1999-04-27
2004-06-15
Förbundsdirektören
har ordet
När jag tillträdde
tjänsten som förbundsdirektör var mitt uppdrag att underlätta och ge legitimitet åt det regionala samarbetet. Samverkan med övriga kommunförbund och att ut-veckla nätverket med kommundirektörerna ingick också i upp-draget. Jag skulle även skapa en helhet av GR och dess olika verksamheter. I det ingick att se över de administrativa stödfunk-tionerna och hur dessa på bästa sätt kan stötta kärnverksam-heten. Detta såg jag som mycket spännande utmaningar!Ett huvudintryck efter ett drygt halvår på den här posten är att GR är en mycket flexibel och dynamisk organisation, där folk kommer och går. Och detta menar jag i positiv bemärkelse. Möten mellan människor, ett ständigt växelspel och en dialog och vilja att ta tillvara kraften som finns ute i kommunerna. GR är en plats för idé- och erfarenhetsutbyte, kompetensutveckling och en are-na för intressanta föreläsare.
Om jag jämför med mina tidigare erfarenheter av att jobba i en politikerstyrd organisation så tycker jag att här lyckas man tona ned det partiskiljande och i hög grad lyfta fram helheten och det regionala perspektivet.
Min ”Eriksgata”
Det roligaste under hösten har varit att genomföra en ”Eriksga-ta” hos medlemskommunerna. Alla trevliga människor jag mötte och så mycket positivt jag fick höra om GR! Det som gjorde starkt intryck på mig var att det finns ett så stort förtro-ende för GR och det GR står för. Genom GR får man både nä-ring och stimulans! Om man saknade något så är det en starka-re profilering. Många tyckte GR är lite för anonymt.
Samverkan är grunden i all vår verksamhet. Vi ska underlät-ta för politikerna att underlät-ta underlät-tag i frågor med regionalt perspektiv, vi ska ta initiativ till möten mellan olika kategorier personal inom kommunerna. Vi ska lyssna på våra nätverk och grupper. Vi ska ha örat mot marken och känna vad som är på gång. Omvärlds-bevakningen är viktig! Hur ser samhället ut idag och vad
vän-tar oss i morgon? Sysselsättning, bostäder, trafik, miljö, kommu-nernas ekonomi – områdena som kräver vår uppmärksamhet är många. Här följer några glimtar från det gångna året.
Trafiknätverk bildas
I början av 2003 togs ett viktigt initiativ för att främja utbygg-nad av infrastruktur i Västsverige. Ett trafiknätverk för gemen-samma påtryckningar bildades då med GR, Banverket, Vägver-ket, SjöfartsverVägver-ket, LuftfartsverVägver-ket, VG-regionen, VG-länet och BRG som parter. Och man kan nog säga att initiativet bar frukt, då kommunikationsminister Ulrika Messing i slutet på året lade fram förslaget till nationella infrastruktursatsningar. Utdelning-en för Västsverige blev bättre än väntat!
GR driver och beskriver den pågående Rådslagsprocessen, som skär tvärs över kommun- och sektorsgränserna. En sär-skild ledningsgrupp med presidierna från övriga ledningsgrup-per inom GR har bildats för att hålla samman rådslagen. Dessa har nu genomförts i samtliga medlemskommuner. Starkt förenk-lat handlar det om att diskutera, se samband och ringa in sådant som kräver gemensamma lösningar. Andra gränsöverskridan-de projekt, där GR gränsöverskridan-deltar med sin kompetens, är K 2020 om framtidens kollektivtrafiksystem och Nätverket för långsiktigt hållbara transporter.
Utbildningssamverkan unik för landet
Utbildningsfrågorna har länge varit en regional angelägenhet. Ett välbesökt pedagogiskt centrum, den gränslösa gymnasiesko-lan, ett gemensamt och interaktivt intagningssystem är exempel på detta. Under året har detta unika samarbete uppmärksam-mats i Gymnasiekommitténs betänkande. I år har tillkommit en ökad samverkan för bättre kvalitet i kontakterna mellan skola– arbetsliv, på sikt skapas ett regionalt skola–arbetslivscentrum. En webbplats har också öppnats för praktikplatser. En satsning i linje med det livslånga lärandet är det samarbete som planeras
Innehåll
Planering ...4
Utbildning ... 9
Kompetens ... 16
FoU i Väst ... 20
Framtidens Ledare ... 22
Demokratiforum ... 25
Bokslut ... 26
Förvaltningsberättelse ... 26
Resultat ... 27
Förvaltningsberättelse Koncernen .... 31
Resultaträkning ... 33
Balansräkning ... 34
Finansieringsanalys ... 36
Redovisningsprinciper ... 37
Noter till årsredovisningen ... 38
Revisionsberättelse ... 44
Organisationsschema ... 45
Styrelse och ledningsgrupper ... 46
Index ... 48
kring vuxenutbildningen. Hit kan också räknas det nyinrätta-de regionala Valinyinrätta-deringscentret, som syftar till att översätta prak-tisk arbetslivserfarenhet till en mer formell kompetens, för att stärka människors position på arbetsmarknaden.
Inom det Sociala området verkar GR genom en rad satsning-ar på kompetensutveckling och informationsspridning. Under året har flera ”mötesplatser” anordnats. Personal inom äldre-omsorg, IFO och handikapp har här fått ett eget forum, för att träffa kollegor och ta del av bra exempel på hemmaplanslösning-ar. Mötesplatserna har varit synnerligen välbesökta och upp-skattade.
Forskare och praktiker
FoU i Väst går mot sitt femte verksamhetsår. Man har genom-fört över 100 konferenser och seminarier, gett ut ett 30-tal rap-porter, en uppskattad tidning, arrangerat studiecirklar och byggt upp nya nätverk. Man har också tagit fram en webbsida tillmans med andra FoU-verksamheter i landet. FoU i Väst sam-verkar regelbundet med Socialstyrelsen, Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet och Folkhälsoinstitutet. Bl a har man deltagit i arbetet med att ta fram en forskningsstrategi för kommuner, landsting och regioner.
Det här är bar några axplock ur årets verksamhet. Men det visar på både bredden och djupet. Mer om årets alla aktiviteter finns att läsa i respektive avdelnings egna berättelser, och där finns även bokslut och det ekonomiska utfallet för 2003.
Bibbi Carlsson Förbundsdsdirektör på GR
Planering
REGIONAL UTVECKLINGSPLANERING
Göteborgsregionen ska vara attraktiv för människor att bo och verka i. Den regionala utvecklingsplaneringen syftar till att ska-pa goda förutsättningar för regionens invånare vad avser bl a boende, arbete, fritidsaktiviteter samt tillgång till utbildning, vård och omsorg. På en övergripande nivå syftar planeringen till att säkerställa en långsiktigt hållbar utveckling, d v s en utveck-ling som tillgodoser dagens behov utan att hindra framtida generationers möjligheter att tillgodose sina.Det nybildade Rådet för regional utveckling som består av ordförande och vice ordförande i GRs ledningsgrupper samt två representanter för BRG (Business Region Göteborg), har fr o m 2003 övertagit huvudansvaret för den övergripande utveck-lingsplaneringen och för rådslagsverksamheten. Huvudansva-ret på tjänstemannasidan ligger på förbundsdirektören. I Rådet diskuteras och struktureras tankar och idéer om hur vi skall möta framtiden. Genom en ökad kunskap om vad som påver-kar regionens struktur skapas en beredskap för att ta de stra-tegiska beslut som bedöms erforderliga.
Rådslag om Göteborgsregionens framtida utveckling
Rådet för regional utveckling har styrelsens uppdrag att genom-föra rådslag kring den regionala utvecklingen. Rådslagen syftar till att ge underlag för en regional utvecklingsplan. Några kon-kreta direktiv för vad denna plan ska omfatta har inte givits. Under arbetets gång har uppdraget tolkats som att den regio-nala utvecklingsplanen ska innehålla ett antal riktlinjer (vägle-dande principer, gemensamma och av alla medlemskommuner stödda utgångspunkter) för dels den fysiska planeringen i vid be-märkelse, d v s markanvändning och fysisk infrastruktur, dels mer sektoriella utvecklingsstrategier.Rådslag skall ses som en bred förutsättningslös diskussion mellan politiker kring viktiga regionala frågeställningar. Det har inte varit en förankring eller enkla ja- eller nejsvar som har ef-terstävats utan en konstruktiv dialog. Förhoppningen har
va-rit att det under rådslagen ska växa fram ett gemensamt förhåll-ningssätt till övergripande frågor av betydelse för den regiona-la utvecklingen och en samsyn om lämpliga verktyg och arbets-metoder för att nå gemensamma mål.
Rådet för regional utveckling har under året inbjudit till ett antal rådslag i medlemskommunerna för att diskutera Göte-borgsregionens utveckling. Den övergripande frågan har varit hur en långsiktigt hållbar utveckling – miljömässigt, socialt och ekonomiskt – kan säkerställas i Göteborgsregionen.
