Dokument för handledning inom Forskarskolan för datavetenskap
Linköpings universitet
Syftet med dokumentet, som består av såväl tips och råd som krav och förväntningar, är att klargöra vad handledning av doktorander innebär vid Institutionen för dataveten- skap (IDA), Linköpings universitet. I detta ingår precisering av punkterna 1-6.
Dokumentet utdelas till alla doktorander direkt efter antagningen till forskarutbildning och till alla handledare verksamma vid institutionen. Det förutsätts att dokumentet gemensamt gås igenom av handledare och doktorand och sedan användes kontinuerligt som stöd i handledningsprocessen.
Dokumentet uppdaterades senast i december 1997.
1. Handledningens mål
Det direkta målet för handledningen är att tillgodose doktorandens behov av vägledning vad gäller ämnesval, vetenskaplig metod och organisation av arbetet. Handledaren skall även bistå med ämneskompetens och kritisk granskning av avhandlingsarbetet. I handled- ningen ingår att se till att arbetet håller en internationell kvalitetsnivå och att det med stor sannolikhet kommer att leda fram till en avhandling.
I detta skall handledaren beakta de syften med forskarutbildningen som gäller varvid följande bör beaktas:
• att doktoranden utvecklas till en självständig och kritiskt granskande forskare
• att doktoranden utvecklar en bredd i sin ämnessyn och förståelse för alter- nativa metoder och arbetssätt inom ämnesområdet
• att doktorandens förmåga till vetenskapligt samarbete stimuleras
• att doktoranden ges förståelse för de villkor som styr forskningsarbete och handledning av sådant arbete, både inom universitetet och övrigt sam- hällsliv.
2. Handledarroller
Handledningen utförs av en eller ibland flera handledare som ikläder sig rollerna som primärhandledare och huvudhandledare. Primärhandledaren skall vara minst disputerad och är ofta projektledare inom ett forskningsprojekt eller ledare för en egen forsknings- grupp. Ansvaret för den enskilde doktorandens arbete och forskning åvilar primärhandle- daren.
Ytterst ansvarig för handledningen är huvudhandledaren, som minst är docentkompetent.
I rollen som huvudhandledare ingår ett ämnesansvar, i vilket ansvaret för vetenskaplig kvalitet och metodik inom ämnet ingår. Huvudhandledare är examinator för doktorandens prov i forskarutbildningen. Denna roll kräver inte daglig kontakt med doktoranden. Ofta är primär- och huvudhandledare samma person. Primärhandledare, som inte är huvud- handledare, skall samråda med huvudhandledaren om doktorandens utveckling och forskningsarbete. Primärhandledaren skall hjälpa doktoranden uppnå en kombination av arbete och forskning som underlättar fullföljandet av studierna och även tar tillvara de möjligheter till lärande som uppstår i mötet mellan forskning och övriga arbetsuppgifter.
En doktorand kan ha en eller flera ytterligare handledare - bihandledare - som komplette- rar primär- och huvudhandledare. Vanligt är att dessa kommer från andra ämnesområden, som doktoranden behöver handledning inom, eller på annat sätt balanserar forskarens syn på avhandlingsarbetet. Ett år efter antagningen till forskarutbildningen skall en hand- ledarkommitté bestående av minst tre medlemmar tillsättas.
3. Krav och förväntningar
De viktigaste aktörerna under forskarutbildningen är handledare och doktorand. Slutpro- dukten från forskarutbildningen är en godkänd avhandling på lic-eller doktorsnivå.
Nedan beskrivs några krav och förväntningar i relationen mellan handledare och
doktorand samt på avhandlingen. Dessa listor kan används som underlag vid diskussioner mellan handledare och doktorand under uppföljningsmöten.
Vad kan man kräva att en handledare ska göra?
