Uppföljning och förnyad inventering av äldreomsorgens interna larm på servicehus och äldreboenden

HANDLÄGGARE:

KICKI ELOFSSON OCH GUNILLA JALMARSSON

2004-09-06 DNR 504-236/2004

Till

Stadsdelsnämnden

Uppföljning och förnyad inventering av äldreomsorgens interna larm på servicehus och äldreboenden

Förslag till beslut

1. Stadsdelsnämnden godkänner rapporten och lägga den till handlingarna.

BrittMarie Kyndel

Stadsdelsdirektör

Marianne Lind

Avdelningschef Beställaravdelningen

Sammanfattning

Enligt stadsdelsnämndens plan för intern kontroll samt särskilt uppdrag från stadsdelnämnden har stadsdelsförvaltningen genomfört verksamhetsbesök för att följa upp äldreomsorgens interna larm på servicehusen och äldreboenden.

Flertalet enheter har tillfredsställande hantering av interna larm.

Förbättringsåtgärder föreslås på en del enheter samt utveckling av vissa riktlinjer.

Ärendets beredning

Detta ärende har handlagts i stadsdelsdirektörens stab av förvaltningens verksamhets-/interncontroller i samarbete med beställaravdelningens utvecklingssekreterare.

Bakgrund

Stadsdelsnämnden gav stadsdelsförvaltningen 2004-03-25 i uppdrag att dels göra en förnyad inventering av larmens effektivitet, dels undersöka vilka insatser som görs för att höja och bevara kunskapen hos personalen som bevakar larmfunktionen så att en fullgod säkerhet erhålls.

Vidare fick förvaltningen i uppdrag att redovisa vilka insatser som görs för att brandskyddet ska vara tillfredsställande vid våra äldreboenden och ge ett säkert och tryggt boende.

I förvaltningens plan för intern kontroll för 2004 som stadsdelsnämnden fattade beslut om 2004-04-22 ska en uppföljning av larm genomföras inom

äldreomsorgens servicehus och äldreboenden.

Fakta i ärendet

Inom äldreomsorgens servicehus och äldreboenden finns interna larm i form av passiva larm och aktiva larm.

För att öka tryggheten kan de aktiva larmen kompletteras med sängvakt, trampmatta och passagevakt.

Passivt larm

Det passiva larmet finns endast på servicehus.

Larmet utlöses om den boende inte går in på toaletten/ spolar på toaletten på 24 timmar. Larmet läses av en gång per dygn. De lägenheter där larmet utlöses stäms av mot aktuell frånvarolista. Om den enskilde har meddelat att han/hon är bortrest/ på sjukhus etcetera återställs larmet. I annat fall går två personal till den aktuella lägenheten för att kontrollera varför larmet har utlösts.

Aktivt larm

Inom servicehusen och äldreboendena används aktiva larm. Det finns två olika utföranden av larmen, fasta respektive bärbara larmknappar. Det är framförallt servicehusen som använder både fasta och bärbara larmknappar.

Fast larmknapp

Det fasta larmet innebär att den enskilde kan tillkalla hjälp alla tider på dygnet.

Den enskilde larmar med hjälp av en fast larmknapp i lägenheten, vanligtvis placerad vid sängen eller på toaletten. Den fasta larmknappen är ett aktivt larm, det vill säga den enskilde måste påkalla uppmärksamhet (= trycka på

larmknappen).

Personalen tar emot larmet i en bärbar telefon/personsökare eller på en display som finns placerad i korridoren och/eller i köket.

Bärbar larmknapp

Den bärbara larmknappen innebär att den enskilde kan tillkalla hjälp alla tider på dygnet. Den bärbara larmknappen kan bäras som ett armband eller ett halsband.

Den bärbara larmknappen är ett aktivt larm, det vill säga den enskilde måste påkalla uppmärksamhet (= trycka på larmknappen).

Personalen tar emot larmet i en bärbar telefon/personsökare eller på en display som finns placerad i korridoren och/eller i köket.

Sängvakt, trampmatta och passagevakt

Olika trygghetsprodukter kan kopplas till larmsystemen; sängvakt som meddelar när sängen lämnas, trampmatta som aktiveras när någon stiger på den,

passagevakt som känner av när dörren öppnas.

Dessa larm förskrivs individuellt av exempelvis sjuksköterska eller arbetsterapeut.

Avsikten med det individuella larmet är att skydda den äldre från att skada sig vid förflyttningssituationer.