Den första omgången rådslag har under året fullföljts, sånär som i Göteborg och Stenungsund. Ett resultat av de rådslag som hittills har genomförts är en ökad insikt om det regionala sam-arbetes betydelse. Rådslagen har också väckt stort intresse och uppskattning bland deltagarna.
Resultatet av genomförda rådslag kan summeras som att GR och BRG dels bör fortsätta arbeta med frågor man redan är engagerade i, dels bör överväga insatser inom ett antal andra regionalt betydelsefulla områden. Till den första kategorin hör utbildning, trafik och kommunikationer, miljö och näringsliv. Till den andra kategorin hör främst regionens sociala polarise-ring med allt vad det innebär av utanförskap, outnyttjade komp-etenser m m, samt därtill bostäder och handel. Inga av dessa frågor kan hanteras var för sig. De hänger ihop och kräver ett fördjupat samarbete över traditionella sektorsgränser.
Innehållet i och formerna för en andra rådslagsrunda kommer att diskuteras i och beslutas av Rådet för regional utveckling.
Kommunernas delaktighet
Kommunerna har även på tjänstemannasidan en aktiv roll i arbetet med att utveckla regionen. GR har under året, parallellt med rådslagsprocessen, besökt ett antal kommuner för att ömsesidigt informera om och diskutera aktuella planeringsfrå-gor. Detta har varit en del i arbetet att utveckla det regionala samarbetet, men också en möjlighet att i ett tidigt skede delta i de kommunala planprocesser som har betydelse för regionens utveckling.
FORTLÖPANDE PLANERINGSUPPGIFTER
De tidigare ledningsgrupperna för miljö, trafik och regional pla-nering har under 2003 slagits samman till en ledningsgrupp under benämningen ledningsgruppen för regional planering. Ansvaret för luftvårdsprogrammet, som tidigare ingått i led-ningsgruppens för miljö ansvarsområde, har därmed lagts på ledningsgruppen för regional planering.Ledningsgruppen för regional planering har haft möten vid sex tillfällen under året.
Remisser
En av regionplaneringens huvuduppgifter är att följa statlig och kommunal planering samt att samråda vid förändring av över-siktsplaner och detaljplaner när dessa får regionala konsekven-ser. I samband med programsamråd, plansamråd och utställ-ningssamråd yttrar sig således GR om sådana frågor som be-döms vara av regional betydelse.
Boendeplanering
GR har genomfört en kartläggning av kommunernas bostads-planer för att få en bild av hur regionens bostadsstruktur kan komma att utvecklas i framtiden. Frågor som har lyfts fram är bl a: Vad händer på sikt – går utvecklingen mot en önskvärd struktur? Vilken typ av bostäder planeras? Hur stor utrymme finns i gällande detaljplaner?
Problemet med bristen på ungdomsbostäder har under året aktualiserats och kansliet har uppdraget att samla kommuner-na för att diskutera frågan om ungdomsbostäder i regionen.
Regional utvecklingsplanering med europeiskt
perspektiv
Sedan drygt ett tiotal år finns ett samarbete mellan EU: s med-lemsländer beträffande regional utvecklingsplanering. I plane-ringssammanhang använder man sig av begreppet ESDP (Euro-pean Spatial Development Perspective). Syftet med ESDP är att utveckla en samsyn mellan olika aktörer och verksamhetsområ-den som är verksamma inom samhällsplaneringen på såväl cen-tral, regional som lokal nivå.
GR har följt EU:s arbete med regional utvecklingsplanering och bevakat möjligheterna att finna relevanta samarbetspartners.
Regionala analyser
Ett viktigt underlagsmaterial för den regionala utvecklingspla-nen är det kunskapsunderlag – s k regionala bilder – som tidi-gare har tagits fram och som analyserar och beskriver skeenden och förhållanden av betydelse för den regionala utvecklingen. Under året har inga nya bilder publicerats.
Handelssituationen i Göteborgsregionen
GR har under året arbetat med att sammanställa ett kunskaps-underlag för bedömning av utvecklingen inom detaljhandeln i Göteborgsregionen. Syftet med materialet är att det skall ligga till grund för GRs fortsatta arbete med handelsfrågor, bl a beträf-fande frågan om någon form av program för utvecklingen av
detaljhandeln i regionen bör tas fram eller ej.
Kartläggningen har omfattat trender och tendenser inom handeln, liksom olika handelsmönster. Ett uppenbart problem är den begreppsförvirring som råder när det gäller terminolo-gin, vilket bl a skapar problem när olika etableringar skall jäm-föras. För att ge enhetliga bedömningsgrunder har ett förslag till begreppslista utarbetats. Vidare har förts diskussioner kring vad vi kan och vad vi bör göra i framtiden? I arbetet med kun-skapsunderlaget har möjliga strategier beskrivits och förslag till regional samverkan redovisats.
TRAFIK
Göteborgsöverenskommelsen (Göken)
Göteborgsöverenskommelsen mellan staten och Göteborgsregi-onen slöts 1998 och är den största samlade satsning som gjorts på trafik och miljö i regionen. Totalt omfattar överenskommel-sen ett paket på 7-8 miljarder kronor, varav 4,2 miljarder är investeringar där kommunerna i regionen ska betala 25 procent, vilket motsvarar drygt 1 miljard. Den tidigare ledningsgruppen för trafik – nu ledningsgruppen för regional planering – har sedan 1998 haft uppgiften att administrera och värdera olika projektförslag från kommunerna. Under 2003 har projekt fi-nansierats med 83 miljoner kronor.
Nationella och regionala transportplaner
2004-2015
Under början av året gick de nationella och regionala planerna från Banverket, Vägverket och Västra Götalandsregionen ut på remiss. För de nationella planerna har GR samlat medlemskom-munernas synpunkter i ett gemensamt yttrande till Västra Gö-talandsregionen, som i sin tur redovisat ett samordnat svar för hela Västra Götalandsregionen till Banverket respektive Vägver-ket. GR har också samordnat medlemskommunernas synpunk-ter på den regionala transportplanen. Regeringens fastställelse av planerna väntas i februari 2004.
Översyn av aktieägaravtalet med Västtrafik –
Bilaga 13
Aktieägaravtalet med Västtrafik mellan kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen trädde i kraft 1999 för att gälla i fem år. Därefter skulle modellen för täckandet av drifts-underskott, bilaga 13, utvärderas. Under 2002 tillsattes en styr-grupp, och en till denna kopplad arbetsstyr-grupp, som har arbetat fram en ny modell. GR har haft två politiskt tillsatta represen-tanter i styrgruppen. I november 2003 skrevs det nya aktieägar-avtalet på att gälla fr o m januari 2004 och fem år framåt.
Samordnad infrastrukturplanering i
Göteborgsregionen
GR har ett löpande uppdrag från medlemskommunerna att samordna planeringen av transportinfrastrukturen i regionen. Detta uppdrag innebär att:
infrastruktur-planering, dvs. sådan planering som berör hela regionen eller två eller flera medlemskommuner.
• GR representerar kommunerna i olika organisationers ar-bets- och ledningsgrupper som behandlar regional infrastruk-turplanering. Exempel på detta är Europakorridoren, Airport Regions Conference samt Väg- respektive Banverkets olika förstudier och utredningar.
• GR ansvarar för utformningen av remissvar över sådana ut-redningar som berör regional infrastrukturplanering och som tillställts GR och/eller medlemskommunerna. Utformningen av svaren skall ske i samråd med berörda kommuner. • GR företräder medlemskommunerna gentemot Staten och
Västra Götalandsregionen i frågor som berör regional infra-struktur-planering. Till grund för GRs ställningstaganden lig-ger bl a Transportpolitiska målsättningar och Transportstra-tegi för Göteborgsregionen.
• GR initierar utredningar om regional infrastrukturutbyggnad på eget initiativ eller efter framställan från medlemskommu-nerna.
Under året har GR yttrat sig över väg- respektive järnvägsutred-ningar för bl a Partihallsförbindelsen, Väg 45 Marieholm – Agnesberg med ny förbindelse över Göta älv och dubbelspår Norge – Vänernbanan, delen Lärje – Olskroken.
Under året har GR även deltagit i ett antal projekt- och led-ningsgrupper där förstudier respektive väg- och järnvägsutred-ningar tagits fram. Några exempel är förstudien för ny järnväg Göteborg – Borås, delen Almedal – Mölnlycke och järnvägsut-redningen för Västra stambanan, delen Floda – Aspen.
Miljökvalitetsnormer
Länsstyrelsen har på uppdrag av regeringen upprättat ett förslag till åtgärdsprogram för att år 2006 uppfylla miljökvalitetsnor-men för kvävedioxid i Göteborgsregionen. GR har tillsammans med andra berörda aktörer bistått länsstyrelsen vid framtagan-det av förslaget till åtgärder. Förslaget, benämnt ”Frisk luft på väg”, lämnades till regeringen den 1 juli 2003. GR har därefter genom förbundsstyrelsen yttrat sig över regeringens remiss i frågan.