• hjälpa doktoranden att välja och avgränsa avhandlingsämnet
• se till att ämnesvalet blir sådant att det sannolikt leder fram till en avhandling
• se till att doktoranden inte fastnar i omöjliga sidospår
• snabbt avråda från fortsatta forskarstudier om doktoranden saknar förut- sättningar
• stimulera och befordra doktorandens utveckling till en självständig fors- kare inom området
• fungera som idégivare och katalysator under hela avhandlingsprocessen
• ge råd om lämplig vetenskaplig metod för att driva avhandlingen framåt
• ge uppslag till teorier och lämplig litteratur (ev med läsanvisningar) att studera
• föreslå kurser och seminarier som direkt stödjer avhandlingsarbetet
• ordna kontakter och bilda lämpliga nätverk med andra forskare inom området
• se till att doktoranden får bevista och presentera delresultat på internatio- nella konferenser
• ansvara för doktorandens finansiering av forskarstudierna
• vara en "coach" som driver på att avhandlingen blir klar i tid med tillräck- lig kvalitet
• driva på och entusiasmera doktoranden när det tar emot under studiernas gång
• bedöma och granska avhandlingsutkast och slutmanus i flera omgångar
• administrera och ”lotsa igenom” avhandlingen på ett akademiskt korrekt sätt
• att vara en förebild för doktoranden genom att föregå med egen forskning av god kvalitet
• att ge doktoranden ansvar och möjligheter att synas, speciellt som forskare vad gäller gemensam forskning.
Vilka krav ställs på doktoranden?
• förväntas spela en aktiv roll när det gäller val av lämpligt avhandlingsämne
• lyssna och ta till sig vad handledaren föreslår när det gäller t ex avgräns- ningar av avhandlingsämnet
• lära sig att skilja på roliga men omöjliga idéer och allvarligt menade för- slag från handledare och andra forskare
• själv aktivt söka litteratur och kontakter och hålla handledaren informerad om sina fynd
• studera de teorier och metoder som handledaren anvisar och vara beredd att diskutera dessa
• presentera delresultat från avhandlingsarbetet på olika seminarier och kon- ferenser för att kunna ta emot konstruktiv kritik från andra forskare inom området
• bidra med konstruktiv kritik till övriga forskarkollegor inom den egna gruppen
• vara beredd att arbeta mycket hårt under forskarstudierna speciellt under slutfasen av avhandlingsarbetet
• vara beredd att dela med sig av "äran" för sitt arbete till handledaren om handledaren är mycket delaktig i forskningen
• aktivt delta i att söka stipendier och medel från olika finansieringskällor tillsammans med sin handledare
• utföra uppdrag som inte har med avhandlingen att göra (t ex undervisning och administration) om dessa är av avtalad omfattning (normal hjälpsam- het på arbetsplatsen).
Vilka krav ska en avhandling uppfylla?
• krav på originalitet, ökad vetenskaplig kunskap genom ett eget, självstän- digt bidrag inom en avgränsad disciplin
• krav på trovärdighet, hållbar kunskap genom en ärlig beskrivning och kri- tisk, ifrågasättande hållning till materialet
• krav på kommunicerbarhet, transparent kunskap där det är lätt att följa argumentationskedjan genom avhandlingen
4. Handledningskontrakt och planeringssamtal
Redan då doktoranden antages till forskarutbildningen är det lämpligt att handledaren till- sammans med doktoranden arbetar fram ett handledningskontrakt, i form av en informell överenskommelse, som passar dem båda. Beslut om avhandlingsämne bör fattas redan i inledningsfasen av doktorandens forskarutbildning och med utgångspunkt från detta kom- mer sedan handledaren och doktoranden överens om de yttre ramarna och formerna för ett inofficiellt handledningskontrakt.
Följande kan ingå i ett handledningskontrakt:
• Hur ofta och när doktoranden och handledaren ska träffas
• Information om när handledaren finns tillgänglig för hjälp
• Tidsplan för avhandlingsarbetet
• Beslut om former för hur doktoranden fortlöpande skall informera handle- daren om fortskridandet av avhandlingsarbetet. Detta gäller även när det går mycket långsamt eller om det stannat upp helt
• Diskussion om vilka kurser doktoranden skall delta i
• Uppföljning av vad doktoranden ägnat sin tid åt annat än egen forskarut- bildning
• Föreslå lämpliga arbetsuppgifter för doktoranden för helst minst 1/2 år framöver i dennes speciella situation
• Diskutera och komma överens om handledarens och doktorandens sam- arbete med doktorandens handledargrupp
• Diskutera hur många procent av fordringarna för aktuell examen doktoran- den har uppfyllt
• Komma överens om när doktoranden beräknas avlägga licentiat- resp dok- torsexamen
• Diskussion om vad som skall hända efter att doktoranden avlagt examen
• Beslut om handledaren får använda doktorandens forskningsresultat och i så fall på vilket sätt
Planeringssamtal
Planeringssamtal skall genomföras med jämna mellanrum och vara planerade i förväg.