Brandlarm

Samtliga servicehus och äldreboenden är utrustade med direktverkande brandlarm, det vill säga larmet går direkt till brandförsvaret.

Genomförande av uppföljningen av larm

Uppföljningen har utförts genom verksamhetsbesök, intervjuer av nyckelpersoner, granskning av dokumentation och rutiner.

För att den utförda kontrollen ska få någon effekt har resultaten återförts till berörd enhet. På så sätt kan resultaten bidra till ett förbättringsarbete och att motivera verksamheten till interna kontroller.

Resultat av uppföljningen av larm

Generellt har enheterna tillfredsställande rutiner för hantering av larm.

Interna larm inom äldreomsorgen Teknik

Servicehusen och äldreboendena använder olika teknik för interna larm.

Mälteriets och Skinnarvikens servicehus, Vindragarens gruppboende,

Magdalenagårdens äldreboende använder larmsystem från Larm & Telesystem AB.

Bergsunds, Hornskrokens, Kulltorps och Katarinagårdens äldreboende samt Tanto servicehus använder larmsystem från Attendo Systems AB.

Guldbröllopshemmet, Tanto och Hornstulls gruppboende använder inga larm.

Hantering av larm

När den enskilde flyttar in på ett servicehus eller äldreboende är det vanligtvis kontaktpersonen eller sjuksköterskan som ansvarar för att information lämnas om hur larmet fungerar.

När den enskilde larmar går larmet till den bärbara telefonen/personsökaren som personal bär med sig. Den bärbara telefonen/personsökaren signalerar och på displayen framgår vilken person som larmat. Larmet kvitteras (stängs av) vanligtvis via den bärbara telefonen/personsökare. Därefter återställs larmet (för

att den enskilde ska kunna larma på nytt) i den enskildes lägenhet. De moderna larmen registreras i ett system så det är alltid möjligt att läsa av när den enskilde larmar, när larmet kvitteras och återställs i lägenheten. De äldre larmen saknar funktionen att registrera inkomna larm.

System för registrering av larm

Alla händelser i systemet dokumenteras kontinuerligt på skrivare eller i dator. När larm dokumenteras i datorn finns möjlighet att göra olika typer av

statistikrapporter. Rapporterna kan bland annat användas för att underlätta vid personalplanering.

Tanto och Horntulls servicehus samt Katarinagården och Bergsunds äldreboende har system som dokumenterar händelser i larmsystemet i datorn.

Skinnarviken och Mälteriets servicehus samt Kulltorp, Hornskroken och Magdalenagårdens äldreboenden har system där händelser i larmsystemet dokumenteras på en skrivare.

Vindragarens gruppboende och Hornstulls sjukhem saknar system för registrering av inkomna larm då systemet är från 1980-talet.

Enhetschefens ansvar

Enhetschefen har ansvar för att rutiner finns för att ge information till de boende om hur larmen fungerar. Det är vanligt att enhetschefen delegerar uppdraget att informera de boende till den enskildes kontaktperson eller till sjuksköterskan.

I enhetschefens ansvar ingår att följa upp att larmhanteringen säkerställs på enheten.

Larmansvarig

På samtliga enheter ska finnas en larmansvarig. Enhetschefen kan ge detta uppdrag som larmansvarig till en personal. Denna har till uppgift att bland annat följa upp larmens tekniska funktion (funktionskontroll), vara kontaktperson gentemot larmleverantören, informera nyanställda om rutiner och hur larmet hanteras.

Brandlarm

För att säkerställa funktionen har stadsdelsförvaltningen avtal beträffande

anläggarskötsel med Dalkia. Utöver detta görs regelbundna revisionsbesiktningar av anläggningarna för att fånga upp brister, slitage mm.

Brandlarmet är kopplat till de bärbara telefonerna/personsökarna och till Stockholms brandförsvar.

På varje enhet finns brandombud utsedda som har speciell kunskap om brandlarmet och som utbildas kontinuerligt.

Stadsdelsförvaltningens synpunkter och förslag

Hornskroken och Kulltorps äldreboende och Mälteriets servicehus har tillfredsställande rutiner när det gäller rutiner för funktionskontroll och larmuppföljning. Enhetschefen eller larmansvarig kontrollerar dagligen registrerade larm och eventuella larmfel. På så vis följer enhetschefen upp att personal svarat vid larm, hur lång tid det tog innan larmet kvitterades och

återställdes i lägenheten samt att den enskildes larm fungerar. Enheterna har ett bra system för att spara dygnets dokumentation av larm. Vidare har dessa enheter rutiner för att följa upp att larmhanteringen säkerställs på enheten.