Via Lappia
Föreningen Via Lappia, som består av kommuner längs Rv 45 från Göteborg till Nordkap, arbetar med att synliggöra och marknadsföra Rv 45 och på så sätt verka för att erhålla erfor-derliga investeringsmedel. GR deltar i arbetet med politiskt till-satta representanter.
Europakorridoren
Den ideella föreningen – Föreningen Europakorridoren – med medlemmar från Tyskland, Danmark och Sverige äger Europa-korridoren AB. GR är en av medlemmarna. Bolagets uppgift är att skapa förutsättningar för byggande av Europabanan, d v s järnväg från Stockholm till Helsingborg via Jönköping.
Göta-landsbanan är ny järnväg från Göteborg till Jönköping. På delen Göteborg–Borås, som kommer att ingå i Götalands-banan, har järnvägsutredningen för sträckan Mölnlycke–Räv-landa/Bollebygd remissbehandlats under 2003. Sträckan kom-mer att gå i en tunnel under Landvetter flygplats med en under-jordisk station. På sträckan Almedal–Mölnlycke pågår en för-studie. När hela sträckan, Göteborg–Borås, är utbyggd kommer restiden bli ca 30 minuter mellan städerna.
Nätverket för långsiktigt hållbara transporter i
Göteborgsregionen
GR medverkar i ett nätverk tillsammans med de statliga tra-fikverken och övriga organisationer som arbetar med infra-strukturfrågor i regionen. Ett av nätverkets syften är att nå en gemensam syn på utbyggnaden av infrastrukturen för transpor-ter i regionen. Under året påbörjades nätverkets arbete med framtidsbilder av en långsiktigt hållbar Göteborgsregion med horisontåret 2050. Framtidsbilderna är framtagna genom nät-verkets s k backcastingprojekt.
K2020 – framtidens kollektivtrafiksystem i
Göteborgsområdet
Behovet av en övergripande långsiktig plan för kollektivtrafik-ens roll och omfattning har accentuerats under de senaste åren. Mot denna bakgrund har en översyn av kollektivtrafiken i Göteborgsområdet startat med Trafikkontoret i Göteborg som projektägare. Arbetet sker med nära koppling till Nätverket för långsiktigt hållbara transporter och syftar till att presentera en målbild för kollektivtrafiken år 2020. Det skall vidare ge under-lag för berörda aktörers långsiktiga beslut om investeringar och trafikomfattning.
GR har under året från tjänstemannanivå medverkat i arbe-tet i styr- respektive arbetsgrupper.
Dart (Driftsättning Av Regional
Transport-informatik)
I Göteborgsregionen pågår sedan flera år ett regionalt samver-kansarbete inom transportinformatikområdet. I samarbetet deltar Vägverket, GR, Trafikkontoret Göteborg, Västtrafik, Polisen, Räddningstjänsten och SOS Alarm.
Inom ramen för DART-samarbetet har ett program för trans-portinformatik tagits fram och reviderats under 2002. Inom ramen för Göteborgsöverenskommelsen har totalt anslagits 60 miljoner kronor för projekt inom DART. Av dessa medel har 6 miljoner kronor betalats ut under 2003. Medlen har använts för att bl a finansiera trafikportalen TRAFIKEN.NU, signalstyrnings-system och informationstavlor för både förare och resenärer.
Airport Regions Conference
ARC (Airport Regions Conference) är ett nätverk av regioner och kommuner med betydande internationella flygplatser. Syf-tet med ARC är att gemensamt ta tillvara de regionala och loka-la politiska intressena när det gäller de positiva och negativa
ef-fekterna av att ha en internationell flygplats inom sitt område. Med ARC finns ett forum för att utveckla kunskap och kompe-tens i frågor om flygets och regionens utveckling. Arbetet sker inom fyra delområden: miljö, näringsliv och arbetsmarknad, till-gänglighet/regional planering samt säkerhet.
Under 2003 har arbetet inriktats på ett ökat erfarenhetsutbyte mellan regionerna och inom olika delområden. För närvaran-de sker bl.a. studier av lågprisflygets utveckling och närvaran-dess konse-kvenser på infrastruktur och flygutbud.
Göteborgsregionen är representerad i exekutivkommittén under 2003-04 och GRs representant på tjänstemannasidan är ordförande i arbetsgruppen för näringsliv och i styrkommittén.
Bredband – IT-kommunikation
GR har i egenskap av kommunförbund fått i uppdrag att vara Västra Götalandsregionens samordnare i Göteborgsregionen när det gäller fördelning av statliga medel till bredbandsutbygg-naden. Under året har arbetet med att skapa ett gemensamt bredbandsnät för att möjliggöra en konkurrensneutral platt-form för IT-kommunikation fortgått. Syftet är att kunna erbju-da kommuner, regionala myndigheter och näringsliv ett hög-klassigt nät för IT-tjänster.
MILJÖ
Miljömål för Göteborgsregionen
I underlaget för rådslagen, som genomförts mellan GR och medlemskommunerna har redovisats följande frågor av betydel-se för miljöarbetet:
• begränsning av utsläppen till luft samt hushållning med ener-gi.
• säkerställande av tillgången till vatten av god kvalitet såväl som dricksvatten, som biotop och resurs för friluftslivet. • främjande av de miljöberoende aspekterna på livskvalitet vad
avser tillgång till attraktiva rekreationsområden och stimule-rande och vackra stadsmiljöer.
Luftvårdsprogrammet
GR ansvarar för det regionala luftvårdsprogrammet som be-drivs i samarbete med länsstyrelsen i Västra Götalands län, med-lemskommunerna och näringslivet (ca 20 olika företag). Verk-samheten administreras sedan 1 juli 2002 av Miljöförvaltning-en i Göteborg på uppdrag av GR.
I slutet av november arrangerades en Luftvårdsdag i Möln-dals kommun. Nyhetsbrevet ”Det ligger i luften” har utkommit med två nummer, med en kortfattad redovisning av luftsituatio-nen i regioluftsituatio-nen under 2003 samt artiklar om småskalig biobräns-leeldning i tätbebyggda områden, luftföroreningars påverkan på människors hälsa samt en artikel där medlemmen Schenker presenterade sitt miljöarbete.
Utöver de kontinuerliga mätningarna har luftvårdsprogram-met genomfört bensen- och partikelmätningar i Alingsås,
Går-da (Göteborg) och Kållered samt mätningar av luftförorening-ar i den sydöstra korridoren (genom Härryda kommun längs Rv 40). Dessa mätningar syftade bl a till att avgöra risken för över-skridande av miljökvalitetsnormen för luft i regionen.
Miljösamarbete
För att vid behov samordna miljöarbetet i medlemskommuner-na ordmedlemskommuner-nas regelbundmedlemskommuner-na möten för informations- och erfaren-hetsutbyte med miljöchefer och miljöinspektörer från regionens kommuner.
Miljöcheferna från medlemskommunerna har träffats fyra gånger under det gångna året. Arbetet har utgått från den av-siktsförklaring som tagits fram för det regionala samarbetet inom miljökontorens ansvarsområden.
Miljöskydds- och Livsmedelsgrupperna
I Miljöskyddsgruppen samarbetar representanter för regio-nens miljökontor, oftast miljöskyddsinspektörerna, länsstyrel-sen och GRYAAB, i angelägna frågor på miljötillsynsområdet. I Livsmedelsgruppen, som startade 2001, sitter uteslutande livs-medelsinspektörer från medlemskommunerna. Båda grupper-na fungerar som plattform för diskussion och erfarenhetsutbyte. De kan också initiera olika regionala samarbetsprojekt inom sina respektive områden. Grupperna har haft ca fyra möten varde-ra under året.
Agenda 21/miljösamordnargruppen
Gruppen innefattar regionens Agenda 21/miljösamordnare och bildades under 2002. Syftet med nätverket är att bilda ett forum för kunskapsutbyte samt att öka samarbetet mellan kommuner-na avseende miljöfrågor. Gruppen har träffats fem gånger det gånga året och man har bl a fört diskussioner kring gemensam-ma gröna nyckeltal, som kommunerna kan använda i sina res-pektive miljöredovisningar.
Djurskyddsgruppen
Sedan början av 1980-talet har GR administrerat djurskyddstill-synen i flertalet medlemskommuner. Tilldjurskyddstill-synen sker i form av in-spektioner enligt djurskyddslagen. Den enskilda kommunen får binda sig för ett antal schemalagda inspektionsdagar. Kommu-nen får detaljerade rapporter över utförda inspektioner. Göte-borgs kommun hyr ut inspektörerna, men myndighetsutövan-det enligt djurskyddslagen ligger kvar på den enskilda kommu-nen.
Under 2003 startades en grupp för djurskyddsinspektörer från samtliga medlemskommuner. Gruppen fungerar som platt-form för diskussion och erfarenhetsutbyte. Gruppen har plane-rat att ha två möten per år.