Syftet med planeringssamtalen är att undanröja hinder som stör forskarutbildningen och lyfta fram eventuella problem och frågor i god tid. Det är bra att vid dessa möten ha en checklista, då man på så sätt helt naturligt kommer in på olika frågor man ska diskutera.
Det är också lämpligt att föra minnesanteckningar, då dessa är bra för återkoppling och för att kunna åtgärda eventuella överenskommelser. Ett planeringssamtal kan ha följande struktur: Tillbakablick, planering av nästa period samt planering i ett längre perspektiv.
Under tillbakablicken kan handledaren och doktoranden diskutera vad som hänt inom fors- karutbildningen sedan de träffades. När man planerar nästa period kan olika idéer diskute- ras samt struktur och tidsplan göras upp. Det är lämpligt att också informera varandra om andra pågående aktiviteter som resor, konferenser, vilka projekt och arbetsgrupper dokto- randen deltar i som inte berör forskarutbildningen, hur mycket doktoranden undervisar i grundutbildningen och annat som hänt i deras gemensamma omgivning. I det längre per- spektivet är det viktigt att tala om målet det vill säga disputationen och/eller i förekom- mande fall lic-presentationen. När kan den äga rum? Hur ser doktorandens situation ut privat? Hur förhåller det sig med doktorandens tjänst? Hur ser framtiden ut efter examen?
Samtalen erbjuder en möjlighet att lära känna varandra och få förståelse för varandras roller. Handledningen skall pågå under ett antal år och för doktoranden är forskarutbild- ningen en mycket stor satsning såväl arbetsmässigt, tidsmässigt som ekonomiskt. Handle- daren får genom dessa samtal också tillfälle att berätta om sin situation, sin roll och om sin egen doktorandutbildning. Information om vad forskargruppen i övrigt arbetar med och planerar att göra inom den närmsta framtiden samt hur den ekonomiska situationen ser ut för avhandlingsprojektet är också viktig information för doktoranden.
Inför planeringssamtalet är det viktigt att var och en av deltagarna har gjort det man kom- mit överens om inför mötet. Det är speciellt viktigt för uppbyggnaden av en relation, som ska baseras på förtroende. I forskarutbildningen har relationen och samspelet mellan hand- ledare och doktorand en central roll.
5. Doktorandplaner
För att effektivisera forskarutbildningen behöver doktoranden planlägga sina studier syste- matiskt. Det är två typer av doktorandplaner som visat sig vara värdefulla att utarbeta, först en individuell studieplan och sedan ett mer detaljerat avhandlingsförslag (”thesis propo- sal”).
Individuell studieplan
Redan i studiernas inledningsskede skall handledare och doktorand tillsammans upprätta en preliminär, individuell plan för forskarutbildningen. Denna plan skall fortlöpande upp- dateras, lämpligen en gång per termin i samband med ingivande av statistik till SCB. Den individuella studieplanen preciserar kraven på kunskaper för varje doktorand.
Avhandlingsförslag
Doktorander antagna vid IDA bör normalt presentera sin avhandlingsplan efter ca 1 år och senast efter två år. Doktorandens handledargrupp skall godkänna planen. Avhandlingspla- nen avser doktorsexamen och med en godkänd avhandlingsplan beräknas doktoranden ha genomgått 30% av sin forskarutbildning. I samband med godkännandet av avhandlingspla- nen inbjuds doktoranden att presentera sin forskning vid ett öppet, allmänt annonserat seminarium.
