.4 MAKROFYTFAUNA 7
2.5 NUVARANDE UTSÄTTNING OCH FISKE AV ÅL 7
2.5.1 UTSÄTTNING 7
2.5.2 FISKE 8
2.6 FORTSÄTTNING 8
Bilaga 1 Djuplodning Bilaga 2 Geoteknik
1 INLEDNING
1.1 BAKGRUND
Karlstads kommun i samverkan med sju exploatörer håller för närvarande på att planera en ny stadsdel vid Grundviken i Karlstad. Grundviken är en del av det större området Västkust som är beläget mellan Zakrisdals verksamhetsområde och Bergviks köpcentrum (figur 1). Marken inom området ägs till stora delar av kommunen och består idag främst av skog och igenväxt åkermark. För tillfället pågår planer för att exploatera området och skapa förutsättningar för ca 16000-2000 bostäder och till viss del verksamheter och service. Visionen för Grundviken är att skapa en stadsdel med utpräglad natur- och miljönära profil.
För att göra området än mer attraktivt finns också framtida planer på att etablera en småbåtshamn samt badplats i Grundvikens vattenområde. Dessa åtgärder kommer att kräva muddrings- och fyllnadsarbeten i vatten vilka omfattas av tillstånds- eller
anmälningsplikt enligt miljöbalkens 11 kap.
Planprogrammet för Grundviken har godkänts av stadsbyggnadsförvaltningen den 9 december 2009 och kommer att ligga till grund för kommande detaljplaner i området. Ett förslag till planprogram har även varit ute för samråd hos berörda parter. Flertalet synpunkter och frågeställningar har inkommit under samrådstiden. Bland annat har yrkesfiskarna i Lillängshamnen inkommit med synpunkter och frågeställningar rörande fisket. Frågor rör framför allt hur ålens uppväxtområden i Grundviken kommer att påverkas och om detta är något som skall undersökas vidare.
Med beaktande av att yrkesfisket sätter ut ål i viken och då ålen är en akut hotad art har Karlstads kommun i ett första skede valt att undersöka möjligheten till att genomföra ett eventuellt provfiske för att få en uppfattning om Grundvikens betydelse som uppväx- tområde för ål.
1.2 SYFTE
Denna förstudie har upprättats i syfte att utgöra diskussionsunderlag inför framtagande av en provfiskemetod för skattning av ål i Grundviken, Karlstads kommun, Värmlands län.
2 GRUNDVIKEN
2.1 ÖVERSIKTLIG OMRÅDESBESKRIVNING
Grundviken ligger strax väster om centrala Karlstad och är en del av Kattfjorden i norra delen av Vänern (figur 1). I Grundvikens södra del pågår för närvarande arbetet med att tillskapa en småbåtshamn genom att förlänga en sedan gammalt befintlig pir, samt genom att muddra ca 5000 kubikmeter. Hamnen byggs till förmån för pågående bostadsetablering vid Zakrisdaludden (figur 2). Arbetet är idag inne i slutskedet och hamnen är så gott som färdigställd.
I Grundvikens norra del finns idag en mindre småbåtshamn innanför två befintliga pirar.
Runt om hamnen breder vassen ut sig och dess täckning utgör ca 50% av Grundvikens totala yta. Vassen i vikens östra del är mycket tät med en kraftig rotfilt medan vassen mot Kattfjorden är relativt gles och med en betydligt tunnare rotfilt.
I vikens nordöstra del mynnar Grundviksbäcken och dess förlängning genom vassen syns tydligt i figur 2. Grundviken är förhållandevis vindutsatt vid framför allt sydvästliga vindar och vattenomsättningen bedöms vara god. Viss dämpning sker dock via ön och några skär mittför vikens inlopp.
Figur 1. Översiktskarta över Kattfjorden och Grundviken i Karlstads kommun.
Figur 2. I Grundvikens södra del finns ett nyetablerat bostadsområde samt en småbåtshamn. En liknande hamn samt badstrand planeras i vikens norra del. I Grundviken mynnar Grundviksbäcken.
2.2 VATTENDJUP
Grundvikens vattendjup är förhållandevis ringa och varierar i liten omfattning. Enligt genomförd djuplodning varierar vattendjupet från ca 2 m i de västliga delarna till ca 1 m längre in i viken (se nivågitter i bilaga 2).