Grön Kemi – projekt för grön produktutveckling i
Västsverige
En utveckling för att miljöanpassa kemiska produkter har dri-vits i regionen i flera år. Genom samarbete mellan företag, myn-digheter, kommuner och forskning har en speciell
Göteborgs-modell tagits fram. Resultaten från projekten Ren Smörja, Mil-jöanpassade Däck, Säkra Stryktips, Mindre gift på drift, Sjö-fartsprojektet Kemikaliesvepet m fl initiativ visar att man kan uppnå stora positiva produktförändringar utan traditionella myndighetsåtgärder. Dessa projekt har nu samlats under ett tak ”Projekt Grön Kemi”.
Projektet Grön Kemi syftar till att fortsätta driva en utveck-ling mot alltmer miljöanpassade kemiska produkter – en prak-tisk tillämpning av konceptet ”green chemistry” – på ett sätt som ger betydande förbättringar ur miljösynpunkt. Projektet ska stimulera en utveckling hos berörda företag i regionen till att inta en tätposition vad gäller miljöanpassning i sina respektive branscher. Ett annat syfte är att profilera Göteborgs- och Väs-tra Götalandsregionerna på miljöområdet.
Som exempel på aktiviteter under 2003 har nya listor på vin-ter- och sommardäck utan giftiga HA-oljor tagits fram. Tack vare projektet finns idag drygt 50 vinterdäck och ett 20-tal sommar-däck utan dessa giftiga cancerframkallande oljor på marknaden. EU-kommissionen har nu lagt fram ett lagförslag som innebär att alla däck som används inom EU skall vara utan de cancer-framkallande HA-oljorna senast 2008. Inom EU pågår dessut-om ett arbete att anta den av Grön Kemi framtagna svenska standarden för miljöanpassade smörjfetter som EU: s egen. Grön Kemis förslag till miljöförbättringar inom sjöfartens hantering av oljor och kemikalier har nu kommit så långt att förslagen provas rent praktiskt på ett antal fartyg.
Kemikalieprojektet drivs av GR i samverkan med Länsstyrel-sen i Västra Götaland, Västra Götalandsregionen och BRG.
Tekniska delegationer
GR deltar i GRYAAB och RENOVAS tekniska delegationers verksamhet. I dessa delegationer sker samordningen mellan med-lemskommunernas och bolagens verksamhet.
Miljödiplomeringen
Den regionala miljödiplomeringen startade i samband med VM i friidrott 1995 med diplomering av hotell och restauranger. Sedan dess har kriterierna för miljödiplomering anpassats så att företag inom de flesta branscher kan delta. Miljödiplomering-en sker i samarbete med Göteborgs miljöförvaltning och gäller för ett år i taget. Därefter görs nya kontroller av företagen, för att kontrollera om miljökriterierna fortfarande uppfylls.
Framtida regional vattenförsörjning
Arbetet med att säkerställa möjligheterna till infiltration av vat-ten från Mjörn i grustäkvat-ten i Gråbo, i syfte att producera dricks-vatten för Göteborgs m fl kommuners framtida behov, fortsät-ter.
Vattenförsörjningsplan
Göteborgsregionen är fattig på stora sjöar och stora grund-vattenförekomster. Den helt dominerande vattenresursen i regi-onen är Göta älv. För att en balanserad vattenanvändning skall
uppnås i regionen är en samordning av den kommunala plane-ringen nödvändig och riktlinjer för hur tillgångarna bör använ-das av stort värde. GR har under året presenterat en regional vattenförsörjningsplan vars syfte är att vara ett vägledande handlingsprogram för hushållning med vatten och miljö.
Grusförsörjningsplan
Vetskapen om de mycket knappa naturgrustillgångarna i regi-onen väcker frågor som hur mycket naturgrus finns egentligen kvar i regionen? Hur mycket konsumerar vi? Finns det alterna-tiv till naturgrus? Hur påverkar den förändrade synen på grus-förekomsternas betydelse för vattenförsörjning tidigare bedöm-ningar? För att få svar på bl a dessa frågor har GR låtit göra en utredning som kan utgöra underlag för diskussioner och beslut om naturgruset samt alternativ till naturgrus i regionen. Huvud-syftet med den regionala grusförsörjningsplanen är att den skall vara ett vägledande handlingsprogram för hushållning med naturgruset i Göteborgsregionen.
EU-projekt kring konstgjort grundvatten
Redan år 2001 ansökte GR tillsammans med DHI Water and En-vironment, Århus; CSCI, Barcelona; Cranfield University, Bed-ford; Köpenhamns Energi, Köpenhamn; KIWA, Amsterdam om EU-medel för att genomföra ett stort projekt om och kring konstgjort grundvatten. I december 2002 beviljades medel för projektet. Projektet startades tidigt 2003 och kommer att löpa över 3 år.
Göta älvs vattenvårdsförbund
Det nu aktuella kontrollprogrammet för verksamheten löper un-der 2002-2004. Flera specialunun-dersökningar har genomförts under 2003. Av dessa kan nämnas undersökning av miljögifter i och kring Göta älv, inventering av risker i Göta älv samt mik-robiologisk undersökning av älven och dess biflöden.
Kalkning och fiskevård
Sedan 1970-talet har GR årligen kalkat försurningsdrabbade sjöar och våtmarker inom Göteborgsregionen och angränsan-de områangränsan-den. Arbetet sker i nära samarbete med kommuner och myndigheter och varje år behandlas ett 35-tal avrinningsområ-den inom Hallands och Västra Götalands län. Under året har ca 5000 ton kalk spridits med hjälp av helikoptrar och båtar. Kostnaderna täcks av statliga och kommunala bidrag.
Kalkningsverksamheten har resulterat i att arter naturligt åter-kommit till tidigare försurade vatten. Men kalkning är konst-gjord andning, våra vatten återförsuras snabbt om vi slutar kalka. Diskussioner om att även kalka skogsmark har pågått sedan mitten av 1980-talet och har nu tagit ny fart. Det handlar i första hand om att tillföra till skogen vad man tagit därifrån, d v s aska från förbränningsanläggningar.
Utbildning
INLEDNING
Utbildningsgruppens arbete fokuserar på att infria de regional-politiska utbildningsmål som GRs förbundsstyrelse, efter bred remiss i medlemskommunerna, antog vid sammanträde i novem-ber 2001. Dessa utbildningsmål, liksom regionala statistiska bilder av utbildningslandskapet, finns presenterade i sin helhet på webbplatsen www.GR2005.to.
Årets verksamhet i sammanfattning
• Verksamheten omsatte drygt 95 mkr. Medlemsavgiften utgjor-de ca 15 procent av utgjor-den totala omslutningen.
• Över 15.000 pedagoger och skolledare deltog i Pedagogiskt centrums aktiviteter. Till detta ska de ca 5.000 pedagoger räk-nas som besökte GR i syfte att informera sig om läromedels-utvecklingen.
• Dryg 35 organisationer, vid sidan av de 25 kommunala nät-verken med drygt 350 deltagare, ingick i kretsen av samarbets-partners i Utbildningsgruppens olika projekt.
• Läromedel för över 48 mkr inköptes med en samlad kost-nadsreduktion för kommunerna på drygt 17 mkr. Trafikar-betet minskade med 80 procent jämfört med om kommuner-na själva skulle ha hanterat läromedelsverksamheten. • GR förfogade upphovsrättsligt över ett mediebibliotek värt
drygt 20 mkr. Över 155.000 medielån till regionens cirka 550 skolor och drygt 150.000 elever expedierades under 2003. • Samtliga regionens kommunala och fristående skolor deltog
i intagningsarbetet, där över 13.000 ansökningar till regio-nens 56 gymnasieskolor registrerades.
• Uppföljnings- och utvärderingsverksamheten utvecklades. Som resultat fanns efter årets slut ett omfattande statistiskt material, som redovisar regionens utbildningsverksamhet (på webb-platsen www.gr.to). Bland annat finns ca. 200 diagram,
som beskriver samtliga skolformer, samt ca 25 kommunvisa diagram över grund- och gymnasieskolor.
• Ett flertal satsningar i syfte att förbättra både skola - arbets-livskontakterna och studie- och yrkesvägledningen i regionen genomfördes, t ex utveckling av kvalitetscertifiering, genom-förande av samordningsuppdrag och skapande av IT-stöd. Ca 900 företag erbjöd praktikplatser via den under året etable-rade webbplatsen www.praktikplatsen.se. Detta innebar att GR redan efter några månader täckte över 50procent av be-hovet inom ramen för den satsning som tog sin början 1 juli 2003.
• Ett antal kontakter, i form av besök i olika delar av Sverige samt besök på GR, ägde rum för att informera om GRs uni-ka samveruni-kan kring det livslånga lärandet. Detta intresse uni-kan bl.a. förklaras av Gymnasiekommitténs beskrivning av GR i sitt slutbetänkande, där det bl.a. står:
”GR har sedan starten 1995 på ett för Sverige unikt sätt ut-vecklat en regional samverkan på utbildningsområdet i de 13 kommuner som ingår i GR”.
