• No results found

Transparency International Sverige Remissyttrande över SOU 2020:38 - Ökad trygghet för visselblåsare (dnr. A2020/01490/ARM)

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Transparency International Sverige Remissyttrande över SOU 2020:38 - Ökad trygghet för visselblåsare (dnr. A2020/01490/ARM)"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Transparency International Sverige • c/o The Park, Magnus Ladulåsgatan 3, 118 65 Stockholm www.transparency.se • info@transparency.se

Stockholm, 15 oktober 2020

Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm

Transparency International Sverige

Remissyttrande över SOU 2020:38 - Ökad trygghet för visselblåsare

(dnr. A2020/01490/ARM)

Transparency International Sverige, TI Sverige, har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på betänkandet av utredningen om genomförande av Visselblåsardirektivet.

Övergripande synpunkt

TI Sverige välkomnar att förslagen i betänkandet i vissa delar går längre än EU-direktivets krav, till exempel att skyddet för visselblåsare inte är begränsat till överträdelser av EU-rätten, utan omfattar även rapportering av information om överträdelser av svensk

lagstiftning. Vidare ser vi positivt på att man inte utnyttjat direktivets möjlighet att undanta mindre kommuner utan föreslår att den nedre gränsen för arbetsgivare sätts till de som har minst 50 arbetstagare. Det innebär att samtliga svenska kommuner blir skyldiga att ha interna rapporteringskanaler oavsett invånarantal.

TI Sverige vill dock påpeka följande kring förslaget.

Enkelhet

TI Sverige konstaterar att den föreslagna lagstiftningen inte alltid är lättillgänglig vilket kan ge utrymme för misstolkningar, till exempel om allmänintresse föreligger, och kan ge upphov till svåra bedömningar i tillämpningen, men framför allt en osäkerhet för de personer

lagstiftningen är tänkt att skydda – visselblåsarna.

TI Sverige föreslår därför att en ansvarig myndighet får i uppdrag att utarbeta ett tydligt och enkelt flerspråkigt informationsmaterial kompletterat med en informationskampanj i samband med att lagen träder i kraft.

Anonymitet

Utredningen föreslår inte att reglering om anonym rapportering införs. TI Sverige anser att det, i vart fall, bör övervägas att införa ett krav på att rättsliga enheter i den privata eller offentliga sektorn och behöriga myndigheter är skyldiga att ta emot och följa upp anonyma rapporter i både de interna och externa rapporteringskanalerna.

Det är givetvis att föredra att en visselblåsare, i och med den nya stärkta lagstiftningen, kan känna sig trygg i att skyddet är så pass starkt att man inte känner sig tvungen att vara anonym. Den statistik som finns tillgänglig visar dock på att inte en försumbar andel av

(2)

anmälningar i existerande visselblåsarsystem görs helt anonymt och det kan inte uteslutas att den trenden fortsätter, i vart fall initialt när lagen börjar tillämpas i praktiken.

TI Sverige föreslår därför att det införs en rapporteringsskyldighet, i första hand för alla arbetsgivare som omfattas av lagstiftningen, och i andra hand enbart för de behöriga myndigheterna, att redovisa statistik på andelen anonyma rapporter som inkommit i

förhållande till totala antalet rapporter. Det skulle ge mer kunskap om det finns ett behov av att införa en kompletterande reglering om anonym rapportering.

Koncernansvar

Enligt betänkandet får en privat arbetsgivare med 50-249 arbetstagare dela interna rapporteringskanaler och förfaranden med andra arbetsgivare med motsvarande antal arbetstagare. Det framgår vidare att om till exempel ett svenskt aktiebolag bildar ett dotterbolag i ett annat land är detta en annan juridisk person och om det svenska

moderbolaget har fler än 249 arbetstagare kommer det enligt förslaget inte finnas möjlighet att dela funktionen med dotterbolaget.

TI Sverige menar att den här tolkningen av visselblåsardirektivet inte är ändamålsenlig. Det är högst relevant för ett moderbolags koncernledning att få information om vad som

rapporterats genom visselblåsarkanalerna i hela koncernen, trots att bolaget består av många dotterbolag och totalt antal anställda som överstiger 249. Att en sådan koncern behöver inrätta flera olika rapporteringskanaler försvårar att information om misstänkt korruption och andra oegentligheter når koncernledningen.

Behöriga myndigheter

Utredningen har lagt ett förslag till vilka myndigheter som bör utses som behöriga myndigheter. De behöriga myndigheterna ska vara skyldiga att via sina externa rapporteringskanaler och förfaranden ta emot, följa upp och lämna återkoppling på rapporter om missförhållanden inom de områden som beslutas av regeringen.

TI Sverige föreslår att det övervägs att lägga till Polismyndigheten som behörig myndighet för att överträdelser inom bland annat arbetet mot penningtvätt, finansiering av terrorism och organiserad brottslighet ska få en bredare täckning.

Ulrik Åshuvud

Lotta Rydström

Ordförande Exekutivsekreterare

References

Related documents

Försäkringskassan motsätter sig inte att utses som behörig myndighet enligt förslaget men föreslår att lagstiftaren i det fortsatta arbetet ser närmare på om inte

Detta yttrande har beslutats av kammarrättslagmannen Raymond Grankvist och kammarrättsrådet Roger Petersson, efter föredragning av den sist- nämnde. Raymond Grankvist

Kommerskollegium ansvarar för frågor som rör utrikeshandel, EU:s inre marknad och EU:s handelspolitik.. Kollegiets uppdrag är att verka för

Som relativt liten myndighet ser dock Konsumentverket begränsningar i förutsättningarna att genom omfördelning av befintliga resurser och inom nuvarande beviljade anslag kunna

Denna bedömning delas även av Sveriges Kommuner och Regioner, som arbetar med svar på betänkandet. Krokoms kommun är en mindre kommun som inte har de resurser som krävs för

Det kommer att vara mycket svårt för en arbetstagare eller enskild företagare att bedöma om de faller under lagens skydd i en konkret situation.. Det kommer också att vara svårt

Kommunen avser att låta HR-avdelningen fortsätta utveckla hanteringen av visselblåsare i enlighet med aktuell lagstiftning för att öka tryggheten för de som

Läkemedelsverket ifrågasätter vidare bedömningen av att de personer eller enheter inom en behörig myndighet som sköter den interna och externa rapporteringskanaler bör vara