Förbättringsförslag Larmansvariga

Alla enheter utom Magdalenagården har utsedda larmansvariga.

I samband med besöket på Magdalenagården utsåg enheten en larmansvarig.

Vid Katarinagårdens äldreboenden och Tanto serivcehus samt delvis Bergssunds äldreboende har enhetscheferna delegerat ansvaret för larmhanteringen till sjuksköterskorna på respektive våningsplan alternativt till den administrativa assistenten. Detta arbetssätt innebär att enhetschefen får svårigheter att följa upp att larmhanteringen säkerställs på enheten.

Ingen enhet hade tydliga instruktioner för vad som ingår i den larmansvariges uppdrag.

Enheterna inom utföraravdelningen bör förtydliga vilka arbetsuppgifter som ingår i den larmansvariges uppdrag. Detta för enhetschefen ska kunna ta sitt ansvar för att följa upp att enhetens rutiner är kända och efterlevs av all personal.

Spara dokumentation från registrerade larm

Enheterna sparade de registrerade larmen olika lång tid, från tre månader till flera år. Enhetscheferna har inga uppgifter på hur länge dokumentationen ska sparas.

Stadsdelsförvaltningen bör klargöra hur länge registrerade larm ska förvaras och hur de ska arkiveras/datalagras på enheterna.

Enheter som saknar larmdokumentation

Som tidigare nämnts, saknar Vindragarens gruppboende och Hornstulls sjukhem system för registrering av inkomna larm då systemen är från 1980-talet.

Hornstulls sjukhem bedöms klara sig med nuvarande system då enheten är föremål för omstrukturering.

Mot bakgrund av att det bor många personer med demenshandikapp på

Vindragarens gruppboende bedömer stadsdelsförvaltningen att enheten bör klara sig utan aktivt larm i likhet med Tanto gruppboende och Guldbröllopshemmet.

Demenshandikappet försvårar möjligheten för den enskilde att förstå larmets funktion. Däremot ställs det krav på att personal finns nära de boende hela tiden för att uppmärksamma individuella behov.

Service och mottagningsförhållanden

Ett problem som enhetscheferna tar upp är att slitaget av utrustningen är kostsamt.

De bärbara telefonerna/personsökarna tappas och antennerna går av i samband med personalens arbete. Detta ställer krav på att enhetschefen för en dialog om handhavandet av utrustningen kopplat till enhetens ekonomi.

Enhetscheferna påtalar också att mottagningsförhållandena är sämre i vissa delar av fastigheterna. Exempelvis förekommer det vid Tanto servicehus att

mottagningen inte fungerar mellan de olika våningsplanen. Dessa problem bör kunna avhjälpas av leverantören.

Sängvakt, trampmatta och passagevakt

Inom äldreomsorgen, företrädesvis på äldreboendena används sängvakt,

trampmatta och passagevakt. Det handlar om ett 15-tal larm och används främst för att undvika fallskador men även för personer med demenshandikapp. När de här larmen används har enhetschef, sjuksköterska och arbetsterapeut gjort en bedömning av behovet.

Det saknas riktlinjer för när sängvakt, trampmatta och passagevakt ska användas.

Stadsdelsförvaltningen bör utveckla riktlinjer för detta. Denna typ av tekniska lösningar måste vara etiskt försvarbara. Insättande av dessa larmanordningar ska alltid föregås av en individuell vårdplanering och noggrann dokumentation.

Den som fattat beslut om larmet ska noggrant och regelbundet följa upp om hjälpmedlet passar den enskilde och kontrollera om det behövs någon justering.

Om det vid utvärdering visar sig att larmet inte fyller den funktion som var avsedd ska larmet avlägsnas. I uppföljningen ingår även kontroll av att berörd personal följer givna instruktioner.

Brandlarm

Stadsdelsförvaltningen bedömer att enheterna har goda rutiner för hantering av brandlarm. Enhetens brandskyddsarbete tas även upp när enheten genomför skyddsrond.

Slutsats

Sammanfattningsvis är bedömningen att de enheter som i första hand bör vidta förbättringsåtgärder avseende larmhanteringen är Tanto servicehus och

Magdalenagårdens äldreboende. Detta arbete har påbörjats.

Förvaltningen bör utveckla riktlinjer för när sängvakt, trampmatta och passagevakt ska användas samt vad som ingår i den larmansvariges uppdrag.

Under hösten kommer förvaltningen att utarbeta dessa rutiner.

---