• Över 50 utåtriktade aktiviteter med 6.000 deltagare genom-fördes kring internationalisering i lärandet.
• Den årliga läromedelsmässan besöktes av ca 5.000 lärare. Gymnasiedagarna besöktes av ungefär 14.000 elever, lärare, skolledare och föräldrar.
• Tidningen SJU89, som vänder sig till grundskolans ungdo-mar och tar upp skola-arbetslivsfrågor, kom ut i en upplaga på 25.000 exemplar, fyra gånger under året.
• Över 100.000 elever, lärare och skolledare besökte Utbild-ningsgruppens webbplats.
• Ett samlat remissarbete genomfördes under året över dels Gymnasiekommitténs förslag till ny gymnasieskola, dels Skol-lagskommitténs förslag till ny skollag.
Utbildningsgruppen 2003
Utbildningsgruppens presidium ingår i Rådet för regional veckling, vilket har som uppgift att ansvara för den regionala ut-vecklingsplaneringen inklusive rådslagsverksamheten. Under 2003 slutfördes, i alla utom två kommuner, den första kom-munfullmäktigerundan med rådslag. Dessa syftar till att dels informera om GRs verksamhet, dels stimulera till dialog kring framtida uppgifter / utmaningar.
VERKSAMHETSINRIKTNING
Utbildningsgruppens arbete utgår från det livslånga lärandet och omfattar samtliga skolformer / utbildningssektorer i medlems-kommunerna. Insatserna, som syftar till att uppnå de regional-politiska utbildningsmålen inom 3-5 år, är efterfrågestyrda och målgruppsfokuserade.
Verksamheten startade 1995 i sin nuvarande form. Vid star-ten omsatte Utbildningsgruppen 45 mkr varav ca 30 procent utgjordes av medlemsavgift. År 2003 var omsättningen 95 mkr, varav medlemsavgiften utgjorde 15 procent. Verksamhetsvoly-men har således mer än fördubblats samtidigt som medlemsav-giften i stort sett har varit oförändrad.
Stort intresse för det livslånga lärandet
Förklaringen till verksamhetens expansion är det stora intres-set för barns, ungas och vuxnas lärande. Insikten att gynnsam-ma villkor för lärande är intimt kopplade till ett lands eller en regions välfärdsutveckling bidrar givetvis till detta stora intres-se.
De stora förändringar, som idag sker på utbildningens områ-de, får till resultat att behovet av regional samverkan, idé- och erfarenhetsutbyte är större än någonsin. Med detta som utgångs-punkt har en för landet unik regional verksamhet byggts upp, som vänder sig till politiker, chefstjänstemän, medarbetare och brukare på utbildningsområdet.
Kraven på förnyelse, ökad effektivitet och kvalitetsförbätt-ringar i utbildningssystemen är höga. Mot denna bakgrund är regional samverkan och interkommunalt samarbete på skol- och utbildningsområdet verkningsfulla redskap. De regionala insat-serna för livslångt lärande syftar till att bidra till skapandet av så goda lärmiljöer som möjligt för dem som bor och verkar i Västsverige.
Utvecklingsarbete och interkommunalt sambruk
integreras
Verksamhetens integrerade arbetssätt innebär att de fem verk-samhetsdelarna Utbildningssamverkan, Gymnasieintagningen,
Pedagogiskt centrum, Internationellt forum och Läromedel har
såväl ett utvecklingsuppdrag som ett löpande serviceuppdrag. Detta medför att sambruksverksamheten står under konstant utvecklings- och förändringstryck, samtidigt som alla utveck-lingsidéer snabbt, och i tät dialog med avnämarna, kan prövas i praktiken.
Interorganisatorisk samverkan - Partnerskap
Utbildningsgruppens utvecklingsarbete på utbildningsområdet sker ofta i interorganisatorisk samverkan. Under 2003 har Ut-bildningsgruppen haft ett fortlöpande, organiserat och i flera fall avtalsbundet samarbete med följande organisationer:Göteborgs universitet, Chalmers, IT-Universitetet, ESF-rådet (Europeiska socialfonderna), Jämo, Länsstyrelsen, Universeum, Vetenskapsfestivalen, ISGR / ISGY, Försäkringskassan, Utbild-ningsradion, Sida, Svenska Mässan, Länsarbetsnämnden, Bok & Bibliotek, Ung Företagsamhet, KFY i Göteborg, BRG AB, Företagarnas Riksorganisation, LO-distriktet i Gbg, Svenskt näringsliv, SACO, TCO-rådet, Västsvenska Industri- och han-delskammaren, TiS - Tidningen i skolan, Skolverket i Göteborg, Regionalt utvecklingscentrum vid Malmö Högskola, Närings-departementet, Myndigheten för Kvalificerad Yrkesutbildning, Regeringskansliets EU2004-kommitté, Utbildningsdepartemen-tet, Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) och Interna-tionella programkontoret.
Under 2003 har fler organisationer än någonsin tidigare vi-sat intresse för GR. En dialog har förts med ett stort antal orga-nisationer, ett flertal studiebesök har ägt rum och GR-medarbe-tare har medverkat i seminarier / symposier kring regional sam-verkan inom utbildningsområdet på flera håll i landet.
Följande organisationer har på olika sätt visat intresse för GRs utvecklingsarbete:
Skolverket, Myndigheten för skolutveckling, Utbildningsde-partementet, Svenska kommunförbundet, Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL), 24-timmarsdelegationen / Utveckling av offentliga e-tjänster, Region Skåne, Helsingborg och de 8 nordvästskånska kommunerna, Stockholmsregionen - KSL (Kommunförbundet Stockholms Län), SSSV - sydvästra Skåne (10 kommuner), Strategisk grupp - Göteborgs-, Stockholms-och Skåneregionerna, Östsam, Östergötlands samtliga kommu-ner, Hässleholms-Regionen, Kalmarregionen, Kommunförbun-det Kalmar, KommunförbunKommunförbun-det Hälsingland, Uppsala kom-munförbund, Malmö Pedagogiska central, Kommunförbundet Värmland, Region Halland, Fyrbodal, Höglandskommunerna (Eksjö, Nässjö, Vetlanda, Sävsjö, Aneby), Östersunds kommun, Örebro kommun och Uppsala kommun.
Nätverk och arbetsgrupper
Vid sidan av det interorganisatoriska samarbetet är de nätverk och arbetsgrupper, som har etablerats, av central betydelse för genomförandet av de regionalpolitiska utbildningsmålen. Idag finns ca 25 aktiva nätverk med kommunföreträdare kopplade till Utbildningsgruppens arbete. Bland dessa kan följande näm-nas:
Barnomsorgsnätverket, Bibliotekschefsgruppen, GRITIS-gruppen, Kultur- och FritidschefsGRITIS-gruppen, Gymnasiepro-gramnätverken, Kommun chefer, Kvalitetsnätverket, Skol IT-ansvariga, Skolassistentgruppen, ”Barn i behov av särskilt stöd”, Utbildningschefsgruppen, Arbetsgruppen för
Friståen-de skolor, För- och grundskolechefsgruppen, Gymnasierektors-gruppen, GymnasiesärskoleGymnasierektors-gruppen, Interkommunala ersätt-ningar – arbetsgrupp, Samverkansavtalet – arbetsgrupp, Skol-ekonomgruppen, Studie- och yrkesvägledargruppen, Vuxenut-bildningsgruppen, Särskolenätverket och Skolbibliotekarie-gruppen.
PEDAGOGISKT CENTRUM
Omfattning
Pedagogiskt centrum erbjöd under 2003 ett brett utbud inom skolutvecklingsområdet till ca 15 000 brukare. Utbudet togs bl.a. fram i samverkan med GRs nätverk. 243 kurser/seminarier, konferenser och uppdragsutbildningar erbjöds och 180 genom-fördes. I det fasta utbudet deltog 10.041 personer, exkl. Gym-nasiedagarna. Uppdragsutbildning genomfördes för 2.465 per-soner. Gymnasiedagarna besöktes av ca.
11 .000 grundskoleelever, 4.000 föräldrar, lärare, skolledare och studie- och yrkesvägledare samt 3.000 monterarbetare. I Kompetensdagarna deltog 417 st., Pedagogdagen 180 st., In-spirationsdagarna 664 st. och Familjedaghemsdagen ca 400 st. personer. En dag fokuserade på särskolan. Utbudet, som oftast erbjöds i integrerade grupper, spände över hela det livslånga lärandet med inslag för såväl förskola och familjedaghem som vuxenutbildning. Aktuell forskning från universitet och högsko-lor presenterades.
Längre utbildningar
Exempel på utbildningar under 2003, som omfattar från en termin till två år, är: Läs- och skrivsvårigheternas psykologi, Kommunal skolledarutbildning, Språkutveckling i ett specialpe-dagogiskt perspektiv, Introduktionsutbildning för arbete i för-skolan, Pedagogisk utvecklingsledare, Utvecklingssatsning för studie- och yrkesvägledare samt Ledarskap i skolan.