Exempel på punkter som kan behandlas i ett avhandlingsförslag är:
• Forskningsfråga och hypoteser
• Forskningarbetets betydelse/vikt
• Kunskapsläge och forskningsfront
• Angreppsmetod
• Avgränsningar och huvudantaganden
• Teoretisk referensram
• Plan för kunskapsinhämtning
• Möjliga kunskapsbidrag och konsekvenser
• Avhandlingsstruktur och tidsram
• Referenser
En lic-avhandling kan ses som en avslutad studie med ett självständigt resultat som even- tuellt senare i mer eller mindre grad kan återanvändas i en doktorsavhandling. Vidare kan en lic-avhandling i vissa fall ses som en förstudie och bilda underlag för ett konkret
”avhandlingsförslag” till en mer omfattande doktorsavhandling. En möjlighet är att publi- cera ett antal artiklar som sedan ingår i en sammanläggningsavhandling. Härigenom blir lic-avhandlingen ett avgränsat etappmål mot en slutlig doktorsavhandling.
6. Forskningssekretariatets roll i handledarfrågor
Forskningssekretariatet bestående av ordförande i forskningsnämnden, forskarstudierek- tor, utbildningsledare och en administrativ assistent arbetar alla helt eller delvis på uppdrag av forskningsnämnden med forskarutbildningsfrågor. När det gäller handledning initierar och bedriver utbildningsledaren dessutom eget arbete och då bland annat inom ramen för det kvalitetsprojekt inom IDA:s forskarutbildning, som stöds genom ett långsiktigt anslag för Stiftelsen för Kunskap och Kompetens.Exempel på aktiviteter och ansvar härför är föl- jande:
• informera nyantagna doktorander om forskarutbildningen allmänt och vid institutionen och deras rättigheter och skyldigheter som doktorand
• i samband med antagningen tillse att huvudhandledare finns
• verka för att doktoranden när denne varit antagen ett år har en handledar- grupp
• fortlöpande följa upp, notera vem som är doktorandens huvudhandle- dare, primärhandledare, vem som ingår i handledargruppen samt sprida information om detta
• kontinuerligt följa upp hur den enskilde doktoranden upplever sin situa- tion
• vid behov stödja den enskilde handledaren i dennes roll
• årligen utforma, ta fram uppgifter om doktorandens tjänsteförhållande med mera och distribuera en rapport som har som huvudmål att stödja handledaren och doktoranden i deras planeringssamtal
• följa upp och sammanställa rapporterna för planering, framtagning av prognoser och som underlag till beslut
• arrangera möten för handledare och tillse att handledarna får den typ av stöd de önskar för sin handledaruppgift
• fortlöpande hålla sig orienterad om handledarfrågor genom litteraturstu- dier och deltagande i olika arrangemang omkring handledning.
Handledningsdokumentet är utarbetat av en arbetsgrupp bestående av Anders G Nils- son, Anders Törne och Lillemor Wallgren (smk) och beslutat vid Institutionen för Data- vetenskaps (IDA) forskningsnämndsmöte den 11 oktober 1996 att gälla med omedelbar verkan efter inhämtande och införande av doktorandrepresentanternas synpunkter. Vid nämnda möte fattades också beslut om att dokumentet skall ses över en gång per år.
Arbetsgruppen har hämtat inspiration i sitt arbete från dokument framtagna vid Umeå Universitet och SULF samt iakttagit de regler och föreskrifter om forskarutbildning som gäller och som framgår av Högskolelagen och Högskoleförordningen.
Vid den årliga översynen av dokumentet 1997 fattade forskningsnämnden vid sitt möte 971118 beslut om att den inledande texten under rubriken “Avhandlingsförslag” skall ändras och då i enlighet med den som återfinns på sid 6. Ytterligare en ändring gjordes i samband med uppföljningen. Den består i informationen om att kvalitetsprojektet inom IDA:s forskarutbildning numera stöds genom ett långsiktigt anslag för Stiftelsen för Kunskap och Kompetens och ej som tidigare omnämndes i dokumentet av FRN:s för- söksverksamhet med forskarskolor, som har upphört.