2.3 BOTTEN- OCH SEDIMENTFÖRHÅLLANDEN
I samband med genomförd djuplodning gjordes även en sticksondering för att få en uppfattning om avståndet till fast botten (berg). Genomförd sondering visar på fast berg i dagen vid vikens inlopp och vid strandkanten. Ju längre in i viken man förflyttar sig desto
Grundviken
Grundviksbäcken
Nyetablerad hamn och bostadsbebyggelse Planområde för hamn, badstrand m.m.
Industriområde
Som underlag inför en eventuell framtida muddring togs även sedimentprover ut med rör- provtagare i sju prover (figur 3). Samtliga uttagna prover kommer att analyseras med avseende på föroreningsinnehåll. Genomförd provtagning visar att sedimenten till största delen består av lera med ett mycket tunt (ca 2 cm) organiskt skikt av bland annat
förmultnande vass (figur 4). Viss andel sten och grusbotten finns vid vikens inlopp.
Figur 3. Sedimentprover har uttagits i angivna punkter.
Figur 4. Samtliga uttagna prover består av ett mycket tunt organiskt skikt följt av lera.
2.4 MAKROFYTFAUNA
Makrofytfaunan har inte undersökts inom ramen för denna förstudie. Vid behov kan dock kompletterande undersökningar genomföras.
2.5 NUVARANDE UTSÄTTNING OCH FISKE AV ÅL
Nedanstående uppgifter har inhämtats från berörda yrkesfiskare samt från länsstyrelsens länsfiskerikonsulent Sven-Erik Sköld.
2.5.1 UTSÄTTNING
I Kattfjorden, där Grundviken ingår, är det yrkesfiskarna Krister och Göran Fransson som fiskar och sätter ut ål. Utsättningen har pågått under ca 25 års tid. Sedan 1996 har yrkesfiskarna satt ut merparten av sina ålyngel i Grundviken. Utöver Grundviken sker utsättning även vid Skutberget och Torsviken inne i Kattfjorden.
Före 1995 skedde utsättningen med sättål. Efter 1995 sätts ålyngel ut. Ålen har hittills levererats från England men i år kommer den från Frankrike. Dagens utsättning bekostas
Lera
av Sveriges Fiskares Riksförbund (SFR). Glasålar kostar ca 5,50 per individ och utsättningen sker runt midsommar.
Den utsättningsbara ålen levereras i frigolitboxar vilka är försedda med en iskub. Iskuben håller ålen sval, fuktig och möjliggör syresättning. Utsättningen sker genom att kuben sänkt ner i vattnet varpå ynglen kan simma ut. Då ålyngel är mycket begärlig föda för större fisk och fåglar görs utsättningen långt inne i den skyddande vassen. Så fort ålen når vattnet simmar den till botten och gräver ner sig i sedimentet.
Hundratusentals ålyngel har satts ut i Grundviken under de åren som utsättningen pågått.
2.5.2 FISKE
Dagens fiske efter ål får bedrivas under 120 dagar från den dagen då fiskarna väljer att påbörja fisket. Fisket sker i huvudsak med fasta ålbottengarn. I anslutning till Grundviken finns två fasta redskap, öster och väster om vikens inlopp. Totalt finns sju fasta redskap i Kattfjorden. Bröderna Fransson fångar årligen mellan 1 och 3 ton ål.
2.6 FORTSÄTTNING
Som tidigare nämnts är tanken att denna förstudie skall utgöra underlag inför fram- tagande av en metod för skattning av ål i Grundviken. Både yrkesfiskarna och Karlstads kommun vill få en fingervisning av Grundvikens betydelse som uppväxtområde för ål.
Fiskarna menar att större delen av den ål som sätts ut stannar kvar i Grundviken under sin uppväxt.
Om det vid ett provfiske visar sig att Grundviken hyser täta bestånd av ål skall ytterligare utredningar genomföras för att klargöra hur man kan etablera hamnar m.m. utan att påverka ålen negativt. Tänkbara frågeställningar kan bli:
Kan utsättningen göras på annan plats?
Vad händer med ålen om viken muddras?
Kan ålen flyttas inför en eventuell hamnutbyggnad?
Blir det skillnad med olika med olika konstruktioner t.ex. flytbryggor istället för pålade bryggor?
Sweco vill genom denna rapport ge Fiskeriverket en översiktlig bild över förutsättningarna i Grundviken. Tanken är sedan att Sweco tillsammans med Fiskeriverket skräddarsyr en metod för skattning av ål som lämpar sig i Grundviken.
På uppdrag av Karlstads kommun,
Martin Stenqvist, Sweco Environment