Interorganisatorisk samverkan
Pedagogiskt centrum samarbetade med många externa aktörer. Såväl regionala som nationella uppdrag erhölls. Exempel på partners är Näringsdepartementet, ESF-rådet i Västra Götaland, Länsstyrelsen, Göteborgs universitet, Nationella sekretariatet för genusforskning, Länsarbetsnämnden, Regionbiblioteket i Väs-tra Götaland, Skolverket, Den Globala Skolan, Omställnings-projektet kring Studium i Göteborg, Malmö Högskola och Ung företagsamhet.
Öppet landskap
På uppdrag av ett antal kommunförbund i Sydsverige genom-fördes ett tvådagars internat kring den framtida gymnasiesko-lan. 35 representanter från utbildningsnämndernas presidier och 35 ungdomar från 17 kommuner deltog. Syftet var att för-bereda kommunerna inför den kommande gymnasiereformen med de direkta brukarna som inspiratörer. Nationella företrä-dare från departement, myndigheter och organisationer samt
re-gionala representanter medverkade i inledningspanelen.
Gymnasiedagarna
Under Gymnasiedagarna 2003 genomfördes ett kompetensut-vecklingsprogram med nyheter inom skolans värld. Även sko-la - arbetslivsseminarier erbjöds genom samverkan med sju bran-scher inom Svenskt Näringsliv.
Kunskaps- och Framtidsmässan
Under Kunskaps- och Framtidsmässan deltog 200 lärare, väg-ledare och studie- och yrkesvägväg-ledare i seminarier. Mässan fo-kuserade på studievägar efter gymnasieskolan samt yrkesval. Pedagogiskt centrum arrangerade och fanns med i branschrå-det.
Skolledarutbildningar
De ledarutbildningar som startades/slutfördes är Ledarskap i skolan, Pedagogiska utvecklingsledare och den femte omgång-en av Kommunal introduktionsutbildning för skolledare. Ävomgång-en förhandlingsteknik för skolledare erbjöds.
Politiker- och utbildningschefsforum
Under temadagar för politiker och utbildningschefer lyftes nyheter inom förskolan, särskolan och gymnasieskolan fram. Även elevers individuella studieplaner belystes under temat Ut-bildningschefen som möjliggörare.
Specialpedagogik
Utbudet kring specialpedagogik ökade under 2003, särskilt kring särskolan och längre poänggivande högskoleutbildning-ar. Exempel är läs- och skrivsvårigheternas psykologi samt uppdragsutbildning via Malmö Högskola (Tal- och språkstör-ningar 10 poäng C-nivå), vilken möter ett behov av talpedago-gisk kompetens. Även A-nivåutbildning genomfördes. Samver-kan skedde också med GRs Skoldatatek.
MNT – Matematik, naturvetenskap och teknik
En särskild satsning gjordes på matematik, naturvetenskap och teknik. Idéer hämtades från GRs nätverk där verksamma på Göteborgs Universitet, Nationellt Centrum för Matematikut-bildning, gymnasieskolan, grundskolan m.fl. deltog. GR Utbild-nings särskilda webbplats för MNT presenterade utbudet. Vecka 44 bjöds på experiment om mikrovågor, genus och tek-nik, ljusblandning, konstruktion av farkoster mm. Universeums utbud marknadsfördes via Pedagogiskt centrums katalog.Övrigt utbud (exempel)
Ett axplock av övrigt utbud från 2003 är kurs för slöjdlärare på Nääs gamla slöjdseminarium, erfarenhetsutbyte mellan gymna-sieskolor, Ung Företagsamhet, Myndigheten för skolutveckling kring Projektarbetet 100 p och uppdragsutbildning om 10 poäng för Falköpings kommun för studie- och yrkesvägledare och vägledare.
Våga bryta mönstret
GRs jämställdhetsprojekt ”Våga bryta mönstret” gick under 2003 in i sitt slutskede. Ett tjugotal arbetslag från förskolor, grundskolor och gymnasier utbildades och handleddes. En film, ”Våga bryta mönstret” gjordes om projektet.
IT-utbildningar
IT-kurser erbjöds inom Officepaketet (Word, Excel och Power-Point), bildredigering (Photoshop), webbproduktion (FrontPa-ge och Dreamweaver) och bildberättande (PowerPoint och Moviemaker). Kurserna Lexia – grund och Log in with Lexia behandlade specialpedagogik. Volymen genomförd utbildning minskade markant, även om internutbildning för GR var ett tillskott.
LÄROMEDEL
Samtliga medlemskommuner inom regionen innefattas idag av GRs läromedelsservice. Detta innebär att drygt 500 kommunala skolor tar del av denna service och även de flesta friskolor inom grundskole- och gymnasieområdet.
Läromedelssamordning
Genom gemensam samordning av läromedel sparar den kom-munala/enskilda skolan både tid och pengar. Skolans personal får en bred och aktuell information kring ett komplext lärome-delsutbud. Antalet transporter till respektive skolenhet bidrar till positiva miljökonsekvenser och minskar drastiskt då också alla leveranser samordnas.
Läromedelsinformation
Genom GR erhöll förlagen under 2003, såsom tidigare, en om-fattande och viktig information och marknadsbild. Detta resul-terade i ett fördjupat samarbete. Ett stort antal förlagskvällar arrangerades. GR erbjöd skolorna en utvecklad sökdatabas SLI (svenska läromedel på Internet) med omfattande information och rationella beställningsvägar. Användningen ökade markant under året. GR arrangerade, under två dagar i januari, en läro-medelsutställning på Svenska Mässan. Den årliga utställningen är den största i sitt slag i landet.
Skoldatatek
Genom det uppbyggda kontaktnätet av övergripande specialpe-dagoger kunde information om Skoldatateket spridas till skol-personal, som arbetar med elever i behov av särskilt stöd.
Under hösten 2003 startade ett samarbete mellan Myndighe-ten för Skolutveckling och Skol-datateket. Målet med samarbe-tet är att sprida kunskap och visa på möjligheter att bygga upp verksamheter ute i kommunerna kring IT-användning, bl.a. för elever i behov av särskilt stöd.
Internationella pedagogiska produkter
GRs exponering av internationella läromedel utvidgades i olika former. I läromedelsutställningen exponerades produkter och
produktkataloger, tillsammans med video- och dataprogram från främst den engelskspråkiga marknaden.
Läromedel - ljud- och bildbibliotek
För att möta efterfrågan från elever och lärare vad gäller under-sökande arbetssätt utvecklade GR sin kundmottagning ytterli-gare. Tillgänglighet var, såsom tidigare, i fokus. Medieutbudet uppdaterades och gjordes tillgängligt genom en traditionell tryckt katalog samt en omfattande webbkatalog med sökverk-tyg, tydlig produktinformation, ett stort bildmaterial och ett antal smakprov i form av ”strömmande” sekvenser.
Pröva multimedia
Skolors arbete med ”det vidgade textbegreppet” gavs ett nytt stöd från GR. Skolor fick stor nytta av ett brett marknadsutbud av enkla och billiga datorverktyg för att arbeta med ljud, bilder och rörliga bilder i datorn. För lärare som vill bekanta sig med dessa nya redskap för kreativt arbete med bild och ljud, erbjöd GR, i samverkan med Multimediabyrån och Myndigheten för skolutveckling, en plats för att se enkla digitala verktyg för bild och ljudhantering. Lärare gavs möjlighet att pröva att hämta bilder från webbkamera.
Multimediastudion
GR startade, under rubriken Euforia och tillsammans med re-gionens s.k. mediagymnasier, en samverkanspool för att förse bl.a. regional-teve med inspelningar av, för och med ungdomar.
Upphovsrättsfrågor
Upphovsrättsfrågorna bevakades främst i ett skolutvecklings-perspektiv. Regelverk kringanvändning av tryckt material och kring inspelat ljud och bild beskrevs i förenklade ”lathundar” för skolan.
ITiS i Göteborgregionen, GRITiS
GR verkade, tillsammans med Myndigheten för skolutveckling, för olika former av stöd till ett skolutvecklingsarbete i ITiS (det nationella programmet för IT i skolan). Detta skedde genom den regionala samordnare, som genom statliga medel har fått upp-giften att verka inom GR-kommunerna för att främja arbetet med IT i skolan.
Skolbiblioteken
Då många skolbibliotek söker nya former för sin verksamhet ut-vecklade GR sina insatser kring erfarenhetsutbyte och samord-ning, för att kunna erbjuda skolan fortbildsamord-ning, information, inspiration och gemensamma inköpskanaler. GR fokuserade på ämnet skolbibliotek som en central del i den lokala skolutveck-lingen.
INTERNATIONELLT FORUM
Internationellt forum utvecklar och genomför satsningar knut-na till värdegrundsfrågor och interknut-natioknut-nalisering,
upplevelse-baserad pedagogik och pedagogisk projektledning. Utöver lö-pande service och stöd till medlemskommunerna fanns under verksamhetsåret 2003 en fortsatt efterfrågan nationellt av den regionala kompetensen, som knöts till särskilda uppdrag, såsom t.ex. Den Globala Skolan (uppdrag för Sida), som avslutades planenligt.
Internationalisering och värdegrundsfrågor
GR var under 2003, liksom tidigare, en central aktör, initiativ-tagare, samordnare och utförare i frågor kring internationali-sering i lärandet och skolans värdegrund. Genom insatser i form av t.ex. nätverk, internationella studieresor, temadagar på sko-lor, information, simuleringsspel, seminarier och internationel-la läromedel, engagerades målgrupperna. Samarbete fullföljdes med olika aktörer. Detta skedde med inriktning mot varierande ämnesområden. Som några exempel på projekt och aktiviteter kan nämnas följande:• Studieresa till New York (Förenta Nationerna, m.m.) för lä-rare som rönte nationellt intresse.
• Kontinuerligt samarbete kring projektet Levande Historia i Göteborg.
• Seminarium om Ohälsa och fattigdom – hälsa och utveckling. • Arrangemang av skoldebatter kring EMU-valet.
Upplevelsebaserat lärande
GR bidrog under 2003 till skolors vidareutveckling av upplevel-sebaserat lärande genom utvecklingsarbete, samordning, stöd och genomförande av konkreta projekt. Genom stöd till rollspel (såsom FN-rollspel) gavs ett bidrag till skolors arbete med pro-blembaserade metoder. Genom kurser i användning av simule-ringar i klassrum fick lärare ökade redskap för att aktivera och engagera sina elever i lärandet. Genom temadagar och simule-ringar ute på skolor kunde mötesplatser skapas för elever och lärare. Som några exempel på specifika projekt och aktiviteter kan nämnas följande:
• Temadagar med simuleringar om EU:s framtidsfrågor på sju referensskolor med efterföljande rapport till regeringen. • Utveckling av fyra pedagogiska rollspel i Horisontprojektet:
om demokrati, om utanförskap, om sexuell hälsa och om fat-tigdom.
• Kurser för lärare om simuleringar i både EU- och globala frå-gor.
• FNGR – Sveriges mest omfattande FN-rollspel, med deltaga-re från 15 skolor.
• FN-rollspel och EU-rollspel på gymnasieskolor, som involve-rade fler än 600 elever.
• Rollspel, seminarier och nätverk kring sexuell hälsa.
Pedagogisk projektledarutbildning
Under 2003 examinerades den första studerandegruppen peda-gogiska projektledare. Utbildningen genomförs mot bakgrund av den kommande bristen på pedagoger samt behovet av kom-pletterande kompetens i utbildningssektorn. Den utbildade
pe-dagogiska projektledaren kan bland annat verka som problem-lösare och resursskapare på arbetsplatser som har inriktning mot utbildning, särskilt skolan. 1/3 av den tvååriga utbildning-en består av lärande i arbetslivet. Utbildningutbildning-en gutbildning-enomförs som Kvalificerad Yrkesutbildning (KY) och därmed ges en statlig finansiering.
UTBILDNINGSSAMVERKAN
Regionalpolitiska utbildningsmål
De regionalpolitiska utbildningsmålen fastställdes av GRs för-bundsstyrelse 2001-11-30 och har därefter utgjort en grund för Utbildningsgruppens arbete. Utbildningsmålen innehåller, för-utom en bakgrundsbild, en beskrivning av kvalitativa och kvan-titativa mål, regionens förutsättningar samt vilka regionala medel som finns och kan skapas för att nå dessa mål. Underlaget ut-går från det livslånga lärandets perspektiv och visar hur höjd utbildningsnivå kan uppnås i syfte att leva upp till visionen av Göteborgsregionen som en kunskapsregion.
Regional gymnasieplanering med
samverkansavtal
Sedan flera år är det samlade utbudet av gymnasieutbildningar sökbart för alla ungdomar oavsett var de bor i regionen. Det ge-mensamma avtalet för kommunerna i intagningsområdet med-för alltså en helt öppen gymnasieskola i Göteborgsregionen. Avtalet är fyraårigt och sträcker sig fram till 2005/2006. Arbe-tet med den regionala garantin för vissa utbildningar har burit frukt i och med att ett flertal av de utbildningar, som omfattas av garantin, under året har klarat att attrahera tillräckligt stort antal elever och därmed kan klara sin verksamhet utan denna regionala garanti. Ett särskilt samverkansavtal för gymnasiesär-skolan finns sedan ett par år tillbaka och under året har arbetet med detta avtal fördjupats.
Gemensamma kurser för gymnasieskolorna
Det sedan fyra år tillbaka pågående försöket med att ha gemen-samma kurser inom gymnasieskolan har fallit väl ut och inne-hållet i dessa kurser utvecklas kontinuerligt. Eleverna kan här välja vissa kurser som kommunerna inte kan starta pga. för li-tet elevunderlag i de enskilda kommunerna. Det unika är här att varje elev kan gå kvar i sin hemkommuns skola, men ändå ta del av en kurs anordnad i och av en annan kommun. Elevens val-möjligheter ökar samtidigt som resurserna används effektivare.Samverkan inom för- och grundskolan
Arbetet med att samla ansvariga inom för- och grundskola i såväl kranskommuner som Göteborgs samtliga stadsdelar till nätverksarbete fortsatte under 2003. Detta innebär att en grupp rektorer inom för- och grundskola under året bl.a. behandlade flexibla övergångar inom skolsystemet, individuella utvecklings-planer, rektorsrollen och kvalitetsfrågor inom lärarutbildning-en.
Arbete kring kontakter med fristående skolor
En arbetsgrupp arbetade med frågor som rör den gemensamma arenan för samarbete mellan kommunerna och de fristående skolorna. Rektorer för fristående grund- och gymnasieskolor samlades regelbundet till möten för erfarenhetsutbyte och be-handling av olika frågor. Exempel på frågor är den förändrade lärarutbildningen och den verksamhetsförlagda utbildningen, skolledarutbildningar (kommunala i GRs regi och den statliga rektorsutbildningen) och tillsynen / insynen av verksamheten.Specialpedagogik
Verksamhet kring specialpedagogik finns sedan 2001 inom GR. Under 2003 erbjöds bland annat följande tjänster inom ramen för specialpedagogiska insatser: kompetensutveckling, kurser och seminarier, läromedelsutställning med bl a specialpedagogis-ka datorprogram, ett mediebibliotek samt ett kontinuerligt åter-kommande nyhetsbrev (GR-Specialen), som utkom fyra gång-er och distribugång-erades till samtliga grund- och gymnasieskolor inom GR samt till kontaktpersoner.
Interkommunala ersättningar
Ett fortsatt arbete med de interkommunala ersättningarna ut-fördes av regionalt sammansatta arbetsgrupper bestående av ekonomer, skolchefer och personal från GR. Resultatet ledde fram till beslut om interkommunala ersättningar i regionen för förskoleklasser, grundskola, fritidshem, gymnasieskola, gymna-siesärskola och vuxenutbildning.
Skola – arbetsliv
I arbetet kring kontakterna mellan skolan och arbetslivet iscen-sattes flera omfattande satsningar på området. Bland dessa kan följande nämnas:
Kvalitetscertifiering: Arbete fortsatte under 2003 med att
utveckla skola-arbetslivskontakterna i enlighet med kvalitetskri-terierna i Avsiktsförklaringen, vilken de ledande organisationer-na på arbetsmarkorganisationer-naden i GRs medlemskommuner har ställt sig bakom. En styrgrupp bestående av företrädare för näringslivs-organisationer och fackliga näringslivs-organisationer följde detta arbete till-sammans med GR.
Samordningsuppdrag: GR träffade en överenskommelse med
Göteborgs kommun om att fr o m 1 juli 2003 ansvara för sam-ordningen av skola-arbetslivskontakterna för alla grundskolor i Göteborg.
IT-stöd: Ett webbaserat IT-stöd, www.praktikplatsen.se,
ut-vecklades och började användas i skolorna under höstterminen 2003.
Programnätverken för regionen, där skol- och
arbetslivsföre-trädare gemensamt utvecklar programmen, utökades i antal.
Studie- och yrkesvägledning
GR producerade också under 2003 informationsmaterial inför ungdomarnas val till gymnasieskolan, t ex katalogen ”Vad ska jag välja?” och tabloiden ”Sju89”. I den sistnämnda
presente-rades utbildningar på ett lättsamt sätt i reportageform och gym-nasieskolorna i annonsform. Detta material publicerades även på GR Utbildnings webbplats. En tidning för gymnasieelever vid namn Ett23 planerades också under året.
Statlig grundutbildning för studie- och
yrkesvägledare
Den statlig högskoleutbildning för studie- och yrkesvägledare i Göteborgsregionen, som genomfördes efter initiativ från GR, av-slutades under året. Utbildningen genomfördes i samarbete med Malmö Högskola (som också var huvudman för utbildningen) och i GRs lokaler.
Vuxenutbildning
Förutsättningarna för kommunernas vuxenutbildning har för-ändrats radikalt under senare år. Den statliga satsningen Kun-skapslyftet har inneburit stora förändringar i form av uppbygg-naden av lärcentra, valideringsverksamhet samt mer flexibla studiemiljöer för vuxnas lärande. Kommunerna har inte längre ”monopol” på verksamheten. En idéskiss om hur en framtida utökad samverkan inom vuxenutbildningen skulle kunna utfor-mas presenterades och på basis av denna intensifierades arbe-tet och inriktades på att tillskapa ramar för ett regionalt samar-bete reglerat i ett samverkansavtal på liknande sätt som för gym-nasieskolan.
Universeum
GR samverkade under 2003 med Universeum inom flera områ-den. Detta skedde dels inom ramen för Pedagogiskt centrum med syfte att stärka pedagogers kompetensutveckling inom naturve-tenskap och teknik, dels i form av marknadsföringsåtgärder med syfte att fortlöpande lyfta fram Universeums aktiviteter i de många nätverk, som är kopplade till GR. Förutom information vid skolbesök har ytterligare insatser genomförts med syfte att informera om Universeums verksamhet.
MNT-Institutet
(Matematik, Naturvetenskap, Teknik)
GRs arbete med kompetensutveckling för lärare i matematik, na-turvetenskap och teknik fortsatte under 2003. Ett skräddarsytt kursutbud togs fram.
GR Utbildnings webbplats på Internet
Under 2003 bereddes politiker, lärare, skolledare, annan skol-personal och elever möjlighet att via GR Utbildnings webbplats på Internet fortlöpande ta del av GRs utbud på det pedagogis-ka området. Brupedagogis-karna erbjöds bl.a. att söpedagogis-ka och beställa läro-medel på särskild webbplats (lärare) och att själva registrera sina gymnasieval via Indranet (elever). Från hösten 2003 blev också webbplatsen www.praktikplatsen.se ett tillkommande IT-stöd för lärare, elever och företag inom ramen för skola-arbetsliv-skontakter.
Nätverk inom utbildningsområdet
GRs olika nätverk, utöver Utbildningschefsgruppen, fortsatte sina verksamheter under 2003. Dessa nätverk utgörs av ett antal nätverks- och arbetsgrupper med rektorer, skolledare och öv-riga verksamhetsansvaöv-riga personer inom de områden som verk-samheten omfattar, t ex fortbildningsansvariga, skolekonomer, vuxenutbildningsansvariga, studie- och yrkesvägledare, speci-alpedagoger samt utvecklings- och kvalitetsansvariga. GR initie-rar och administreinitie-rar också träffar för bl a mediepedagoger, spe-ciallärare, IT-ansvariga och bibliotekschefer.
Regionala bilder av skolan /
kvalitets-kartläggning
GRs arbete, som syftar till att samla in uppgifter som fortlöpande ger ”bilder” av skolverksamheten i regionen, fortsatte under 2003 dels i syfte att komplettera de bilder som finns idag, dels i syfte att göra dessa studier longitudinella så att man kan följa utvecklingen över tid och i olika sammanhang. I satsningen in-går främst att sammanställa och kommentera befintliga uppgif-ter, men också att producera egna underlag. Målet är att hitta några för regionen viktiga nyckeltal på kvalitetsområdet för att undersöka sambandet mellan resurser, resultat och upplevd brukarnytta.
Samarbete med lärarutbildningen
Dialogen med lärarutbildningen på Göteborgs universitet för-djupades ytterligare under 2003 genom de representanter från GR, som numera är väl företrädda i både referensgrupper och i den nämnd som leder arbetet med den förnyade lärarutbild-ningen. Nämnden startade den förste juli 2001 och beaktar, avseende både innehåll och form, många av de synpunkter som GR har haft på universitetets lärarutbildning genom åren.
GYMNASIEINTAGNINGEN
INDRA – INDRANET
Gymnasieintagningen handhar intagningen för regionens tret-ton kommuner och till samtliga fristående gymnasieskolor. Totalt rör det sig om femtiosex gymnasieskolor varav tjugonio är kommunala. Över 13 000 tusen ansökningar finns registre-rade i det gemensamma intagningssystemet.
Verksamheten styrs av målsättningarna att eleverna skall få sitt förstahandsval tillgodosett och att kommunernas gymnasieor-ganisation skall vara optimalt fylld, dvs. elev och ekonomi skall stå i centrum. I och med det ökade antalet fristående gymnasie-skolor så har konkurrensen ökat inte bara mellan kommunala och fristående utan även mellan de fristående skolorna. Detta har negativt påverkat fyllnadsgraden.
Under året blev Gymnasieintagningens webbaserade informa-tionssystem, Indranet, klart. Detta kunde bland annat avläsas i att antalet besök ökade från 35 000 till drygt 75 000, dvs. drygt en fördubbling jämfört med 2002.
Den statliga utredningen Gymnasiekommittén har lagt fram ett förslag till ändrad gymnasieskola och därmed även ett änd-rat intagningssystem. Under året genomfördes en förstudie för att utreda om det nuvarande intagningssystemet kan utgöra en bas för nödvändiga förändringar. Inget tyder på att så inte skulle vara fallet.
Kompetens
ARBETSMARKNAD
När det gäller arbetsmarknaden så har Göteborgsregionens kommuner en stark koppling till varandra. Flera faktorer pekar på detta och tydligast är kanske arbetspendlingen. Kommuner-nas geografiska gränser har ingen avgörande betydelse för ar-betskraftens rörlighet. Kan pendlingsavståndet i tid minska ytterligare så blir Göteborgsregionen en ännu mer sammanhål-len arbetskraftsregion.
Arbetsmarknadspolitiken är ett statligt ansvar. Men eftersom Göteborgsregionens kommuner är intimt förbundna med var-andra när det gäller arbetsmarknaden och dess utveckling så finns det också starka motiv för ett gemensamt agerande för att med andra politikerområden bidra till att öka sysselsättningen, minska arbetslösheten och den sociala polariseringen.
Ledningsgruppen för Arbetsmarknad
Nytt för året och den nya mandatperioden är att ledningsgrup-pen för arbetsmarknad utökades från nio ledamöter till femton och att alla medlemskommuner är representerade. Lednings-gruppen har sammanträtt fyra gånger och för två av dessa har olika medlemskommuner varit värdar. Ledningsgruppen ska inom arbetsmarknadspolitiken främst tillvarata och agera uti-från medlemskommunernas intressen, medverka till idé- och erfarenhetsutbyten samt driva regionala projekt.
Ledningsgruppens presidium ingår i rådet för regional utveck-ling som leder den s.k. rådslagsprocessen. Rådslagen syftar till att med medlemskommunernas fullmäktige diskutera och iden-tifiera viktiga kommungemensamma frågor i Göteborgsregio-nen.
Regionalt forum
Regionalt forum utgörs av medlemskommunernas arbetsmark-nadschefer. Man möts varannan månad för erfarenhetsutbyte
och för att bevaka frågor som är av gemensamt intresse inom ansvarsområdet. Medlemskommunerna turas om att vara vär-dar för dessa träffar. Forumet bereder också vissa frågor för led-ningsgruppen.
Ett annat nätverk utgörs av Göteborgsregionens personalche-fer, där arbetsmarknadsfrågor diskuteras som är kopplade till kommunernas rekrytering.
Valideringscentrum
Under året fick GR frågan från Göteborgs kommun om man var intresserad av att ta över stadens valideringsverksamhet och utveckla detta till ett regionalt centra, i ett fortsatt samarbete med det breda partnerskap som är etablerat kring verksamheten. I verksamhetens styrgrupp ingår förutom GR bl.a. Företagarna, LO, TCO, Göteborgs Universitet, Västra Götalandsregionen, Länsarbetsnämnden, och AF-Göteborg. Under året har förut-sättningarna för ett övertagande utretts och diskuterats med medlemskommunerna och övriga parter. I oktober beslöt styrel-sen att etablera ett regionalt valideringscentrum och att GR ska stå som huvudman under 2004. Vid årsskiftet var övertagan-det klart.
Rekryteringsteam
Under hösten 2002 inleddes en diskussion för att med länsar-betsnämnden och berörda, lokala AF-kontor finna effektivare metoder för rekrytering av personal till kommunerna. Mål-grupp var här arbetslösa personer med utländsk härkomst. Uppdraget var inte att med öronmärkta pengar starta ett pro-jekt, utan istället med berörda parter utveckla nya metoder för rekrytering, så att sökande och rekryterare lättare finner varan-dra. Metoden man ville pröva var s.k. rekryteringsteam. Arbe-tet avbröts under våren av flera skäl. Ett var att kommunernas nyrekryteringsbehov minskade radikalt på grund av en kärv
